Protokoll Specifika samverkansrådet för kultur Tid: 15 november 2018, kl Plats: Eklundavägen 1, Örebro. Lokal: Syrenen

Transkript

1 1 (5) Protokoll Specifika samverkansrådet för kultur Tid: 15 november 2018, kl Plats: Eklundavägen 1, Örebro. Lokal: Syrenen Vid protokollet Mia Eriksson Justerat den: 26 november 2018 Bengt Storbacka Ordförande Närvarande ledamöter: Johan Calais Kim Bäckström Siv Lunander Susanne Grundström Therese Magnusson Annica Zetterholm Jonas Kleber Ewa-Leena Johansson Siv Björck Kjellgren Stefan Svensson Hans Knutsson Behcet Barsom Bengt Storbacka Närvarande ersättare: Ulla Kalander-Karlsson Elaine E Lindblom Övriga närvarande: Rikard Åslund Mia Eriksson Linda Gustafsson Elaine Lindblom Justerare Askersund Degerfors Hallsberg Hällefors Laxå Lekeberg Lindesberg Ljusnarsberg Karlskoga Kumla Nora Örebro Ljusnarsberg Karlskoga 1. Mötet öppnades Ordförande hälsade de närvarande välkomna till dagens möte och en presentationsrunda genomfördes. 2. Val av justerare utöver ordförande Elaine Lindblom valdes till justerare. POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON TELEFAX ORG.NR PLUSGIRO Box Örebro Eklundavägen 2 Örebro E-POST regionen@regionorebrolan.se INTERNET

2 2 (5) 3. Godkännande av dagordning Dagordningen godkändes. 4. Alla barns rätt till professionell kultur i förskola/skola Linda Gustafsson presenterar modellen och vad den innebär, se ppt. Det finns ett behov att se över namnfrågan främst med tanke på att det finns ett annat projekt med snarlikt namn. Nästa steg i processen är att möta representanter i varje kommun för en fortsatt dialog. En diskussion följde kring barnkulturplanerna och några av de viktigaste synpunkterna som framkom var: Enligt regionorganisationen ska barnkulturplanen beskriva tanken/den röda tråden för hur barnen ska få möta kultur i den egna kommunen. Syftet är att säkerställa att alla barn får möta kultur eftersom det finns ett glapp idag. Regionen ska enligt önskemål ta fram en mall så att det blir enkelt att skriva och följa mallen. Linda berättar att hon kommer åka ut till alla kommuner efter att ha träffat kultur- och skolchefer, och då träffa rektorer och gärna pedagoger och elever. Dialoger med kommunerna påbörjas innan mallen för barnkulturplaner tas fram. Viktigt att det politiska samtalet förs och att det förankras där, eftersom intresset på tjänstemannanivå kan variera från kommun till kommun. Ett problem kan vara att det i de mindre kommunerna saknas en kulturchef. Där rekommenderas att kontakta skolledning/skolchef/bildningschef alternativt ordförande/förvaltningschef. Skolan är mötesplatsen och har en viktig roll. Förslagsvis kan barnkulturplanen även berikas med mycket mer. Till exempel hur barnen kan möta kultur utanför skolan, vilket några som redan har en barnkulturplan formulerat sig kring där. Viktigt att få igång processen med skolan. Önskemål att detta förtydligas även i barnkulturplanen. Viktigt att skolan blir delaktig på olika nivåer, att det finns en långsiktighet och framförhållning. Förslag att nämna ordet infrastruktur i barnkulturplanen, då det är viktigt att det framkommer att det är en infrastruktur för kultur som vi tar fram. Modellen ska inte vara beroende av eldsjälar. Frågan har väckts om möjlighet att rikta in sig på utpekade åldersgrupper för att få finansieringen att räcka till. Nästa steg: när kommuner tackat ja skrivs barnkulturplan inom en viss tidsram. Målet är påskrivna samarbetsavtal innan sommaren Genomförande är satt till 2020.

