Askim-Frölunda-Högsbo. Budget 2016 BUDGET.

Askim-Frölunda-Högsbo Budget 2016 BUDGET 2016 www.goteborg.se

INNEHÅLL sida Inledning... 4 Sammanfattning... 5 Förutsättningar... 7 Vision och förhållningssätt... 7 Omvärldsanalys... 8 Befolkningsförändring... 12 Villkor för en hållbar utveckling... 15 Lokaler... 23 Personal... 24 Ekonomi... 26 Politiska mål... 28 Jämlikhet... 28 Jämställdhet... 29 Demokrati... 30 Funktionsnedsättning... 31 Förskola och skola... 31 Äldre... 33 Stadsutveckling och bostäder... 33 Arbetsmarknad och vuxenutbildning... 34 Turism och evenemang... 34 Kultur... 34 Personal... 35 Ekonomi... 36 Politiska uppdrag... 37 Effektiv resursanvändning... 38 Utgångspunkter för en balanserad ekonomi... 38 Ekonomisk plan för kommande budgetår... 38

Inledning Kommunfullmäktiges budget är Göteborgs Stads övergripande styrdokument och är tänkt att styra stadens utveckling. Göteborgarnas behov ska vara vägledande. Viktigt är också att medarbetarna i Göteborgs Stad får möjlighet att engagera sig och vara delaktiga i verksamhetens utveckling. Budgeten lyfter fram de mål och uppdrag som är särskilt prioriterade. Övrigt ska utföras som tidigare, enligt gällande lagstiftning och övriga styrdokument. Lagstiftning och ekonomiska ramar står över mål, riktlinjer, planer, program och policys, som ska ses som stödjande dokument. Från kommunfullmäktiges budget till lokalt budgetdokument i stadsdelen Det är nämndernas och bolagens ansvar att göra verklighet av budgetens inriktningar och prioriterade mål. Varje enskild nämnd ska värdera sin egen roll i arbetet med att nå intentionerna i budgeten. Med utgångspunkt i kommunfullmäktiges budget har stadsdelsnämnden tagit ett beslut om ett mål- och inriktningsdokument för kommande år. Där värderar stadsdelsnämnden innebörden av kommunfullmäktiges inriktningar och prioriteringar i förhållande till den egna stadsdelens unika nuläge. Därmed blir de viktigaste målen och inriktningarna konkreta, förtydligade och preciserade. Mål- och inriktningsdokumentet har sedan legat till grund för framtagandet av denna budgethandling. Förvaltningen föreslår konkretiseringar och anpassningar av målen efter stadsdelens situation. Budgeten anger de strategiska vägval som behövs för att i större utsträckning nå målen. När stadsdelsnämnden tagit beslut om budget, tar förvaltningen hand om mål och uppdrag och arbetar in dem i verksamhetsplaner. Verksamhetsplanerna innehåller mer detaljerade beskrivningar av hur verksamheterna konkret ska arbeta för att nå målen. 4 INLEDNING BUDGET 2016

Sammanfattning Efter flera år av ekonomiska bekymmer kan Askim-Frölunda-Högsbo gå in i 2016 med en ekonomi i balans på övergripande nivå. Även om det återstår ekonomiska obalanser inom flera av sektorerna som fortsatt behöver hanteras, skapar det ekonomiska läget möjlighet till satsningar och utvecklingsambitioner. Detta ger förutsättningar för god verksamhetsutveckling, förbättrad arbetsmiljö och måluppfyllelse för nämndens prioriterade mål. Stadsdelen kan också fortsätta att återställa det egna kapitalet till den nivå som kommunstyrelsen rekommenderar. Årets budgettilldelning medför satsningar inom flera sektorer. Inom sektor Utbildning påbörjas minskningen av antalet barn i barngrupperna, en satsning görs på ökad lärartäthet inom lågstadiet och ytterligare en förberedelseklass för nyanlända startas upp. Inom sektor Äldreomsorg samt hälso- och sjukvård fortsätter genomförandet av Attraktiv hemtjänst. Sektorn planerar för förstärkning inom hälso- och sjukvården, utökning av biståndsbedömning så att också äldreboenden omfattas samt bemanning och kompetensutveckling. Inom sektor Kultur och fritid görs en satsning på kulturskolan samt en ökad tillgänglighet på biblioteken. Sektor Individ och familjeomsorg samt funktionshinder startade för drygt ett år sedan en omstrukturering av verksamheten från att köpa insatser till att utveckla insatser i egen regi. Arbetet har varit mycket framgångsrikt, både verksamhetsmässigt och ekonomiskt. Omstruktureringen av arbetet inom sektorn fortsätter och beräknas ge fortsatta ekonomiska effekter under 2016. Det gynnsamma ekonomiska läget till trots står stadsdelen inför en rad utmaningar inför kommande år. Den största utmaningen för förvaltningen bedöms samlat vara kompetensförsörjningen. Svårigheten att rekrytera förskollärare, lärare, socialsekreterare och sjuksköterskor bedöms öka och kan påverka utvecklingen för stadsdelens verksamheter och politiska prioriteringar. En annan utmaning som stadsdelen, tillsammans med hela Göteborg, står inför är effekten av den ökade flyktingströmmen som kommer att utmana hela stadens organisation. Det handlar framförallt om att skapa bostäder och att säkra utbildning för det stora antal ensamkommande barn som kommer till Göteborg. Till sist utgör också det ökade antalet sjukskrivningar en stor utmaning för stadsdelen. Under 2016 kommer arbetet att fortsätta, bland annat med spridning av de goda effekter som förvaltningens pilotprojekt från 2015 visat. Under 2016 planeras också för en stadsdelsgemensam satsning på rekrytering och bemanningsoptimering. Att tillsammans med medarbetare och fackliga organisationer arbeta för att förbättra BUDGET 2016 SAMMANFATTNING 5

arbetsmiljö och medarbetarnas delaktighet bedöms som viktiga frågor, inte minst för att bli en attraktiv arbetsgivare och på detta sätt kunna underlätta rekryteringar. Stadsdelens prioriterade mål för 2016 handlar bland annat om jämlikhet och insatser med koppling till stadens arbete Jämlikt Göteborg - Hela staden socialt hållbar. Arbetet i stadsdelen ska särskilt inriktas på att stärka friskfaktorer och skapa förutsättningar för föräldraskap, trygga hemförhållanden samt godkända betyg i skolan. Delaktighet och inflytande är också ett prioriterat område. Stadsdelen ska dels fortsätta arbeta för en ökad möjlighet till delaktighet och inflytande för invånare, dels arbeta för stärkt engagemang och ökad effektivitet i organisationen genom ett ökat inflytande för medarbetarna. 6 SAMMANFATTNING BUDGET 2016

