Regler vid uppsättning av antennmaster av Föreningen Sveriges Sändareamatörer Med tillstånd av författaren, Karlsborg/Vårgårda den 16/9 2000. 1
Det är viktigt att känna till vilka regler som gäller, och möjlighet att förse kommunala myndigheter med dokumentation som ger exempel på tolkning av regelverket och dess förarbete, och att kunna kommunicera med myndigheterna på sakliga grunder, så att man undviker missförstånd och ställningstaganden som grundas på bristande kännedom om förutsättningar och praxis. INNEHÅLL Information för grannar och myndigheter: Vad är amatörradio? 3 Varför behövs antennmaster? 3 Typiska master för amatörradio 3 Är strålningen från antennen farlig? 3 Information för dig som radioamatör: Antennmast utan bygglov? 4 Vad är problemet? 4 Reglering enligt lagen 4 Lagens förarbeten 4 Vad är mindre anläggning? 5 Andra omständigheter 5 Kommunens rättigheter 5 Hänsyn till omgivningen 5 Avslutning 6 Föreningen Sveriges Sändareamatörer Häftet sammanställt av SM5KUX/Sigge Utgåva 2000-04-23. 2
Information för grannar och myndigheter Vad är amatörradio? Amatörradio innebär radiokommunikation och tekniska experiment där syftet är att främja den personliga utvecklingen och ge kunnande och förståelse. Dessutom utgör amatörradio en resurs som kan utnyttjas för nödsamband vid större katastrofer, inklusive samband med katastrofområden i andra länder. För att inneha och använda en sändare för amatörradio krävs tillstånd från Post & telestyrelsen. Amatörradio utövas av 3 miljoner personer i hela världen, i Sverige finns cirka 11000 sändareamatörer, varav cirka 6000 är medlemmar i Föreningen Sveriges Sändareamatörer (SSA). Varför behövs antennmaster? Amatörradio innebär oftast en strävan att kunna kommunicera över stora avstånd, detta ställer speciella krav som är styrt av naturlagarna när det gäller antennernas egenskaper och vågutbredning. Det finns speciellt tre motiv för att placera en antenn relativt högt över marken. - Antennen påverkas negativt av marken, och måste höjas upp för att fungera bra. - En väl fungerande antenn med riktverkan minskar behovet av hög sändareffekt, vilket är ett grundlägggande krav för samutnyttjande av ett begränsat frekvensutrymme. - Ett större avstånd mellan antennen och andra elektroniska utrustningar minskar risken för störningar. Eftersom amatörradio bygger på experimentverksamhet, är det naturligt att prova olika antenner och emellanåt förändra arrangemanget av antenner och master, vilket gör det svårare att beskriva hur anläggningen ser ut över en längre tidsperiod. Typiska antennmaster för amatörradio Det finns givetvis många varianter av master som används för antenner för amatörradio. Det vanligaste är dock en fackverksmast med sidan cirka 40cm och en höjd på 12 eller 15 meter för själva fackverksdelen, kompletterad med ett smalt topprör som når 1-4 meter över fackverksdelen. Även fackverk med höjderna 9 eller 18 meter förekommer, och allmänt kan man konstatera att den totala höjden i de flesta fall ligger inom intervallet 10 till 21 meter. Stagning rekommenderas ofta av tillverkaren, även om lägre master eller kraftigare konstruktioner kan klara normerna utan att vara stagade. Masterna används i regel för att bära upp antenner i toppen (metallkonstruktioner av typen förstorad TV-antenn) eller som fästpunkt för långa trådantenner. För att underlätta vid olika experiment är masten oftast fällbar eller höj/sänkbar. Är strålningen från en antenn farlig? Det finns gränsvärden för hur höga strålningsvärden allmänheten får utsättas för i närheten av radiosändare. Dessa är frekvensberoende och gäller medelvärde under 6 minuter. På kortvåg och VHF är detta värde 27,5 Volt per meter. För en normal sändare med 100 Watt uteffekt, och en enkel dipolantenn, måste man komma närmare antennen än 3 meter för att överskrida gränsvärdet, vid kontinuerlig sändning. Även om man använder en sändare med hög uteffekt (500 W) och en riktantenn (typisk Yagi-antenn), så räcker det med drygt 7 meters avstånd för att uppfylla kraven vid normal kommunikation med tal eller telegrafi. 3
