DALARNA MINSKAR MATSVINNET REGIONALT SEMINARIUM OM MAT OCH MATSVINN

DALARNA MINSKAR MATSVINNET REGIONALT SEMINARIUM OM MAT OCH MATSVINN Falun 6 april 2016 Hur är det med köttet och vilka erfarenheter och resultat har vi fått från det nationella Minska matsvinnsprojektet Anita Lundström, Naturvårdsverket Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2016-04-08 1

Erfarenheter och resultat från regeringsuppdraget Minska matsvinnet Uppdraget Huvudresultat En bra start FN:s Hållbarhetsmål till 2030 Vad händer sen? Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2016-04-08 2

Regeringsuppdrag för minskat matsvinn 2013-2015 Uppdragets fem huvudområden 1. Analysera möjligheter och eventuella hinder 2. Riktad information till konsument 3. Ökad samverkan mellan aktörer 4. Sprida information om goda exempel 5. Stimulera till ökad utnyttjande av det oundvikliga matavfallet Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2016-04-08 3

Analysera möjligheter och ev. hinder Primärproduktion Sallat, Nötkött, Värphöns Förluster redan i lantbruksledet. Åtgärdsförslag. Matavfall till foder Handelsnormer: Fisk, Frukt och grönt. I liten utsträckning svinndrivande. Livsmedelsindustri: Åtgärdsförslag. Stor potential. Dagligvaruhandel: Åtgärdsförslag. Litteraturstudien. Åtgärdslistor Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2016-04-08 5

Analysera möjligheter och ev. hinder, forts Konsumentundersökning. Inte jag Temperatur i kylkedjan. Sänkt temperatur kan minska svinnet. Hur mår maten vid utgångsdatum? Mat och dryck till avlopp. Samhällsekonomisk nytta Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2016-04-08 6

Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2016-04-08 7 MAT OCH DRYCK VIA AVLOPPET - rapport 6624, augusti 2014

Att fylla i varje dag Allt i dl, schablon 1 dl = 100 g Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2016-04-08 8

Mängd i vasken totalt och i olika hushåll Totalt 224 000 ton matavfall slängs varje år via avloppet Det motsvarar 26 kg/person och år Att jämföras med 771 000 ton fast matavfall från hushållen Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2016-04-08 9

Mängd i vasken av olika livsmedelskategorier Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2016-04-08 10

Mängd fast matavfall i Sverige 2012 Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2016-04-08 11

HUSHÅLLEN SLÄNGER EN HALV MILJON ÄTBAR MAT OCH DRYCK Antal kg ätbar mat och dryck per person som slängs i svenska hushåll, 2012 samt flytande 2014. * Baserat på en skattad population där hushåll med matavfallskvarn inte ingår. Illustration SCB:s kommunikationsavdelning Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2016-04-08 12

Minskat matavfall - miljönytta och kostnadsbesparingar. 6697 (2015) Den samhällsekonomiska bruttonyttan av att minska matavfallet med tjugo procent beräknas till cirka 10-14 miljarder kronor. Livsmedelsindustrin, livsmedelsbutiker, restauranger, storkök och hushåll skulle tillsammans kunna spara mellan 7,6-8,6 miljarder kronor. Miljönyttan i form av bland annat minskade övergödningseffekter och minskade utsläpp av växthusgaser som i den här rapporten räknats om till kronor. urvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2016-04-08 13

Hur såg det ut i hushållen 2013? SLV:s Undersökning av befolkningens attityd, kunskap och beteende kopplade till matsvinn Ungefär hälften av konsumenterna hävdar att de aldrig slänger mat Det man slänger oftast är frukt och grönt Att maten blivit stående för länge är den största orsaken Man litar i första hand på sina sinnen när man slänger mat Troligtvis finns ett gap mellan vad man faktiskt gör och hur man tror att man gör (Ipsos 2013) Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2016-04-08 15

Riktad information till konsument Kampanj Stoppamatsvinnet.nu + Facebook, Tävling, SLV webb; Info & Tips, Test Matsvinnskollen Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2016-04-08 16

RIKTAD INFORMATION TILL KONSUMENT, FORTS. EXEMPEL Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2016-04-08 17

SaMMa = samverkan för att minska matsvinnet Nätverk för myndigheter, branschaktörer, forskare, intresseorganisationer, kommuner, med flera. Kunskapsutbyte och dialog. Cirka 80 medlemsorganisationer. Öppet för alla som vill arbeta gemensamt med frågan Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2016-04-08 19

