Kallelse/dagordning FEH 2014:1 2014-01-29 Fakultetsstyrelsen Ekonomihögskolan FEH 2014:1 Datum 2014-01-29 Tid 10.00 16.00 Kaffe serveras från kl. 9.30 samt om e.m. Avbrott för lunch planeras. Plats Förhinder Växjö, B2018 Förhinder meddelas Ivana Tomic-Kokic snarast, helst via ivana.tomic-kokic@lnu.se alternativt per tfn 0470-767553. Ledamöter Ordinarie Helén Anderson ordförande Anders W Johansson vice ordförande Petter Boye ledamot Helena Forslund ledamot Mats Hammarstedt ledamot Mikael Lundgren ledamot Susanne Sandberg ledamot Barbro Widerstedt extern ledamot Studeranderepr. Emma Neuman doktorandrepresentant Mathias Holst studentrepresentant Linnéa Pankko studentrepresentant Adjungerad Bernana Delic Hanna Sandqvist Katarina Zambrell Ulrika Bengtsson Verde, kanslichef Helena Mallin, informatör Sekreterare Ivana Tomic-Kokic 1 (3)
Dagordning Punkt Ärende 1 Val av justeringsperson att jämte ordföranden justera dagens protokoll Behandling Förslag: Mats Hammarstedt 2 Fastställande av dagordning 3 Anmälan av föregående mötes protokoll INFORMATIONSÄRENDEN 4 Rektors reviderade delegationsordning och fakultetsstyrelsens arbetsformer 5 Dekanens information 6 Utbildningsrådets information 7 Rekryterings- och kompetensrådets information 8 Studenternas information 9 Universitetets verksamhetsplan och budget 2014 Föredragande: Ulrika Bengtsson-Verde BESLUTSÄRENDEN 10 Budget 2014 Föredragande: Bernana Delic Förslag till beslut: att fastställa budget för 2014. 11 Förändring av utbildningsutbud: Civilekonomprogrammet, inriktning marknadsföring, flyttas från campus Kalmar till campus Växjö Föredragande: Katarina Zambrell Förslag till beslut: att antagningen till Civilekonomprogrammet inriktning marknadsföring på campus Kalmar upphör från ht 2014 att Civilekonomprogrammets marknadsföringsfördjupning flyttas till campus Växjö från ht 2016
att uppdra åt Dekan att fastställa reviderad utbildningsplan för Civilekonomprogrammet. 12 Förändring av utbildningsutbud: vidareutveckling av kandidatprogram inom ekonomi på campus Kalmar Föredragande: Katarina Zambrell Förslag till beslut: att inrätta en marknadsföringsinriktning på Ekonomprogrammet på campus Kalmar att uppdra åt Dekan att fastställa reviderad utbildningsplanen för Ekonomprogrammet, inriktning redovisning/ ekonomistyrning att uppdra åt Dekan att fastställa ny utbildningsplan för Ekonomprogrammet, inriktning marknadsföring och därmed inrätta programmet. ANMÄLNINGSÄRENDEN 13 Utbildningskvalitet 2014-2016 Föredragande: Anders W Johansson 14 Utlysning för Linnaeus University Centre (LNUC) Föredragande: Hanna Sandqvist 15 Externfinansierad tjänst i företagsekonomi Föredragande: Helén Anderson 16 Övriga frågor 17 Mötets avslutande
Dnr: ST 2013/165-1.1 Regeldokument Rektors besluts- och delegationsordning Beslutat av Rektor Gäller från 2013-04-22 Reviderad 2014-01-27
Beslutat av: rektor Beslutsdatum: 2013-04-22 Dnr: ST 2013/165-1.1 Reviderad 2014-01-27 Innehåll Allmänna utgångspunkter 3 Rektors delegation till prorektor 4 Rektors delegation till universitetsdirektör 4 Allmän förvaltning 4 Ekonomi 4 Personalfrågor 5 Studentfrågor 5 Arbetsmiljö och yttre miljö 6 Rektors delegation till fakultetsstyrelse 6 Rektors delegation till dekan 6 Arbetsmiljö och yttre miljö 7 Nedanstående delegationer får inte vidaredelegeras. 7 Rektors delegation till Nämnden för lärarutbildning 8 Rektors delegation till dekanen för Nämnden för lärarutbildning 9 Arbetsmiljö och yttre miljö 9 Nedanstående delegationer får inte vidaredelegeras 9 Övrig verksamhet knuten till fakulteten 9 Ikraftträdande 10 2 (10)
