Per Skjöldebrand AMATÖRTEATERKONSULENT I ÖREBRO LÄN. Verksamhetssummering 1988-1993

Per Skjöldebrand AMATÖRTEATERKONSULENT I ÖREBRO LÄN Verksamhetssummering 1988-1993

Per Skjöldebrand AMATÖRTEATERKONSULENT I ÖREBRO LÄN Verksamhetssummering 1988-1993 Kultur- och utbildningsförvaltningen ÖREBRO LÄNS LANDSTING ISBN 91-630-3298-8

FÖRORD Den fråga jag oftast mött under arbetet med denna summerande rapport är; - Inte ska du väl sluta? Svaret blir; - Nej, det är nu vi ska ta nästa steg. Det verkar vara så att man vanligen skriver om sitt eget arbete just innan man väljer att sluta - som ett slags testamente. I det här fallet gör jag det för att själv få, men ocså ge andra, en överblick över arbetet under fem år. En överblick som man ofta inte alls kan ha mitt uppe i ett koncentrerat arbete med t.ex. en teaterproduktion. Då gäller det bara att ha överblicken över just det projektet. Ett överblickande perspektiv känns nödvändig för att kunna värdera vad som fungerat och vad som inte fungerat och det viktigaste - hur ska nästa steg se ut? Att som i denna rapport skriva om sitt eget arbete i tredje person kan kanske av läsaren uppfattas som märkligt, även för mig var det svårt i början, men jag tror att det bidrar till en distansering som hindrar det mera privata allmänna tyckandet. Vi måste komma ihåg att beskrivningar genom siffror och tabeller inte talar om hur bra eller dåligt varje arbetsinsats utförts. Man kan lätt imponera på läsaren genom att säga; - Över 94% av alla...etc. I många av projekten bakom siffrorna finns det utvärderingar som dock lätt skulle kunna få denna rapport att svälla till 50 sidor. Och kvantitet i den formen tilltalar inte mig. Istället ska vi vid den fortsatta läsningen ha frågorna Lägger amatörteater-konsulenten ner arbete på de rätta sakerna? om inte Hur skulle det kunna se ut istället, i huvudet. Med hopp om att detta material kan tjäna som utgångspunkt för många givande diskussioner som leder fram till en utveckling av arbetet med amatörteatern! Örebro november 1994 Per Skjöldebrand

INNEHÅLL 1. DISPOSITION OCH SYFTE 2. BAKGRUND 3. SUMMERING 4. TEORETISK UTGÅNGSPUNKT 4.1 Amatörteaterkonsulentens mål 5. SAMARBETSPARTNER 5.1 Örebro läns landstings kulturavdelning 5.2. ATR-distriktet och Örebro amatörteaterförening 5.3. Örebro läns bildningsförbund och Studieförbunden 5.4. Länsteatern i Örebro 5.5. Örebro länsteaterförening 5.6. Folkhögskolor och kursgårdar 5.7. Kommentarer till Samarbetspartner 6. STATISTIK 6.1. Kommentarer om Statistik 6.2. Frågeställningar om Statistik 7. ARBETE MED LÄNETS GRUPPER 7.1. Nya teatern i Örebro 7.2. Kulturhuset i Karlskoga 7.3. Kommentarer om arbetet med länets grupper 8. ÖREBRO LÄNS AMATÖRTEATERFESTIVAL 8.1. Kommentarer om Amatörteaterfestivalen 8.2. Frågeställningar om Amatörteaterfestivalen 9. TEATERKURSER FÖR ÖREBRO LÄN 9.1. Kommentarer om Teaterkurserna 9.2. Frågeställningar om Teaterkurserna

10. UTSKICK OCH INFORMATION 10.1. Kommentarer om Utskick och information 10.1. Kommentarer om Utskick och information 10.2. Frågeställningar om Utskick och information 11. KONFERENSER OCH ARRANGEMANG 11.1. Amatörteaterkonferens för Örebro län 1991 11.2. Ledarforum 11.3. Arrangemang 11.4. Externa konferenser m.m. 11.5. Kommentarer om konferenser och arrangemang 12. TEORETISK ÅTERKOPPLING 13 SLUTORD 14 BILAGOR