Förutsättningar VISION OCH FÖRHÅLLNINGSSÄTT Nämndens vision och förhållningssätt Vår vision är att Askim-Frölunda-Högsbo ska vara en stadsdel där invånarna lever och utvecklas i en hälsosam miljö. Vi vill sträva mot ett samhälle där vi skapat en långsiktig, hållbar tillväxt och fler jobb, utvecklat medborgarnas välfärd, hälsa och trygghet, fördjupat demokratin och jämställdheten, skapat ett ekologiskt hållbart samhälle med rättvisa och solidaritet samt vänt segregation till integration. Demokrati handlar inte bara om att rösta vart fjärde år. En vital demokrati förutsätter aktiva medborgare som har insyn i och inflytande över den politiska beslutsprocessen också mellan valen. Vi vill se en stadsdel där debatten är levande och engagemanget är starkt. Det ska finnas möjlighet för alla att kunna påverka de områden som rör ens egen vardag. Visionen ska, tillsammans med begreppet hållbar utveckling, vara vägledande när målen sätts för den generella utvecklingen inom stadsdelen. För oss innebär begreppet hållbar utveckling flera dimensioner: ekologi, ekonomi och en social dimension. Detta tillsammans med barnperspektivet ska prägla sättet att leda våra verksamheter. Barn och unga har specifika behov. Inriktningen ska vara att tillförsäkra dem deras demokratiska rättigheter, att bemöta dem med tolerans och respekt och att sätta deras bästa i första rummet. Stadsutveckling och byggnation ska därför ske utifrån ett barnperspektiv. Medarbetare i Göteborgs Stad Förvaltningens medarbetare ska ha de fyra förhållningssätten, som är framtagna i staden, som en grund för hur man arbetar och agerar. Förhållningssätten är: Vi vet vårt uppdrag och vem vi är till för Göteborgaren ska kunna lita på att våra anställda har hens behov som utgångspunkt för sitt agerande. Den enskilde brukarens individuella önskemål är utgångspunkten i vår verksamhet, dock med krav på likabehandling, behovsprövning samt att lagar och regler följs. Vi bryr oss Göteborgaren ska veta att vi är aktiva, engagerar oss, tar eget ansvar, informerar och sätter oss in i hens situation att vi bryr oss. Vi arbetar tillsammans Vårt förhållningssätt är också att vi är beredda att genomföra våra insatser tillsammans med dem vi är till för i syfte att nå bästa resultat. Det egna engagemanget kan ytterligare komma till sin rätt om det utvecklas tillsammans med BUDGET 2016 FÖRUTSÄTTNINGAR 7

andra. Erfarenheter visar att samverkan med andra ger bättre resultat och högre effektivitet och arbetsglädje. För ledarna innebär begreppet tillsammans dessutom att utöva ledarskapet med delaktighet från medarbetarna för att nå bästa resultat. Vi tänker nytt Göteborgarens behov kan vara sådana att etablerade lösningar inte räcker och hen ska veta att vi i varje läge anstränger oss att inom ramen för våra resurser hitta nya lösningar. Behovet att som arbetsgivare kunna erbjuda attraktiva och utmanande arbetsuppgifter leder också till att nytänkande ska uppmuntras. OMVÄRLDSANALYS I Göteborg finns det betydande skillnader vad gäller livsvillkor, både mellan befolkningsgrupper och mellan delar av staden. Det gäller även inom enskilda stadsdelar där skillnader i hälsa, uppväxtvillkor och möjligheter att påverka sin livssituation fortfarande är stora. Utanförskap skapar brist på tillit till välfärdssystemet vilket leder till att den sociala oron blir allt tydligare i samhället. Under året har vi sett ett flertal tecken på social oro i staden. Arbetet med att skapa en socialt hållbar stad med minskade skillnader engagerar många i stadens förvaltningar och bolag. Det är viktigt att det engagemanget håller i sig och konkretiseras i olika insatser och handlingar. För att möjliggöra en radikal minskning av skillnader i livsvillkor krävs en styrning av hela staden och en samverkan med civilsamhället som präglas av tydliga prioriteringar och aktivt arbete för att förstärka innovationsarbetet. Förra året upplevde Göteborg sin största folkökning på 50 år. Orsakerna är flera, bland annat den ökande globaliseringen som leder till att allt fler vill bo i storstadsregionerna, men också konflikter i omvärlden som gör att människor flyr till länder som Sverige för att finna trygghet. Här står vi inför en stor utmaning att kunna erbjuda goda bostäder och en kommunal service som förskolor och skolor till allt fler människor. Göteborgs befolknings- och bebyggelsestruktur och den befolkningsutveckling som vi tror kommer att ske framåt innebär också utmaningar när det gäller att bygga en fungerande infrastruktur som gör det möjligt för oss att resa snabbt och miljövänligt till exempel till arbetsplatser och skolor. Sammantaget innebär det att staden måste kunna finansiera både en fungerande välfärd för allt fler människor och investeringar i infrastruktur som gator, kollektivtrafiklösningar, lokaler med mera. Stora skillnader i göteborgarnas livsvillkor och hälsa Den växande segregationen är en stor utmaning för Göteborg. Under 2000-talet har den absoluta fattigdomen minskat i Sverige. Det beror till stor del på ökade realinkomster. Däremot har den relativa fattigdomen ökat under samma period, i takt med att inkomstspridningen har ökat. I rapporten Skillnader i livsvillkor och hälsa i Göteborg konstateras att ett samhälle med små skillnader mellan människors livsvillkor stärker samhällsutvecklingen för alla. Det skapar grund för tillit, tilltro och trygghet som i sin tur stärker förutsättningen att skapa en socialt hållbar stad. 8 FÖRUTSÄTTNINGAR BUDGET 2016

Rapporten visar på de stora skillnaderna i Göteborg inom ett par viktiga områden, så som utbildningsnivå, ekonomiska förutsättningar och arbetslöshet. Faktorer som är avgörande för goda livsvillkor och en god hälsa. Våren 2013 var skillnaden, vad gäller behörighet till gymnasiet, mellan mellanområdet Stora Sigfridsplan (99 procent) och mellanområdet Bergsjön (61 procent) 38 procentenheter. Rapporten visar också att kopplingen mellan vuxnas utbildningsnivå och ungas behörighet till gymnasiet är tydlig då utbildningsgapet mellan mellanområdet Stora Sigfridsplan (51 procent) och mellanområdet Norra Angered (12 procent) är 39 procentenheters skillnad. Vad gäller de ekonomiska förutsättningarna så är skillnaderna stora. I primärområdet Björlanda är andelen ekonomiskt utsatta barnhushåll 2 procent. I primärområdet Östra Bergsjön är motsvarande siffra 60 procent. Medelinkomsten i primärområdet med högst inkomster har ökat med 314 000 kronor mellan 1992 och 2011. I primärområdet med lägst inkomster har medelinkomsten däremot minskat med 10 000 kronor under samma period. Vid jämförelse över tid syns även att skillnaderna i medianinkomst mellan stadens primärområden ökar. Dagens kunskapsunderlag visar också att ju längre arbetslöshet, desto fler och tydligare blir de negativa effekterna på hälsan. I Göteborg är långtidsarbetslösheten nästan 14 gånger högre i mellanområdet Bergsjön än i Södra Skärgården. Den grupp som ökar mest är kvinnor med barn, utländsk bakgrund, låg utbildningsnivå och som inte har en funktionell svenska. Dessa kvinnor och framförallt deras barn är en grupp som stadens kompensatoriska uppdrag måste uppmärksamma. Kraftig folkökning jämfört med tidigare prognoser Den nya kommunprognosen visar att befolkningstillväxten blir större än vad som tidigare antagits. Fram till 2025 förväntas kommunens folkmängd öka med 83 000 till 624 000, vilket är 12 000 fler än i den förra befolkningsprognosen. Den nya prognosen innebär att befolkningen ökar snabbare i alla åldersgrupper, särskilt märkbart för den kommunala serviceproduktionen blir det i förskolan, grundskolan och gymnasieskolan. Förra årets prognos underskattade befolkningstillväxten med knappt 1 100 personer. Det var framför allt invandringen som blev större än vad som antagits. Barn i grundskoleåldern och befolkning i de förvärvsarbetande åldrarna var de grupper som främst påverkades av underskattningen i prognosen. 2014 utgjorde ett rekordår vad gäller befolkningstillväxten, in- och utflyttningen, födelseöverskottet och invandringen. Samtidigt var antalet döda det lägsta som uppmätts. De närmsta åren finns det några områden där de demografiska förändringarna får ett tydligt genomslag. Fortsatt behov av fler platser inom barnomsorgen, men i en lägre takt än de senaste åren. Befolkningsprognosen visar på 4 000 fler 1 5-åringar fram till 2025. Grundskoleåldrarna tillhör de som påverkas mest av den ökade invandringen i årets prognos. Den redan tidigare stora ökningen förstärks. Fram till och med 2020 växer antalet personer med 9 600. Omräknat till skolklasser med 25 elever i varje klass betyder det 384 nya klasser. BUDGET 2016 FÖRUTSÄTTNINGAR 9