Sprida information om goda exempel Material, webb: Information på myndigheternas vanliga webbsidor, kommunskrift, biogasmaterialet, litteraturstudien, Faktablad storkök, Faktablad: Vad kan olika yrkesgrupper i kommunen göra? powerpointpresentation Möten: SaMMa-nätverket, Kvalitetsmässan 2013, Växjö Mat 2014/15 seminarier, Avfall Sveriges kommunikatörs-konferens, Kfs lärarseminarium, SLV:s Vintermöten, NV talar avfallsförebyggande i kommuner mm,webinarium (kommun) Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2016-04-08 21

Skilj på Bäst före och Sista förbrukningsdag Bäst före-datum Kvalitet Kasta inte! Titta, Lukta, Smaka! Sista förbrukningsdag Säkerhet Inte tillåtet att sälja/skänka bort mat som passerat datum. Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2016-04-08 22

Ta hand om maten, minska svinnet www.slv.se/matsvinn Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2016-04-08 23

http://www.livsmedelsverket.se/matvanor -halsa--miljo/miljo/ta-hand-om-matenminska-svinnet/rapporter-ochpublikationer/ Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2016-04-08 24

Matsvinn på restauranger, i storkök och skolor Faktorer som påverkar matsvinnet: Köksorganisation Kunskap och kompetens Kommunikation Måltidsmiljö Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2016-04-08 25

Så kan restauranger, i storkök och skolor minska matsvinnet Mäta och följ upp matsvinnet Planera för att undvika matsvinn. Titta, lukta, smaka och skilja på Bäst före-datum och Sista förbrukningsdag. Hålla låg kyltemperatur, 4-5 grader. Införa rutiner för bufféservering. Ha trivsam miljö. Involvera matgäster. Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2016-04-08 26

Faktablad - Tips för att minska matsvinnet: Råd för minskat matsvinn, faktablad för inspektörer Minska matsvinnet - tips för olika yrkesgrupper Mindre matsvinn i storkök, faktablad Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2016-04-08 27

Vägledning om matavfall www.naturvardsverket.se/minskamatsvinnet Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2016-04-08 28

Matavfallet behöver minska HTTP://WWW.NATURVARDSVERKET.SE/SA -MAR-MILJON/MARK/AVFALL/MATAVFALL/ Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2016-04-08 29

Matsvinn http://www.naturvardsverket.se/miljoarbete-i-samhallet/miljoarbete-i- Sverige/Uppdelat-efter-omrade/Avfall/Avfallsforebyggandeprogram/Matsvinn/ Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2016-04-08 30

Befintligt etappmål till 2018 - Ökad resurshushållning i livsmedelskedjan Minst 50 procent från hushåll, storkök, butiker och restauranger sorteras ut o behandlas biologiskt så att växtnäring tas tillvara, minst 40 procent av energin tas till vara. Figur 5 Insamlade mängder matavfall till rötning och kompostering 2010 2014 Mängden matavfall som rötas behöver öka med nästan 50 procent Läs mer: http://www.naturvardsverk et.se/miljoarbete-isamhallet/sverigesmiljomal/etappmal/ Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2016-04-08 32

Webbmaterial för ökad biogasproduktion i kommuner Biogas är bra, men - Minskat matsvinn bäst! Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2016-04-08 33

Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2016-04-08 34

MÄNGDEN MATAVFALL FRÅN BUTIKER, RESTAURANGER OCH HUSHÅLL I SVERIGE MINSKAR Uppkommet matavfall 2012 Uppkommet matavfall 2014 Sektor Ton Kg/person Ton Kg/person Procent matsvinn Livsmedelsbutiker 45000 5 30000 3 70 Restauranger 79000 8 66000 7 60 Storkök 64000 7 70000 7 50 Hushåll 770000 81 720000 74 30 MÄNGD UPPKOMMET matavfall 2012 och 2014, medianvärden, SMED:s nya kartläggning (december 2015) av matavfallsmängder från 2014 Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2016-04-08 35

FN:S 17 HÅLLBARHETSMÅL TILL 2030 Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2016-04-08 36

FN:S HÅLLBARHETSMÅL DELMÅL FÖR MATSVINN 12.3 Matsvinnet ska till 2030: halveras i butik- och konsumentledet och minskas i alla andra led Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2016-04-08 37

Vad händer sen? - SaMMa nätverket möts 2 ggr 2016 - Basnivå i övrigt - Behov av en strategi/handlingsplan Vad gör ni? Vad kan ni göra? Kan regionala dialoger minska mat och produktionssvinn? Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2016-04-08 38

