Särskild rapport Redovisning av kvalitetsarbete inom grundutbildning och forskarutbildning vid Linköpings universitet

Särskild rapport Redovisning av kvalitetsarbete inom grundutbildning och forskarutbildning vid Linköpings universitet

Innehåll: 1. Inledning...3 2. Om LiU...3 3. Organisation/ansvarsfördelning av kvalitetsarbetet...6 4. LiU:s övergripande policy i kvalitetsarbetet...11 5. Aktuella frågor inom kvalitetsarbetet...13 6. Extern utvärdering av kvalitetssäkringen vid LiU...17 Bilagor Bilaga 1 Kvalitetsutvecklingsprogram...20 Bilaga 2 Kursutvärderingspolicy för LiU...24 Bilaga 3 GrundSIPA en sammanfattning...26 Bilaga 4 Webbaserat system för kursutvärderingar vid LiU...27 2

1. Inledning Enligt regleringsbrevet skall universitet och högskolor vart fjärde år, med början i samband med årsredovisningen för 2004, i en särskild rapport redovisa arbetet med att säkra och utveckla kvaliteten i utbildning och forskning. Mot bakgrund härav har LiU bedömt det logiskt att denna redovisning fokuserar på det kvalitetsarbete som bedrivits under fyraårsperioden 2001 2004. Redovisningen omfattar kvalitetsarbete inom grundutbildning och forskarutbildning. Utvecklingen av kvaliteten inom forskningen redovisas ej här. Högsta tillsynen över kvalitetsarbetet vid Linköpings universitet utövas av kvalitetsrådet under rektor. Vicerektorn för kvalitetsutveckling är ordförande och har i samråd med kvalitetsrådet tagit fram underlaget till denna redovisning. 2. Om LiU Förnyare av utbildning och forskning Linköpings universitet har gjort sig känt som en förnyare av utbildning och forskning genom: unika breda utbildningar som fått efterföljare på andra universitet, t ex civilingenjörsutbildning i datateknik, industriell ekonomi och medieteknik nya undervisningsformer, t.ex. problembaserat lärande (PBL) i medicin- och vårdutbildning sin satsning på tvärvetenskap och nya forskningsområden sitt engagemang för en förbättrad forskarutbildning, bl.a. i form av forskarskolor. Ett av Sveriges största universitet Med 26 500 studenter och 3 500 anställda är LiU ett av Sveriges största universitet. LiU är det tredje största lärosätet i landet inom naturvetenskap och teknik, räknat i antal studenter. LiU är ett attraktivt universitet med i genomsnitt två förstahandssökande per plats. LiU är ett programuniversitet: över hälften av våra 80 utbildningsprogram leder till ett bestämt yrke, t.ex. lärare, civilingenjör, systemvetare, läkare och sjuksköterska. 80 procent av studenterna läser på program, 20 procent läser på någon av våra 500 fristående kurser. 3

Studenter från hela landet Våra studenter kommer från hela landet, hälften från Östergötland och länen runtomkring, och resten från övriga Sverige. Här finns landets mest nöjda studenter, det gäller både utbildningskvalitet, boende och studentliv. Och Linköpingsstudenterna hör till dem som har högst snittlön tio år efter examen. Utbildning och forskning är lika stora LiU satsar 1 mdkr per år d.v.s. cirka hälften av hela budgeten på forskning och forskarutbildning. Forskningen bedrivs inom: humaniora samhällsvetenskap teknik datavetenskap matematik/naturvetenskap medicin breda problemområden, teman Biomedicin och livsvetenskapernas teknologi och hälsovetenskap är nya områden där LiU kraftsamlar och där forskare på alla fakulteter är engagerade. Ett utåtriktat universitet LiU är ett öppet universitet med många och breda kontakter med olika samhällssektorer. Ett bra exempel är Mjärdevi Science Park, en av Europas största teknikparker med 4 500 anställda och mer än 170 företag. Av dessa är flertalet sprungna ur forskning och utveckling vid universitetet. LiU har ansvar för tre nationella kompetenscentra som bedriver forskning och utvecklingsprojekt där universitetet samarbetar med Närings- och teknikutvecklingsverket NUTEK/VINNOVA och industriföretag. Kompetenscentrum för integrerade styr- och informationssystem (ISIS) Kompetenscentrum för noninvasiv medicinsk mätteknik (NIMED) Swedish Sensor Centre (S-SENCE ) 4

Internationellt Varje år kommer över 100 gästforskare hit och ett stort antal forskare och doktorander reser ut. 600 utländska studenter per år tillbringar en del av sin studietid vid LiU. Varje år väljer cirka 600 Linköpingsstudenter att läsa utomlands under en period. Samarbetsavtal för student- och lärarutbyte finns med över 300 universitet i hela världen. Flera utbildningsprogram har internationella varianter och allt fler program och kurser ges på engelska. Tre campus i två städer LiU finns på tre campus. I Linköping: Campus Valla och Campus Universitetssjukhuset. I Norrköping: Campus Norrköping. 5

3. Organisation/ansvarsfördelning av kvalitetsarbetet Till skillnad från förhållandena vid de flesta andra universitet är institutionerna vid LiU inte i någon generell administrativ mening underställda fakulteterna och deras ledningsorgan. Fakultetsnämnderna jämte övriga beslutande och beredande organ på fakultetsnivå äger inte några institutioner och har därmed inte något totalansvar för institutionerna. I stället har fakultetsorganen historiskt sett koncentrerat sig på frågor som gäller kärnverksamheten, i form av utbildning och forskning, d.v.s. fastställa utbildningsutbud och forskningsprofiler, budgetera resurser och svara för gängse kvalitetssäkrings- och kvalitetsutvecklingsfrågor av företrädesvis akademisk natur, t.ex. rekrytering till läraranställningar respektive kontroll/utveckling av forskarutbildning och grundläggande utbildning. Utvecklingen under de senaste åren har emellertid inneburit att fakultetsnivån successivt tillmätts en ökad vikt i frågor rörande organisationen på genomförandenivå, d.v.s. i form av institutioner, centra etc. Profilering på utbildningsprogram Universitetet har sedan lång tid valt att i första hand vara ett universitet som profilerar sig genom att utveckla och tillhandahålla väl sammanhållna utbildningsprogram, inriktade mot distinkta yrkesområden/professioner. Av detta skäl har på fakultetsnivån utvecklats ett antal olika lösningar för den nödvändiga koordineringen av programmen i form av t.ex. grundutbildningsråd, utbildningsnämnder, programråd, programstudierektorer och terminsansvariga lärare. En betydande del av det mest praktiskt inriktade kvalitets- och utvecklingsarbetet sker de facto i denna struktur. Fakultetsnivåns styrning av den grundläggande utbildningen innebär omvänt att institutionerna inte förfogar över sina utbildningsuppdrag i samma utsträckning som inom ett universitet med en lösligare organisation av sitt utbildningsutbud. Det förtjänar i detta sammanhang att nämnas att en del av beslutsstrukturen på fakultetsnivå inte är ett utflöde av universitetets vilja. Vad som åsyftas är att universitetet efter ändringar i högskolelagen till följd av riksdagens beslut om en ny lärarutbildning och tillsynspåpekanden från Högskoleverket till slut gjort den bedömningen att det var nödvändigt för att: uppnå erforderlig stabilitet i arbetet med att genomföra den nya lärarutbildningen inrätta ett s.k. särskilt organ för ledning av lärarutbildningen och därtill anknuten forskning och forskarutbildning. Universitetsstyrelsen har, liksom rektor och fakultetsledningen, vid ett betydande antal tillfällen klargjort att den påtvingade organisationslösningen utgör ett hinder snarare än en tillgång i arbetet att åstadkomma bästa möjliga kvalitet i nyssnämnda utbildning och forskning. 6