De stora årskullarna födda runt 1990, som ibland kallas babyboomsbarnen, kommer att öka trycket på både bostads- och arbetsmarknaden. Befolkningen i de förvärvsarbetande åldrarna ökar med drygt 40 000 fram till och med 2025. Tack vare den stora inflyttningen i åldrarna mellan 20 och 30 år växer både den yngre och den äldre delen av arbetskraften. Trots den till antalet stora folkökningen i gruppen så är den procentuella tillväxten lägre än för befolkningen som helhet. Detta innebär att fler ska försörjas av färre. Den stora fyrtiotalistgruppen når nu åldrarna 75 84 år, som därmed kommer att öka med 50 procent fram till 2025. Den stora ökningen sker från 2017 och framåt och kommer ställa krav på stadens hälso- och sjukvård och kräva fler äldreboendeplatser. Sammantaget kommer den demografiska utvecklingen att ställa välfärdssystemet inför stora utmaningar. Det ökade trycket ställer höga krav på planeringen av vår verksamhet. Bostadsbristen fortsatt hög Bostadsbristen är akut i Göteborg. Allt fler grupper står idag utanför bostadsmarknaden, främst nyanlända, unga vuxna, personer med social problematik samt personer med funktionsnedsättning. En egen bostad är centralt för personers möjligheter att etablera sig i samhället. Det ställer krav på fler bostäder, men också förmågan att i högre grad anpassa samhällets bostadsutbud till individens behov. Bostadsbristen påverkar socialtjänsten som fortfarande i många fall får kompensera för detta. Nettokostnaderna för bistånd till boende ökade med 14,8 procent mellan 2013 2014 vilket motsvarar 79 miljoner kronor. Bristen på bostäder för personer med funktionsnedsättningar är fortsatt ett problem i staden. Nya boendeformer samt boendestödet behöver utvecklas. En fortsatt ökning av antalet nyanlända Invandringen var rekordhög 2014, både till Sverige i stort och till Göteborg. Det är framförallt krisen i Syrien som ligger bakom, men även oroligheter i ett flertal andra länder har bidragit. Enligt Migrationsverkets prognos från februari 2015 förväntas invandringen fortsätta att öka kraftigt till följd av stora flyktingströmmar. Fram till år 2017 antas antalet flyktingar som beviljas asyl och tas emot av kommunerna mer än fördubblas jämfört med 2014. Mot bakgrund av detta har prognosen vad gäller förväntad inflyttning till Göteborg höjts för samtliga år i den senaste kommunprognosen. Fram till år 2019 ligger den årliga höjningen på 1 000 till 1 500 per år och därefter på 500 årligen. Det finns en stor osäkerhet kring invandringens storlek, framförallt på några års sikt. Osäkerhet finns både när det gäller hur stor flyktingströmmen blir till Sverige och hur stor andel av flyktingarna som kommer att bosätta sig i Göteborg. Om Migrationsverkets prognos om flyktinginvandringen för 2016 och framåt slår in och Göteborgs 10 FÖRUTSÄTTNINGAR BUDGET 2016

andel av flyktingmottagningen blir lika stor som 2014, så blir befolkningstillväxten betydligt större än vad som antagits i årets kommunprognos. Det höjda mottagandet innebär, förutom problem att hitta bra bostäder, också utmaningar för stadens skolor. Det blir fler barn och unga som är i behov av extra stödinsatser i ett inledningsskede. Tillgången till lokaler för skola och förskola måste också hålla jämna steg med behoven och redan idag har ett antal stadsdelar betydande svårigheter att få planeringen att fungera på ett bra sätt. Socialtjänsten behöver bemannas och resursmässigt förstärkas långsiktigt för att möta de behov som ett ökat mottagande kommer att innebära, både i form av utredningskapacitet och i köp av olika insatser. En snabb etablering på arbetsmarknaden och tillvaratagandet av människors erfarenheter och kompetenser är centralt för personers möjligheter att etablera sig i samhället. Det ställer krav på att i högre grad anpassa samhällets etableringsinsatser till individens behov. Svårt att rekrytera rätt kompetens Demografiska förändringar kommer leda till förändrade krav på välfärden framöver. År 2025 har vi många äldre, en förväntad babyboom samt en ganska stor grupp yngre tonåringar som ska ha tillgång till högstadieskolor. Sammantaget kommer utvecklingen ställa välfärdssystemet inför stora utmaningar. Det är inte bara demografin som sätter ökad press på kommunernas ekonomi, utan även medborgarnas ökade förväntningar på tillgång och kvalitet i den kommunala servicen. Ett ökat generellt välstånd ökar såväl medborgarnas efterfrågan på offentliga tjänster som förväntningarna på hög kvalitet. Samtidigt som vi är inne i ett stort generationsskifte på arbetsmarknaden är det svårt att rekrytera yrkes- och specialutbildad personal och inom vissa verksamheter personal med erfarenhet. Det gäller framförallt fritidspedagoger, förskollärare, lärare med vissa ämneskombinationer, socionomer, specialistutbildade sjuksköterskor samt rektorer och chefer generellt. Nationella föreskrifter och satsningar gällande de olika verksamheterna inom stadsdelarnas ansvarsområde kan innebära kraftigt ökade rekryteringsbehov. Exempelvis kommer satsningar på kvalitet inom grundskola och förskola samt ökande antal barn i skolåldern att medföra ökade rekryteringsbehov av förskollärare och lärare. Inom socialtjänsten är utmaningen framför allt den höga personalomsättningen och att det ofta saknas erfarna handläggare som står för stabilitet och som kan introducera nyanställda, ofta nyexaminerade socialsekreterare. BUDGET 2016 FÖRUTSÄTTNINGAR 11

