Gröngödslingsvall och bottengrödör i spannmålsgårdens växtföljd

Relevanta dokument
Att odla hållbar produktionsbetesvall. Linda af Geijersstam Hushållningssällskapet Rådgivning Agri AB

Landsbygdsprogrammet och ortolansparven möjligheter och begränsningar. Kapitel 1. Osådda områden på åkermark

Vad händer med växtodlingen?

Elevinflytande i planeringen av undervisningen. BFL-piloter Mats Burström

Enkätresultat för elever i åk 9 i Borås Kristna Skola i Borås hösten Antal elever: 20 Antal svarande: 19 Svarsfrekvens: 95% Klasser: Klass 9

Skördesystem i vall. Vallförsök på Rådde gård Länghem Ola Hallin, Rådgivarna i Sjuhärad

Nedfrysning av spermier. Information om hur det går till att lämna och frysa ned spermier.

Syftet med en personlig handlingsplan

Mer än jord DEMETER NATURLIGTVIS BIODYNAMISKT

GRUNDLÄGGANDE RIKTLINJER UNDERBYGGNAD FÖR

Enkätresultat för elever i år 2 i Mega Musik gymnasium hösten Antal elever: 47 Antal svarande: 46 Svarsfrekvens: 98% Klasser: MM13

Enkätresultat för elever i år 2 i Praktiska Skövde i Praktiska Sverige AB hösten 2014

Lathund, procent med bråk, åk 8

Delaktighet och inflytande Skolmiljö Kunskap och lärande Bemötande

Rening av vatten från jordbruksområden. Per Lindmark

Stabil avkastning med vårrapshybrider

Enkätresultat för elever i år 2 i Nösnäsgymnasiet 2 i Stenungsund våren 2014

Systematiskt kvalitetsarbete

KVÄVESTYRNING BAKGRUND BL A FRÅN KVÄVEKONFERENS 19 JAN

När jag har arbetat klart med det här området ska jag:

GOD KOHÄLSA GÖR SKILLNAD. 8 steg till riktigt bra mjölk

Biobränsle: målkonflikter och miljöpåverkan

Sammanfattning på lättläst svenska

Utvärdering APL frågor till praktikant

Placering av slammet vid mottagande Direkt i spridningsutrustningen Åker Tätt utrymme Ant:

Besiktning av skogsek vid Albyberget.

Mål och budget för Tomelilla kommun

Uppdrag att utreda förutsättningarna att följa väntetider på sjukhusbundna akutmottagningar

Handlingsplan För Gröna. Markhedens förskola 2013/2014

Enkätresultat för vårdnadshavare till elever i Centralskolan Söder 4-9 i Grästorp hösten Antal svar: 50

Systematiskt kvalitetsarbete år 2015 Systematiskt kvalitetsarbete

Investera i förskolan

Efterverkan av olika förfrukter

Växtskydd i ekologisk produktion

Socialstyrelsens författningssamling

Kvävegödsling till höstraps

Vid växtens cellandning frigörs vattenånga. Vatten infiltreras genom jordlager och blir till grundvatten. Stanna kvar på stationen: Nordeuropa

Spelarutveckling ett helhetsperspektiv kapitel 4. spelare Johan Fallby, Riksinstruktör, beteendevetenskap

Referensvärden samtliga undergrupper

Referensvärden samtliga resultatenheter

skilt definierade skiften

Ottsjö vattenskyddsområde

Kvinnor som driver företag pensionssparar mindre än män

Tränarguide del 1. Mattelek.

Smakstart. Effektmätning. Rapport 2013

Christer Johansson SOF-Birdlife

Management och hälsa med hjärna och hjärta. HealthSCORE 2.0. verktyget för den hälsofrämjande arbetsplatsen. på individ-, arbetsgrupps- & Ledningsnivå

Beslut för grundsärskola

Policy Brief Nummer 2016:3

Kvalitet i fritidshem Ett kvalitetsstöd för politiker och förvaltning 2014

Ekonomi odling i tunnel

Arbetsplan Jämjö skolområde

PROTOKOLL Svar på motion 2015:07 från Christer Johansson (V) om allmän visstidsanställning KS-2015/516

Sammanfatta era aktiviteter och effekten av dem i rutorna under punkt 1 på arbetsbladet.

