Äldres hälsa i Jönköpings län

Äldres hälsa i Jönköpings län Sammanställt av processgrupp äldre, Region Jönköpings län Juni 215 1

Introduktion Möjligheten att påverka äldres hälsa är stor och hälsofrämjande och förebyggande insatser genom hela livet, även upp i höga åldrar, har positiva effekter på hälsan och livskvaliteten. Det är med andra ord aldrig för sent för hälsofrämjande och förebyggande insatser. Erfarenheterna visar att det finns fyra områden som är speciellt viktiga för att äldre ska må bra. Dessa omfattar - social gemenskap - delaktighet/meningsfullhet och känna sig behövd - fysisk aktivitet - bra matvanor. Skillnader i hälsa är de skillnader som utifrån anses vara påverkbara. De kan finnas i en eller flera av hälsans aspekter som kön och ålder eller har samband med sociala och ekonomiska faktorer till exempel utbildningsnivå och inkomstnivå. Skillnader i hälsa kan också bero på andra faktorer så som etnisk tillhörighet, religion, sexuell läggning eller funktionsnedsättning (SKL, 213). Det genomsnittliga hälsoläget i Sverige och i region Jönköpings län har blivit allt bättre samtidigt som hälsogapet mellan olika samhällsgrupper ökat. Bland personer i åldern 65-84 liksom hos den övriga befolkningen, har en del sämre möjligheter till god hälsa. När ordet äldre används i denna rapport avses personer som är 65 år och äldre om inget annat anges. Olikheterna människor emellan ökar ju äldre vi blir, och att det egentligen inte finns något generellt normalt åldrande. Äldre personer utgör en mycket heterogen grupp. Longitudinella populationsstudier har visat på förbättrad hälsa och funktion bland senare födda kohorter under 19-talet. Material och metod Flera av de siffror som presenteras nedan kommer från Folkhälsomyndighetens befolkningsenkät Hälsa på lika villkor. Enkäten skickas till en slumpvis utvald grupp och deltagande är frivilligt. År 213 svarade 314 personer 65 år och äldre från Jönköpings län på enkäten. Antagandet är att de som svarat bland äldre i större utsträckning är de friska vilket då också kan påverka de siffror som presenteras här positivt. Resultat presenteras i de flesta fall uppdelat på kön och åldersgrupper 65-74 och 75-84 år. Rapporten beskriver först befolkningsstrukturen i länet, följt av äldres livsvillkor, levnadsvanor och hälsa. Avslutningsvis beskrivs vikten av att främja äldres hälsa. Befolkning Befolknings utvecklingen antas öka och det är då främst den äldre befolkningen som ökar. Åldersgruppen 8-89 år väntas ökar mest. Gruppen som är 8 år och äldre i Jönköpings län förväntas öka med ca 25 procent (ca 5 personer) fram till år 23. I Jönköpings län är ca 26,3 procent av befolkningen 65 år och äldre, jämfört med 24,6 procent i riket. Andelen äldre varierar bland länets kommuner från 2,4 procent i Habo till 31,4 procent i Eksjö. 2

Eksjö Tranås Vetlanda Sävsjö Mullsjö Nässjö Aneby Värnamo Vaggeryd Gislaved Jönköping Gnosjö Habo Höglandets sjukvårdsområde Värnamo sjukvårdsområde Jönköpings sjukvårdsområde Jönköpings län Riket Figur 1: Befolkningsprognos för Jönköpings län, 1996-23. Gul linje motsvarar åldersgruppen 65-79 år, blå linje 8-89 år och brun linje motsvarar de som är 9 år och äldre. 3 25 2 15 1 5 Andel äldre av befolkningen Andel 65-79 Andel 8 + Källa: Statistiska centralbyrån (SCB), 214 Att vara född i ett land utanför Sverige är många gånger förenat med en något sämre hälsa, jämfört med att vara född i Sverige. Gruppen utrikes födda varierar stort både vad gäller antal år i Sverige, anledning till migration och ursprungsland, ålder och kön. Av utrikes födda i Jönköpings län är flest födda i Finland, före detta Jugoslavien, Polen samt olika länder i Asien. Antal utrikes födda 65 år och äldre utifrån kommun (213) Kommun Totalt Aneby 31 44 75 Gnosjö 14 11 25 Mullsjö 51 58 19 Habo 53 69 122 Gislaved 367 458 825 Vaggeryd 92 133 225 Jönköping 1118 1472 259 Sävsjö 81 9 171 Nässjö 161 219 38 Vetlanda 216 26 476 Eksjö 117 13 247 Värnamo 348 398 746 Tranås 132 174 36 Totalt 2871 366 6477 Källa: SCB. I Jönköpings län är 13 procent av befolkningen utrikesfödda. Siffran varierar mellan kommunerna där Habo har lägst andel och Gnosjö högst andel utrikesfödda. 3