En hög kostnadsutveckling kräver bättre beredskap och tidiga insatser Den svenska tillväxten väntas bli relativt kraftig under 2015 och 2016 för att därefter dämpas. Det ger en god skattetillväxt för kommunsektorn 2015 och 2016. Samtidigt ökar de demografiska behoven kraftigt i framför allt skolåldrarna. Utvecklingen förstärks av flyktinginvandringen som på kort sikt medför ökade kostnader. Trots en god skattetillväxt förväntas kostnadsutvecklingen för staden bli ännu högre. Även om utvecklingen är förväntad är den inte hållbar på sikt och den kommuncentrala beredskapen för att möta oförutsedda kostnader är lägre än tidigare. Detta ställer krav på ekonomiska marginaler hos nämnderna och tidiga insatser och åtgärder för att möta kostnadsökningar inom exempelvis individ- och familjeomsorgen. Forskning tyder på att det är mycket svårt att åstadkomma kostnadseffektiva rationaliseringar i personalintensiva välfärdstjänster. För att minska ett faktiskt eller relativt kostnadsläge behöver istället själva behovet av välfärdstjänsterna förebyggas och minskas. Det åstadkoms genom att ett investeringssynsätt appliceras även på välfärdstjänsterna genom så kallade sociala investeringar. Förutom ett förbättrat kostnadsläge förbättras därutöver människors liv genom att de med hjälp av tidiga insatser får mer jämlika livschanser. Det finns ett stort behov av att i Göteborgs Stad hitta en accepterad modell för sociala investeringar som möjliggör detta. BEFOLKNINGSFÖRÄNDRING Generellt stadsdelssektorn I slutet av 2014 uppgick stadens folkmängd till 541 115 personer. Under den kommande femårsperioden förväntas befolkningen öka med 39 000. Det är en högre folkökning än vad som tidigare antagits. Att befolkningstillväxten förväntas bli snabbare beror på Migrationsverkets antaganden om att flyktinginvandringen kommer att öka. Den nya prognosen visar på att folkmängden stiger till 624 000 år 2025. Befolkningsprognos, förändring 2014-2019 och 2014-2025 efter ålder 9 000 8 000 2014 2019 2014 2025 7 000 6 000 5 000 4 000 3 000 2 000 1 000 0-1 000 0 1 5 6 9 10 12 13 15 16 18 65 74 75 79 80 84 85 89 90 94 95 w Källa: Samhällsanalys och statistik, Stadsledningskontoret Göteborgs Stad Ålder 12 FÖRUTSÄTTNINGAR BUDGET 2016

Folkökningen 2015 ligger på en hög nivå om än något lägre än år 2014. Såväl födda som döda ligger på samma nivåer som de senaste åren. Att antalet födda inte ökar trots stadens befolkningstillväxt tyder på att fruktsamheten (genomsnittligt antal barn per kvinna) fortsätter att minska. Det är flyttningarna som är den stora osäkerhetsfaktorn för hur stor befolkningstillväxten blir. Osäkerheten om flyktinginvandringen är mycket stor då det är svårt att bedöma hur många som kommer till Sverige och till Göteborg. De flyktingar som bosätter sig i Göteborg i avvaktan på att få sina asylansökningar prövade ingår inte i befolkningsstatistiken eller i prognosen. I prognosen ingår endast de flyktingar som beviljats uppehållstillstånd och som därmed blir folkbokförda. Migrationsverkets handläggningstider kommer därmed också att spela en roll för hur snabbt flyktingarna kommer in i folkmängden. Veckovis befolkningsutveckling 2012 2015 8000 7000 6000 2014 2013 2012 2015 5000 4000 3000 2000 1000 0 1 6 11 16 21 26 31 36 41 46 51 Källa: Samhällsanalys och statistik, Stadsledningskontoret Göteborgs Stad Lokalt perspektiv Folkmängden i stadsdelen ökade med 869 personer mellan 2013 och 2014. Högsbotorp och Billdal var de primärområden som ökade mest befolkningsmässigt (358 personer respektive 289 personer) på grund av planerat bostadsbyggande. Primärområdet Frölunda Torg minskade med 165 personer. Effekten, i form av dyrare hyror till följd av renoveringar, bedöms vara en stor bidragande orsak. Befolkningen prognostiseras öka i tio av de tolv primärområdena fram till 2019. Störst blir ökningen i Billdal (cirka 2 000 personer) följt av Askim (cirka 1 100 personer) och Flatås (cirka 600 personer). Bakom tillväxten ligger planerat bostadsbyggande. De tre villadominerade primärområdena i stadsdelens södra del har i grunden en större utflyttning än inflyttning, framförallt på grund av ungdomar som flyttar hemifrån. Detta medför att bostadsbyggandet inte får fullt genomslag i befolkningsutvecklingen och om det inte byggs bostäder så minskar befolkningen. BUDGET 2016 FÖRUTSÄTTNINGAR 13

Folkmängd per primärområde, förändring från 2013 och befolkningsprognos 2014 2019 Högsbohöjd Kaverös Ruddalen Frölunda Torg Tofta Askim Hovås Billdal Högsbotorp Flatås Högsbo industriområde Järnbrott > 9000 invånare 3000 9000 invånare < 3000 invånare Förändring 2014 2013 2014 2014 2019 Billdal 10 951 +289 +1 991 Askim 10 112 +76 +1 089 Högsbotorp 6 827 +358 +549 Frölunda Torg 5 728-165 +380 Kaverös 4 322 +38 +45 Järnbrott 3 966 +27-22 Högsbohöjd 3 741 +47 +262 Flatås 3 475 +80 +648 Hovås 3 306-6 +92 Tofta 2 706 +52-17 Ruddalen 2 179 +77 +124 Högsbo ind. 59-4 +2 Stadsdelen 57 372 +869 +5 143 Källa: Göteborgsbladet 2012 & 2015 Stadsdelens folkmängd förväntas att öka med cirka 5 100 personer de kommande fem åren. Det är en snabbare ökningstakt än vad som varit fallet de gångna fem åren (+3 800 personer). Ser man till enskilda åldersgrupper så är det viktigt att notera att antalet barn och ungdomar i grundskoleåldrarna ökar med 1 100 personer fram till år 2019. Antalet barn i skolåldrarna ökar mest i Billdal på grund av det förväntade stora bostadsbyggandet. Men även i flera områden i stadsdelens norra del kommer ökningarna att vara stora tack vare den kraftiga ökningen av antalet födda de senaste åren. Folkmängd per åldersgrupp 2014 12 31 och befolkningsprognos 2015 2019 Folkmängd 2014-12-31 och befolkningsprognos 2015-2019 Förändring Ålder 2014 12 31 2015 2016 2017 2018 2019 2014 2019 0 år 685 667 681 703 717 730 45 1 5 år 3 482 3 527 3 516 3 544 3 596 3 667 185 6 9 år 2 599 2 716 2 800 2 897 2 933 2 964 365 10 15 år 3 326 3 470 3 615 3 802 3 933 4 091 765 16 18 år 1 646 1 638 1 648 1 678 1 773 1 823 177 19 24 år 4 380 4 220 4 109 4 174 4 163 4 289-91 25 29 år 4 447 4 468 4 520 4 596 4 640 4 774 327 30 34 år 4 021 4 134 4 198 4 293 4 397 4 505 484 35 64 år 20 828 21 134 21 476 22 080 22 516 23 054 2 226 65 74 år 6 024 6 051 6 095 6 182 6 207 6 196 172 75 84 år 3 972 4 029 4 039 4 112 4 294 4 482 510 85 89 år 1 220 1 212 1 218 1 219 1 200 1 188 32 90 år 742 748 760 754 756 754 12 Totalt 57 372 58 014 58 674 60 035 61 126 62 515 5 143 Källa: Samhällsanalys och statistik, Stadsledningskontoret Göteborgs stad. 14 FÖRUTSÄTTNINGAR BUDGET 2016