VÄLKOMSTPAKET. För dig som ny medlem. I samarbete med:

IT i arbetet kognitiva arbetsmiljöproblem

Kommunikationspolicy i korthet för Lidingö stad

Världshandel och industrialisering

Skriva B gammalt nationellt prov

Sid i boken Rekrytering. Författare Annica Galfvensjö, Jure Förlag

Ekologisk blandvall på Ulfsgården i Lidköping

Kvalitetsredovisning Föräldrakooperativet Pinocchio. Olympia ekonomisk förening

Aktiv väntan asylsökande i Sverige (SOU 2009:19)

Personlig assistans med Kiruna Kommun som assistansanordnare

februari 2015 Arbetsvillkor för personal inom HVB barn och unga

Statens skolverks författningssamling

Delrapport 18 Försök med olika utsädesmängd vid sådd av rörflen. Delprojekt FoU: Produktion av åkerbränsle

Ny miljövänligare anläggningscement. Arvid Hejll, Investering Gävle

BRUK. bedömning reflektion utveckling kvalitet

Rättvik Dalarnas bästa ungdomskommun. Ungdomspolitisk strategi

Syfte med Pysslingens LärandeINDEX

Små- och medelstora företag ser potential med slopade handelshinder. Stockholm, december 2014

VÅLD HOT OCH. inom omsorg och skola

DOP-matematik Copyright Tord Persson. Bråktal Läs av vilka tal på tallinjen, som pilarna pekar på. Uppgift nr

Granskning av ansvarsutövande och intern kontroll år 2014

Koncept Katalog 2009

Erfarenheter från ett pilotprojekt med barn i åldrarna 1 5 år och deras lärare

Energi & Miljötema Inrikting So - Kravmärkt

För unga vuxna Vuxenutbildning. Den svenska skolan för nyanlända

Telekommunikationskabeln i Östersjön. Juha Parantainen, juha.parantainen@lvm.fi

Sundbybergs stad Skolundersökning 2015 Föräldrar förskola Stella Nova förskola

Kvalitetsrapport Så här går det

Personliga ombud i Hudiksvalls och Nordanstigs Kommun

konstanterna a och b så att ekvationssystemet x 2y = 1 2x + ay = b 2 a b

Kundservicerapport Luleå kommun 2015

Betsa och klarlacka trä

Presentation vid dialogmöte i Råneå av Arbetsgruppen för Vitåskolan. Presentationen hölls av Ingela Lindqvist

Skolinspektionen; Kvalitet i fritidshem, Kvalitetsgranskning, rapport 2010:3

Sammanställning av regler för miljöersättningens skiftesvisa åtgärder. Placering av flytgödsel 40 /ha

KOMMUNICERA. och nå dina mål. Lärandeförvaltningens kommunikationsstrategi

Fjällmons Förskolor. Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2016

Boken om Teknik. Boken om Teknik är en grundbok i Teknik för åk 4 6.

Kvaliteten i din hemtjänst Kungsholmen

Rätt till heltid i Stockholms stad Skrivelse från Sara Pettigrew och Åsa Jernberg (båda MP)

Lilla gärdetbrev 15/5 2015

Sammanställning av regler för miljöersättningens skiftesvisa åtgärder

Arbetsmarknads- och Näringslivsprogram Söderköpings kommun Antagen av kommunfullmäktige

Gröna skolgårdar, Rapport 2014

Planering - LPP Fjällen år 5 ht-16

SKTFs undersökningsserie om värdigheten inom äldreomsorgen. Vågar man bli gammal?