Hur är det med maten och köttet? Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2016-04-08 39

Årlig uppföljning av Sveriges miljökvalitetsmål och etappmål 2016 Rapport 6707 (2016) Läs mer: Naturvårdsverket samordnar den årliga uppföljningen. Ansvarar tillsammans med sju nationella myndigheter för uppföljningen av miljökvalitets- och etappmålen. Lst o SkS regionalt http://www.miljomal.se/global/24_las_mer/rapporter/malansvari ga_myndigheter/2016/au2016.pdf Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2016-04-08 40

Utmaningar inför framtiden Begränsa klimatpåverkan Behålla förutsättningar för biologisk mångfald Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2016-04-08 41

Växthusgasutsläpp per sektor 1990 2014 Utsläppen av växthusgaser i Sverige har minskat med cirka 24 % sedan 1990. Samtidigt har de svenska utsläppen ur ett konsumtionsperspektiv (med en metod där hänsyn tas till import/export) inte minskat under 2000-talet Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2016-04-08 42

Utsläpp av växthusgaser från svensk konsumtion 1993-2010

Sveriges totala utsläpp av växthusgaser från privat konsumtion. Ton koldioxidekvivalenter per person och år. Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2016-04-08 44

Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2016-04-08 45 HUR LÅNGT KAN VI NÅ OM VI FÖRÄNDRAR BÅDE PRODUKTIONEN OCH KONSUMTIONEN?

Hur liten kan livsmedelskonsumtionens klimatpåverkan vara år 2050? Olika koster orsakar olika stora utsläpp av växthusgaser från livsmedelskonsumtionen Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2016-04-08 46

Vad äter vi 2050? Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2016-04-08 47

Planering av menyn Följer svenska näringsrekommendationer och kostråden Kvinna 31-60 år med måttlig fysisk aktivitet Energibehov 9,2 MJ/2200 kcal Livsmedel som finns idag Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2016-04-08 48

Vad äter vi 2050? Förändringar Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2016-04-08 49

Förbrukning av kött http://www.jordbruksv erket.se/ Andelen svenskt kött av förbrukningen Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2016-04-08 50

UTSLÄPP AV VÄXTHUSGASER FRÅN PRIVAT KONSUMTION AV MAT I SVERIGE OCH ANDRA LÄNDER 1993 2012, TON KOLDIOXIDEKVIVALENTER (KOLDIOXID, METAN OCH LUSTGAS SAMMANVÄGT) PER PERSON OCH ÅR. SOM FRAMGÅR AV DIAGRAMMET HAR UTSLÄPP I ANDRA LÄNDER FRÅN DEN PRIVATA KONSUMTIONEN AV MAT ÖKAT UNDER PERIODEN. OMSTÄLLNING TILL HÅLLBARA KONSUMTIONSMÖNSTER FÖRDJUPAD UTVÄRDERING 2015 Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2016-04-08 51

Förändringar i matvalen till två alternativa menyer - jämfört med dagens intag Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2016-04-08 52

Hur liten kan livsmedelskonsumtionens klimatpåverkan vara år 2050? Kostråds meny: Från dagens 2000 kg per person och år Till ca 1400-1700 kg per person och år Klimatsmart meny: Från dagens 2000 kg per person och år Till ca 900-1300 kg per person och år Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2016-04-08 53

Hur liten kan livsmedelskonsumtionens klimatpåverkan vara år 2050? Konsumtion + produktion + extra Om 30 procents minskning av produktionsutsläppen oavsett produktionsland. Om meny baserad på klimatmeny med kostrådens och näringsrekommendationer uppfyllda Om 30 50* procents minskning av produktionsutsläppen oavsett produktionsland. Om meny baserad på klimatmeny med kostrådens och näringsrekommendationer uppfyllda Osäkert men det bör vara möjligt att klara 0,6-0,9 ton koldioxidekvivalenter per person och år till 2050. Osäkert men kanske möjligt att klara minskning till 0,5-0,8 ton koldioxidekvivalenter per person och år till 2050. * Dvs större minskning än vad SJV beräknade Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2016-04-08 54

Exempel på nudging Genom en fysisk förändring minskade svinnet med 20 % då buffet tallrikarnas diameter minskades från 24 till 21 cm. Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2016-04-08 55

Klimatsmarta matvanor Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2016-04-08 56

Tack för uppmärksamheten! anita.lundstrom@naturvardsverket.se Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2016-04-08 57