VILLKOR FÖR EN HÅLLBAR UTVECKLING Generellt har stadsdelen Askim-Frölunda-Högsbo bra förutsättningar för hållbar utveckling i jämförelse med stadens genomsnitt, men det finns stor variation inom stadsdelen. Stadsdelen kan beskrivas som ett mini-göteborg och att minska dessa skillnader är ett centralt arbete för en hållbar utveckling. Hållbar utveckling innebär en samhällsutveckling där tillfredsställandet av dagens behov inte äventyrar kommande generationers möjlighet att tillfredsställa sina behov. I stadens budget beaktas särskilt den sociala dimensionen där jämlikhet i livsvillkor är centralt för en hållbar utveckling. Social hållbarhet innebär ett samhälle där alla människor ges likvärdiga möjligheter till god livsmiljö genom en välplanerad och integrerad stadsstruktur baserad på invånarnas skilda behov och förutsättningar. Därför är det viktigt att beakta både sociodemografiska och socioekonomiska faktorer, såsom ålder, kön, bakgrund, utbildning och ekonomi samt miljömässiga faktorer i form av bostadstyp för att förstå förutsättningarna för jämlika livsvillkor och i längden hållbar utveckling. BUDGET 2016 FÖRUTSÄTTNINGAR 15

En blandad bostadsstruktur för att öka mångfald och trygghet Stadsdelen kan delas in i två delar med olika bostads- och befolkningsstruktur. Den norra delen domineras av flerbostadshus med en lägenhetsarea mindre än 80 kvm, medan den södra delen i hög utsträckning består av småhus. Den norra delen behöver större lägenheter och hus med hiss. Det ger tillfälle till kvarboende för de äldre och för den växande barnfamiljen. Bostadsexploateringen runt Frölunda Torg är därför tänkt att upplåtas med bostads- eller äganderätt för att komplettera hyresrätterna med andra upplåtelseformer. Syftet är att ge en ökad valfrihet i boendet men också att stärka Frölunda socialt. Primärområdet Frölunda Torg redovisade inga bostadsrätter 2010. 2014 redovisades ett tillskott med 7 procent bostadsrätter och 4 procent småhus. Södra delen i stadsdelen behöver tillgängliga bostäder med hiss i flerbostadshus för äldre och personer med funktionsnedsättningar. Det saknas också små lägenheter för gruppen unga vuxna 18-29 år och för personer som kan klara eget boende med boendestöd. Bostadsstruktur per primärområde Majoritet småhus Majoritet hyresrätt Majoritet bostadsrätt Ingen majoritet Få bostäder (<10) Småhus Bostadsrätt Hyresrätt Hovås 92% 1% 7% Billdal 81% 16% 3% Askim 54% 13% 33% Järnbrott 14% 28% 58% Högsbohöjd 11% 89% Frölunda Torg 3% 7% 90% Ruddalen 1% 90% 9% Högsbotorp 1% 30% 69% Kaverös 66% 34% Flatås 46% 54% Tofta 6% 94% Askim-Frölunda-Högsbo 25% 26% 49% Göteborg 20% 26% 54% Källa: Bostadstyp 2014, Samhällsanalys och statistik, Stadsledningskontoret Göteborgs Stad 16 FÖRUTSÄTTNINGAR BUDGET 2016

Möte mellan generationer ökar demokrati och trygghet En blandad stad med invånare i alla åldrar för med sig flera positiva effekter ur ett hållbarhetsperspektiv. Inte bara kan unga och äldre utbyta erfarenheter och lära sig av varandra. Möten mellan generationer kan även föra med sig en ökad känsla av trygghet, både för äldre och yngre. Dessutom motverkar det gränser och fördomar mellan olika generationer, skapar större acceptans och förståelse samt motverkar främlingskap. Detta förutsätter dock att möten mellan generationer är möjliga. Blandade boendeområden underlättar sådana möten. Andelen personer som är 75 år och äldre i stadsdelen (10 procent) är större än stadens genomsnitt (7 procent). Det är stora skillnader i åldersfördelning mellan de olika primärområdena i stadsdelen. Till exempel är 9 procent av de 2 179 invånare som bor i Ruddalen barn mellan 0 och 17 år och 25 procent är äldre över 75 år. I Billdal, Hovås och Askim är över 20 procent av invånarna barn och mindre än 10 procent är äldre över 75 år. Åldersstruktur per primärområde 0 17 år 18 29 år 30 44 år 45 64 år 65 74 år 75+ år Staden Stadsdelen 19% 20% 20% 16% 22% 20% 23% 23% 9% 7% 11% 10% Högsbotorp Högsbohöjd Flatås Kaverös Järnbrott Ruddalen 11% 21% 18% 15% 15% 10% 24% 24% 23% 27% 19% 23% 21% 21% 17% 19% 18% 14% 19% 19% 21% 21% 27% 14% 9% 18% 5% 9% 9% 11% 25% 13% 6% 10% 13% 11% Frölunda Torg Tofta Högsbo Industri. 19% 16% 5% 10% 20% 15% 14% 18% 19% 23% 63% 22% 8% 12% 12% 16% 6% 2% Billdal Hovås Askim 27% 26% 23% 9% 11% 14% 20% 17% 18% 25% 27% 27% 12% 11% 12% 7% 8% 6% Källa: Göteborgsbladet 2015 BUDGET 2016 FÖRUTSÄTTNINGAR 17

Mångkulturella områden berikar samhällets utveckling Vi lever idag i ett samhälle som präglas av mångfald, där människor med olika bakgrunder, kulturer och religioner möts och samsas. Samtidigt är den etniska segregationen i Göteborg stor. Att människor med olika bakgrunder och erfarenheter inte möts är en av vår tids största, samhälleliga utmaningar. Ett mångkulturellt, diversifierat samhälle kan föra med sig många positiva effekter och är någonting att sträva mot. Genom mångfald kan främlingskap och fördomar överbryggas, det berikar kulturen och kan även öka graden av tillit. Samhällen som präglas av mångfald tenderar att ha lägre grad av främlingsfientlighet. Genom att se och träffa människor med olika bakgrunder kan vi lära av varandra och även öka vår förståelse för omvärlden. Att skapa förutsättningar för detta är viktigt för att utjämna skillnader i livsvillkor mellan olika befolkningsgrupper och för att etablera en hållbar utveckling. Stadsdelens genomsnitt för andelen utlandsfödda (18 procent) är lägre än stadens genomsnitt (24 procent). Mellan 2013 och 2014 ökade antalet utlandsfödda i Askim-Frölunda-Högsbo med 367 personer. Primärområdet Högsbotorp ökade med 358 invånare varav 171 personer (48 procent) var utlandsfödda. I primärområdet Frölunda Torg minskade befolkningen med 165 personer varav 124 personer (75 procent) av de som flyttade ut var svenskfödda. Andel och antal utlandsfödda per primärområde Frölunda Torg Askim Hovås Billdal > 30 % är utlandsfödda 15 30 % utlandsfödda < 15 % utlandsfödda 2014 Andel (%) Antal Förändring 2013 2014 Frölunda Torg 43% 2 440-41 Tofta 28% 733 23 Högsbohöjd 20% 753 22 Ruddalen 20% 429 26 Högsbotorp 19% 1 282 171 Flatås 19% 674 14 Kaverös 17% 749 36 Järnbrott 16% 624 43 Askim 13% 1 263 16 Hovås 12% 409 4 Billdal 7% 760 32 Stadsdelen 18% 10 137 367 Staden 24% 129 964 4 869 Källa: Göteborgsbladet 2015 18 FÖRUTSÄTTNINGAR BUDGET 2016