1. DISPOSITION OCH SYFTE Föreliggande rapport beskriver huvudinriktning och omfattningen i Örebro läns landstings amatörteaterkonsulents arbete under 5 år, från maj 1988 till juni 1993. Rapporten kryddas med kommentarer, frågeställningar och en värdering av arbetet ställt mot de mål som gjorts upp under 1992. Rapporten riktar sig främst till institutioner, organisationer, föreningar och grupper som berörs av konsulentens arbete med amatörteater, men också till personer med likartade arbetsuppgifter. Syftet med rapporten är: att att vara en grund för diskussion om konsulentens framtida arbetsinriktning - mål och medel ge idéer för andra med likartat arbete Som bilaga 1 bifogas Örebro läns ATR-distrikts förslag till långsiktig verksamhetsplan för distriktet som kan fungera som ett viktigt komplement till föreliggande rapport. Som bilaga 2-8 återfinns också kommentarer från konsulentens viktigaste samarbetspartners. 2. BAKGRUND Amatörteaterkonsulenttjänsten instiftades vid Örebro läns landstings kulturavdelning 1983. 1988 tillträdde nuvarande befattningshavare, Per Skjöldebrand, tjänsten. Lokalmässigt är tjänsten sedan dess placerad på Nya Teatern, centrum för amatörteater i Örebro kommun. Örebro län omfattar landskapet Närke, delar av västra Västmanland, östra Värmland och nordöstra Västergötland. I länet ingå 70 tätorter fördelade på elva kommuner.

3. SUMMERING 1988/1989 ägnades i huvudsak åt att bygga upp ett brett kontaktnät i länet med amatörteatergrupper, föreningar, ledare, studieförbund och kulturtjänstemän inom länets kommuner, planering och genomförande av olika helgkurser i teater och en länsomfattande amatörteaterfestival i Lindesberg. 1989/1990 vidareutvecklades kontaktnätet, helgkurserna och festivalen samt ägnades speciell uppmärksamhet åt amatörteaterverksamheten i Karlskoga, organisatoriskt och pedagogiskt. Festivalen arrangerades i Karlskoga. 1990/1991 lades, förutom ovanstående, stor vikt vid att utöka samarbetet på kommunnivå mellan amatörteaterns intressenter - studieförbund, kulturavdelningar, teaterföreningar etc. Festivalen arrangerades I Askersund. 1991/1992 inriktades arbetet till stora delar på verksamhet inom Örebro kommun. Kursutbudet utvidgades och festivalen arrangerades i Hallsberg. 1992/1993 fördjupades arbetet i Örebro vilket bl.a. resulterade i länsfestival och projektet Macbeth. 4. TEORETISK UTGÅNGSPUNKT Nedanstående modell har tjänat som teoretisk utgångspunkt för hur och var amatörteaterkonsulenten riktat in sitt arbete: Den strukturella nivån innefattar institutioner, föreningar och organisationer med övergripande och långsiktiga målsättningar. Det är på denna nivå som ramar och förutsättningar skapas för arbetet med bl.a. amatörteatern. Gruppnivån innefattar alla mer eller mindre fasta amatörteatergrupper och som genom sina produktioner är den tydligaste manifestationen av amatörteatern. Individnivån

innefattar främst ledare, producenter och eldsjälar som är den nödvändiga utgångspunkten för allt skapande arbete. Förhållandet mellan nivåerna kan illustreras med nedanstående model :l Följande direktiv har varit vägledande för arbetet: * Prioritera i första hand amatörteatern utanför Örebro kommun. * Utgå från gruppernas egna behov. * Ge redskap för gruppernas egna självständiga arbeten genom hjälp till självhjälp. * Insatserna ska göras där de ger störsteffekt och har långsiktiga konsekvenser.