3 3 (5) Samtliga kommuner ombeds att skicka ett mejl till med en kortfattad beskrivning om nuläget i den egna kommunen kring barnkulturplaner, kontaktpersoner och andra tips för den fortsatta processen. 5. Kulturplaneprocessen Rikard Åslund berättar om var i processen vi befinner oss, se ppt. En diskussion följde kring de kommande fokusdialogerna samt de övergripande hinder som framkommit hittills. Några av de viktigaste kommentarerna/frågorna som kom upp var: Generellt har det varit färre deltagare på dialogerna denna gång. Att vi tydligt pekat ut tematiken kan vara en orsak. Men de som kommit är rätt personer och kvaliteten på samtalen har varit hög. Fråga kring hur den geografiska spridningen i kulturpanelen (för ungdomar år) ser ut. Svar: i dagsläget är 60% av de 181 deltagarna från Örebro kommun. En fråga väcktes kring hur det ser ut med andra nationella minoriteter? Finns skyldighet att även ha samråd med dessa, på regional nivå? Hur påverkar den nya lagen? Svar: Regionen har i nuläget inte samråd med övriga grupper, men ett arbete pågår kopplat till detta. Vi avvaktar detta arbete och startar inte egna samråd. Negativa attityder till kultur handlar om ovana och gamla strukturer (t ex att inte gå till bibliotek, motsättningar mellan så kallad fin- och fulkultur ). Något vi önskar förändra på lång sikt med Alla barns rätt till professionell kultur i förskola/skola. Vad mer kan göras? Ett förslag kan exempelvis vara att anordna studiecirklar inför en kulturupplevelse. Självkritiken och självanalysen tycks saknas i sammanställningen av hinder, kring den egna rollen/ansvaret hos kulturskaparna varför kulturen inte är solidariskt fördelad. Förslag om fortbildning/kompetenshöjning för vårdpersonal/skola/äldreomsorg för att kunna möta vårdtagaren/kulturskapare. Hur nå de många ofrivilligt ensamstående äldre? Finns det andra regioner som gör uppföljning kvalitativt? T ex bokslut varje år av kulturplanen för att fånga kvaliteten. Ett positivt exempel gavs: barn som beskrev sin kulturupplevelse. 6. Diskussion/inspel om prio-områden i kulturplanen i relation till kommunerna De områden som lyftes som viktiga var sammanfattningsvis: psykisk ohälsa bland unga, kultur inom äldreomsorgen, ofrivillig ensamhet, mö-

4 4 (5) tesplatser mellan generationer, tillgänglighet till kultur. Några av inspelen var: Fysiska mötesplatser saknas nog inte, frågan är vad vi fyller dem med. Det kanske saknas en strategi för hur vi ska möta ett/flera samhällsproblem? T ex psykisk ohälsa/ofrivillig ensamhet. Hur skapa en anledning att ta sig ut? Angående unga vuxna som sitter hemma: i några bergslagskommuner hade de uppsökande verksamhet för att ta reda på om hemmasittandet var frivilligt. Kan detta vara något som det kan skapas en strategi kring? Att hiss saknas i huset där äldre bor kan vara ett hinder. Boende inom äldrevården har behov av guldkant i livets slutskede. Kultur på recept? Kultur för de yngre kan vara en investering för framtiden, positivt att väcka ett intresse och känna ett sammanhang. Att bygga självkänsla hos barn och unga är oerhört grundläggande. Tillgänglighetsfrågan är större än äldreboenden, det handlar om hela den sociala aspekten. Exempel i Örebro: en skrivning om att civilsamhället ska finnas med i planering av nya hus. Möten mellan generationer ska finnas med i planeringen av det nya CV-området, därför planeras både skate- och boulebana i närheten av ArkivCentrum för att skapa en arena och mötesplats. Trygghetsboenden är ett bra ställe att komma in på. De flesta kommuner verkar ha regelbundna aktiviteter på äldreboenden, ofta är det civilsamhället så som pensionärsorganisationer och studieförbund som erbjuder aktiviteter. Nästa projekt får bli kultur för varenda gamling. Viktigt att rikta sig till de som har svårt att själva ta sig till kulturen, äldre och funktionsnedsatta. Två frågor att gå vidare med/samla kunskap kring (genom att bjuda in föreläsare/inventera hur det ser ut i våra kommuner): - Vi behöver titta på äldreperspektivet på ett nytt sätt - Vad ligger bakom de ungas ohälsa, finns det saker där vi kan göra mer och bättre tillsammans? 7. Övriga frågor Önskemål om att ha ett möte tillsammans med chefer vid ett tillfälle framöver. 8. Nästa möte Nästa möte äger rum efter årsskiftet.

5 5 (5) 9. Mötet avslutades Bengt Storbacka tackade mötesdeltagarna och avslutade mötet.