Styrelsen har också i skrivelse till regeringen begärt en omprövning av det aktuella lagrummet i syfte att antingen generellt eller efter prövning från regeringens sida medge t.ex. den organisationslösning som universitetet tillämpade för berörd verksamhet före den nämnda lagändringen. Utbildnings- och forskningsuppdrag Institutionerna erhåller utbildnings- och forskningsuppdrag från dels ett eller flera fakultetsorgan, dels externa uppdragsgivare. De senare resurserna passerar för det mesta inte genom fakultetsnivån, även om det blivit vanligare att ansökningar/programskrivningar för mycket stora externfinansierade forskningsprogram involverar både rektor och fakultetsledningarna. I de flesta fall begränsas emellertid fakultetsnivåns befattning med den externfinansierade verksamheten till att fullgöra de mer generella uppgifterna som hänger samman med rekrytering av lärarpersonal, föranledd av de inflytande externa uppdragen, respektive administrationen och kvalitetssäkringen av på samma sätt finansierad forskarutbildning. Institutionernas ledningsmodell Institutionerna leds enligt den av universitetsstyrelsen fastställda normalmodellen av en institutionsstyrelse och under denna av en prefekt. Som stöd och biträde till prefekten förordnas också en eller flera proprefekter. Inför innevarande mandatperiod formulerade rektor den utgångspunkten för rekryteringen av personer till institutionsledningsfunktionen att denna under styrelsen i normalfallet skall bestå av en prefekt och två proprefekter, av vilka de senare också förutsätts vara ansvariga under prefekten för väl definierade delar av de uppgifter som ingår i prefektens samlade arbetsområde. Med den utgångspunkten skall således den exekutiva institutionsledningen konstrueras så att den kan bygga på kompletterande kompetenser och också ge utrymme för såväl kvinnor som män att delta i ledarskapet. Detta medger också att ingen i institutionsledningen skall behöva ge upp, helt och hållet, sin grundläggande akademiska verksamhet med avseende på utbildning och forskning utan skall ha förmåga att återgå, efter avslutat ledningsuppdrag, till sin normalkarriär som lärare och/eller forskare. Rektor har därtill fastställt regler som dels ger prefekterna rätt att behålla del av det lönetillägg de åtnjuter som prefekt även efter avslutat ledningsuppdrag, dels garanterar prefekterna viss av respektive institution finansierad arbetstid efter fullgjort ledningsuppdrag för akademisk rehabilitering. Motsvarande gäller också, ehuru på mer individuell basis, för prorektorer och dekaner. Förhållandet att institutionerna är stora innebär att de kan bära också en i snävare mening professionell administration med välutbildade chefstjänstemän till stöd för institutionsledningen, i princip på samma sätt som på universitets- respektive fakultetsnivån. 7

Självförvaltande institutioner Att den administrativa kompetensen är spridd på detta sätt har föranlett universitetet att driva utvecklingen i riktning mot den självförvaltande institutionen. Det vill säga en institution som i kraft av sitt samlade interna kunnande är kapabel och också tillåts besluta i de flesta dagligen förekommande administrativa frågorna, inklusive all egentlig ekonomi- och löneadministration. På detta sätt elimineras de förseningar som eljest blir följden av att en viss fråga skall hanteras på två eller i värsta fall t.o.m. tre olika nivåer inom universitetet. Vicerektorsområden För att säkerställa en akademiskt förankrad ledning av vissa särskilda strategiska områden förekommer sedan cirka tio år tillbaka ett antal uppdrag som vicerektor. Uppdragens inriktning har varierat något över tiden beroende på behov och tillgänglig kompetens, men har typiskt gällt kvalitetsutveckling, studentrelationer, mångfald, samverkan och internationalisering. Områden för vicerektorsuppdrag fastställs av universitetsstyrelsen efter förslag från rektor, men den senare utser de enskilda vicerektorerna bland universitetets professorer och lektorer. Vicerektorerna är direkt underställda rektor och disponerar var och en för sin verksamhet delar av den samlade stabsresurs som tidigare ingick i den för universitetet gemensamma centrala förvaltningen. Vicerektorerna rapporterar numera var för sig direkt till rektor. LiU:s användning av vicerektorsfunktionen är ett uttryck för en ledningsfilosofi som under de senaste åren förstärkts ytterligare och som innefattar en systematisk strävan att låta strategiskt och administrativt arbete liksom ledarutveckling präglas av akademiska mål och värderingar. En annan mycket väsentlig del av denna filosofi är att genom interaktion mellan den akademiska ledningen på alla nivåer åstadkomma ett tätare sammanhållet universitet med successiv eliminering av friktioner och konflikter till förmån för en på consensus baserad och således väl förankrad samlad utveckling av utbildning och forskning. Ledningsrådets arbetssätt Centralt i detta sammanhang är förekomsten av och arbetssättet inom det s.k. ledningsrådet, bestående av rektor, prorektor, dekanerna, en företrädare för studenterna och universitetsdirektören (med den biträdande universitetsdirektören som sekreterare). Rådet som sammanträder i princip varje fredagsförmiddag, dock med uppehåll under högsommaren, utgör forum för överläggningar i både strategiska ärenden och löpande ärenden av sådan vikt att de skall avgöras av rektor. I viss utsträckning behandlas också för information och samråd frågor som i formell mening skall avgöras på fakultetsnivån. 8