* Sök breda samarbetslösningar. * Dokumentera arbetet kontinuerligt. * Arbetet ska ske med alla grupper, oberoende av anslutning till distrikts- eller riksorganisation. Följande egna utgångspunkter har vuxit fram efter hand: * Arbeta så att resultat på en nivå ger effekter på andra. * Koncentration på en kommun åt gången. * Koncentration på avgränsade projekt. * Prioritera kvalitet framför kvantitet. * Kör inte upp för djupa hjulspår, byt riktning när en fast struktur riskerar att hindra utveckling. * Fyll på egna kunskaper genom kontinuerlig fortbildning och utvärderingar. 4.1 Amatörteaterkonsulentens mål Med utgångspunkt från modellerna och direktiven ovan formulerades följande mål för amatörteaterkonsulenten 1992. Detta skedde i samarbete med Örebro läns distrikt av Amatörteaterns riksförbund (ATR) och Landstingets kulturavdelning. MÅLSÄTTNING FÖR ÖREBRO LÄNS AMATÖRTEATER- KONSULENT STRUKTURELL NIVÅ att stimulera och medverka till ökad samverkan mellan grupper, föreningar, kulturinstitutioner och övriga amatörteaterintressenter att stimulera och bidra till ökat utbyte mellan grupper, ledare och föreningar i länet att i varje kommun stimulera bildandet av ett samarbetsforum kring amatörteaterfrågor att långsiktigt arbeta för att ett amatörteatercentra med materiella och personella resurser bildas i fler kommuner utöver Örebro och Karlskoga.

GRUPPNIVÅ att bidra till att höja den kvalitativa konstnärliga nivån och medvetenheten om teaterns olika uttrycksformer, arbetssättoch tekniker. att bidra till att öka amatörteatergruppernas stabilitet och kontinuerliga verksamhet att bidra och uppmuntra till att grupperna gör sin verksamhet känd i första hand inom sin egen kommun men också i länet i övrigt att stimulera och underlätta för grupperna att aktivt söka ny kunskap INDIVIDNIVÅ att i första hand stimulera gamla och aktivera nya ledare och producenter i arbetet med amatörteater i länet att underlätta att dessa personer söker kunskap även av varandra att genom att ge redskap öka ledarnas kunskap och självständiga arbete. 5. SAMARBETSPARTNER I det följande beskrivs kontakten med alla huvudsamarbetspartners för amatörteaterkonsulenten. 5.1 Örebro läns landstings kulturavdelning Som anställd vid kulturavdelningen deltar konsulenten i kontinuerliga arbetkonferenser, avdelningskonferenser och förvaltningskonferenser vid Kultur- och Utbildningsförvaltningen KUF). Dessutom sker månatliga möten med kulturchef, Bertil Burman, som syftar till avstämning i vad som skett och vad som planeras. Här gås också inkomna amatörteaterärenden till kulturnämnden igenom. I samband med konsulentens årliga verksamhetsrapport sker rapportering vid ett kulturnämndssammaträde/år. Samarbetet med ekonomiavdelningen vid KUF har utökats under årens lopp och omfattar i dagsläget ekonomisk administration av länets teaterkurser och länsamatörteaterfestivalen.

5.2. Örebro läns ATR-distriktet och Örebro amatörteaterförening Amatörteaterkonsulenten deltar som adjungerad ledamot vid Amatörteaterns riksförbunds ATRs) Örebro distrikt och ÖATFs styrelsemöten. Genom att amatörteaterkonsulenten närvarar vid ATR-distriktets möten sker ett kontinuerligt samarbete mellan amatörteaterkonsulenten och den länstäckande amatörteaterorganisationen som inrymmer 14 av amatörteaterföreningarna i länet. Konsulentens arbete är dock inte begränsat till ATR-medlemmar. 5.3. Örebro läns bildningsförbund och Studieförbunden Kontakten med länets studieförbund har främst gått via Örebro läns bildningsförbund. De flesta amatörteatergrupper har verksamhet och cirklar knutna till något studieförbund och det är främst hos grupperna tjänstens teaterpedagogiska inriktning kommer till uttryck. 5.4 Länsteatern i Örebro Vid länsteatern i Örebro finns skådespelaren och amatörteater-pedagogen Ecke Olsson. Ett konkret samarbete har efter hand vuxit fram och kommit att omfatta bl.a. kurser och seminarier. Återkommande samtal med teaterns ledning har skett gällande främst länets teaterkurser. 5.5. Örebro läns teaterförening Samarbetet med länets teaterföreningar och dess distriktsorganisation har omfattat framför allt publikarbetet i samband med festivalerna. De har även deltagit i planeringen inför varje festival. Samarbete med länets teaterkonsulent har ägt rum i samband med ett arbetsseminarium om utvecklingen av länets amatörteaterverksamhet.