Jönköpings län ligger något under rikssnittet där andelen utrikes födda är 15 procent. En faktor som starkt påverkar hälsan i en befolkning är utbildningsnivån. Andel äldre med låg utbildning (högst avslutad grundskoleutbildning), 213 Kommun Totalt Aneby 54,2 49,7 51,9 Gnosjö 65, 58,6 61,6 Mullsjö 46,5 44,9 45,7 Habo 47,5 45,2 46,3 Gislaved 58,4 58,3 58,3 Vaggeryd 59, 54, 56,3 Jönköping 41, 44,8 43,1 Nässjö 53, 5,3 51,6 Värnamo 52,7 51,3 51,9 Sävsjö 61,3 51,3 56, Vetlanda 59,5 53,1 56,1 Eksjö 47,3 44,7 45,9 Tranås 49, 5,2 49,7 Totalt 49,9 49,1 49,4 Av de äldre i Jönköpings län har ca 5 % grundskoleutbildning som sin högsta utbildningsnivå, ca 8 % har en eftergymnasial utbildning om minst tre år. Endast en liten skillnad finns mellan mäns och kvinnors utbildningsnivå. Livsvillkor i Sverige lever längre än män, således lever också fler äldre kvinnor ensamma. Äldres tillgång till service och trygghet i närområdet är viktiga faktorer för hälsa och välbefinnande, liksom socialt stöd och relationer med familj och vänner. Äldres tillgång tillmötesplatser främjar möjligheterna till social gemenskap och delaktighet i olika aktiviteter något som äldre själva lyfter fram som en viktig faktor för hälsa och välbefinnande. Hushåll Socialt stöd påverkar hälsan positivt och innefattar bland annat praktiskt och känslomässigt stöd. Många äldre anser att de har socialt stöd men det finns skillnader beroende på etnicitet och boendesituation. Att sakna känslomässigt och praktiskt stöd är vanligare bland både ensamboende kvinnor och män. Andel ensamboende äldre (213) Kommun Totalt Aneby 24 38 31 Gnosjö 18 39 29 Mullsjö 21 35 28 Habo 14 34 24 Gislaved 22 4 32 Vaggeryd 2 4 31 Jönköping 21 43 33 Nässjö 23 42 33 Värnamo 22 43 34 Sävsjö 22 4 32 Vetlanda 23 43 34 Eksjö 22 43 34 Tranås 23 44 34 Totalt 21 42 33 Källa: SCB. Äldre kvinnor är i större utsträckning ensamboende än män. Med ökad ålder ökar också andelen ensamboende. Det är i länet 33 procent av gruppen 65 år och äldre som bor ensamma jämfört med riksgenomsnittet som ligger på 32 procent. I länet finns ca 22 7 ensamboende äldre. Ensamhet Kontakt med släkt, vänner och andra är en källa till stöd, omsorg och vänskap. Det är också en viktig resurs som skyddar mot både ohälsa och dödlighet. gden eller antalet sociala relationer är av mindre betydelse än kvaliteten på relationen (Berg, 4