Transkript:

Gröngödslingsvall och bottengrödör i spannmålsgårdens växtföljd Odlarträffar, Gårdskulla 5.10.2011 Projektansvarig Kari Koppelmäki, Projektet Näringsurlakningen under kontroll (RaHa) 05.04.10 1

Gröngödslingsvallar i spannmålsgårdens växtföljd Betydelsen av jordens kulturtillstånd Gröngödslingsvallar i växtföljden Fånggrödor

Jordens kulturtillstånd / bakgrund Odlingen har blivit ensidigare de senaste decennierna Boskapsskötseln har koncentrerats regionalt/till vissa gårdar vallodling upplevs inte som nödvändigt Odlingen av ettåriga växter som sås om våren har blivit vanligare Jordens kulturtillstånd har försämrats

Maaseudun tulevaisuus 17.8.2011

Jordens kulturtillstånd Egenskaper hos en bra åker: Klarar av torka Jorden suger snabbt upp regnvatten Porös (sprickor, rotkanaler, maskhål) Mullhaltig Att sköta om jordens kulturtillstånd är vattenskydd > Mark av god kvalitet producerar en stor skörd med så liten näringsurlakning som möjligt Skötsel av jordens kulturtillstånd kräver planmässighet och långsiktighet nytta på lång sikt

Behöver vi tänka på mullhalten?

Behöver vi tänka på mullhalten? Bertilsson G. 2010. Yara AB

Jordbrukarens val påverkar jordens kvalitet Produktionsinriktning Växtföljd (växter som förbättrar jorden/växter som tär på jorden) Bearbetningsmetod och antalet körningar, maskinkedjan Mera organiskt material (gödsel) Grundläggande förutsättningar Dikning kalkning

Betydelsen av jordens kulturtillstånd?

Mångsidigare växtföljd på spannmålsgårdar Nuläge En stor del av växterna är ettåriga och sås om våren Ofta odlas enbart spannmål Utmaningar På små gårdar är utmaningen att få en tillräckligt stor skörd som kan marknadsföras Bisyssla Maskinkedjan Möjligheter Höstspannmål och oljeväxter Utnyttjande av kvävebindande växter (självförsörjning i fråga om foder) Hästhö Gröngödslingsvallar Fånggrödor Lisää viraston nimi, tekijän nimi ja osasto 30.03.10

Gröngödslingsvallar på spannmålsgårdar MÅL Att förbättra jordens kulturtillstånd Att förbättra kornstrukturen Att utöka mullhalten Att skapa hål i tätpackad jord (växter med djupa rötter!) Att utöka den biologiska aktiviteten Att göra odlingen mångsidigare Att utnyttja biologisk kvävebindning Att minska trycket från växtsjukdomar Att få kontroll över ogräset Att utöka växttäcket vintertid

Fleråriga gröngödslingsvallar på spannmålsgårdar T.ex.: GG-GG-säd-baljväxt-skyddssäd GG-GG-säd-oljeväxt-skyddssäd GG-säd-säd-skyddssäd Kan anläggas antingen om våren eller genom att så i skyddssäd Blandningar används (baljväxter med djupa rötter och gräsväxter) Baljväxternas frön ympas vid behov

Hannu Känkänen, MTT

Gröngödslingsväxter Tabell 1. Frömängd och egenskaper för fleråriga växter som används i gröngödslingsvallar Kulturväxt Frömängd blandningarna kg/ha i Egenskaper Rödklöver 2-10 Bra för ge porös jord. Har en djup pålrot. Högt kväveintag. Utvecklas långsamt i början. Alsikeklöver 2-8 Grunt rotsystem. Kan användas i blandningar med rödklöver och gräs. Övervintring säkrare än för rödklöver. Vitklöver 1-2 Grunt rotsystem. Kan användas i blandningar med rödklöver och gräs. Högt kväveintag. Blålusern 5-10 Har djupt och starkt rotsystem. Dränering och ph måste vara i skick för att den ska övervintra. Högt kväveintag. Timotej 5-10 Odlingssäkert gräs för alla jordtyper. Utvecklas långsamt i början. Stark tillväxt redan i början av växtperioden efter anläggningsåret. Ängssvingel 5-7 Tål slåtter väl. Stark återväxt. Rörsvingel 5-7 Starkare och djupare rotsystem än ängssvingel.