5.6. Folkhögskolor och kursgårdar Kävesta Folkhögskola Sedan länge har Kävesta utgjort basen för helgkursverksamheten i Örebro län. Årliga planeringmöten och utvärderingar har skett sedan 1988. Karlskoga Folkhögskola Under 1993 knöts kontakter med ledningen för Karlskoga folkhögskola för att geografiskt utvidga möjligheterna att anordna helgkurser för länets amatörteateraktiva. Bredsjögården Vid Bredsjögården genomförs rikstäckandee amatörteaterledarutbildning och kortkurser med koppling till arbetarteaterförbundet. Exempel på samarbete under åren har varit arrangemang vid gästspelet från Tjeckoslovakien, amatörteater-konferensen och en arbetshelg med ATRdistriktet. 5.7. Kommentarer till Samarbetspartner Det är viktigt att konsulenten i alla lägen söker samarbete med föreningar, organisationer och intressenter så att arbetet också på den strukturella nivån är förankrat. Närheten främst till ATR-distriktet kan inte nog betonas. 6. STATISTIK För att statistiskt visa amatörteaterverksamhetens utbredning i Örebro län gjordes 1990 och 1991 en sammanställning av de produktioner som nått premiär under 89/90 samt 90/91. 96 resp. 97 produktioner av amatörteatergrupper i länet har haft sin premiär fördelat på samtliga 11 kommuner (se diagram 1 och 2). Då är inte alla de projekt och studiecirklar i teater som inte har som mål att spela upp färdiga föreställningar medräknade.

Diagram 1 Diagram 2 6.1. Kommentarer om Statistik

Att sammanställa uppgifter om alla produktioner i länet är ett omfattande men angeläget arbete. Någon rutin för detta har inte utarbetats och frågan är om detta kontinuerliga arbete ska utföras av en amatörteaterkonsulent. 6.2 Frågeställningar om Statistik Vem kan kontinuerligt bevaka alla amatörteaterprojekt i Örebro län för att sammanställa en årlig statistik? 7. ARBETET MED LÄNETS GRUPPER Amatörteaterkonsulenten teaterpedagogiska inriktning för rupperna i länet har främst utgått från gruppernas behov: Registöd har inneburit att samarbete har skett med gruppens ledare eller regissör och innefattat både enskild handledning och konkret arbete med skådespelargruppen. Produktionsstöd har inneburit viss handledning av produktionsgruppen i sitt planeringsarbete. Teknikstöd har inneburit rådgivning till ledare, scenograf eller tekniker inför en uppsättning. Dramaturgistöd har främst inneburit handledning av författare eller ledare där analys och textarbete har skett. Riktade kurser har varit kurser i speciella ämnen riktade till en särskild förening eller grupp. Egen produktion har inneburit regi- och produktionsansvar för hela produktionsprocessen. Syftet har varit att föra ut ny kunskap, underlätta för nya kontakter mellan deltagarna samt att få egen kunskap om de lokala förutsättningarna för amatörteaterföreningarna. På nästa sida följer en listning av När, Var, För vem och Vilket arbete som skett:

KOMMUN GRUPP INSATS 1988 Örebro Lännäsamatörerna Registöd Örebro Wadköpingsaktörer Egen produktion (Scapino) 1989 Hallsberg CUFs Teater Improvisationskurs Hallsberg Svennevadspelet Dramaturgi Hallsberg Hemligheterna Registöd Hallsberg Alléskolans teater Regi - och produktionsstöd Nora Strömstaren Produktionsstöd Lindesberg Musfällan Registöd Lindesberg Ny grupp Improvisationskurs Örebro Risebergaspelet Produktion/Dramaturgistöd Örebro Gösta Wilsson Registöd Örebro Löshästarna Registöd 1990 Karlskoga Teaterverkstan Egen produktion (Det goda landet) Hallsberg Hemligheterna Registöd Lindesberg Musfällan Registöd Degerfors Musikskolan Produktion Laxå Folkdansgrupp Improvisationskurs Örebro Musikhögskolan Produktion 1991 Askersund Barn och ungdom Registöd Kopparberg Stormfågeln Improvisationskurs Hallsberg Alléskolans teater Produktionsstöd Kumla Sannahedspelet Produktionsstöd Karlskoga Finska föreningen Registöd Karlskoga Lyset Forumteaterkurs Karlskoga Lyset Registöd Örebro Lännäsamatörerna Registöd 1992 Lindesberg Musfällan Registöd Karlskoga Lyset Registöd Askersund Bygdespelsförening Produktionsstöd Örebro Brända barn Dramaturgi/Registöd Örebro Teatercompaniet Scenografi/Dramaturgistöd Örebro Ubi est fungus Dramaturgi/Registöd Örebro Senvana Egen produktion (Macbeth)