28). Detta är tydligt då äldre med hemtjänst upplever att de är mindre ensamma än äldre som bor på särskilt boende, då äldre på särskilt boende kan antas ha fler sociala relationer än de som bor i eget boende. 6 4 2 Andel av de som har hemtjänst eller bor i särskilt boende i länet som ej upplever ensamhet 44 45 43 45 Källa: Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? Öppna Jämförelser 213 och 214. Andel äldre som anger att de ej upplever ensamhet och som har hemtjänst är 43 procent jämfört med 36 procent av de som bor i särskilt boende i Jönköpings län, 214. Studier visar att det finns flera sätt att förhålla sig till ensamhet. En del upplever ensamhet trots att de lever i ett äktenskap medan det finns de som lever ensamma, men inte upplever det som ett problem. Andel som svarat Ja, ofta på frågan Händer det att du besväras av ensamhet? Särskilt boende 36 34 36 34 213 214 213 214 Hemtjänst Jönköpings län Särskilt boende Riket Hemtjänst Aneby 19 6 Gnosjö 16 1 Habo 14 3 Gislaved 17 12 Vaggeryd 13 15 Jönköping 17 12 Nässjö 13 15 Värnamo 18 15 Sävsjö 14 12 Vetlanda 16 12 Eksjö 14 16 Tranås 16 1 Mullsjö 42* 14 Källa: Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? Öppna Jämförelser 214. * Färre än 3 svarande I Aneby kommun anger 19 procent av de som bor i särskilt boende att de ofta besväras av ensamhet, vilket är den högsta i länet. Inom hemtjänsten är motsvarande siffra 16 procent i Eksjö. Ekonomi Nationell forskning visar att äldre kvinnor i genomsnitt har lägre disponibel inkomst än äldre män. Bland ålderspensionärer är ensamstående kvinnor den ekonomiskt sett mest utsatta gruppen. I medeltal får kvinnor därmed högre garantipension, bostadstillägg och äldreförsörjningsstöd. I Region Jönköpings län fanns enligt Pensionsmyndigheten 213 38 857 kvinnor, respektive 32 759 män som är ålderspensionärer. Ekonomiskt utsatta äldre (år 212) 1 Kommun Andel Aneby 11,5 Gnosjö 9,3 Mullsjö 7,3 Habo 7,7 Gislaved 9,3 Vaggeryd 1,1 Jönköping 6,3 Nässjö 8,8 Värnamo 8 1 Definition av Ekonomiskt utsatta äldre: Andel (%) familjer med en disponibel inkomst (per konsumtionsenhet) under 6 procent av medianinkomsten. 5

Sävsjö 12,8 Vetlanda 1,1 Eksjö 9,4 Tranås 7,6 Källa: Kolada, 212. Fritid Totalt har 81 procent av de äldre i Jönköpings län deltagit i någon form av fritidsaktiviteter, till exempel studiecirkel, teater, religiös sammankomst eller offentlig tillställning under 213. Att delta i fritidsaktiviteter verka sjuka med stigande ålder. Någon jämförande siffra på nationell nivå har inte hittats. 1 9 8 7 6 Andel äldre i län et som har delatigit i minst en fritidsaktiviteter det senaste året 78 9 213. Trygghet Det är viktigt för god hälsa att känna trygghet där vi bor. Det påverkar både möjligheten för socialt liv utanför hemmet och möjligheten för t.ex. motion på fritiden. Att känna trygghet och ha förtroende för andra leder till bättre förmåga att handskas med svårigheter. Det är något vanligare att känna otrygghet bland utrikesfödda kvinnor än inrikes födda kvinnor. Det finns även skillnader mellan ensamboende och samboende, till ensamboendes nackdel. 75 75 6 4 2 Andel äldre i länet som ibland eller ofta avstår från att gå ut ensam på grund av rädsla 25 4 2 213. I Jönköpings län är det ca 17 procent som avstått från att gå ut ensam av rädsla för att bli överfallen, rånad eller på annat sätt ofredad, jämfört med 37 procent av de äldre i riket. Stora skillnader mellan män och kvinnor ses, där kvinnor upplever en betydligt större otrygghet jämfört med männen. Levnadsvanor Äldre har i genomsnitt hälsosammare levnadsvanor än yngre vuxna. Äldre röker mindre och dricker alkohol i mindre utsträckning än yngre vuxna. Däremot ökar andelen med en stillasittande fritid med ökande ålder och andelen fysiskt aktiva sjunker med stigande ålder. Även sömnproblem är vanligare bland äldre än i övriga befolkningen. Tydliga skillnader kan ses i konsumtion av frukt och grönsaker vad gäller kön, boendesituation och socioekonomi. Det är till exempel vanligare att kvinnor och män i lägre socioekonomiska grupper äter mindre frukt och grönsaker än män och kvinnor i högre socioekonomiska grupper. Skillnader kan också ses vad gäller fysisk aktivitet där arbetare och tjänstemän på lägre nivå har en mer stillasittande fritid än tjänstemän på högre nivå. 39 6