Förekomsten av ledningsrådet har successivt kommit att innebära en allt större samsyn mellan universitetsledningen och fakultetsledningarna i frågor som rör universitetets utveckling inklusive vilka prioriteringar som skall känneteckna arbetet på både den samlade nivån och fakultetsnivån. På grund av dekanernas engagemang i de för universitetet gemensamma ledningsfrågorna, vilka de fortlöpande möter i ledningsrådet, kan det göras gällande att dekanerna utvecklats till en sorts informella prorektorer, visserligen utan löpande mandat att vid förfall för rektor ersätta vederbörande, men ändå från tid till annan företrädande universitetet som helhet i kraft av adhoc-uppdrag från rektor. När det gäller prefekterna möter rektor dessa som grupp i kortare överläggningar ungefär en gång i månaden under terminstid, under ett tvådagarsinternat en gång per år och i samband med en gemensam studieresa som företas årligen (jfr nedan). I internatet och i studieresan deltar också dekanerna, universitetsdirektören m.fl. chefstjänstemän på universitetsnivå. Härutöver möter rektor vid jämna mellanrum en av prefektkollektivet utsedd mindre gruppering, det s.k. prefektrådet. Det förekommer vidare att dekanerna samlar prefekterna för de institutioner som erhåller uppdrag från resp. fakultetsnämnd, vilket innebär att ledningarna också på dessa nivåer möts för överläggningar. Inom Hälsouniversitetet bildar dekanatet och de berörda prefekterna samt fakultetsdirektören en ledningsgrupp som till funktion och struktur är en avbild av rektors ledningsråd. Kommunikationsstrukturen mellan de olika akademiska ledningsnivåerna har manat fram bilden av ett cykelhjul med rektor och dekanerna som nav i denna struktur och prefekterna som ekrar, de senare således utgörande den direkta länken till lärare/forskare, andra anställda och studenterna. Den valda modellen för interaktionen mellan ledare på olika nivåer kan utanför en ganska liten personkrets skapa en viss otydlighet om var det slutliga eller reella beslutsansvaret för en viss fråga verkligen ligger. Det är emellertid ett pris som bedömts vara värt att betala för att åstadkomma en fungerande samverkan, inom vars ram alla stimuleras att sträva åt samma håll i den utsträckning som är möjlig inom en organisation av det slag ett universitet utgör. Tydlighet och skarpa ansvarsavgränsningar har förvisso sina värden men leder lätt och ofta till utvecklingen av varandra motverkande subkulturer utan förmåga till konstruktivt gränsöverskridande, något som inte sällan bortses från i den sorts organisationsteori, som är präglad av snäv rationalitet utan stöd av erfarenhet av faktiskt mänskligt handlande. För behandling av vissa, genuint akademiska frågor förekommer också särskilda möten mellan rektor och den nämnda gruppen av tre dekaner, de s.k. dekanmötena. 9

Ökad kvalitetsmedvetenhet Under den tid rapporten avser har kvalitetsarbetet vid LiU allmänt sett fått en starkare ställning. Från fakulteter och institutioner till enskilda lärare och administratörer har medvetenheten om kvalitetsarbetet ökat, med påföljd att mer resurser, främst i form av tid, läggs ner på detta område. De centrala avsättningarna för kvalitetsarbete t.ex. för kvalitetsrådet har däremot inte ökat, vilket återspeglar LiU:s syn att det egentliga kvalitetsarbetet skall vara direkt verksamhetsanknutet och inte främst drivet på centrala initiativ. Vicerektorn för kvalitetsutveckling, tillsammans med kvalitetsrådet, ser som sin uppgift att stimulera det kvalitetsarbete som äger rum inom fakulteternas ansvarsområden. I kvalitetsrådet är samtliga fakulteter (motsvarande) och studentkårer representerade på en sådan nivå att kvalitetsrådets ställningstaganden får anses väl förankrade. Praktiskt samverkar kvalitetsrådet i vissa frågor, t.e.x anordnandet av seminarier om utbildningsfrågor, med CUL, Centrum för undervisning och lärande. Principen är att främja kvalitetsrelaterade aktiviteter som befinnes nyttiga för verksamheten. Bland konkreta insatser för att stimulera kvalitetsarbetet kan nämnas kvalitetsrådets seminarier över ämnen som studentinflytande, mångfald, kursvärdering och examination, utarbetandet av ett nytt kvalitetsutvecklingsprogram och institutions-besök för uppföljning av det pågående kvalitetsutvecklingsprogrammet. Vid de samtal som förts i samband med den senare aktiviteten har det framgått att kvalitetsutvecklingsprogrammet i dess nuvarande version i ökad omfattning är läst och känt inom LiU. Se bilaga 1. I kvalitetsrådets regi har en arbetsgrupp behandlat frågan om en gemensam kursvärderingspolicy för hela LiU. Se bilaga 2. 10

4. LiU:s övergripande policy i kvalitetsarbetet LiU ansluter sig till devisen granska för att främja och anser att reflexion och självvärdering, inklusive det praktiska genomförandet av dessa processer, är viktiga instrument i kvalitetsarbetet. Högskoleverkets bedömningar av lärosätets kvalitetsarbete har utan tvekan bidragit till LiU:s kvalitetsutveckling. Genom att efterfrågas utifrån får det interna arbetet en välbehövlig stimulans på flera olika sätt. Allmänt sett har granskningarna medfört att kvalitetsarbetet fått en starkare ställning inom universitetet, i form av uppmärksamhet, intresse och respekt. Självvärderingarna har resulterat i en intern inventering och systematisering av pågående kvalitetsarbete, som troligen inte kommit till stånd i samma omfattning utan en officiell granskning utifrån. Som dokumentation har självvärderingarna också ett värde för att öka medvetenheten om kvalitetsarbetet och fungera som en informationskanal. Den bedömning som LiU:s kvalitetsarbete fått genom den externa granskningen har varit betydelsefull som katalysator av förändringsarbetet vid lärosätet; bedömningen och tillhörande rekommendationer har i flera fall kunnat fungera som beslutsunderlag i viktiga frågor t. ex översyn av universitetets beslutsstruktur, strategiarbete och kvalitetsdokumentation. Metoder för systematiskt kvalitetsarbete Flera metoder för systematiskt kvalitetsarbete har med framgång tillämpats inom olika delar av LiU; här förtjänar särskilt BSC (Balanced Score Cards) att nämnas. Användningen av BSC håller f n på att utvidgas. Det viktigaste kriteriet för en kvalitetsmetod är, enligt LiU:s uppfattning, att användarna finner sig ha nytta av metoden. Det väsentliga är i och med detta synsätt att ett seriöst kvalitetsarbete bedrivs på universitetets olika enheter (främst lärosätes-, fakultets- och institutionsnivå), men att universitetet avstår från att utfärda obligatoriska föreskrifter om metodval. I den senaste omgången av Högskoleverkets bedömning av lärosätet uttrycktes respekt för denna hållning. Studentinflytande LiU anser att den enskilt viktigaste kvalitetsfaktorn är studenten själv och vägen att göra studenten nyttig i kvalitetsarbetet går genom ett stort mått av studentinflytande. Studentinflytandet tillgodoser, förutom sina rent demokratiska dimensioner, framförallt två kompetenser hos studenten: ansvar och kritiskt förhållningssätt. Ansvaret skapar engagerade och motiverade studenter som gör studierna mer effektiva; det kritiska förhållningssättet kommer kvalitetsarbetet tillgodo genom kursvärderingar och andra former för återkoppling. Mot denna bakgrund har LiU:s kvalitetsråd utarbetat en kursvärderingspolicy med anvisningar om hur studenternas åsikter bör nyttiggöras i förändringsarbetet. Denna policy är allmänt spridd och tillämpad inom hela universitetet (bilaga 2). 11