Beslutat av: Rektor Beslutsdatum: 2013-04-22 Dnr: ST 2013/165-1.1 Reviderad 2014-01-27 Allmänna utgångspunkter Med stöd av 2 kap. 13 högskoleförordningen (1993:100) beslutar Linnéuniversitetet följande. Andra frågor än de som avses i 2 kap. 2 högskoleförordningen ska avgöras av rektor, om inte 1. annat är föreskrivet i lag eller förordning, eller 2. styrelsen har beslutat något annat (HF 2:3). Rektor är: ordförande i disciplinnämnden (HF 10:4) ordförande i personalansvarsnämnden (HF 2:15) Har det i högskoleförordningen eller annars föreskrivits att en viss uppgift ankommer på rektor får styrelsen inte ta över den uppgiften (HF 2:3). I nedanstående ärendeområden är rektor således, enligt HF, suverän även i förhållande till styrelsen: beslut om anställning av lärare (HF 4:13) 1 beslut om att en anställning som lärare ska upphöra, i andra fall än de som avses i HF 4 kap. 16 och 2 kap. 2 stycket 6 och 15 (HF 4:17) 2 beslut om anställning av doktorand (HF 5:6) beslut om att doktorand inte längre ska ha rätt till handledning eller andra resurser för utbildningen (HF 6:30) 3 beslut att efter ansökan av doktorand ge en doktorand tillbaka sin rätt till handledning och övriga resurser (HF 6:31) 4 beslut om anställning av assistenter, amanuenser och kliniska assistenter (HF 5:11) beslut om fortsatt förfarande i disciplinärende avseende studerande (HF 10:9) beslut om interimistisk avstängning av studerande, efter samråd med lagfarne ledamoten av disciplinnämnden (HF 10:14) 1 Beslut som rör anställning av professor får inte delegeras (HF 4:13) 2 Beslut om att en professors anställning ska upphöra får inte delegeras. (HF 4:17) 3 Beslut enligt HF 6:30 får inte delegeras (HF 6:36) 4 Beslut enligt HF 6:31 får inte delegeras (HF 6:36) 3 (10)
I övrigt beslutar rektor själv i frågor som inte delegerats enligt nedan. Rektors delegation till prorektor Rektor delegerar till prorektor som inte är ställföreträdande rektor att i rektors frånvaro godkänna ansökningar om externa forskningsmedel efter samråd med berörda dekaner. Detta innebär att prorektorerna är jämställda i denna fråga. i såväl rektors som ställföreträdande rektors frånvaro ersätta rektor. Rektors delegation till universitetsdirektör Universitetsdirektören ansvarar för den universitetsgemensamma förvaltningsorganisationen. Allmän förvaltning Rektor delegerar till universitetsdirektören att ingå avtal och upphandla för Linnéuniversitetet, fatta beslut om att inte lämna ut handling eller att ställa upp förbehåll för handlingens utlämnande, besluta om fördelning av ärenden för handläggning, företräda myndigheten inför domstol, besluta om ärenden rörande säkerhet, inkluderande IT-säkerhet, besluta i ärenden rörande universitetets lokaler, besluta i ärenden rörande arbetsmiljö, besluta om universitetsförvaltningens organisation, besluta om universitetsgemensamma IT-baserade system, besluta om tillämpning av universitetets grafiska profil. besluta i frågor om regler och riktlinjer beträffande universitetets verksamhetsstöd Ekonomi I fråga om beloppsgränser för attestering av fakturor hänvisas till särskild slutattestinstruktion. 4 (10)
Rektor delegerar till universitetsdirektören att besluta om universitetsförvaltningens ekonomi, besluta om rutiner för universitetets budgetering och ekonomiska uppföljning, besluta om regler och rutiner för universitetets ekonomihantering. Personalfrågor Rektor delegerar till universitetsdirektören att företräda myndigheten vid tvisteförhandling med facklig organisation, besluta om anställning av personal vid den universitetsgemensamma förvaltningen, besluta om delpension för alla anställda, utom professorer, besluta om uppsägning på grund av arbetsbrist, besluta om prövning och omprövning av lönebidrag och särskilda anställningsstöd, besluta om krav på läkarintyg från första dagen av en sjukperiod samt om krav på läkarintyg av viss bestämd läkare, besluta i frågor om de medel som avsatts för fackliga förtroendemän, besluta om regler och rutiner för universitetets personalhantering. Universitetsdirektören beslutar därutöver i övriga personalfrågor för den universitetsgemensamma förvaltningsorganisationen. Studentfrågor Rektor delegerar till universitetsdirektören att besluta om antagning av studenter till utbildning på grundnivå och avancerad nivå, besluta om utfärdande av examensbevis för utbildning på grundnivå och avancerad nivå, besluta om stöd till student med funktionsnedsättning, besluta om studenthälsovård, bevilja den som är antagen till utbildning på grundnivå eller avancerad nivå anstånd med att påbörja studierna eller att få fortsätta sina studier efter studieuppehåll, besluta i ärenden rörande högskoleprovet, besluta om yttranden till Överklagandenämnden för högskolan angående överklaganden i ärenden rörande antagning och behörighet, tillgodoräknande, examen samt anstånd och uppehåll med studierna. 5 (10)