Matvanor Ca 2 procent av de äldre i Jönköpings län, jämfört med 22 procent i riket, når upp till Livsmedelsverkets rekommendationer för dagligt intag av frukt och grönt. äter mer frukt och grönt jämfört med männen. 4 2 213. Tobak I länet röker i snitt 8,7 procent av de äldre, motsvarande siffra i riket är 1,1. I riket är det ca 12,5 procent av männen och 13 procent av kvinnorna 65-74 år som röker dagligen. I ålderskategorin 75-84 år röker 6,1 procent av männen och 8,4 procent av kvinnorna dagligen (SCB). 2 15 1 5 Andel som äter frukt och grönt enligt Livsmedelsverkets rekomendationer, i länet 12 25 6,6 31,6 Andel dagligrökare i länet 14,4 1,2 1,9 3,2 ålderskategorin 75-84 år snusar 6,5 procent av männen och,6 procent av kvinnorna dagligen (SCB). 15 1 5 8,2 11,5 1,7 213. Alkohol Ca 28 procent av de äldre i länet har druckit alkohol 2-3 gånger per vecka eller oftare det senaste året. Att hitta jämförande siffror för riket är svårt, men andelen riskkonsument av alkohol minskar med åldern och är som lägst för åldersgruppen 65-84 år. 6 4 2 Andel dagligsnusare, i länet 4 25 19,6 15,5 Andel som druckit alkohol 2-3 gånger per vecka eller oftare det senaste året i län et 213. 213. I länet snusar ca 5 procent av den äldre befolkningen, motsvarande siffra i riket är 4,8 procent. I riket är det ca 12,2 procent av männen och 1,1 procent av kvinnorna 65-74 år som snusar dagligen. I 7

I en rapport från CAN (212) framkommer att äldre i Sverige dricker mindre än övriga åldersgrupper. Däremot har det skett en ökning i äldres alkoholkonsumtion de senaste 1 åren. Även de alkoholrelaterade skadorna har ökat mer bland äldre än i andra grupper. Fysisk aktivitet Andelen som har en stillasittande fritid (mindre än 2h fysisk aktivitet per vecka) ökar med stigande ålder. I länet har ca 11 procent av de äldre en stillasittande fritid, jämfört med 16 procent av de äldre i riket. 25 2 15 1 5 Andel som har en stillasittande fritid i länet 6,3 8,4 21,2 17,9 213. Av de äldre i Jönköpings län är ca 65 procent fysiskt aktiva minst 3 minuter per dag, jämfört med 61 procent av de äldre i riket. Sömn Andelen av befolkningen som har sömnsvårigheter ökar med stigande ålder. Av de äldre i Jönköpings län har ca 44 procent sömnsvårigheter, jämfört med 47 procent av de äldre i riket. har i större utsträckning sömnsvårigheter jämfört med männen. 6 5 4 3 2 1 Andel äldre med sömnsvårigheter 3,9 55,6 4,4 52,5 213. Trötthet Av de äldre i Jönköpings län besväras ca 47 procent av trötthet. Ca 6 procent har svåra besvär med trötthet. I riket besväras 54 procent av äldre av trötthet och 6 procent av svår trötthet. Att besväras av trötthet är relativ jämnt fördelat över åldersgrupperna i riket och äldre verka uppge till en något lägre grad än övriga befolkningen att de besväras av trötthet. Andel som är fysiskt aktiva minst 3 minuter per dag i länet Andel äldre som besväras av trötthet (lätta och svåra besvär) 8 6 4 2 67,3 53,7 48 51,2 6 4 2 47,2 4 51,9 52,5 213. 213. 8