Egenförsörjning en viktig utgångspunkt för att främja en hållbar utveckling Arbetslivet har stor betydelse för människors hälsa och välstånd, och för samhällets välfärd överlag. Arbetet ger individen resurser, både ekonomiska och sociala, i form av gemenskap, självkänsla och arbetsglädje. Överlag är det utlandsfödda och personer med funktionshinder som har längst väg till arbetsmarknaden. Stadsdelen arbetar sedan några år tillbaka med mål kopplade till egenförsörjning, vilket också gäller 2016. 1 587 personer över 18 år erhöll under 2014 ekonomiskt bistånd i stadsdelen, vilket inte utgör någon väsentlig skillnad från 2013. 51 procent av dem har haft försörjningsstöd över 10 månader. Personer med långvarigt försörjningsstöd minskade med 62 personer mellan 2013 och 2014. 41 procent av alla vuxna som under 2014 erhållit ekonomiskt bistånd och 46 procent av alla med långvarigt beroende av försörjningsstöd bor i primärområdet Frölunda Torg. I primärområdena Tofta, Flatås och Askim minskade antalet personer med försörjningsstöd mest och i primärområdet Hovås skedde den största ökningen. I Högsbotorp, Frölunda Torg, Högsbohöjd och Billdal ökade antalet personer med långvarigt beroende av försörjningsstöd mest. Personer 18 år eller äldre som under året erhållit ekonomiskt bistånd per primärområde > 300 personer 100 300 personer < 100 personer 2014 Försörjningsstöd Förändring 2013 2014 Långvarigt försörjningsstöd* Försörjningsstöd Långvarigt försörjningsstöd* Frölunda Torg 649 374 +6 +11 Högsbotorp 192 98 +2 +18 Högsbohöjd 154 66 +9 +11 Järnbrott 128 62-2 -2 Tofta 125 65-17 +4 Askim 108 47-10 +5 Flatås 82 43-12 +6 Kaverös 57 20 +7 0 Ruddalen 34 16 +4 +3 Billdal 28 10 +8 +10 Hovås 14 0 +14 0 Stadsdelen 1 587 814-1 +62 *Långvarigt försörjningsstöd är de som har erhållet ekonomiskt bistånd 10 månader eller mer. Källa: Göteborgsbladet 2015 BUDGET 2016 FÖRUTSÄTTNINGAR 19

Stora skillnader i medelinkomst Det finns ett samband mellan inkomst och hälsa. En förklaring är att de som har lägre inkomst har mindre möjligheter att välja var man bor och mindre möjlighet att välja hälsosamma levnadsvanor. På individnivå spelar föräldrars inkomstnivå roll för barnens förutsättningar till ett gott liv som vuxna med god hälsa. På gruppnivå och samhällsnivå ger inkomstnivå tillsammans med hälsoutfall förutsättningar för ett hållbart samhälle. Medelinkomsten i stadsdelen (391 tkr/år hos gruppen 45-64 år, 2013) är 41 tkr högre än genomsnittet i Göteborg (350 tkr). Mäns medelinkomst i stadsdelen är i genomsnitt 129 tkr högre än kvinnors. I primärområdet Hovås har både män och kvinnor högst medelinkomst i stadsdelen och i området runt Frölunda Torg bor de som har lägst medelinkomst. Skillnader i medelinkomst i stadsdelen är 634 tkr bland män och 231 tkr bland kvinnor. Kvinnors medelinkomst har ökat mer än männens medelinkomst i stadsdelen. Befolkningen kan utifrån medelinkomst delas in i tre grupper. 30 procent är låginkomsttagare (under 186 tkr/år), 40 procent är mellaninkomsttagare och 30 procent är höginkomsttagare (över 370 tkr/år). Enligt denna uppdelning är primärområdet Frölunda Torg det område med högsta andel låginkomsttagare (50 procent) och lägsta andel höginkomsttagare (11 procent) i stadsdelen. De tre primärområdena i stadsdelens södra del är en spegelvänd bild av primärområdet Frölunda Torg med större andel höginkomsttagare och lägre andel låginkomsttagare. Medelinkomst per primärområde Medelinkomst (tkr/år) 45 64 år Förändring (tkr/år) 2012 2013 Frölunda Torg Tofta Askim > 350 tkr/år 250 350 tkr/år < 250 tkr/år Hovås Billdal 2013 Samtliga Män Kvinnor Män Kvinnor Hovås 649 862 439 +16 +30 Billdal 523 657 397 +3 +14 Askim 450 534 370 +8 +6 Järnbrott 329 352 307 +16 +13 Kaverös 319 341 300 +7 +2 Flatås 310 323 297 +7 +4 Ruddalen 292 304 280 +3 +9 Högsbohöjd 287 299 276 +2 +7 Högsbotorp 286 294 279 +11 +6 Tofta 257 259 255 0 +7 Frölunda Torg 217 228 208-3 +9 Stadsdelen 391 457 328 +6 +9 Staden 350 390 310 +6 +10 Källa: Göteborgsbladet 2015 20 FÖRUTSÄTTNINGAR BUDGET 2016

Stora skillnader i hälsa Individens välbefinnande påverkas i allra högsta grad av den miljö som finns omkring en, både den fysiska och den sociala miljön. Bara att ha ett grönområde att titta ut på från sitt boende eller arbetsfönster kan reducera nivåerna av stress. Möte mellan människor med olika ålder, bakgrunder och erfarenheter ökar tillit och välbefinnande. Diagrammet visar stora skillnader i hälsa i stadsdelen. De som bor i området runt Frölunda Torg har liknande hälsotillstånd som de som bor i områdena i Nordost (Angered och Östra Göteborg). Områden med högre arbetslöshet, högre andel av familjer med försörjningsstöd och lägre medelinkomst (primärområdena Frölunda Torg och Tofta) har alltså en sämre tandhälsa, högre psykiatrisk sjuklighet* och större upplevelse av utanförskap och otrygghet jämfört med områdena i stadsdelens södra del där arbetslösheten och andelen familjer med försörjningsstöd är lägre och medelinkomsten högre. Medellivslängden i stadsdelen är bland de högsta i staden och kvinnor lever 5 år längre än män i stadsdelen. Kvinnor i stadsdelens södra del lever 3 år längre än kvinnor som bor i den norra delen och medellivslängden bland män skiljer sig med 6 år i stadsdelen. Hälsa per mellanområde Kvinnors medellivslängd vid födseln, 2008 2012(år) Mäns medellivslängd vid födseln, 2008 2012 (år) Kariesfria 6-åriga barn (%) MO1 MO2 MO3 Göteborg 83 83 86 79 87 78 77 83 74 83 81 50 89 39 89 MO1 MO2 MO3 Psykiatrisk sjuklighet, kvinnor 18 29 år (%) Psykiatrisk sjuklighet, kvinnor 30 44 år (%) Psykiatrisk sjuklighet, kvinnor 65 79 år (%) Upplever ej social delaktighet 18 64 år(%) Upplever otrygghet, 65 84 år (%) Fallskador, kvinnor 65 79 år (%) Fallskador, män 65 79 år (%) 24 23 19 13 27 27 30 16 15 35 36 36 23 23 42 8 15 3 2 22 40 46 24 9 42 6 9 6 3 7 3 5 3 2 6 MO1 = Högsbohöjd, Högsbotorp, Kaverös, Ruddalen, Flatås, Järnbrott MO2 = Frölunda Torg, Tofta, Högsbo industri. MO3 = Askim, Hovås, Billdal *Andel som registrerats i sjukvården med en psykiatrisk diagnos Källa: SCB, Hälsa på lika villkor & patientregister BUDGET 2016 FÖRUTSÄTTNINGAR 21