Arbetsmiljö och yttre miljö Universitetsdirektören har enligt särskild fördelning ansvar för verksamheten vid universitetsförvaltningens påverkan på den yttre miljön, enligt i första hand miljöbalken. för arbetsmiljön vid universitetsförvaltningen Rektors delegation till fakultetsstyrelse Fakultetsstyrelsen beslutar själv om, delegationen får således inte vidaredelegeras, följande inom fakultetens ansvarsområde strategier och mål för fakultetens verksamhet övergripande styr- och kvalitetsdokument för innehållsliga frågor innefattande kvalitetsplan verksamhetsplan och budget för fakulteten samt uppföljning av verksamhet och budget utnämning av docent samt beslut att inte sakkunnigpröva ansökan att utnämnas till docent utseende av hedersdoktor profil för utlysning av professur, efter samråd med rektor i vilka ämnen utbildning på forskarnivå ska inrättas samt fastställande av allmänna studieplaner och fördelning av anslagsmedel för utbildning på forskarnivå fördelning av anslagsmedel till forskning övergripande fördelning av anslagsmedel till utbildning på grund- och avancerad nivå avslutande av utbildningsprogram, som inte är av den strategiska betydelsen att universitetsstyrelsen ska besluta att ställa in utbildningsprogram dvs. att stoppa möjligheten att söka och bli antagen till ett program (beslut om att stoppa antagning p g a lågt söktryck fattas av dekan, se delegation till dekan). Detta förutsätter att programmet inte är av den strategiska betydelsen att rektor ska besluta eller som har betydande delar som berör annan fakultet. utbildningsplaner för utbildning på grund- och avancerad nivå huvudområden för examina, där universitetet har att fatta beslut Rektors delegation till dekan 6 (10)
Beslut om att rekryteringsprocessen ska påbörjas och anställning av personal fattas av dekanen, dock: Rektor beslutar om ansökan om befordran till professor ska prövas. Efter godkännande av rektor, fattar dekanen beslut om påbörjande av rekryteringsprocessen och tillsvidareanställning av adjunkter. Efter godkännande av universitetsdirektören, fattar dekanen beslut om påbörjande av rekryteringsprocess och tillsvidareanställning avseende extern rekrytering av TA-personal. Rektor fattar beslut om institutionsindelning. Dekanen fattar beslut i alla andra ärenden inom fakultetens ansvarsområde, bl.a. individuella studieplaner för utbildning på forskarnivå samt att ställa in kurs, som inte beslutas av styrelsen eller rektor och som inte av rektor delegerats till annan person eller annat organ. Arbetsmiljö och yttre miljö Dekanen har enligt särskild fördelning ansvar för verksamheten vid fakultetens påverkan på den yttre miljön, enligt i första hand miljöbalken för arbetsmiljön vid fakulteten Nedanstående delegationer får inte vidaredelegeras. Dekanen fattar själv inom fakultetens ansvarsområde beslut om anställningsprofil och tillsvidareanställning av akademisk personal, dock ej avseende professorer, anställningsprofil och anställning avseende meriteringsanställningar(forskarass. och bitr. lektor) och anställningar enligt avtal om tidsbegränsad postdoktor, samt anställningsprofil och anställning av kanslichef befordran till lektor efter avlagd doktorsexamen och anställning av doktorand beredningsförfarande i anställningsärenden inom ramen för universitetets anställningsordning utseende av sakkunniga vid ansökan om utnämning till docent lönesättning av professorer, dock ej nyanställda professorer, vars lönesättning beslutas av rektor förslag till rektor för anställning av professor utseende av prefekter, efter samråd med institutionens anställda och studenter utseende av examinatorer inom utbildning på avancerad nivå 7 (10)
