KIT 104, Kognitiva processer Föreläsning 6: Symboliskt tänkande (språket) 100412, Thomas Porathe
Förmågan att kommunicera gör oss till människor Verktyget heter symboliskt tänkande.
Mänsklig symbolanvändning kallar vi språk. 1. Verbala språk: Tal Skrift 2. Bildspråk
Kommunikation: sända och ta emot budskap
Shannon & Weavers kommunikationsmodell (1949)
Budskap Kodning Meddelande Avkodning Budskapet förstått Modifierad kommunikationsmodell
Medium Budskap Kodning Meddelande Avkodning Budskapet förstått Modifierad kommunikationsmodell
Medium Budskap Kodning Meddelande Avkodning Kultur Budskapet förstått Modifierad kommunikationsmodell
Språkliga symboler 1. Talspråkliga symboler: Fonem, morfem, syntax
Fonem Den minsta betydelsebärande enheten i språket Robinson, A. (1998). Skrivkonsten. Uppkomst och historia. Forum, Stockholm. p. 40
Fonem Vokalfonem e som i sen o som i son Konsonantfonem g som i gatt k som i katt Robinson, A. (1998). Skrivkonsten. Uppkomst och historia. Forum, Stockholm. p. 40
Fonem Voiceprint
Fonem Morfem Solso, R.L. et al. (2005). Cognitive Psychology (7 th ed.), Pearson, New York, N.Y. s. 324
Fonem Morfem Stavelser Maskin = ma sk in Bada = ba da Ö = ö Solso, R.L. et al. (2005). Cognitive Psychology (7 th ed.), Pearson, New York, N.Y. s. 324
Fonem Morfem Syntax Solso, R.L. et al. (2005). Cognitive Psychology (7 th ed.), Pearson, New York, N.Y. s. 324
Fonem Morfem Syntax Jonas jagade Stina Stina jagades av Jonas Stina vart jagad av Jonas Av jagades Stina Jonas Solso, R.L. et al. (2005). Cognitive Psychology (7 th ed.), Pearson, New York, N.Y. s. 324
Noam Chomsky: 1960-talet Theory of Transformational Grammar Solso, R.L. et al. (2005). Cognitive Psychology (7 th ed.), Pearson, New York, N.Y. s. 324
Noam Chomsky: Theory of Transformational Grammar Surface structure Deep structure Transformational grammar Färglöst gröna idéer sover ursinnigt. Solso, R.L. et al. (2005). Cognitive Psychology (7 th ed.), Pearson, New York, N.Y. s. 324
He took his vorpal sword in hand: Long time the manxome foe he sought -- So rested he by the Tumtum tree. And stood awhile in thought. And as in uffish thought he stood, The Jabberwock, with eyes of flame, Came wiffling through the tulgey wood, And burbled as it came! Jabberwocky, Through the Looking-Glass, Lewis Carroll, 1872 This is probably the best-known nonsense poem in the English language Solso, R.L. et al. (2005). Cognitive Psychology (7 th ed.), Pearson, New York, N.Y. s. 327
Han fattade sitt vorpalt svärd: "Mångxot'ska best - Dig skall jag få!" Vid Tumtumträdet bröts hans färd, Rådlös vart han skulle gå. He took his vorpal sword in hand: Long time the manxome foe he sought -- So rested he by the Tumtum tree. And stood awhile in thought. Och mens han trubblade och drog, Flög Jabberwock, med glödgad syn, Pufflande ur träslig skog, Och brusstande dök ner från skyn! And as in uffish thought he stood, The Jabberwock, with eyes of flame, Came wiffling through the tulgey wood, And burbled as it came! [translator unknown] Jabberwocky, Through the Looking-Glass, Lewis Carroll, 1872 This is probably the best-known nonsense poem in the English language Solso, R.L. et al. (2005). Cognitive Psychology (7 th ed.), Pearson, New York, N.Y. s. 327
Mänsklig symbolanvändning kallar vi språk. 1. Verbala språk: Tal Skrift 2. Bildspråk
Marsoulas, S. Frankrike. Ålder ca. 30.000 år
Golan höjderna, Jordanien. Ålder ca. 233.000 år
Blombos Cave, Sydafrika. Ålder ca. 75.000 år
Pech Merle, Lot, S. Frankrike. Ålder ca. 20.000 år
Hällristningar, Tanumshede. Ålder ca. 3.000 år
Språkliga symboler 1. Talspråkliga symboler: Fonem, morfem, syntax 2. Bildspråkliga symboler:
Bild för djuret får
Men det finns många föremål att avbilda och vissa är svåra att rita. Och hur gör man med abstrakta begrepp?