Information för dig som radioamatör Antennmast utan bygglov? Det råder en viss osäkerhet om vad som gäller i fråga om antennmaster för amatörradio, vad är tillåtet, vad är praxis, vilka lagar gäller, och finns det några riktlinjer. Denna skrift avser att klarlägga situationen för den radioamatör som står i begrepp att sätta upp en antennmast och informera berörda myndigheter om normala behov och förutsättningar för utövande av amatörradio. Vad är problemet? I de flesta fall behövs inte något bygglov för att sätta upp en mast för amatörradio, men det kan vara svårt att själv avgöra när man måste ansöka om bygglov. Det blir inte enklare av att även kommunala myndigheter ibland har begränsad erfarenhet och svårigheter att tolka regelverken, och att bedöma olika ärenden. Det finns alltså ett behov av att beskriva situationen och att, om det är möjligt, peka på vad som är en normal bedömning. Om man inte ansöker om bygglov, så finns risken att man gör fel om masten trots allt skulle kräva bygglov. Om man däremot vill vara på säkra sidan genom att ansöka om bygglov, även om det egentligen inte behövs, så finns risken att ansökan blir avslagen, kanske på felaktiga grunder. Reglering enlig lagen Sedan 1987 finns en Plan- och bygglag (1987:10) som innehåller bestämmelser om planläggning av mark och vatten och om byggande. Syftet med lagen är att främja en samhällsutveckling med jämlika och goda sociala levnadsförhållanden och en god och långsiktigt hållbar livsmiljö för människorna i dagens samhälle och för kommande generationer. Detta ska ske med beaktande av den enskilda människans frihet. Planläggningen av användningen av mark och vatten är en kommunal angelägenhet, och i varje kommun ska det finnas en eller flera nämnder som fullgör kommunens uppgifter inom plan- och byggnadsväsendet. Lagen innehåller i kapitel 3 en del allmänna krav, som måste uppfyllas även om det inte krävs bygglov. Exemplevis anges att byggnader skall placeras och utformas med hänsyn till stads- eller landskapsbilden och så att de inte inverkar menligt på trafiksäkerheten eller på annat sätt medför fara eller betydande olägenheter för omgivningen. Antennmaster omfattas enligt detta kapitel av samma regler som gäller för byggnader. Det kan dessutom finnas andra lagar och föreskrifter som reglerar tekniska egenskaper. Enligt Plan- o bygglagens 8 kapitel krävs bygglov bland annat för att uppföra radio- eller telemaster eller torn. Lagen anger också att bygglov för att inrätta eller uppföra en anläggning enligt första stycket 5 (uppföra radio- eller telemaster eller torn) eller för att ändra anläggningen krävs inte, om det är fråga om en mindre anläggning avsedd endast för en viss fastighets behov. Boverket har utgivit anvisningar där det framgår att: Med mast avses en konstruktion som bär upp en eller flera antennanordningar. Även Boverkets anvisningar anger att kravet på bygglov inte omfattar mindre master och torn för bara en viss fastighets behov, och att: En centeralantenn på ett bostadshus, antenner som sätts upp av sändareamatörer eller en sedvanlig parabolantenn omfattas således inte av bygglovsplikten. Lägg märke till skillnaden mellan mast och antenn. det är masten som kan kräva bygglov, inte själva antennen som är monterad på masten. Lagens förarbeten I underlaget till Plan- och bygglagen angav utredaren (Prop 1985/86:1) att Det kan diskuteras hur man skall ställa sig till de, ibland ganska stora, antenner som sätts upp av sändarematörer. Min uppfattning är dock att det inte är nödvändigt med en bygglovsprövning för dessa. Vid en senare revidering av lagen föreslogs (Prop 1989/90:37) att den urprungliga texten i lagen om anläggningen är avsedd för endast en viss fastighets behov, skulle ändras till att innehålla en möjlighet till begränsning av storleken genom att texten istället anger om det är fråga om en mindre anläggning avsedd endast för en viss fastighets behov. 4
Genom detta finns det möjlighet att låta kravet på bygglov gälla för större anläggningar, däremot finns det ingen ny information om vad som avses med en större anläggning. Det är viktigt i detta sammanhang att skilja mellan anläggningar i allmänhet och anläggningar för en viss fastighets behov. Två antenner på samma fastighet kan bedömmas olika beroende på vem som äger och nyttjar anläggningen, exempelvis är antennner för mobiltelefonsystem avsedda för andra än de som bor i fastigheten och omfattas därmed oftast av kravet på bygglovsprövning. Vad är mindre anläggning Tolkningen av uttrycket mindre anläggning är inte helt klar. Departementschefen har i förarbetet till PBL angivit att han inte anser det nödvändigt med bygglovsprövning för de, ibland ganska stora, antenner som som sätts upp av sändareamatörer. Vid skrivningen av lagen har man uppenbarligen varit medveten om utformningen av en typisk anläggning för radioamatörer, och inte sett något hinder för