antagning till utbildning på forskarnivå, utseende av examinatorer för kurser på forskarnivå, och förfarande vid disputation, inklusive tid och plats internationella utbytesavtal för utbildning samverkansavtal med externa parter kursplaner för nya kurser att inte anta studenter till ett planerat utbildningsprogram på grund av lågt söktryck att avsluta kurs övriga fakultetsgemensamma frågor av vikt, som inte fattas av fakultetsstyrelsen, annan person eller annat organ i enlighet med rektors delegation Dekanen undertecknar själv ansökningar om forskningsmedel överstigande en miljon kronor, tecknar själv avtal om utbildnings- och forskningsmedel överstigande en miljon kronor, tecknar själv utbytesavtal med annat lärosäte, tecknar själv avtal om upphandling/inköp överstigande 200 000 kronor samt tecknar själv avtal i övrigt inom fakultetens ansvarsområde omfattande en tidsperiod upp till fyra år och högst sex miljoner kronor. 5 Avtalen och ansökningarna får inte innebära en motprestation med anslagsmedel från universitetets sida som överstiger en miljon kronor. Dekanen tecknar avtal om upphandling/inköp (enligt LOU) om högst 1 miljon kronor och som omfattar en tidsperiod upp till tre år. Ovanstående avser dock inte ansökningar och avtal där motpartens villkor är att rektor undertecknar avtalet respektive att det framgår av utlysningen att rektor ska skriva under ansökan. Rektors delegation till Nämnden för lärarutbildning Nämnden för lärarutbildning fattar själv, delegationen får således inte vidaredelegeras, inom sitt ansvarsområde beslut om övergripande strategier och mål för verksamheten övergripande styr- och kvalitetsdokument för innehållsliga frågor innefattande kvalitetsplan verksamhetsplan och budget för verksamheten samt uppföljning av verksamhet och budget övergripande fördelning av anslagsmedel, som tilldelats nämnden, till fakulteterna för utbildning på grund- och avancerad nivå samt 5 I beräkning av värdet på avtalen skall den ersättning (ekonomisk eller annan form) som universitetet erhåller läggas ihop med universitetets motprestation. 8 (10)
programplatser samt formulera uppdrag till fakulteterna gällande utbildning på grund- och avancerad nivå samt programplatser övergripande fördelning av anslagsmedel, som tilldelats nämnden, till fakulteterna för forskning och utbildning på forskarnivå samt formulering av uppdrag till fakulteterna gällande forskning och utbildning på forskarnivå av relevans för lärarutbildningen utbildningsplaner för utbildning på grund- och avancerad nivå övriga frågor av vikt inom nämndens ansvarsområde som berör mer än en fakultet Rektors delegation till dekanen för Nämnden för lärarutbildning Arbetsmiljö och yttre miljö Dekanen för Nämnden för lärarutbildning har enligt särskild fördelning ansvar för verksamheten inom nämndens ansvarsområde påverkan på den yttre miljön, enligt i första hand miljöbalken för arbetsmiljön för anställda inom nämndens verksamhetsområde Dekanen fattar beslut i alla andra ärenden inom nämndens ansvarsområde, som inte beslutas av nämnden eller rektor och som inte av rektor delegerats till annan person eller annat organ. Nedanstående delegationer får inte vidaredelegeras. Dekanen fattar själv inom nämndens ansvarsområde beslut om användningen av strategiska medel i enlighet med riktlinjer från lärarutbildningsnämnden tecknande av avtal om verksamhetsförlagd utbildning inom lärarutbildning samarbetsavtal rörande lärarprogrammen internationella utbytesavtal för lärarprogrammen att inte anta studenter till ett planerat utbildningsprogram på grund av lågt söktryck 9 (10)
Övrig verksamhet knuten till fakulteten Till övrig verksamhet knuten till fakulteten räknas för närvarande Institutet för fortbildning av journalister, FOJO samt Polisutbildningen, PU. Rektor tillsätter verksamhetsansvarig och är chef över den verksamhetsansvarige. I kvalitetsfrågor står dessa organisatoriska enheter under respektive fakultets överinseende och kontroll. Ikraftträdande Detta dokument träder i kraft den 22 april 2013, då tidigare fattat beslut om rektors besluts- och delegationsordning (Dnr LNU 2012/434) upphör att gälla. Revideringar av dokumentet har gjorts med ikraftträdande 2014-02-10. 10 (10)