Av ovanstående framgår att LiU anser ser sig vara ett studentcentrerat universitet, där studenterna har en framträdande och ansvarsfull, och därmed också krävande roll. Universitetet fäster stort avseende vid vad studentkårernas representanter anför och lägger också betydande arbete på dessa funktionärer, t ex i form av medverkan i utredningar, arbetsgrupper och beslutande församlingar. Tyvärr har denna i grunden positiva arbetsform också en avigsida, som i enstaka fall manifesterat sig genom utbrändhet och överansträngning. LiU anstränger sig för att minimera sådana effekter. 12

5. Aktuella frågor inom kvalitetsarbetet Doktorandenkät Samtliga fakulteter har deltagit i en enkät som gått ut till alla forskarstuderande. Svarsfrekvensen var nära 70 %. De första resultaten visar bl.a. att man är tämligen nöjd med sin utbildning. Generellt tycks man vara mycket nöjd med sin forsknings- och arbetsmiljö, men man är mindre nöjd med tillgången till forskarnätverk. Den sociala miljön i doktorandgruppen skattas högre än den på institutionen i sin helhet. Omkring hälften ser möjligheterna som goda eller mycket goda att få arbete direkt efter examen. Slutrapport väntas i början av 2005. har engagerat sig i Bolognaprocessen och lämnat synpunkter i samband med universitetets remissvar på utredningen Högre utbildning i utveckling (Ds 2004:2), främst vad gäller pedagogiska aspekter. Mångfald, inklusive likabehandling av studenter och breddad rekrytering LiU:s mångfaldsplan har nyligen reviderats vilket bl. a inneburit att de olika enskilda grunderna för diskriminering och trakasserier omnämns tydligare i olika tillämpningssituationer. Liksom tidigare består arbetet i insatser för breddad rekrytering genom attitydpåverkande och informerande åtgärder, satsningar för att underlätta studiesituationen för befintliga studenter och hjälp med planering av karriärvägar efter avslutade studier. Informationen till nyantagna studenter om lagen om likabehandling och universitetets policy på detta område har förstärkts, genom tryckt och webbaserat material. Arbetsgrupper med särskild kompetens inom områdena funktionshinder, etnicitet respektive HBT-frågor har bildats som expertstöd till mångfaldsrådet och samarbetet med Regnbågen, en intresseförening för homosexuella studenter vid LiU, har stärkts. LiU deltog också i Equal-projektet Mångfaldens ansikte och var företrädd i projektets styrgrupp. I Norrköping anordnade studentkårerna gemensamt en mångfaldsdag och i det nystartade projektet Växa i Norrköping fungerar lärarstuderande som mentorer för högstadieelever. Projektet väntas bidra till integration av invandrargrupper, motverka snedrekrytering till högskolan och ge studenter ett vidare perspektiv på utbildningen. Reell kompetens och alternativt urval För bedömning av reell kompetens gällande grundlägggande behörighet svarar Studentcentrum, medan fakultetsnämnderna beslutar huruvida en sökande har eller inte har särskild behörighet. 2004 har varit ett försöksår då erfarenhet av bedömningar samlats. Det finns ett behov av gemensamma direktiv för vilka kriterier som gäller. 13

Studentrådet I studentrådet sker regelbundna informella överläggningar mellan universitetets ledning och studentkårerna. LiU representeras i studentrådet av vicerektor med ansvar för studentrelaterade ärenden och biträdande universitetsdirektören. Ofta medverkar även tjänstemän ur den centrala staben såsom chefen för StudentCentrum och chefsjuristen; studenterna representeras av kårernas presidier. Mötena i studentrådet har blivit uppskattade av bägge parter för sin informella och konstruktiva karaktär och har utvecklats till en långsiktigt hållbar arbetsform för att dryfta såväl små som stora frågor. Som exempel kan nämnas utbildningsfrågor, inklusive pedagogik och studentinflytande, frågor om LiU:s fysiska miljö och transportfunktioner samt aktuella remissärenden. Som komplement till studentrådet har en central samverkansgrupp för studentfrågor (CSG-stud) inrättats. Detta forum, som har formell status med protokollförda sammanträden, har skapats för frågor av större juridisk räckvidd, där parternas ståndpunkter behöver dokumenteras, t.ex. studenternas arbetsmiljöfrågor. CSG-stud kan ses som en pendang till den centrala samverkansgruppen (CSG) där universitetet överlägger med representanter för de anställda. Gruppen leds av förvaltningsdirektören. Studentinflytande För att studenterna ska kunna utöva inflytande behöver de god kunskap om universitetets verksamhet och policies. För att tillgodose detta behov anordnar LiU regelbundet utbildning för studentkårernas företrädare, i internatform. Universitetets studentcentrerade utbildningspolicy analyseras, begrepp och regelverk förklaras och universitetets arbetsformer beskrivs. Utbildningen har vidareutvecklats under flera år, och den efterfrågas och uppskattas av deltagarna. Studentkårerna tycks vara nöjda med det representativa utrymme de bereds i styrelser, nämnder och liknande organ, men ser det som ett problem att inte räcka till för alla poster. Detta kan gälla såväl att finna individer till erbjudna poster, som att få tid till att sköta själva uppdraget. Denna brist kan ligga bakom den oroande trend till utmattningssymptom som noterats hos kårfunktionärer. LiU ser därför som en uppgift att hjälpa studenterna med prioriteringen av uppdrag. Därtill uppmuntras studenterna att begränsa sin arbetstid och hushålla med krafterna genom välbehövliga avbrott. Det är också angeläget att, där så är möjligt, stödja kårerna genom administrativa rutiner, t ex i informationsarbetet. Frågan om på vems mandat en studentrepresentant deltar är ofta inte klart i det sammanhang där studenten medverkar, vilket ibland känns besvärande i arbetet. Studenternas hälsa och livsvillkor En vetenskaplig studie av LiU-studenternas hälsa och livsvillkor har slutförts inom ramen för ett avhandlingsarbete i samarbete med socialmedicin, Karolinska institutet. Arbetet avser en longitudinell undersökning av en kohort av programstudenter vid LiU, med observationstillfällen 1999, 2001 och 2003. Analysen av insamlade data har visat 14