1993 Lindesberg Musfällan Registöd Karlskoga Teaterverkstan Registöd Hallsberg Alléskolan Improvisationskurs Örebro Brända barn Registöd Örebro ÖATF Teatersportkurs Örebro TEOPE Registöd Örebro Teaterröran Dramaturgi Totalt har 29 olika grupper/föreningar i 10 av länets 11 kommuner berörts av detta arbete. Med diagram 3 illustreras hur insatserna i grupperna fördelat sig. Det stöd som efterfrågas mest är registöd och stöd i produktionsplaneringsarbetet. Diagram 3 På följande sida illustrerar diagram 4 hur isatserna fördelat sig över länets kommuner. Som väntat speglar staplarna var aktiviteten är störst och sammanfaller väl med var länets amatörteaterfestival arrangerats.

Diagram 4 Då arbetet inom Nya Teatern i Örebro och Kulturhuset i Karlskoga varit mer omfattande beskrivs detta på följande sidor. 7.1. Nya teatern i Örebro Förutom det samarbete med verksamhetsledaren vid Nya Teatern som omfattat länets amatörteaterfestival och kursplanering samt delar av de projekt som beskrivits ovan, har konsulenten varit del- eller huvudansvarig för olika projekt kopplade till Nya Teatern och ÖATF: TEATERLABORATORIUM: För att ge amatörteaterledare och övriga intresserade, främst från Örebro och Karlskoga, stimulans och nya infallsvinklar på teater, höll konsulenten under höstterminen 1990, 1991 och 1992 i ett kontinuerligt teaterlaboratorium på Nya Teatern. Samarbete

skedde här med amatörteaterföreningen Senvana. 1992 resulterade laboratoriet till produktionen Macbeth. BASGRUPPER: För att ge de nybörjare och andra en möjlighet att komma in i verksamheten och känna på vad teater kan vara, och på så sätt få en bas att självständigt arbeta vidare på, höll konsulenten tillsammans med Jens Remfeldt 1990,1991 och 1992, i planering och ledarskap för s.k. Basgrupper. Ett hundratal nybörjare ingick i denna verksamhet. Syftet var att hitta en modell för hur ÖATF ska införliva de nya i sin verksamhet. 7.2. Kulturhuset i Karlskoga Förutom det samarbete som inleddes 1989, med verksamhetsledaren vid Kulturhuset och Culturföreningen Lyset som omfattat festival, regi, handledning m.m. har konsulenten varit del- eller huvudansvarig för olika moment i utvecklandet av amatörteatern i Karlskoga. Detta har bl.a. skett genom: Produktionsplanering Organisationsplanering Utvärderingar Analys Ringaren i Notre Dame 1991, det hittills största produktionen i Karlskoga med över 60 deltagare, kom att ta en stor del av konsulentens resurser i anspråk under 1991. Under denna produktion var konsulenten bl.a. behjälplig med: Skådespelarinstruktion Ljussättning Skådespeleri 7.3. Kommentarer om arbetet med länets grupper Regi-, produktions-, scenografi- och dramaturgistöd bör så långt som möjligt ske genom att grupperna och personerna får kunskap genom antingen allmänna kurser eller riktade kurser. På så sätt kan grupperna själva omsätta och omvandla sina kunskaper.