Ekonomihögskolan Dekanens delegationsordning Beslutad av FEH 2013-02-12 Dnr: ST 2013/49-1.1 Dekanens delegationsordning Med stöd av Rektors besluts- och delegationsordning, Dnr LNU 2012/434, beslutar dekanen för Fakulteten för ekonomihögskolan om följande vidaredelegationer: Dekanens delegation till prefekterna Dekanen delegerar till prefekterna att inom institutionens verksamhet besluta om - verksamhetens utveckling - organisering av arbetsformer - ledning och fördelning av arbetet - kompetensutveckling - löpande ärenden - jämställdhets- och mångfaldsprioriteringar - verksamhetsplanering och interna budgetramar inom av fakultetsstyrelsen fastställda ramar - mål, strategi och strategiska prioriteringar inom ramen för av fakulteten fattade beslut - tidsbegränsade anställningar av assistenter och amanuenser för forskning och undervisning - tidsbegränsad anställning av lärar- och forskarpersonal dock inte professorer 1 - fortsatt doktorandanställning inom ramen för HF 5:7 - övriga personalfrågor, inklusive ledighet, semester och lönesättning av personal, dock inte lönesättning av professorer - slutattestera fakturor enligt beloppsbegränsning beslutad i särskilt slutattestinstruktion - undertecknande av ansökningar om utbildnings- och forskningsmedel samt tecknande av avtal om utbildnings- och forskningsmedel omfattande en tidsperiod upp till fyra år och högst en miljon kronor 2 - tecknande om avtal om upphandling/inköp om högst 200 000 kronor och som omfattar en tidsperiod upp till tre år - utseende av examinatorer för kurser på grundläggande nivå - revideringar av befintliga kursplaner - övriga frågor av vikt för institutionen som inte enligt beslut fattas av annan person eller annat organ Ovanstående delegationer får inte vidaredelegeras. 1 Tidsbegränsad läraranställning får inte ske när förordnandet kan innebära tillsvidareanställning enligt LAS. 2 I beräkningen av värdet på avtalen ska den ersättning (ekonomisk eller annan form) som universitet erhåller läggas ihop med universitetets motprestation. Avtalen och ansökningarna får inte innebära en motprestation av anslagsmedel från universitetets sida. 1 (2)
Prefekten har enligt särskild fördelning av arbetsmiljöuppgifter ansvar för arbetsmiljö samt för verksamhetens påverkan på den yttre miljön inom institutionens verksamhetsområde. Dekanens delegation till kanslichef: Dekanen delegerar till kanslichefen att inom fakultetskansliets verksamhet besluta om - verksamhetens utveckling - organisering av arbetsformer - ledning och fördelning av arbetet - kompetensutveckling - löpande ärenden - jämställdhets- och mångfaldsprioriteringar - disposition av medel inom fastställd budgetram - anställning av T/A-personal 3 - övriga personalfrågor, inklusive ledighet, semester och lönesättning av personal - slutattestera fakturor enligt beloppsbegränsning beslutad i särskild slutattestinstruktion, samt att vara ersättare för prefekt - undertecknande av ansökningar om utbildnings- och forskningsmedel omfattande en tidsperiod om upp till fyra år och högst en miljon kronor 4 - tecknande av avtal om upphandling/inköp om högst 200 000 kronor och som omfattar en tidsperiod på upp till tre år Ovanstående delegationer får inte vidaredelegeras Kanslichefen har enligt särskild fördelning av arbetsmiljöuppgifter ansvar för arbetsmiljö samt för verksamhetens påverkan på den yttre miljön inom fakultetskansliets verksamhetsområde. 3 Extern rekrytering för tillsvidareanställning får endast ske efter universitetsdirektörens godkännande 4 I beräkningen av värdet på avtalen ska den ersättning (ekonomisk eller annan form) som universitet erhåller läggas ihop med universitetets motprestation. Avtalen och ansökningarna får inte innebära en motprestation av anslagsmedel från universitetets sida. 2 (2)
Universitetsstyrelsen 2013-12-12 Dnr 2013/449-1.1 Verksamhetsplan och budget 2014