intressanta resultat avseende bl.a alkoholvanor respektive skillnader i hälsoparametrar mellan manliga och kvinnliga studenter. Alkoholarbete Ett förebyggande arbete mot skadlig alkoholkonsumtion har inletts under rapportperioden. Projektet som åtnjuter ekonomiskt stöd från den statliga alkoholkommittén, är inriktat på kartläggning av rutiner och attityder inom alkoholområdet och drivs av Studenthälsan, delvis i samarbete med alkoholforskningsgruppen vid avdelningen för socialmedicin. I planeringen av projektet deltar företrädare för studenterna. Mottagning av nya studenter I den s k fadderutbildningen, som arrangeras av Studenthälsan, deltar drygt 1 100 studenter från samtliga fakulteter. Att engagera ett så stort antal blivande faddrar innebär en unik möjlighet att nå ut till de nya studenterna. Utbildningen tar upp bl. a ledarskap, mångfalds- och livsstilsfrågor och sker i nära samarbete med studentkårerna. Språkverkstad vid Campus Norrköping Språkverkstäderna vänder sig till alla studenter på Campus Norrköping som har behov av läs- och skrivstöd. Det gäller främst studenter som är ovana vid akademiskt skrivande, studenter med läs- och skrivsvårigheter samt studenter med annat modersmål än svenska. Verksamheten består av en öppen mottagning där studenter kan boka tid hos en erfaren pedagog. Utifrån individuella behov träffas sedan pedagoger och studenter i grupp eller individuellt kring läs- och skrivstrategier, övningar och handledning. Jämställdhetsarbete Här redovisas det övergripande jämställdhetsarbetet vid LiU. Jämställdhetsarbetet bedrivs också inom fakulteter, institutioner och andra nivåer inom universitetet. Universitetsstyrelsen antog för ett år sedan en treårig jämställdhetspolicy och en 18- månaders handlingsplan för jämställdhet med målet att LiU år 2006 ska kunna beskriva sig som ett genusmedvetet universitet. Arbetet med detta bedrivs såväl på institutionsnivå som på universitetsövergripande nivå. Bl.a. har följande nyligen genomförts: En förteckning har utarbetats över personalresurser inom LiU vad gäller särskild kompetens på jämställdhetsområdet. Fyra lärare (en per fakultet) har utsetts för att inom ramen för 25% arbetstid fungera som särskild resurs i arbetet med att integrera genusperspektivet i grundutbildningen. Uppdraget inleds den 1 januari 2005. 15

LiU arrangerade årets nationella jämställdhetskonferens för universitet och högskolor med temat Jämställdhets- och genusperspektiv i grundutbildningen. Fyra program/ämnen har granskats ur genusperspektiv (se www2.liu.se/jamstalldhet/rapporter) LiU delade för första gången ut ett jämställdhetspris till studenter som gjort förtjänstfulla insatser. Jämställdhetsrådet har under året arbetat med uppföljning av LiU:s jämställdhetsarbete, dels genom granskningar av program, dels i dialog med institutionerna, vars särskilda kontaktpersoner för jämställdhet har en nyckelroll. 16

6. Extern utvärdering av kvalitetssäkringen vid LiU Vi har valt att citera ur de utvärderingar som Högskoleverket gjort under de senaste åren i syfte att värdera kvalitetsarbetet vid Linköpings universitet. Bedömning av kvalitetsarbetet vid LiU, citat ur HSV:s rapport februari 2003: Sammanfattning Kvalitetsarbetet vid Linköpings universitet fungerar mycket väl. Genom det praktiska arbetet i centrala organ och genom informella kontakter har det skapats en tydligare organisation jämfört med den som gällde vid tidpunkten för den tidigare granskningen. Det finns dock en risk för att organisationen kan bli för personberoende. Den främsta styrkan i kvalitetsarbetet inom universitetet är den mycket väl fungerande studentmedverkan gentemot både lärare och administration. Denna studentmedverkan tar sig bland annat uttryck i att studenterna medverkar i kvalitetsarbetet i beslutande och beredande organ på olika nivåer inom universitetet samt har egna fungerande organisationer. Programmens möjligheter att ställa krav på institutionerna verkar också kvalitetsdrivande. Återkopplingen och utnyttjandet av kursvärderingarna bör dock bli bättre. Det största hotet mot universitetets kvalitetsarbete är lärarnas ansträngda arbetsvillkor. Bedömargruppen ser allvarligt på lärarnas arbetssituation och anser att detta på sikt äventyrar kvaliteten såväl inom forskning som inom forskarutbildning och grundutbildning. Lärarnas tid för egen kompetensutveckling samt för studentkontakter och kvalitetsarbete riskerar också att bli mindre med den högre arbetsbelastningen. Bedömargruppen har funnit att det pågår ett flertal kvalitetsarbetsutvecklande projekt inom universitetet. De goda exempel som dessa utgör bör spridas bättre inom Linköpings universitet. Slutsatser och rekommendationer Bedömargruppen konstaterar att LiU har ett stort antal innovativa kvalitetsutvecklingsprojekt inom alla fakulteter. Bedömargruppen anser att LiU bör utarbeta system för att internt mer effektivt sprida resultaten från de många kvalitetsdrivande projekt som bedrivs. I detta arbete kan kvalitetsrådet spela en större roll. Rådet bör dock inte fungera som ett kontrollorgan men kan gärna stärka sin roll som pådrivare. Projektet Balanced Score Card (BSC) har haft positiva effekter på kvalitetsarbetet genom att konkretisera och medvetandegöra behovet av särskilda mätbara variabler för att följa kvalitetsutvecklingen. LiU bör därför överväga att implementera BSC, eller andra liknande system, bredare inom LiU. 17