Vid enskilda stödinsatser bör tydliga överenskommelser mellan konsulenten och gruppen göras, så att gruppen får det stöd den behöver. Det bör utformas så att gruppen får redskap att arbeta vidare självständigt. Att arbeta med en egen produktion är ett utmärkt sätt att få kunskap om hur t.ex. en viss förening, kommun och grupp är strukturerad. Detta ger stora möjligheter till utvärderingar med efterföljande utvecklingsdiskussioner. Att skapa kontakt mellan amatörer från olika kommuner i en produktion har ett stort hinder; det är arbetsamt för deltagare att resa för långt till repetitionerna. Att ha kontinuerlig kursverksamhet med en grupp ledare och skådespelare som i Teaterlaboratoriet, är ett bra sätt att skapa kontakt mellan verksamheter från olika delar av länet och ger dessutom möjlighet till ett stort kunskapsutbyte. Att leda nybörjargrupper i ett initialskede när en förening söker en modell för hur man ska ta vara på alla nya amatörteateraktiva, kan försvaras. Men tanken måste vara att detta ledar-arbete tas över av lokalt förankrade ledare när en modell utarbetats. Att som konsulent gå in som skådespelare i en produktion kan försvaras pedagogiskt men har liten bestående effekt för amatörteatern i stort. 8. ÖREBRO LÄNS AMATÖR TEATERFESTIVAL I nära kontinuerligt samarbete med Örebro läns ATR-distrikt och ÖATF och i aktuella fall, Lindesbergs, Karlskoga, Askersunds, Hallsbergs och Örebros Teaterföreningar och Kulturförvaltningar samt Hallsbergs amatörteaterförening, Culturföreningen Lyset och Kulturhuset i Karlskoga, har fem länsomfattande amatörteaterfestivaler arrangerats: 1989 LINDESBERG 1990 KARLSKOGA 1991 ASKERSUND 1992 HALLSBERG 1993 ÖREBRO Vid flera tillfällen skedde samarbete också med den lokala Folkets Husföreningen.

Totalt har festivalen innehållit 70 olika föreställningar och redovisningar som spelats av i runda tal 500 amatör-teateraktiva från grupper i sex av länets kommuner (se diagram 5). Vid två tillfällen deltog gästföreställningar från Tjeckoslovakien och Litauen. Diagram 5 En total publik av mellan 6000 och 7000 har sett någon del av festivalen under dessa fem år. Varje festival har omsatt runt 120.000:-. Amatörteaterkonsulenten fungerade som ansvarig projektledare. 8.1. Kommentarer om Amatörteaterfestivalen Huvudsyftet med festivalen har varit att manifestera amatörteatern på olika platser i länet, att de aktiva i länet ser varandras föreställningar och lär av varandra samt att fungera som stöd för de lokala eldsjälarna.

Redan tidigt märktes att en årlig amatör-teaterfestival kan utgöra grunden för konsulentens arbete om arbetet sker på rätt sätt. Genom de tidiga och återkommande gemensamma träffarna med de anmälda spelgrupperna fick dessa större kunskap om varandra och konsulenten fick en uppfattning om varje grupps behov, vilket kom att utgöra grunden för det fortsatta pedagogiska arbetet. Genom att festivalen flyttades från kommun till kommun varje år gav den en naturlig prioritet åt amatörteatern i just den kommunen ett visst år. Genom kommittémöten sammanfördes de lokala arrangörerna (Kulturförvaltningar/ Teaterföreningar/ Amatörteaterföreningar) kanske för första gången, vilket borgade för fortsatt samarbete även i framtiden, exempelvis genom lokala festivaler och projekt. Konsulenten fick också en uppfattning om de organisatoriska utvecklingsmöjligheterna på orten. År efter år kom antalet Örebrogrupper att dominera festivalen, till viss del beroende på att länets övriga stora amatörteaterföreningar hade börjat arbeta med stora sommarspel som just när festivalen ägde rum var inne i ett intensivt repetitionsskede. Det märktes också att varje festivalorts amatörteatergrupper också var starkt representerade. En annan tendens var att hade man varit med en gång ville man vara med igen. För många grupper blev festivalen det viktigaste målet under året. Detta gjorde att övervägande delen grupper var mer erfarna och gjorde mer genomarbetade föreställningar än minoriteten. En tendens till nedvärdering av de mindre erfarna nykomlingarna kunde spåras. Eftersom målet var att alla anmälda grupper skulle få vara med måste seminarieverksamhet och teater-diskussioner stryka på foten (16 föreställningar fyller lätt en helg). 1994 tar länets amatörteaterfestival paus för att ge utrymme för nya idéer och projekt med likartade mål som kan berika framtida festivaler.