Innehåll Inledning 3 Verksamhetsprocess 3 Verksamhetsplan 6 Kompetensförsörjning ett prioriterat riskområde 8 Förutsättningar 8 Åtgärder 8 En attraktiv kunskapsmiljö 10 Förutsättningar 10 Åtgärder 11 Framstående forskning 15 Förutsättningar 15 Åtgärder 16 Samhällelig drivkraft 18 Förutsättningar 18 Åtgärder 19 Globala värden 21 Förutsättningar - hållbar utveckling och lika villkor 21 Åtgärder - hållbar utveckling och lika villkor 22 Förutsättningar - internationalisering 23 Åtgärder - internationalisering 23 Verksamhetsstöd 25 Förutsättningar 25 Åtgärder 25 Universitetsbiblioteket 27 Förutsättningar 27 Åtgärder 27 Ekonomiska förutsättningar, ramar och budget 2014 28 Ekonomiska planeringsförutsättningar 2014 28 Budget 2014 för samtliga verksamhetsområden 29 Anslagsutveckling 2015-2017 30 Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 31 Universitetsövergripande strategiska satsningar och omfördelningar 33 Fördelning av anslag för utbildning på grundnivå och avancerad nivå till fakulteter/nlu 34 Intäkter av uppdragsutbildning och andra externa uppdrag 36 Budget 2014 utbildning på grundnivå och avancerad nivå 37 Forskning och utbildning på forskarnivå 37 Universitetsövergripande strategiska satsningar 38 Fördelning av anslag för forskning och utbildning på forskarnivå till fakulteter/nlu 39 Budget 2014 forskning och utbildning på forskarnivå 40 Verksamhetsstöd 40 Universitetsgemensamma kostnader 41 Övriga planerings- och budgetförutsättningar 42 2 (42)
Inledning Universitetets vision formuleras som Linnéuniversitetet en attraktiv och internationell kunskapsmiljö som odlar nyfikenhet, nytänkande, nytta och närhet. Universitetets vision samt strategi 2010-2015 har sin grund i universitetets uppdrag som återfinns i högskolelagen. Strategin, En resa in i framtiden, fokuserar på fyra områden kring vilka universitetet ska utvecklas, med underliggande mål för respektive område. Målen är långsiktiga och universitetsstyrelsen beslutar om prioriteringar för varje verksamhetsår vilket anges genom detta dokument och därefter i verksamhetsplaner inom fakulteter och institutioner. Beslut om verksamhetsplan och budget 2014 innebär att universitetsstyrelsen ger rektor, fakulteter/nämnden för lärarutbildning, institutet för fortbildning av journalister (Fojo), polisutbildningen (PU), universitetspedagogiska enheten (UPE), universitetsbiblioteket och universitetsförvaltningen i uppdrag att arbeta i enlighet med inriktningar och prioriteringar i dokumentet. Verksamhetsprocess Verksamhetsprocessen är ryggraden i Linnéuniversitetets arbete och i den ingår kvalitetsfrågor, verksamhetsplanering och verksamhetsuppföljning samt intern styrning och kontroll. Linnéuniversitetet verksamhetsprocess arbetar utifrån följande modell. Figur 1. Linnéuniversitetets övergripande årscykel 3 (42)
I vårdialogen möter universitetsledningen fakulteterna med fokus på uppföljning av föregående år och planering av kommande verksamhetsår. På aprilmötet diskuterar universitetsstyrelsen mer förutsättningslöst verksamhetens förutsättningar för kommande år. Denna diskussion ligger därefter till grund för universitetsstyrelsens beslut i juni om verksamheten inriktning samt ekonomiska förutsättningar för kommande år. På höstdialogen diskuterar universitetsledningen med fakulteterna om deras verksamhetsplan och budget för kommande år. Universitetsstyrelsen beslutar därefter i december om verksamhetsplan och budget. Detta beslut bygger på inriktningsbeslutet i juni och eventuella förändringar som aviseras i bland annat regeringens budgetproposition. Ett stöd i arbetet är universitetets kvalitetspolicy, som reviderats hösten 2013. Den betonar helhet, systematik och kommunikation som är vägledande för universitetets kvalitetsarbete. Universitetsstyrelsen beslutade under 2012 om ett indikatorsystem för universitetet. Verksamhetsåret följs upp genom en årsredovisning som är den årliga avrapporteringen till regeringen. Modellen för verksamhetsprocessen sågs över under hösten och då särskilt hur grundutbildningsmedel fördelas och följs upp. Översynen är bland annat ett resultat av en förändrad delegationsordning. En målsättning är att integrera intern styrning och kontroll med verksamhetsplanering. Intern styrning och kontroll är reglerat i lag och syftar till att säkerställa att universitetet når sina mål och följer de krav som ställs av