Övervikt Av de äldre i Jönköpings län besväras ca 33 procent av övervikt/fetma, jämfört med 34 procent av de äldre i riket. 5 4 3 2 1 213. Hälsa Andelen äldre som uppfattar sitt allmänna hälsotillstånd som gott ökar såväl i riket som i Jönköpings län. Självskattad hälsa Ca 6 procent av de äldre i Jönköpings län anser att de har bra eller mycket bra allmän hälsa. 5,5 procent av de äldre har en dålig eller mycket dålig allmän hälsa. I riket anger 62 procent av de äldre att de har en god eller mycket god hälsa. 7 procent i riket anger att de har en dålig eller mycket dålig allmän hälsa. 8 6 4 2 Andel äldre som besväras av övervikt/fetma 3,9 32,4 26,9 213. 41 67,9 64,2 6,8 4,1 Andel som anger att de har en bra eller mycket bra allmän hälsa i länet Psykisk hälsa Ca 1 procent av de äldre i Jönköpings län har nedsatt psykiskt välbefinnande, jämfört med 11 procent av de äldre i riket. Nedsatt psykisk välbefinnande är vanligare bland äldre kvinnor (13 procent) än bland äldre män (8 procent). Motsvarande siffror för Jönköpings län är 11 procent för kvinnor och 8 procent för män. 15 1 5 Andel äldre som har nedsatt psykiskt välbefinnande i länet 9 9,3 5,8 13,6 213. Psykisk ohälsa hos äldre personer kan debutera under åldrandet, men kan också ha börjat tidigare i livet och inneburit en långvarig funktionsnedsättning. Åldrandet innebär en tid som ger utrymme för reflektion kring det levda livet och kan vara en utlösande faktor för psykisk ohälsa. På riksnivå finns ungefär 15 äldre med depression, 1 med ångesttillstånd och 1 med psykotiska tillstånd i riket. Andelen äldre personer med depression bedöms vara så omfattande att man kan tala om det som ett folkhälsoproblem. 27 procent av kvinnorna och 14 procent av männen i åldern 65 79 år har lätta eller svåra besvär med ängslan, oro eller ångest. Mellan 3 och 4 äldre begår självmord varje år, vilket motsvarar cirka en fjärdedel av alla som begår självmord. 9

Habo Gislaved Vetlanda Eksjö Tranås Värnamo Länet Nässjö Aneby Gnosjö Sävsjö Jönköping Vaggeryd Mullsjö Tandhälsa Ca 76 procent av de äldre i Jönköpings län har bra eller mycket bra tandhälsa, jämfört med 75 % i riket. Ca 6 procent har dålig eller mycket dålig tandhälsa i Jönköpings län, jämfört med 7 procent i riket. 1 5 Andel av de äldre i länet som anger att de har bra eller mycket bra tandhälsa 85,1 68,2 81 66,7 213. Sexuell hälsa Enligt H7-studien (Beckman, 215) har andelen 7-åring män som är sexuellt aktiva ökat från 47 procent till 66 procent, och för kvinnor från 12 procent till 34 procent, från 197 till 2. Sexuell aktivitet är relaterad till en positiv attityd till sexualitet, ett mycket lyckligt förhållande, en fysisk och psykiskt frisk partner och att ha en fast partner. Nästan hälften av alla hade en positiv attityd till sexualitet och ansåg att det var normalt för personer i deras egen ålder att ha sexuella intressen och behov. Fall är den vanligaste orsaken till att äldre personer skadar sig och konsekvenserna är ofta allvarliga och utgör ett hälsoproblem för äldre. Även fall utan kroppsskada ger försämrad livskvalitet, eftersom den som fallit ofta begränsar sina aktiviteter av rädsla för att falla igen. Fall orsakar skador såsom frakturer, hjärnskakning, skador på inre organ, sårskador och i värsta fall dödsfall. Om den äldre står på fler än tre läkemedel finns en ökad risk för fall oberoende av preparat. Höftfrakturer Fallolyckor var den vanligaste yttre orsaken och låg bakom 59 procent av alla som behövde vård till följd av skador. Den diagnosgrupp som leder till flest vårddagar är lårbensfraktur som ensamt står för nästan 4 procent av samtliga vårddagar (MSB, 214). I Jönköpings län finns stora skillnader mellan kommunerna i antal höftfrakturer, skillnader som bland annat kan antas bero på kommunernas befolkningssammansättning. 15, 1, 5,, Antal höftfrakturer per 1 invånare 65 år och äldre 4 6 7 7 9 9 9 9 9 9 1 1 11 12 Äldre och skador Äldre står för 7 procent av alla dödsolyckor i Sverige och utgör drygt hälften av alla som behöver sjukhusvård till följd av olycksfall. Denna åldersgrupp utgör dock enbart ca 2 procent av befolkningen. Källa: Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, 214. Att främja äldres hälsa Goda levnadsvanor ger bättre förutsättningar för god hälsa i samband med åldrande. Det är viktigt, särskilt för 1