LiU bör öka sin medvetenhet om de kvalitetskriterier som är relaterade till teori och forskning kring utbildning och undervisning samt om kvalitetskriterier relaterat till externa bedömare. Bedömargruppen anser att IT-verksamheten har förbättrats jämfört med vid tidpunkten för den förra granskningen men att LiU bör arbeta vidare med att integrera IT i kvalitetsarbetet. IT-strategin utgör en bra utgångspunkt för detta arbete. Bedömargruppen anser att det bör skapas bättre IT-baserade system för att ta fram basdata som stöd för de olika kvalitetsarbetsprojekten. Uppföljning av Högskoleverkets särskilda bedömning, (s k Franking) av studentinflytande, jämställdhet och mångfald, citat ur sammanfattningen: Jämställdhet Det lärosäte som har det mest genomgripande och välorganiserade jämställdhetsarbetet är Linköpings universitet, som befäster sin starka position sedan utvärderingen 1999/2000. Universitet bedriver ett konsekvent och sedan förra granskningen breddat arbete med jämställdhet, något som ger resultat. Studentinflytande Linköping universitets och Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) har väl förvaltat sina starka positioner från utvärderingen 1999/2000. Citat ur Högskoleverkets rapportserie 2000:8 R : Lärosätenas arbete med jämställdhet, studentinflytande samt social och etnisk mångfald : Jämställdhet De två som bedöms ha den mest genomgripande och välorganiserade verksamheten när det gäller jämställdhetsarbete är Linköpings universitet och Umeå universitet. De har formulerat egna genomgripande inriktningar och målsättningar och strävar efter att förverkliga dessa med bredd och djup. Studentinflytande De två som bedöms ha den mest genomgripande och välorganiserade verksamheten när det gäller studentinflytande är Linköpings universitet och Lunds universitet. De har formulerat egna genomgripande inriktningar och målsättningar. 18

De har arbetat för att tillvarata studenternas intressen såväl genom att stödja studentkårsrepresentanters möjligheter att medverka i beslutsfattande som den enskilda studentens möjlighet att påverka sin studiesituation. Samverkan. (Citat ur HSV:s rapportserie 2004:38R) Bland universiteten anser vi att Linköpings universitet bäst har visat att de tar ansvar för och har en helhetssyn på sin medverkan i kunskaps- och innovationssystemet. Lärosätet erbjuder väl fungerande idé- och startmiljöer genom praktiska entreprenörskapsutbildningar, entreprenörsföreningar samt genom medverkan i nätverket Growlink. Vi anser att Linköpings universitet och Mälardalens högskola bäst har visat att de arbetar ändamålsenligt både med att utforma utbildningsutbudet mot efterfrågan på arbetsmarknaden och med att studenter möter omvärlden i sin utbildning. 19

Bilaga 1 LINKÖPINGS UNIVERSITET Universitetsstyrelsen BESLUT Dnr LiU 252/01-1, 2001-02-28 Kvalitetsutvecklingsprogram Fastställt av universitetsstyrelsen den 28 februari 2001. Kvalitetsarbetets syfte är att långsiktigt stärka universitetets egna förutsättningar att formulera mål och välja strategi för verksamheter samt att göra målen tydliga och öppet kommunicerbara, såväl inom universitetet som i förhållande till statsmakterna och övriga intressenter. Universitetets anställda och studenter skall kunna förstå och utveckla de processer som befrämjar en kultur för systematisk förnyelse och förbättring. Föreliggande program, som fastställts av universitetsstyrelsen, tar sin utgångspunkt i att universitetet har eget ansvar och skall arbeta utifrån egna förutsättningar. LiU:s kvalitetsutvecklingsprogram innehåller inga föreskrifter om formaliserade kvalitetsutvecklingsinstrument. LiU:s hållning är istället att användarna skall välja sådana metoder som de själva finner nyttiga. LiU:s jämställdhetspolitik och jämställdhetsplan utgör särskilda dokument och behandlas därför inte i föreliggande program. Kvalitetsarbetets två huvudlinjer skall vara mål- och strategiarbete respektive redovisning och uppföljning. Hela universitetet omfattas, d.v.s. alla anställda och alla studenter. Programmet gäller väsentligen också alla verksamheter, men har fokus på utbildning, inklusive grundutbildning och forskarutbildning. Därmed inkluderas också universitetets fysiska och sociala miljö. Programmet är inte tidsbegränsat, utan revideras vid behov och kompletteras årligen med en aktivitetsplan som föreslås av kvalitetsrådet. Kvalitetsarbetet är en process av utveckling, förbättring och förnyelse, under samtidig revision och uppföljning. Det syftar till att forma organisation och ledningsstruktur så att ansvars- och beslutsförmåga främjas. Det förutsätter att all personell kompetens utnyttjas och att dolda resurser mobiliseras. Kvalitetsarbetet måste utövas i samverkan och med systematik samt dokumenteras. Förnyelsearbete skall bedrivas på ett planerat sätt med klara mål och tydliga viljeinriktningar. Det ankommer på alla nivåer inom universitetet den centrala ledningen, fakulteter, institutioner, alla anställda och studenter att bidra till att kontinuerligt formulera mål och 20

utveckla visioner. Härvid måste de egna starka och svaga sidorna inventeras och analyseras. Omvärldens förväntningar, möjligheter och begränsningar måste belysas så att inre och yttre förutsättningar blir tydliga. Det är väsentligt att identifiera för universitetet gemensamma mål, som alla inom universitetet kan känna sig delaktiga och vara engagerade i. I konkurrens med det individuella incitamentet upplevs ibland omsorgen om helheten som en bristvara. Här har särskilt de olika ledningsnivåerna ett stort ansvar att skapa engagemang för utvecklandet av en gemensam vision som är känd för alla och som fortlöpande ställs under debatt. Mål- och strategiarbete blir meningsfullt endast om planeringen följs upp, resultaten analyseras och redovisas samt återkoppling erhålls från interna och externa uppdragsgivare. Verksamheten skall med andra ord genomlysas och bli föremål för kritisk granskning. Inte minst viktigt är att sätta verksamheten i relation till förhållanden i omvärlden, vilket avses förstärkas genom ett internationellt råd. Ett viktigt instrument i detta sammanhang är t ex årsredovisningarna. Förutom sin funktion gentemot t ex granskande myndigheter har de ett värde för självvärdering, och det finns därför ytterligare anledning att vårda kvaliteten på dessa redovisningar. Den kritiska granskningen är också nödvändig för att mål och strategier skall kunna omsättas i konkreta åtgärder. Uppföljningssamtal, programutvärderingar och kursvärderingar kan ge goda anvisningar till förbättring och förnyelse. Att låta sådana instrument verka inte enbart analytiskt utan också åtgärdande har dessutom betydelse för trovärdigheten gentemot deltagare och rapportörer. Fakulteterna och institutionerna har ett ömsesidigt ansvar på denna punkt. I kvalitetsarbetet ingår också specifika åtgärder för att främja förnyelse och effektivitet i grundutbildning och forskarutbildning. Forskningen har av hävd egna system för kvalitetskontroll t ex i form av referensbedömning av vetenskapliga arbeten, internationella konferenser m m. Medan det väsentligen ankommer på fakulteter och institutioner att sörja för dessa frågor finns därutöver önskemål om samordning och sambruk för att hushålla med befintliga resurser och att beakta alla möjligheter till erfarenhetsutbyte. Följande områden är centrala: Utveckling av ledningsorganisation och ledningskompetens på alla nivåer inom universitetet. Särskilt prioriterat är stöd för samordning, samverkan och samsyn mellan universitetets olika nivåer. Dualismen mellan att ansvara för ett särområde och samtidigt verka för helheten ställer utvidgade krav på ledarrollen och påkallar därför stödjande insatser. Kopplingen mellan forskning och grundutbildning. Det är eftersträvansvärt att universitetets lärare verkar både som forskare och undervisare. Även de främsta forskarna bör om möjligt delta i grundutbildningen. Lärare som huvudsakligen ägnar sig åt undervisning bör hålla kontakten med vetenskapens utveckling och verka i en forskningspräglad miljö. 21