8.2. Frågeställningar om Amatörteaterfestivalen Hur kan man arbeta för att de erfarna grupperna stöder de mindre erfarna genom konstruktiv kritik? Hur kan man stimulera fler nya grupper från hela länet att delta? Kan man arbeta för att fler lokala festivaler anordnas där även grupper från övriga länet bjuds in? 9. TEATERKURSER FÖR ÖREBRO LÄN I nära samarbete med Örebro läns ATR-distrikt, Kävesta Folkhögskola, Karlskoga Folkhögskola, Örebro läns bildningsförbund och Örebro Amatörteaterförening, har följande 25 helgkurser planlagts och arrangerats för i huvudsak länets amatörteateraktiva: Kurs/lärare År Amatörteaterseminarium 1988 1989 1990 Huvudlärare: Ecke Olsson Grundläggande skådespeleri 1991 1992 1993 Huvudlärare: Ruth Lange Skådespelarverkstad 1992 1993 Huvudlärare: Ruth Lange Improvisation-Gestaltning-Föreställning 1989 Huvudlärare: Örjan Herlitz Grundläggande regikurs 1990 1991 1992 1993 Huvudlärare: Per Skjöldebrand Barn och unngdomsteaterledarkurs 1988 1990 Lärare: Anna-Karin Waldemarsson m.fl. Dans Teater Rörelse 1993 Huvudlärare: Lena Josefsson Lär dig skriva dramatik 1990 Huvudlärare: Jesper Lange

Grundläggande ljuskurs 1989 1991 1992 1993 Huvudlärare: Jens Remfeldt Scenografikurs 1990 Huvudlärare: Lars-Erik Lindén Sminkkurs 1992 Lärare: Anna Fredriksson Producentkurs 1988 1989 Lärare: Jens Remfeldt m.fl. Räknat med i medeltal 15 deltagare/kurs betyder detta att 375 personer har gått någon av Örebro läns helgkurser i teater. Kurserna har totalt omsatt runt 90.000:- årligen. Dessutom har kurser i Improvisations-teknik, Forumteater och Teatersport hållits av konsulenten men har då varit riktade till en speciell grupp eller förening. 9.1. Kommentarer om Teaterkurserna Under de senaste åren har ett omfattande kursprogram presenterats med i medeltal 8 helgkurser för amatörteater. Programmet når ut,förutom till länets grupper, till alla ATRs medlemmsföreningar. Detta gör att många, ibland upp till 50%, av deltagarna kommer från platser utanför länet. För att hålla en jämn nivå på deltagaravgifterna har kursbudgeten utformats så att vissa kurser som går med överskott delfinansierar kurser som är dyrare och därmed går med underskott. Detta fungerar bra under förutsättning att inte de billigare kurserna blir inställda. Detta har hänt under 93/94 och plötsligt måste då ATR-distriktet som är huvudansvirigt stå för förluster på 4 gånger mer än planerat. 9.2. Frågeställningar om Teaterkurserna Kan omfattningen av kurser bibehållas med samma relativt låga kursavgift?

10. UTSKICK OCH INFORMATION Utskick och information från amatörteaterkonsulenten, når ut till länets kontaktpersoner, grupper, föreningar, kulturförvaltningar och studieförbund. Nya kontakter uppnås ständigt och ökar mängden av informationskanaler. I samband med att kursadministrationen flyttades över till amatörteaterkonsulenten ökade mängden utskick betydligt. 10.1. Kommentarer om utskick och information Att kontinuerligt förmedla vad som är på gång inom länets amatörteater är ett naturligt moment i konsulentens arbete. ett önskemål är att grupperna och föreningarna själva i större utsträckning ska förmedla information till varandra 10.2. Frågeställningar om Utskick och information Hur kan informationskanalerna utvecklas så att grupperna i större utsträckning själva sprider information om sin verksamhet till andra amatörteatergrupper. 11. KONFERENSER OCH ARRANGEMANG I det följande beskrivs de konferenser som konsulenten varit delaktig i inom och utom Örebro län. 11.1. Amatörteaterkonferens för Örebro län 1991 I samarbete med Länsteaterföreningen, Örebro läns bildningsförbund, ATRdistriktet och Bredsjögården initierade konsulenten diskussioner om ett arbetsseminarium kring amatörteaterfrågor. Konferensen som ägde rum i april 1991 behandlade temat; HUR UTVECKLAR VI AMATÖR-TEATERN I VÅRA KOMMUNER? Inbjudna till konferensen var länets kulturförvaltningar, studieförbund, Riksteaterns teaterföreningar och amatörteaterföreningar från länets 11 kommuner. Totalt samlades ett 40-tal seminariedeltagare från 5 kommuner.