äldre, att ha en reservkapacitet som gör det möjligt att komma tillbaka till sin tidigare funktionsnivå efter till exempel en sjukdomsperiod (Fyss, 215). Reservkapacitet samt en god hälsa skapas genom goda levnadsvanor så som fysisk aktivitet, hälsosamma matvanor och delaktighet i socialta nätverk i samhället. I Jönköpings län är det kommunerna och regionen Jönköpings läns gemensamma ansvar att möjliggöra och främja en god hälsa för äldre i vårt län. Arbetet är beskrivet i strategi- och handlingsplan äldre (i samverkan med länets kommuner och Region Jönköpings län) och Regionenes strategi- och handlingsplan Tillsammans för jämlik hälsa och ett bra liv i Jönköpings län. nätverk, fysisk aktivitet och läkemedel. Psykisk hälsa kommunerna, Regionen och studieförbunden i samverkan arbete i för att främja psykisk hälsa bland äldre. Detta sker genom konferenser och föreläsningar som ger möjlighet till fördjupande gruppsamtal. Nedan följer tre exempel på satsningar, pågående under 215 och 216, för att främja äldres hälsa i Jönköpings län: Kommunerna i Jönköping län, tillsammans med Smålandsidrotten och Region Jönköpings län arbetar med satsningen Sund, Smart, Stark Senior, där äldre inspireras till god hälsa och social gemenskap, en aktiv och meningsfull fritid samt att skapa livslång rörelseglädje för seniorer. Passion för Livet ska ge seniorer kunskap och verktyg för att själva kunna skapa sig ett hälsosamt liv. Arbetssättet går ut på att en grupp seniorer träffas vid sex till tio tillfällen, vid så kallade Livscaféer för att under ledning av utbildad handledare diskutera och fundera över olika delar av sitt liv. Ämnen som behandlas är empowerment, mat och dryck, säkerhet, sociala 11

Referenslista Beckman, 215. Epidemiological studies of sexuality in old age. Institute of Neuroscience and Physiology Neuropsychiatric Epidemiology Sahlgrenska Academy at University of Gothenburg. Berg, 28. Life Satisfaction in Late Life: Markers and Predictors of Level and Change Among 8+ Year Olds. Göteborgs universitet. CAN, 212. Alkoholkonsumtionen ökar bland äldre. Stockholm. Fyss, 215. Tillgänglig från URL: http://fyss.se/wpcontent/uploads/215/2/fysskapitel_fa-för-äldre_rev.pdf Folkhälsomyndigheten, 213. Hälsa på lika villkor befolkningsundersökning. Kolada, 212. Kommun- och landstingsdatabasen. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB). Fakta och äldrestatistik, Skador bland äldre 214. SKL, 213. Gör jämlikt gör skillnad! Samling för social hållbarhet minskar skillnader i hälsa. Statistiska centralbyrån, Statistikdatabasen, Befolkningsstatistik, 213, 214. Statistiska centralbyrån. Statistikdatabasen, Levnadsförhållanden, 212-213. Öppna Jämförelser, 214. Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? Sveriges kommuner och landsättning. 12