Bild för djuret får Bild för verbet får
te le fån
Robinson, A. (1998). Skrivkonsten. Uppkomst och historia. Forum, Stockholm. p. 17
I U
I U I U 2
Piktogram
Rebus +
+ =
3 4 0 1 2 2 0 ) 3 1)!(4 (2 2) / ( 1) ( 2 sin ) ( + = + + + = = n n n n x x n n dt t x S π π
Logogram (Ideogram) Semantisk symbol, d.v.s. symbol för ett ord eller en idé.? Robinson, A. (1998). Skrivkonsten. Uppkomst och historia. Forum, Stockholm. p. 17
Kan man skapa ett bildspråk som är oberoende av det talade språket?
Att skriva och att läsa är oskiljaktigt förbundet med att tala, oavsett om vi rör läpparna eller inte. (DeFrancis, 1989) Robinson, A. (1998). Skrivkonsten. Uppkomst och historia. Forum, Stockholm. p. 17
Språket är som ett pappersark med tanken på arkets ena sida och ljudet på den andra. (de Sausseures) Robinson, A. (1998). Skrivkonsten. Uppkomst och historia. Forum, Stockholm. p. 17
Mänsklig symbolanvändning kallar vi språk. 1. Verbala språk: Tal Skrift 2. Bildspråk
Språkliga symboler 1. Talspråkliga symboler: Fonem, morfem, syntax 2. Bildspråkliga symboler: piktogram, logogram 3. Skriftspråkliga symboler: fonogram, alfabet
logogram (av grek. lo gos 'ord', 'tal' och gra mma 'skrivtecken', eg. 'något inristat', 'något skrivet'), skrivtecken som avser ett ord. Typexempel är de egyptiska hieroglyferna och de kinesiska skrivtecknen. Också modern svenska har vissa logogram, bland dem paragraftecknet och procenttecknet %. Nationalencyklopedin
Fonogram Ett fonetiskt tecken, ett ljud Robinson, A. (1998). Skrivkonsten. Uppkomst och historia. Forum, Stockholm. p. 17
Ett piktogram kan alltså fungera som både fonogram och som logogram. Robinson, A. (1998). Skrivkonsten. Uppkomst och historia. Forum, Stockholm. p. 17
Alfabetet
Idealt skall en alfabetisk stavning representera ett språks fonem. Robinson, A. (1998). Skrivkonsten. Uppkomst och historia. Forum, Stockholm. p. 40
Kilskriften
feniciska, grekiska, latin
Sida ur den ambrosiska Iliaden, en illustrerad handskrift från 400-talet e.kr.
Scriptura continua
detärintelättattläsatextssominte harvarkenpunktkommaellerstorb oksatvförattintetalaomordmellan rummanmåstenästanläsatextenh ögtförattförstånnågonting
Scriptura conignua: Högläsning. Fovean minskar drastiskt (tunnelseende) Flera kognitiva processer. Ordmellanrum: Kognitiv bearbetning gjord av skrivaren.
Ögat Örat Robinson, A. (1998). Skrivkonsten. Uppkomst och historia. Forum, Stockholm. p. 39
Ögat Örat Läsning Lyssna på tal Robinson, A. (1998). Skrivkonsten. Uppkomst och historia. Forum, Stockholm. p. 39
Ögat Örat Läsning Lyssna på tal Blir lästa ord direkt meningsfulla i hjärnan? Robinson, A. (1998). Skrivkonsten. Uppkomst och historia. Forum, Stockholm. p. 39
Ögat Örat Läsning Lyssna på tal Blir lästa ord direkt meningsfulla i hjärnan? Eller går det en omväg via inre tal? Robinson, A. (1998). Skrivkonsten. Uppkomst och historia. Forum, Stockholm. p. 39
Ögat Örat Läsning Lyssna på tal Blir lästa ord direkt meningsfulla i hjärnan? Eller går det en omväg via inre tal? hjärna gärna sett sätt röd örd - ö Robinson, A. (1998). Skrivkonsten. Uppkomst och historia. Forum, Stockholm. p. 39
Ögat Örat Läsning Lyssna på tal Blir lästa ord direkt meningsfulla i hjärnan? Eller går det en omväg via inre tal? hjärna gärna sett sätt röd örd - ö Läshastighet tyst- högläsning Rör på läpparna när vi läser svår text Robinson, A. (1998). Skrivkonsten. Uppkomst och historia. Forum, Stockholm. p. 39
The dual coding theory Nonverbal system Imagens Visual stimuli Visual system Information from images Associative structures Nonverbal responses Verbal stimuli Auditory system Information from speech Logogens Associative structures Verbal responses Verbal system Ware, Colin (2004) Information Visualization. Perception for design. Elsevier, London, p. 298
Stroopeffekten (Stroop, 1935) XCIBD WORP ZYP QLEFK SUWRG FVYT Stroop, J.R. (1935). Studies of interference in serial verbal reactions. Journal of Experimental Psychology, 18, 643-662