Utveckling av studentens roll i utbildningen. Särskilt angeläget är att utveckla synen på studentens roll i utbildningen och att härigenom motivera och säkerställa ett starkt studentinflytande. Kopplingen till innovativa pedagogiska modeller med förstärkt studentansvar är en utvecklingsbar linje. Utveckling av en god studie- och arbetsmiljö för studenterna. Den yttre campusmiljöns utformning, tillgång till ändamålsenliga biblioteksresurser och verktyg för informationsteknologi är prioriterade områden. Det undervisningsnära kvalitetsarbetet, som avser förnyelse av undervisnings- och examinationsformer, erfarenhetsutbyte genom seminarier och konferenser och personalutveckling, inklusive kompetensutveckling av alla personalgrupper. Särskilt prioriterat är det pedagogiska utvecklingsarbetet. Formerna för erfarenhetsspridning inom universitetet måste utvecklas så att framsteg i redan genomförda eller pågående förnyelsearbeten kan komma hela universitetet tillgodo. Uppföljnings- och utvärderingsarbete, bl.a. utformning och användning av kursvärderingar och självvärderingar. De senare skall särskilt prioriteras för att skapa instrument för regelbundet återkommande uppföljningar och granskningar, med avsikt att via målanalys och lägesbeskrivning nå fram till handlingsplan och konkreta åtgärder. Självvärderingen kan med detta synsätt fungera som ett kollektivt minne med egenskapen att göra universitetet till en i sann mening lärande organisation. Tillgodoseende av social och etnisk mångfald. Detta av statsmakterna uppmärksammade område inrymmer utvidgat ansvar hos universitetet att främja rekryteringen av underrepresenterade studentgrupper och att i olika avseenden underlätta deras studiesituation. Universitetet ser här potentiella vinster i form av nytillskott av begåvade studenter med ny och berikande kulturell bakgrund. Forskarutbildningens förutsättningar. Särskilt prioriterade är insatser för bättre och effektivare forskarutbildning inkl uppföljning och utvärdering av handledning, kurser och avhandlingsarbete. Fakultetsövergripande nätverk för doktorander och handledare skall ges fortsatt stöd. Den internationella dimensionen måste tillgodoses i såväl forskning som utbildning. Hög kvalitet kan endast anses råda om forskning och utbildning tål en internationell granskning och jämförelse. Utveckling av kvaliteten är beroende av ett flöde av idéer och impulser från det internationella samhället. Goda miljöer och förutsättningar för forskning. Bättre kommunikation och erfarenhetsutbyte mellan forskargrupperna för att uppnå synergieffekter, åstadkomma slagkraftigare ansökningar om externa forskningsanslag och effektivt utnyttja befintliga resurser. 22

I beslutet har deltagit ordförande Hans Sandebring, universitetets rektor Bertil Andersson och övriga ledamöterna Britt-Marie Danestig, Agneta Westerdahl, Conny Öhman, Karin Aronsson, Lennart Ljung, Marcus Agehall, Andreas Fejes och Anita Fernström. Vidare har närvarit suppleanten Emma Anderson, personalföreträdarna Folke Norstad och Marianne Plymoth, styrelsens sekreterare Ann-Christin Gustafsson, informationschef Lars Holberg samt vicerektor Åke Wasteson, den sistnämnde föredragande. Hans Sandebring Åke Wasteson Ordförande Vicerektor 23

Bilaga 2 LINKÖPINGS UNIVERSITET Universitetsstyrelsens BESLUT Dnr LiU 856/02-40, 2002-06-10 Kursvärderingspolicy för Linköpings universitet Kursvärderingar är föreskrivna av statsmakterna, enligt följande utdrag ur högskoleförordningen. HF:1 kap. 14 : Högskolan skall ge de studenter som deltar i eller har avslutat en kurs en möjlighet att framföra sina erfarenheter av och synpunkter på kursen genom en kursvärdering som anordnas av högskolan. Högskolan skall sammanställa kursvärderingarna samt informera om resultaten och eventuella beslut om åtgärder som föranleds av kursvärderingarna. Resultaten skall hållas tillgängliga för studenterna (2000:651). Högskoleförordningen föreskriver vidare att det för varje kurs skall finnas en kursplan. Kursplanen utgör den allmänna ram mot vilken en kurs skall värderas. Linköpings universitet har tolkat förordningstexten och skapat en egen definition enligt nedanstående. LiU:s definition: " Kursvärdering innebär främst att studenterna ger återkoppling på den kurs de går eller just har gått. Detta innebär att studenterna ska reflektera över sin utbildning och kritiskt granska och ifrågasätta den. " Enligt LiU:s pedagogiska grundsyn ofta beskriven med ordet studentaktiv har studenten en aktiv roll i sin egen utbildningsplanering och ett stort eget ansvar. LiU anser att ett sådant förhållningssätt stärker studentens motivation för studierna och utvecklar både personlighet och kompetens. Mot bakgrund av detta synsätt har kursvärderingarna huvudsakligen två funktioner; dels att åt den aktuella utbildningen verka som ett kvalitetsinstrument, med vars hjälp starka och svaga sidor kan identifieras till gagn för den fortsatta planeringen, dels att studenten får tillfälle att på ett strukturerat sätt reflektera över och förhålla sig till sin egen utbildning. Bägge funktionerna förutsätter att studenterna fritt kan framföra synpunkter och ge konstruktiva förslag till förbättringar. Kursvärderingar är alltså lika mycket LiU:s som studenternas intresse, vilket motiverar en betydande arbetsinsats från bägge parter. Det förväntas att alla studenter deltar i kursvärderingarna. Studenternas deltagande får dock inte medföra en orimlig belastning och det måste framhållas att deltagandet är frivilligt; sanktioner mot studenter som avstår får inte förekomma. Ett högt deltagande i kursvärderingen är angeläget, vilket påkallar aktiva insatser från kursledningen för att upprätthålla studenternas motivation till medverkan. 24