Flera av kommunerna planerade uppföljningsträffar under hösten, för att på kommunnivå fortsätta diskussionen om en utveckling av amatörteaterverksamheten. En konkret uppföljning av detta har skett i samband med arrangerandet av länsfestivalerna. 11.2. Ledarforum För att ge amatörteaterledarna i länet ett forum att diskutera gemensamma frågor och framtiden kallade konsulenten ledarna till Ledarforum 1990. Dock har aktiviteten ute i grupperna varit så omfattande att dessa samlingar inte kunnat ske. Ett fortsatt arbete för att samla ledarna skedde därefter inom amatörteaterfestivalens ram genom att flera möten hölls med gruppledarna innan själva festivalen. 11.3. Arrangemang Konsulenten har medverkat vid följande arrangemang inom Örebro län: ÅR KOMMUN HÄNDELSE ARR. 1989 Örebro Natteater ÖATF 1989 Örebro Teatersport ÖATF 1990 Örebro Teatersport ÖATF 1990 Örebro Litauiskt gästspel Teaterkängan 1990 Örebro Barn/ungdomsteaterkonf. ATR 1991 4 kommuner Tjeckisktgästspel ÖATF m.fl. 1992 Örebro Teatersport ÖATF 1993 Örebro Teatersport ÖATF 11.4. Externa konferenser m.m. Konsulenten har deltagit i följande konferenser och seminarier utanför länet, under perioden: ATR Distriktsledarkonferenser 1988 1990 Kongressen i Vänersborg 1989

Festivaler Riksfestivalen i Västerås 1988 1989 1991 1992 Nordisk festival i Västerås 1990 Amatörteaterkonsulentträffar Hallunda 1988 Luleå 1992 Riksteatern Teaterdagar 1990 1991 Seminarium Framtidsseminarium 1990 Regi 1990 Studiebesök NBVs Teaterverkstad 1990 ROJ i Handen 1990 11.5. Kommentarer om konferenser och arrangemang Att i samarbete med föreningar och organisationer i länet arrangera mötesforum, konferenser och andra arrangemang är ett viktigt sätt för konsulenten att ge stöd på den strukturella nivån. Att deltaga vid kurser, konferenser och studiebesök är ett viktigt sätt för konsulenten att få nya infallsvinklar i sitt arbete. 12. TEORETISK ÅTERKOPPLING Genom nedanstående listning visas på vilken nivå varje insats kan inlemmas: STRUKTURELL NIVÅ Insatser som gett effekt på denna nivå har varit: Länsamatörteaterfestival, ledarforum, länskonferenser, kommunkonferenser, länskurser, projekt med breda samverkanslösningar med flera samarbetspartners.

GRUPPNIVÅ Insatser som gett effekt på denna nivå har varit: Pedagogiskt arbete med grupperna i länet, riktade kurser, ledarforum, länsamatörteaterfestival, egna produktioner. INDIVIDNIVÅ Insatser som gett effekt på denna nivå har varit: Pedagogiskt arbete med ledare och producenter i länet, riktade kurser, länskurser, ledarforum. De arbetsinsatser som gjort mest effekt och påverkat alla tre nivåerna har varit Länets amatörteaterfestival samt i viss mån kursverksamheten, både den riktade och den mer allmänna. På den strukturella nivån har just festivalerna varit mest betydande. På gruppnivån kan främst de riktade kurserna kombinerat med pedagogiskt stöd till specifika projekt, framhållas. På individnivå har störst resultat givits av ett nära samarbete mellan konsulent och regissör/ledare/producent.

13 SLUTORD Under våren 1994 fick jag möjlighet att resa runt i hela landet och se en hel del amatörteaterföreställningar. Det som slog mig starkast var att de grupper som tar sig tid att söka samarbete med andra grupper för att ge och ta konstruktiv kritik, eller bara av varandra få referensramar - där fanns det kvalitativt bästa amatörteatern. Utan referensramar, jämförelser av villkor och gemensamt ansvar för varandras arbeten, svävar gruppen i en tomhet utan möjlighet till utveckling. Vi har utan tvekan många grupper och projekt i Örebro län och det ska vi vara belåtna över, men på flera platser kan kvantiteten - mängden projekt - hindra att en kvalitativt bra amatörteater får utrymme. Lokaler för alla former av amatörteater på alla nivåer är en nödvändig förutsättning för att vi inte bara ska vara ett län som spelar otroligt mycket amatörteater utan också ett län som möter sin publik med mycket bra amatörteaterföreställningar. Per Skjöldebrand