Stroopeffekten (Stroop, 1935) RÖD BLÅ GUL GRÖN GUL RÖD Stroop, J.R. (1935). Studies of interference in serial verbal reactions. Journal of Experimental Psychology, 18, 643-662
Stroopeffekten (Stroop, 1935) BLÅ RÖD GRÖN GUL RÖD GRÖN Stroop, J.R. (1935). Studies of interference in serial verbal reactions. Journal of Experimental Psychology, 18, 643-662
Borcas område Impulser kodas till tal. Wernickes område Talförståelse
Läsning Nyberg, Lars (2009). Kognitiv neurovetenskap: Studier av sambandet mellan hjärnaktivitet och mentala processer. Lund: Studentlitteratur. s. 122
Teckenspråksläsning Hörande/seende: Förstå tal och läsning av både text och teckenspråk aktiverar Borca, Wernicke men planum temporale aktiveras bara av talspråk. Döva: Som ovan, men planum temporale aktiveras. Nyberg, Lars (2009). Kognitiv neurovetenskap: Studier av sambandet mellan hjärnaktivitet och mentala processer. Lund: Studentlitteratur. s. 120
Läser vi bilder eller ord? Robinson, A. (1998). Skrivkonsten. Uppkomst och historia. Forum, Stockholm. p. 39
STUDIER VISAR ATT DET TAR LÄNGRE TID ATT LÄSA TEXT SOM ÄR SATT MED ENBART VERASLER ÄN ATT LÄSA TEXT SOM ÄR SATT MED OMVÄXLANDE VERSALER OCH GEMENER. MAN HAR TOLKAT DET SOM ATT DEN VÄXLANDE HÖJDEN PÅ DE GEMENA BOKSTÄVERNA SKAPAR VISUELLA ORDBILDER SOM VI LÄR OSS NÄR VI BLIR VANA LÄSARE.
Eglint faoskrre på Cmabridge Uinervtisy så selapr det igenn rlol i veikln odrinng bvostänekra i ett ord kemomr, det edna vgitika är att frösta och stisa beakostvn är rtät. Reestn kan vraa i fndulstäiglt koas och vi kan fonrtadrafe lsäa det uatn pberolm. Agldnnineen är att minansäkn itne leäsr vjare basktov för sig, uatn oedrt som hhleet. Fårvdnanöe, va? Solso, R.L. et al. (2005). Cognitive Psychology (7 th ed.), Pearson, New York, N.Y. s. 335
Aoccdrnig to a rscheearch at Cmabridge Uinervtisy, it deosn t mttaer in waht oredr the ltteers in a wrod are, the olny ipromoetnt tihng is taht the frist and lsat ltteer be at the rghit pclae. The rset can be a total mses and you can sitll raed it wouthit poibelm. Tihs is bcuseae the huamn mnid deos not raed ervey lteter by istlef, but the wrod as a wlohe. Amzanig huh? Solso, R.L. et al. (2005). Cognitive Psychology (7 th ed.), Pearson, New York, N.Y. s. 335
En av de viktigaste aspekterna av alfabetet är visuell redundans
En av de viktigaste aspekterna av alfabetet är visuell redundans
En av de viktigaste aspekterna av alfabetet är visuell redundans
Goldstein, E.B. (2002). Sensation and Perception (6 th ed.), Wadsworth, Thomason Learning, Pacific grove, CA. sid.175
En av de viktigaste aspekterna av alfabetet är visuell redundans
Sackader vid textläsning Experiment visar att en läsare kan identifiera delar av ord 7-12 nedslag framför fixeringspunkten. En tolkning är att vi bildar oss en hypotes om vad som skall komma och bara om vår hypotes inte visar sig stämma stannar vi upp och kontrollerar (regression). Solso, R.L. et al. (2005). Cognitive Psychology (7 th ed.), Pearson, New York, N.Y. s. 361
Dyslexi NP: As society has become progressively more complex, psychology has. 1 234. 2 310. 3 188. 4 216. 5 242. 7 188. 6 144. 8 177. 9 159 DP: As society has become progressively more complex, psychology has. 1 310. 2 277. 3 115. 5 412. 4 222. 6 198. 7 403. 8 266. 9 295. 10 311. 11 277. 15 193.. 12 18 317 206. 19 415. 13 600. 14 312 Solso, R.L. et al. (2005). Cognitive Psychology (7 th ed.), Pearson, New York, N.Y. s. 365
Alla skriftsystem bygger på fonetiska tecken. (Symboler för att representera ljud.) Det som skiljer skriftsystemen åt är förhållandet mellan fonetiska och semantiska tecken. Ren fonografi Ren logografi finska kinseiska franska japanska engelska koreanska fonetisk notation kryptografiska koder DeFrancis, J. (1989). Visible Speech: The Diverse Oneness of Writing Systems.
