Kritiskt tänkande HTXF04:3 FTEB05 Grundläggande semantik I
Lite grundläggande språkfilosofi När vi ska diskutera hur premisser (och slutsatser) kan tolkas och vilka problem som då kan uppkomma, är det bra att känna till vissa grundläggande begrepp inom den så kallade språkfilosofin.
Vad är ett språk? Ett språk: ett system av ljud eller andra tecken som gör det möjligt för oss att kommunicera med varandra. Exempel: svenskt tal- och skriftspråk Ett formellt studium = ett studium av språkets syntax, dess grammatik Ett innehållsligt studium = ett studium av språkets semantik, dess betydelseinnehåll Ett pragmatiskt studium = ett studium av hur språket används i olika situationer
Illustration av syntax/semantik distinktionen Det gula hatet slog den elaka algoritmen. Min hund sjuk gamla är avlivas och måste.
En iakttagelse om syntax Språket är produktivt: Utifrån en ändlig mängd ord och regler kan vi (potentiellt) forma en oändlig mängd grammatiskt korrekta satser.
Lite pragmatik Skillnad mellan tal- och skriftspråk: Du bör inte stjäla biblioteksböcker. Du bör inte stjäla biblioteksböcker. Du bör inte stjäla biblioteksböcker. Du bör inte stjäla biblioteksböcker. Du bör inte stjäla biblioteksböcker.
Semantik: tre meningsteorier Referensteorin (Aristoteles, J. S. Mill, Kripke) Idéteorin (Locke, Hume, Eleanor Rosch) Användningsteorin (Wittgenstein, Austin)
Referensteorin Ett ords mening är det i världen som ordet handlar om, eller refererar till. Ord är som etiketter som klistras på ting eller mängder av ting. Meningen hos ordet hund är helt enkelt alla hundar som finns i världen.
Problem med referensteorin Vi känner endast till en väldigt liten andel av alla hundar som finns i världen. Ändå vet vi vad ordet hund betyder. En del ord refererar inte till något, ändå tycks det som att de har mening (och olika mening, inte den tomma mängden ). Ex. mytologiska väsen som enhörning och troll, samt konnektiv som och, eller, icke- etc. Vi känner till meningen hos vissa språkliga termer vars referens är okänd för oss. Ex. världens längsta kvinna.
Idéteorin Ett ords mening består av den mentala idé, bild eller föreställning som vi associerar med ordet ifråga. Meningen hos hund är en bild i huvudet Löser problematiken med vissa ord som inte refererar till någonting, ex. enhörning, troll och världens längsta kvinna.
Problem med idéteorin Förklarar inte meningen hos ord som och, eller, efter, nej etc. Det verkar inte sant att vi alltid har en klar och detaljerad bild i huvudet för varje meningsfullt begrepp. Meningen blir något subjektivt. Hur lyckas vi kommunicera inom ett språk? Hur lyckas vi översätta mellan språk?
Användningsteorin Ett ords mening är dess användning i olika tal- och skrivsituationer. Mening är inte en sak (referent eller idé) utan består i användandet av ord. De primära bärarna av mening är inte ord, utan satser. Användningen av ord (i satser) styrs av intersubjektiva konventioner: vi spelar språkspel.
När vi frågar efter ett ords mening (i en sats) så måste vi se hur det används i den aktuella talsituationen: Talarens (eller författarens) intentioner. Övrig språklig kontext (vilken sats ingår ordet i, vad har sagts tidigare). Vilken omgivning befinner sig talaren (författaren) sig i, fysiskt och socialt.
Problem med användningsteorin Samma användning och språkspel verkar inte vara tillräckligt för att fastställa meningen hos begrepp (i satser). Tvillingjordexemplet Det verkar som att man kan använda ett ord korret utan att riktigt veta vad det betyder. Jargong och fikonspråk
Vad skiljer vanliga spel från språkspel. Varför uttrycker inte schackspel meningsfulla påståenden? Vad är det som saknas? Kan det inte vara så att människor använder ord på ett felaktigt sätt? Användningsteorin är vag. Vad säger den egentligen?
Generellt om meningsteorier Det finns nog ingen enkel teori om vad mening är och hur det uppstår. Vi måste till att börja med särskilja vilket slags ord det är frågan om (substantiv, konnektiv, prepositioner), för att sedan hålla oss öppna för att det kan vara flera olika faktorer som samverkar för att bestämma ett ords mening (referens, mentala bilder, användning etc).
Vi bör skilja mellan ett språklig uttrycks mening (intension) och dess referens (extension). Ett ord kan ha mening men sakna referens enhörning, och. Ett ord kan ha referens men sakna mening Vissa egennamn Olika ord kan ha samma referens men olika mening Aftonstjärnan och Morgonstjärnan.
Märk väl! Språklig uttryck med samma intension kan inte ha olika referenser (extensioner). Referensen är en funktion av meningen!
Språkets olika funktioner Oavsett om mening är användning (eller endast användning) så är det tveklöst så att vi använder språket för flera olika syften. Språket fyller flera olika funktioner. Kategorierna är inte ömsesidigt uteslutande (de två sista finns inte med i boken).
1. Deskriptiv: Vi försöker beskriva någonting, ett objekt, en händelse, en situation etc. Exempel: Det här bordet är brunt 2. Värderande: Vi beskriver inte (endast) utan vi fäller ett värderande omdöme. Exempel: Den här tavlan är vacker, Det är fel att tortera små oskyldiga barn 3. Känslomässig: Vi uttrycker våra känslor om något. Exempel: Jag älskar dig, Jag hatar Justin Bieber
4. Frammanande (evocative): Vi försöker frammana, väcka känslor och stämningslägen hos åhöraren. Exempel: poesi, reklam, politiska tal, hot: om du inte gör som jag säger kommer jag att döda din familj (rädsla). 5. Övertalande: Vi försöker förmå någon att anamma, acceptera en viss ståndpunkt. Exempel: saklig argumentation, reklam, propaganda: Tro inte på astrologi, det finns inget vetenskapligt stöd for sådana idéer.
6. Frågande: Vi säger något för att få fram information, oftast genom att ställa en direkt fråga men inte nödvändigtvis. Exempel: Hur mycket är klockan?, Jag lånar dig inte 500 kr om du inte förklarar vad pengarna skall användas till 7. Uppmanande: Vi försöker få andra att göra något. Exempel: Stäng dörren
8. Performativ: Vi utför en handling (utöver handlingen att säga något) genom att vi säger något. Exempel: Härmed förklarar jag er man och hustru!, Domstolen finner den åtalade skyldig. 9. Roande: Vi försöker roa oss själva och andra. Exempel: skämt, ramsor, limerickar etc.
10. Fiktiv: Vi hittar på en historia som inte stämmer med verkligheten, vilket är menat att åhöraren skall inse (dvs det handlar inte om att ljuga). Exempel: romaner, noveller. 11. Förledande: Vi hittar på en historia som inte stämmer med verkligheten, vilket det är inte menat att åhöraren ska inse (dvs det handlar om att ljuga). Exempel: Jag kom försent till föreläsningen för att jag var tvungen att begrava min hamster
Märk väl! Endast påståendesatser kan ingå i argument. Detta för att vi skall kunna avgöra om argumentet är logiskt giltigt (sunt). Övning Vilka av ovanstående kategorier innehåller påståendesatser och vilka gör det inte?