att betrakta denna som en mindre anläggning. Detta stöds också av de tolkningar som gjorts i ett antal kommuner. Andra omständigheter Det finns några avsnitt i Plan- och bygglagen som behandlar särskilda bestämmelser för en- eller tvåbostadshus. Detta är regler för i första hand sådant som plank, murar och skärmtak, som inte får uppföras närmare tomtgränsen än 4,5 meter utan bygglov, om man inte har fått ett medgivande från de grannar som berörs. Om en antennmast placeras närmare tomtgränsen än 4,5 meter så kan det finnas risk att den jämställs med någon av de anordningar eller kompletteringar som skulle kunna kräva bygglov. För säkerhets skull bör man alltså respektera avståndet 4,5 meter från tomtgräns. Det finns också vissa möjligheter till hårdare krav i områden som utgär en värdefull miljö, främst gäller detta möjligheter att ändra färg på byggnader eller att göra mindre tillbyggnader. Kommunens rättigheter Det har förekommit att en kommun krävt bygglovsprövning av en antennmast med hänvisning till det ökade intresse som grannarna visar för frågan. Sådana argument saknar stöd i lagen. Om man undviker att komma närmare tomtgränsen än 4,5 meter (som kan vara lite av en juridisk gråzon), så finns det egentligen bara ett argument kommunen kan hänvisa till för att kräva bygglovsprövning, nämligen att det inte är fråga om en mindre mast. Däremot är det viktigt att komma ihåg att hänsyn till omgivningen kan ge kommunen anledning till en bedömning även om anläggningen inte omfattas av krav på bygglov. Om en kommun vill tillämpa restriktioner, exempelvis en generell maximalt tillåten höjd för master, så måste dessa restriktioner vara inskrivna i kommunens översiktsplan eller detaljplan för området. Hänsyn till omgivningen En vanlig orsak till problem är att någon granne anser att en antennmast är ett störande inslag i stadsbilden. Vid bedömningen i en sådan situation bör man närmare studera de faktiska omständigheterna bakom den subjektiva uppfattningen hos den som klagat. Främst bör följande omständigheter undersökas: - Är det bara en enstaka granne som störs, medan övriga accepterar situationen. - Påverkas situationen speciellt för den som klagat, genom en utsikt som avviker från övriga grannars. - Finns det andra anläggningar i omgivningen som påverkar helhetsbilden, expempelvis industrier, kraftledningar, höga träd, uppställda maskiner eller båtar, eller annat som gör att en antennmast inte kan anses utgöra en markant förändring av stadsbilden. Det har ännu inte prövats juridiskt var gränsen går för mindre mast, men det finns flera exempel på att kommuner gjort bedömningen att antennmaster, med en total höjd i storleksordningen 15-18 meter, inom större bostadsområde, inte krävt bygglovsprövning, För antennmaster vid enskilda hus utanför samhällen, 5
har master med högre höjd inte givit anledning till åtgärder. Det är svårare att generellt beskriva de fall där en bedömning av hänsyn till omgivningen har gjorts, eftersom det kan bero på terrängsituationen och utsikten i en viss rikting. Avslutning Det finns ett behov av att klarlägga situationen kring uppförandet av antennmaster för amatörradio. På sikt är det önskvärt att Boverket vid en revidering av sina anvisningar tar med några exempel på antennmaster för amatröradio som inte krävt bygglov. Det kan dock vara problem att täcka in olika omständigheter, eftersom olika typer av byggnation kan påverka bedömningen, risken finns också att exemplet betraktas som en absolut gräns för vad som kan betraktas som mindre mast. Dessutom kan det vara ett problem att det bara är kravet på bygglov som behandlas i Boverkets anvisningar, medan det troligen är svårt att få en motsvarande norm för hänsyn till omgivningen. Det är väsentligt att den enskilde radioamatören har tillgång till en redovisning av vilka regler som gäller, och möjighet att förse kommunala myndigheter med dokumentation som ger exempel på tolkning av regelverket och dess förarbete, och att man kan kommunicera med myndigheterna på sakliga grunder, så att man undviker missförstånd och ställningstaganden som grundas på bristande kännedom om förutsättningar och praxis. Föreningen Sveriges Sändareamatörer SSA, Box 45, 191 21 Sollentuna Besöksadress: Turebergs Alle 2, Sollentuna Tel 08-585 702 73 Fax 08-585 702 74 E-post: hq@svessa.se Hemsida: www.svessa.se Vår publicering av denna skrift, på Vårgårda Radio AB hemsida har godkänts av författaren Sigge Skarsfjäll i Karlsborg den 16 september 2000. 6