regeringen. Arbetet innebär att universitetet ska identifiera, kartlägga och värdera risker som utgör hot mot att myndigheten når sina resultat samt att bedöma åtgärder för sina risker. Tidigare år har universitetsstyrelsen beslutat om en separat riskanalys. Nu integreras den i detta dokument och finns med som utgångspunkt för de åtgärder som genomförs. Riskvärderingen gjordes under hösten 2011 av rektorsgruppen, dåvarande prefekt- och dekanrådet samt chefsgruppen inom universitetsförvaltningen. En ny riskvärdering planeras under 2014 i samband med att nya mål i form av vision och strategi 2015-2020 ska fastställas av universitetsstyrelsen. Riskvärdering tillsammans med andra förutsättningar ger planerade åtgärder för 2014 och följs upp i årsredovisningen för 2014. Enligt Riskvärderingsmodell i arbetet med intern styrning och kontroll (ISK), har varje risk/händelse bedömts utifrån sannolikheten för att en händelse inträffar och dess konsekvenser för verksamheten. Riskvärdet är den sammanvägda bedömningen av sannolikhet och konsekvens. Nedan redovisas riskanalysen för respektive områden. Risknivåer Riskvärde Prioritering Åtgärder 12-16 Högprioriterat område Risken elimineras/hanteras genom kontrollåtgärder omedelbart 4-9 Medelprioriterat område Risken elimineras/hanteras genom kontrollåtgärder 1-3 Lågprioriterat område Risken accepteras (utan åtgärd) 4 (42)
Dessa förutsättningar och processer ligger till grund för Verksamhetsplan och budget för 2014, d.v.s. detta dokument. Dokumentet innehåller två huvudsakliga delar. Den första delen behandlar de av universitetsstyrelsen prioriterade områden genom att dels gå igenom en analys av områdenas förutsättningar, dels de åtgärder och planer som föreslås. I den andra delen presenteras budgeten för universitetet och dess olika verksamhetsområden. 5 (42)
Verksamhetsplan Universitetet bedömer att kompetensförsörjning, utveckling av utbildningsutbudet och forskningens konkurrenskraft är de områden som är mest kritiska för att universitetet ska kunna upprätthålla hög kvalitet och nå strategiska mål. Universitetsledningen har kontinuerligt arbetat för att öka verksamhetens medvetenhet om universitetets konkurrensläge. För 2013 har universitetet en ny organisation som på ett bättre sätt ska stödja den strategiska utvecklingen och tydliggöra ledningsansvar för verksamhetsutveckling, kvalitet och resultatuppföljning. Kompetensförsörjning är ett prioriterat riskområde och har under senare år fått ökat fokus. Universitetsstyrelsen beslutade i december 2012 om särskilda medel för strategisk rekrytering och rektor har beslutat om åtgärder för att öka andelen kvinnliga professorer. Balans mellan seniorforskning och utbildning på forskarnivå är prioriterade frågor och i det nya läraravtalet poängteras vikten av att lärare både undervisar och forskar. Andelen disputerade lärare har ökat. Utbildningarnas kvalitet och attraktivitet är en annan prioriterad fråga för universitetets utveckling. Fakulteterna/nämnden för lärarutbildning ansvarar för en genomgång av utbildningsutbudet vilket baseras på en anpassning till de av regeringen tilldelade medlen. Antalet helårsstudenter minskar medan prestationsgraden ökar. Antalet helårsstudenter minskar på både distansutbildning och fristående kurser. Inom lärarutbildningen har Linnéuniversitetet erhållit examensrättigheterna för förskollärare, grundlärare, yrkeslärare och ämneslärare. Dessutom genomför universitetet på uppdrag av Skolverket rektorsprogrammet som vänder sig till rektorer, biträdande rektorer och förskolechefer. Under 2012 beslutades om en profilerad grundlärarutbildning från och med hösten 2013. Profileringen innebär en verksamhetsintegrerad inriktning i Kalmar och en interkulturell fördjupning i Växjö. För att stärka forskningen har Linnéuniversitetet fokuserat på starka forskningsmiljöer, Linnæus University Centres (Lnuc). Idag finns fyra Lnuc inom områdena ekologi, humaniora, arbetsmarknadspolitik och kemi. Tydliga riktlinjer för fördelning av forskningsmedel har tagits fram och baseras framförallt på de individbaserade prestationerna, publiceringar och externa forskningsmedel. Ett särskilt strategiarbete med anledning av Familjen Kamprads stiftelse pågår. Linnéuniversitets största verksamhet är utbildning. På Linnéuniversitetet bedrivs anslagsfinansierad utbildning till 65 procent, uppdragsutbildning till 8 procent samt forskning och utbildning på forskarnivå till 27 procent. En utgångspunkt är att forskningsområdets andel bör öka. Denna utgångspunkt innebär en förskjutning av verksamheten från utbildning till forskning och från anslagsfinansiering till externfinansiering samt att lärare ska forska mer. 6 (42)