Fonetik/Fonologi (Lingvistisk hierarki) Bilder Piktogram Protoskrift Istida grottmålningar, indianska piktogram, många vägmärken, matematiska och vetenskapliga symboler, notskrift Rebusar / symboler Fullödig skrift Syllabiska system (stavelsebildande) Konsonantsystem Alfabetiska system Syllabiska system Linear B Jap. Kana Cherokesiska Logosyllabiska Sumeriska Kinesiska Maya Logokonsonantiska alfabet Konsonantiska Egyptiska Fenisiska Hebreiska Thomas Porathe, Informationsdesign Arabiska B1 Fonemiska alfabet Grekiska Latinska Finska Logofonemiska alfabet Engelska Franska Koreanska
Lärsriktningsskillnader
Kina
Mai là sinh viên. Mai be student "Mai is a student." Giáp rất cao. Giap very tall "Giap is very tall."
Burma
Horisontell skrift i kinesisk dagstidning http://www.pressdisplay.com/pressdisplay/viewer.aspx
De asiatiska språken använder våra arabiska siffror. (Här kinesiska)
De asiatiska språken använder utrops- och frågetecken. (Här kinesiska)
Japan
Katakana Kanji Hiragana
Studier visar Kanji processas i höger hjärnhalva, Kana i vänster. Japanska baran börjar lära sig kana, men övergår sedan alltmer till Kanji. Läshastigheten i Kanji är överlägsen västerlänskt syllabiskt läsande.
Okinawa Times
De asiatiska språken använder utrops- och frågetecken. (Här japanska OBS läsriktningen)
Korea
Dong-A Ilbo, koreanska (Syd Korea) http://www.donga.com/
Arabstaterna
Al Anwar, arabiska (Libanon) http://www.alanwar.com/ar/ Haaretz, hebreiska (Israel) http://www.haaretz.co.il/
Våra arabiska siffror är inte arabernas siffror och läses från vänster till höger Här står 127, inte 721
Perspektiv Uppskuret
Perspektiv
Perspektiv
Storlek
Storlek
Andreas Bernstein, Informativ Illustration åk 2 Maria Breiwald, Illustration åk 2 Tove Block, Rumslig gestaltning åk 2 Anna Gustafsson, Textdesign 3 Sofia Gustafsson, Rumslig gestaltning åk 2 Rebecka Knås, Rumslig gestaltning åk 2 Josephine Linghammar, Innovationsprogrammet, åk 2 Kristina Nygård, Rumslig gestaltning åk 2 Julia Söödi, Rumslig gestaltning åk 2 Sara Zetterberg, Innovationsprogrammet, åk 2
Islams avbildningsförbud Prophet Muhammad (peace and blessings be upon him) forbade his followers to make the images of living beings whether human or animals. The images of pious and religious figures were often worshiped by many people in Arabia as well as in other cultures and societies. Prophet Muhammad (peace and blessings be upon him) was very conscious that these images lead to idolatry. He always wanted to remind his followers to keep their faith in Allah pure from any idolatry or image worship. Dr. Muzammil H. Siddiqi, former President of the Islamic Society of North America, http://www.islamonline.net/english/index.shtml
Inget förbud mot bilder i Koranen Det finns inget avbildningsförbud i Koranen. Förbudet mot att avbilda besjälade varelser och särskilt deras ansikten kom att ingå i muslimsk tradition cirka 200 år efter profeten Muhammeds död. http://www.zombietime.com/mohammed_image_archive/
Jyllands-Posten, September 30, 2005
Ecce Homo by Elisabeth Olsson Wallin
Snow-white and the Madness of Truth by Dror Feiler