Monivuotisuus lisää erityisesti juurten määrää Hannu Känkänen, MTT

Skötsel av gröngödslingsvall Slåtter/krossning enligt ogrässituationen Slåttern/krossningen påverkar frigörandet av näringsämnen Krossning av vegetationen gör det lättare att bearbeta in den i jorden

Avslutande av gröngödslingsvall Riskerna för vattenskydet med gröngödslingsvallar hänför sig till avslutandet Ge akt på tidpunkten då vallen avslutas och följande växter: Höstryps eller höstråg efter gröngödslingsvallen Höstvete tar inte upp kväve lika bra som råg Avsluta så sent som möjligt på hösten Avsluta på våren om möjligt

Gröngödslingsvallars gödseleffekt Vegetationen kan innehålla upp till 200 kg kväve/ha Kan ersätta kemiska gödselmedel helt och hållet På gödseleffekten inverkar: Vegetationens volym Förhållandet C/N i vegetationen Vegetationens ålder Bearbetningstiden Jordens egenskaper Väderförhållandena

Bottengrödor på spannmålsgårdar Täckgröda: Allmän benämning på växter som täcker åkerns yta före eller efter skördeväxten Fånggröda: Sås för att förhindra kväveurlakning från åkern Bottengröda: Sås med skördeväxten men får fortsätta att växa efter att skördeväxten skördats Bottengröda är en tillämpning av fånggrödor för nordliga förhållanden

Mål och nytta med botten- och fånggrödor Mångsidigare odling Kulturtillståndet bevaras Lösligt kväve tas till vara och urlakas inte Biologisk kvävebindning utnyttjas Jorden tillförs organiskt material Ogräsbekämpning Utökat växttäcke vintertid

Hurudan är en bra bottengröda? Får inte konkurrera för mycket med skördeväxten Växer kraftigt efter skörden och långt in på hösten Tål köld bra Får inte öka trycket från sjukdomar Konkurrerar med ogräset Är lätt att avsluta

Eri kasvilajien ominaisuuksia kerääjäkasvina Kasvilajin ominaisuus aluskasvina Typen kerääminen maasta Biologinen typensidonta Juuriston määrä Maan multavuuden lisäys Kasvun painottuminen syksyyn Kasvu seuraavana keväänä Typen tuotto seuraaville satokasveille Kasvilaji Valkoapila o o o o o o o o o o o o o o o o o o Puna-apila o o o o o o o o o o o o o o o o o o Persianapila o o o o o o o o - o o o Italianraiheinä o o o o - o o o o o o o o o o o Timotei o o o - o o o o o o o o o o o o Nurminata o o - o o o o o o o o Nurmimailanen o o o o o o o o o o o - o o o Öljyretikka/retiisi * - - Valkosinappi * - -

Exempel på odling av bottengröda Italienskt rajgräs eller timotej som bottengröda till vårsäd Italienskt rajgräs som bottengröda till bondböna Rödklöver/timotej-blandning som bottengröda till vårsäd Rödklöver/timotej-blandning som bottengröda till höstsäd Höstryps som bottengröda till vårsäd > skördeväxt följande år Oljerättika/senap som fånggröda efter tidig säd

Aluskasvin suunnitelmallinen käyttö Hannu Känkänen, MTT

Odling av bottengröda Såningsmetoder Ur småfrölåda Via billar Bredsådd Resultatet påverkas av: Såningstiden (säkrast i samband med sådden) Såningsmetoden (ur småförlåda, via billar, bredsådd) Åkerns egenskaper Väderförhållandena

Aluskasvin siemenmääriä Kylvömäärään vaikuttaa kylvöaika, kylvötapa, maalaji ja tavoitteet Aluskasvien siemenmääriä Kasvilaji Siemenmäärä kg/ha Valkoapila 2-6 Puna-apila 4-10 Persianapila 2-10 Italianraiheinä 5-15 Muut monivuotiset heinät 5-15 Timotei 5-12 Seokset Italianraiheinä + valkoapila 5-10 + 2-8 Timotei + puna-apila 3-10 + 2-8 Kerääjäkasvien siemenmääriä Valko- ja keltasinappi 5-15 Öljyretikka 5-15 Kevätviljat 150

Avslutande av fånggrödan Plöjning, lätt bearbetning, direktsådd Avslutas sent på hösten Skiften med bottengröda plöjs sist Avslutas på våren Om jordarten tillåter Direktsådd

Viljely vaatii seurantaa ja päätöksentekoa

Toistuva käyttö lisää satoja Hannu Känkänen, MTT

Tack!