Tillit som mätning av hållbar utveckling En förutsättning för social hållbarhet är att befolkningen i ett samhälle känner sig trygga i sitt område och att de känner tillit till sig själva och till sina medmänniskor. Det påverkar även attraktiviteten hos ett område vilket avgör ifall människor trivs och bor kvar. Likaså är delaktighet och inflytande i samhället en av de mest grundläggande förutsättningarna för att känna tillhörighet. Delaktighet i form av exempelvis valdeltagande är delvis en produkt av hur närmiljön är utformad vad gäller tillgängligheten till vallokaler samt tillgången till information anpassad utefter individens behov, men är även och kanske framför allt en produkt av de övergripande livsvillkoren där utbildning och socioekonomisk position är av stor betydelse samt tilliten till samhällsinstitutioner överlag. Forskning visar att det finns ett starkt samband mellan ojämlika livsförhållanden och deltagande i politiska aktiviteter. De drivkrafter på samhällsnivå som finns till politisk delaktighet är alltså sammankopplade med utbildningsnivå och ekonomiska villkor. Därför är valdeltagande en god indikator för nivån av ojämlikhet i samhället. Vad gäller detta behöver både de grundläggande faktorerna angripas och de mer praktiska detaljerna såsom lokal- och informationstillgänglighet. Valdeltagandet i stadsdelen (81 procent) är högre än stadens genomsnitt (79 procent). Billdal är det primärområde med högst valdeltagande (90 procent), medan primärområdet Frölunda Torg är det primärområde med lägst valdeltagande (63 procent). I Frölunda Torg, där medelinkomsten och andelen unga med gymnasiebehörighet är lägst och arbetslösheten högst, har valdeltagandet minskat mest mellan 2010 och 2014. Valdeltagande per primärområde Frölunda Torg Tofta > 85 % valdeltagande 2014 75 85 % < 75 % Askim Hovås Billdal 2010 2014 Förändring Billdal 89% 90% 1% Hovås 88% 87% -1% Askim 86% 86% 0% Järnbrott 81% 81% 0% Kaverös 81% 81% 0% Flatås 77% 79% 2% Högsbotorp 78% 79% 1% Ruddalen 75% 77% 2% Högsbohöjd 78% 77% -1% Tofta 72% 73% 1% Frölunda Torg 66% 63% -3% Stadsdelen 81% 81% 0% Staden 79% 79% 0% Källa: Göteborgsbladet 2015 22 FÖRUTSÄTTNINGAR BUDGET 2016

LOKALER Verksamhet 2016 2017 2018 Frölunda torg Ersättningslokaler. Specialpedagoger och Familjestödsenheten. LS-uppdrag (ej klart nämnd). Skola. Västerhedsskolan/Sjupundsgatan. Rivning och nybyggnation. Fyra klassrum samt förskola med sex avdelningar. KS-beslut. Valthornsgatan 29. Ny lokal. Hälsofrämjande och förebyggande verksamhet för ÄO. LS-uppdrag. Skola. Nybyggnad av kök på Hovåsskolan. LS-uppdrag. Skola. Skintebo, rivning och bygga förskola 10 avdelningar. LS-uppdrag. Skola. Hult. Riva och bygg nytt. Pågår mellan 2016 2019. LS-uppdrag. Skola. Lindås. Ombyggnad av gymnastiksal till skolsalar. LS-uppdrag. Skola. Nygårdsskolan. Anpassning och uppfräschning av inre och yttre miljöer. LS-uppdrag. DV Axel Dahlströms Torg Nya lokaler för Capslock. LS-uppdrag. IFO Ny lokal för vidareutveckling av DV Janus. LS-uppdrag. Klart 2016 Klart början 2016 Klart 2016 Klart 2016 Rivning höst 2016 Första del klar ht 2016 Klart 2016 Klart 2016 Klart 2016 Klart 2016 Planerad 2017 BMSS Tvärflöjtsgatan/skolmössan Klart 2016 BMSS särskilda hus Billdals Björkväg. LS-uppdrag. BMSS särskilda hus Klåva Gårdsväg. LS-uppdrag. BMSS Uggledalsvägen Planerad 2017 Planerad 2017 Planerad 2017 BMSS Flatåsparken BMSS särskilda hus Sisjövägen BMSS Sisjövägen BMSS Pilegården Planerad 2018 Planerad 2018 Planerad 2018 Planerad 2018 Olof Asklundsgatan, kontor för biståndshandläggare ÄO. Ej nämndbeslut. Januari 2016 BUDGET 2016 FÖRUTSÄTTNINGAR 23