Här bör främst framhållas kravet på uppföljning av kursvärderingens resultat, i form av redovisning för studenterna av dels själva utfallet, dels vilka åtgärder som vidtagits eller planeras med anledning av kursvärderingen. Tidpunkten för kursvärderingens genomförande bör vara i så nära anslutning till kursen som möjligt. Eftersom LiU tillämpar en studentaktiv pedagogik är det lämpligt att ge studenterna möjlighet till fortlöpande och regelbundna kursvärderingar vid vilka kursledningen träffar större eller mindre grupper av kursdeltagare för information och meningsutbyte. Dylika träffar avser att ge studenterna ett reellt ansvar över sin utbildning genom att uppmuntra till reflektion över utbildningen och påkalla erforderligt förändringsarbete. Dialogen mellan kursledning/lärare och studenter är väsentlig. Centralt är också att resultatet från sådana möten dokumenteras och följs upp av kursledningen genom riktade insatser. Det är ofrånkomligt att studenternas önskemål någon gång inte kan tillmötesgås. Vid dialog med studentgruppen bör i sådana fall kursledningen förklara varför åtgärder inte kan vidtas enligt förslag. I slutet av varje kurs bör också en skriftlig kursvärdering genomföras. Dess utformning ska vara i enlighet med kursplanen och vad som i övrigt bedöms vara mest ändamålsenligt med hänsyn till kursens karaktär, för att vid behov förklara avgivna svar eller för att ge utrymme åt konstruktiva förslag. Om kursvärderingen har formen av fasta frågor bör det dessutom ingå ett moment med fri text. Svaren kan inlämnas med namn eller anonymt. Resultatet ska dokumenteras och hållas allmänt tillgängligt; ansvaret för detta åvilar kursledningen. Vid start av en kurs ska deltagarna informeras om utfallet av tidigare kursvärdering (ar) och om vilka åtgärder som vidtagits med anledning av kursvärderingen. I princip bör alltså både muntlig och skriftlig kursvärdering tillämpas. Utformningen bestäms lämpligen av varje fakultet, efter samråd med aktuell studentgruppering. Genusaspekter på kursens innehåll och/eller genomförande skall normalt ingå i kursvärderingen. 25

Bilaga 3 GrundSIPA en sammanfattning GrundSIPA är ett projekt för förnyelse av Grundutbildningens Struktur, Innehåll och Pedagogiska Arbetsformer inom Filosofiska fakulteten och området Utbildningsvetenskap vid Linköpings Universitet. Syftet med projektet är att utifrån ett helhetsperspektiv på fakultetens grundutbildning, studenternas villkor och lärarnas arbete stimulera till kvalitetsutveckling av pedagogiska arbetsformer, utbildningsstruktur och utbildningsinnehåll inom grundutbildningen. Projektet är ett resultat av eller reaktion på spänningen mellan begränsade ekonomiska villkor och stora ambitioner hos studenter och lärare och som dagligen måste hanteras i varje enskild utbildning och som därför ständigt påverkar studie- och arbetsorganisationen på olika sätt. GrundSIPA-projektet vilar på en rapport som publicerades i mars 2001 av en särskilt tillsatt arbetsgrupp vilken under drygt ett år lyft fram och diskuterat olika slags problem inom grundutbildningen och hur dessa problem skulle kunna lösas. 2002 erhöll Filosofiska fakulteten och området Utbildningsvetenskap ekonomiska medel från regeringen till att genomföra projektet GrundSIPA. Summan låg på 4,5 mkr vilka skulle fördelas under en 3-årsperiod. Under den perioden skulle man utifrån de intentioner om förändring angående utbildningsorganisation, studenters tid och ansvar samt lärarnas undervisning, handledning och forskning som beskrivits i utredningen GrundSIPA stödja olika slags projekt som skulle bidra till att kvalitetsutveckla olika delar i grundutbildningen. GrundSIPA-projektets medel har inte endast avsatts till lärare eller annan universitetsanställd personal, utan även studenter har kunnat genomföra olika projekt finansierade med de statliga medlen. Hittills har 29 projekt startats upp inom ramen för GrundSIPA. Projekten är av varierande storlek och omfattning och har olika målinriktning; en del är inriktade på kvalitetsutveckling inom befintliga grundutbildningsprogram, andra täcker breda fält och där projekten bidrar till förnyelse och kvalitetsutveckling inom många områden. GrundSIPA-projektet har fått nationell uppmärksamhet, och Rådet för högskoleutbildning har under perioden visat stort intresse av att följa och stödja utvecklingsarbetet i anslutning till GrundSIPA. 26

Bilaga 4 Webbaserat system för kursvärderingar vid Linköpings universitet Ett gott exempel inskickat till HSV:s Antologi om kursvärderingar. Bakgrund Kursvärderingar har under många år varit en viktig del i underlaget för att utveckla kurser och utbildningsprogram. Traditionellt har värderingarna gjorts av lärarna med hjälp av pappersbaserade enkäter. Enkäterna och frågorna har varit olika för olika kurser. Det har varit svårt för utbildningsnämnderna och fakulteterna att följa kursernas utveckling genom att enkäterna varit olika och genom att inga delar av enkäterna varit de samma för alla kurser och för samma kurser olika år. Linköpings universitet har nu utvecklat ett nytt webbaserat system för kursvärderingar som kan användas av alla fakulteter med olika traditioner och sätt att göra kursvärderingar. Systemet är flexibelt för framtida utveckling av kursvärderingar och det kan kompletteras med nya funktioner. Genom kopplingen till studentdatabasen Ladok kan det utvecklas till ett generellt enkätsystem för studentundersökningar. Webbaserat system för kursvärderingarna Sedan 2000 använder Linköpings tekniska högskola, filosofiska fakulteten och utbildningsvetenskap ett webbaserat system för kursvärderingarna. Systemet har nu uppgraderats till en modernare och mer flexibel form för att skapa enkäter och presentera resultat. För tekniska högskolan, LiTH, innehåller enkäten ca 10 frågor som är obligatoriska för varje värdering. Dessutom kan lärarna formulera egna kursspecifika frågor. Utrymme för fritextsvar kan kopplas till frågorna. För LiTH:s kurser är enkäterna obligatoriska och skickas ut även om lärarna inte lägger till egna frågor. Filosofiska fakulteten och utbildningsvetenskap använder systemet i ökad utsträckning och för dessa skapar lärarna själva alla frågor. Systemet är kopplat till databasen Ladok med alla uppgifter om kurserna i form av kurskoder, kursnamn, termin, läsperiod, ort, fart m.m. Uppgifter om vilka studenter som är registrerade på respektive kurs hämtas också från Ladok tillsammans med uppgifter om studenternas ålder och kön. Studenterna uppmanas att svara på enkäterna via mail och när de loggar in i universitetets Studentportal på internet. Där finns för den enskilde studenten en länk till de enkäter 27