PERSONAL Ledarskap och medarbetarskap Förändringar i omvärlden, begränsade ekonomiska resurser, organisatoriska förutsättningar, öppenhet och transparens ställer höga krav på ledarskapet. För att kunna bedriva ett ledarskap som är hållbart krävs rätt förhållningssätt men även rätt förutsättningar i form av administrativt stöd, antal medarbetare och tydliga roller och uppdrag. Chefen är en viktig arbetsmiljöfaktor för medarbetaren och förmågan att kommunicera, agera och vara lyhörd är avgörande för ett lyckat resultat. Ledarskolan i Askim-Frölunda- Högsbo syftar till att stärka cheferna i både det personliga ledarskapet och det formella chefskapet och fortsatt kompetensutveckling för chefer kommer att prioriteras under 2016. Ett fokusområde kommer att vara hälsofrämjande ledarskap i syfte att öka hälsan och minska sjukfrånvaron på våra arbetsplatser. Vi kommer även att utveckla och förbättra chefers introduktion i sin roll både i förvaltningen och i staden. Ledarskap och medarbetarskap samverkar med varandra. Utveckling av verksamheten är något som chefer och medarbetare gör tillsammans. Stadens förhållningssätt, medarbetarnas delaktighet, engagemang och medansvar är tillsammans med ledarskapet viktiga för verksamhetens utveckling. Genom att stärka och utveckla både ledarskapet och medarbetarskapet ökar förutsättningarna för ett medarbetarskap som präglas av att alla vet sitt uppdrag och har befogenheter och resurser för att utföra sitt arbete. Mötesplatser för att skapa delaktighet med möjlighet att påverka är arbetsplatsträffar, medarbetarsamtal och verksamhetsmöten. Stadens medarbetar- och arbetsmiljöpolicy är ett bra redskap för cheferna att föra dialogen om dessa frågor på arbetsplatserna. Fortsatt implementering av policyn ska ske i alla arbetsgrupper i förvaltningen via APT, beställningssamtal och i det dagliga arbetet. Jämställda och konkurrenskraftiga löner Askim-Frölunda-Högsbo måste kunna rekrytera och behålla kompetent personal. Lönen är en del av attraktionskraften hos arbetsgivaren och därmed en strategisk kompetensförsörjningsfråga. Förvaltningen har under flera år arbetat aktivt med att skapa jämställda och konkurrenskraftiga löner. Varje år görs en lönekartläggning för att få ett så bra beslutsunderlag som möjligt. Bedömningen utifrån kartläggningen är att osakliga löneskillnader mellan kvinnor och män inte förekommer på strukturell nivå inom samma yrkesgrupp. Det finns osakliga löneskillnader mellan kvinnodominerade och mansdominerade yrkesgrupper inom Göteborgs stad som värderats ha samma svårighetsgrad i arbetet. Satsningar har gjorts på kvinnodominerade yrkesgrupper och lönebilden närmar sig den lönepolitiska målbilden för Göteborgs stad. Fortsatta satsningar behöver dock göras på några befattningsgrupper för att successivt nå konkurrenskraftiga och jämställda löner. Individens resultat och prestation är en del av lönen och denna ska mätas mot verksamhetens mål och den personliga beställning som varje medarbetare fått av sin chef. Lönen ska spegla denna måluppfyllelse och prestation. 24 FÖRUTSÄTTNINGAR BUDGET 2016

sk kompetensförsörjning Målet med förvaltningens kompetensförsörjningsarbete är att ha rätt kompetens för stadsdelens uppdrag gentemot befolkningen. Kompetensförsörjningens strategiska områden är att attrahera, rekrytera och introducera nya medarbetare, behålla och säkra kompetens samt att motivera och utveckla medarbetare utifrån verksamhetens behov och utmaningar. Det ställs allt högre krav på formell utbildning i våra verksamheter. Befattningar där det inte krävs specifik yrkesutbildning är få. Detta för med sig att den interna rörligheten i vissa fall begränsas. Praktik- och ferieplatser är ett viktigt inslag i vår kompetensförsörjning. Kompetensförsörjningsplaner som tagits fram i staden är det verktyg som används för att kartlägga kompetenskritiska områden och för att formulera aktiviteter som svarar mot behovet i framtiden. Åtgärder behövs för att attrahera, rekrytera och behålla medarbetare. Konkurrensen om viss kompetens ökar, till exempel förskollärare, lärare i vissa ämnen, socialsekreterare, sjuksköterskor, utbildad omvårdnadspersonal och till vissa chefsbefattningar. Ett strategidokument för kompetens- och chefsförsörjning i förvaltningen har tagits fram och kompetensförsörjningsperspektivet behöver formuleras i verksamhetsplanerna i form av konkreta aktiviteter. Programmen för att identifiera och förbereda för morgondagens chef i staden är ett viktigt verktyg för att säkerställa chefsförsörjningen. Bemanningsenheten är en viktig samordnande funktion för rekrytering av personal till verksamheterna. Bemanningsenheten förstärks under 2016 och uppdraget utvecklas allt mer till att vara en viktig funktion för verksamheternas kompetensförsörjning. Hälsa och arbetsmiljö Askim-Frölunda-Högsbo ska ha attraktiva och hälsofrämjande arbetsplatser med engagerat ledarskap, medarbetarinflytande, ett aktivt arbetsmiljöarbete samt ett fungerande rehabiliteringsarbete. Ett hållbart arbetsliv är en viktig strategisk kompetensförsörjningsfråga. Hälso- och arbetsmiljöarbete innefattar hälsofrämjande, förebyggande och rehabiliterande arbete och för att nå bästa effekt bör arbetet inrikta sig på både individ-, gruppoch organisationsnivå. En målsättning är att sjukfrånvaron ska ha minskat med 25 procent 2016 jämfört med 2013. Ett strategidokument som styr arbetet har tagits fram och ett flertal åtgärder pågår med gott resultat. Nya former för att förbättra arbetsmiljön och öka medarbetarnas hälsa för att möjliggöra ett friskt arbetsliv behöver utvecklas och fler arbetsplatser behöver fokusera på frågorna. Medarbetarenkäten är en viktig del i arbetet och resultatet omhändertas på enhetsnivå i samband med arbetsmiljöronder. Flera enheter BUDGET 2016 FÖRUTSÄTTNINGAR 25

har fått särskilt stöd från hälsoutvecklare samt bidrag till hälsofrämjande insatser och vi ska utvärdera de insatser som görs och lära av de goda exempel på hälsofrämjande och förebyggande arbete som finns, både i förvaltningen och i staden. Forskning visar att ett hälsofrämjande ledarskap är en nyckel till friska medarbetare. Ledarskolan syftar till att stärka förvaltningens chefer i det personliga ledarskapet med målet trygg och modig chef. Ytterligare aktiviteter för att stärka ett hälsofrämjande ledarskap behöver tas fram. EKONOMI Tilldelad ekonomisk ram Kommunbidrag i tkr 2015 2016 Befolkningsansvar 2 370 500 2 539 200 Förändring i mkr 168 700 Förändring i procent 7,12 Resursnämndsuppgifter 95 200 98 200 Förändring i mkr 3 000 Förändring i procent 3,15 Budget 2015 exklusive tilläggsbudget juni (19 300 tkr) och medel utanför modellen för attraktiv hemtjänst (9 000 tkr), särskilt stöd till elever (200 tkr) samt expansionsmedel funktionshinder (7 100 tkr). Nämndens budgetram för 2015 är inklusive dessa justeringar 2 406 100 tkr. Kommunbidraget för SDN Askim-Frölunda-Högsbo ökar med 169 mkr jämfört med budget 2015. I detta ingår indexuppräkningar på 49 mkr samt volymökningar med 45 mkr. KF:s satsningar motsvarar cirka 70 mkr jämfört med 2015, medan översyn av resursfördelningsmodellen och omfördelning av kostnadsansvar ger cirka 5 mkr. Kommunbidrag har fördelats enligt stadsdelens prognostiserade befolkningsutveckling i olika åldersgrupper och i form av tilläggskriterier. Index för löner är 2,5 procent inom förskola, skola och skolbarnomsorg. För vård och omsorg är kompensationen 2,3 procent och för resterande grupper 2,0 procent. Priskompensation för lokaler är 2,5 procent och för övrig verksamhet 1,0 procent. För 2016 kvarstår borttagandet av förändringsfaktorn inom stadsdelsnämndens befolkningsansvar, medan resursnämndsuppgifterna har en förändringsfaktor på 0,5 procent. Inom resursnämndsuppgiften Frölunda Kulturhus & bibliotek tillförs nämnden, utöver index, kompensation för ökade lokalkostnader med anledning av ombyggnation samt ersättning för intäktsbortfall på grund av införandet av avgiftsfria bad för ungdomar. 26 FÖRUTSÄTTNINGAR BUDGET 2016