Intäkter 2012 per verksamhetsområde (Mkr) Forskning och utbildning på forskarnivå; 415; 27% Utbildning 992; 65% Uppdragsutbildning; 129; 8% Figur 2. Fördelning av Linnéuniversitetets intäkter 7 (42)
Kompetensförsörjning ett prioriterat riskområde Förutsättningar Med kompetensförsörjning avses att rätt kompetens finns för att nå verksamhetens mål och tillgodose dess behov på kort och lång sikt. Enligt riskvärderingen är universitetets förmåga att rekrytera, attrahera, behålla och utveckla personal ett prioriterat riskområde. Chefsgruppen Pr- o de-rådet Rektorsgruppen Risk K S RV K S RV K S RV 1.3 Universitetets arbete med kompetens-försörjning är inte tillräckligt strategiskt 3,0 2,8 8,4 3,6 2,9 10,4 3,9 2,7 10,5 3.2 Universitetet har svårt att rekrytera och behålla rätt lärarkompetens 3,5 2,5 8,8 3,8 3,2 12,2 3,9 3,1 12,1 4.4 Universitetet har svårt att rekrytera och behålla rätt forskarkompetens 3,5 2,5 8,8 3,6 3,1 11,0 3,6 2,9 10,2 K = Konsekvenser för verksamheten S = Sannolikheten för att en händelse inträffar RV = Riskvärde (K multiplicerat med S) Arbetet med kompetensförsörjning genomförs i relation till såväl interna förutsättningar och möjligheter som omvärldens krav. En av Linnéuniversitetets utmaningar är att öka andelen disputerade lärare och professorer. Dessa båda grupper bör öka både för att öka forskningens konkurrenskraft och förstärka utbildningens forskningsbas. Andelen disputerade har ökat och utgör ca 55 procent av lärarkåren medan andelen professorer är 9 procent. Motsvarande siffra för professorer i riket är 17 procent. Enligt regleringsbrev ska Sveriges lärosäten öka antalet kvinnliga professorer och målet är att minst 36 procent av de professorer som anställs (inklusive befordrade och gästprofessorer) under perioden 2012-2015 ska vara kvinnor. För Linnéuniversitetet var motsvarande siffra 33 procent under 2012. Universitetet ska även skapa tydligare och bättre förutsättningar för lärare som har specifik kompetens som krävs i professionsutbildningar. Svårigheten att rekrytera lärare med både specialistkunskap och slutförd utbildning på forskarnivå är dock ett nationellt problem. Åtgärder Dessa utmaningar kräver åtgärder inom en rad områden. Bland annat arbetar universitetet med att förtydliga bilden av Linnéuniversitet som arbetsgivare. Genom att universitetet blir en mer attraktiv arbetsplats och fördelarna med att vara anställd på Linnéuniversitetet kommuniceras stärks arbetsgivarvarumärket. Grundtanken i detta arbete är att chefer och medarbetare vid Linnéuniversitetet ska ha möjlighet att utvecklas i en god fysisk, psykisk och social arbetsmiljö. En god arbetsmiljö innebär ett tillåtande klimat med utrymme för dialog där chef och medarbetare samverkar kring arbetets krav, risker och förväntningar. Universitetsstyrelsen har för 2013 avsatt strategiska medel för att stimulera fakulteterna till att öka andelen professorer och docenter. Denna satsning ska fortsätta även 2014. Fakulteterna har ett ansvar för att skapa goda och attraktiva 8 (42)
villkor för undervisning och forskning. Rektor har även beslutat om ett åtgärdsprogram för att öka andelen kvinnliga professorer och sedan tidigare genomförs på fakultetsnivå specifika docentprogram för kvinnor. För att ytterligare stärka kompetensen inom grundutbildningen ställer dessutom den nya anställningsordningen krav på att adjunkter ska ha minst magisterexamen. Universitetet avsätter omställningsmedel för att stödja kompetensutvecklingen av tillsvidareanställda adjunkter som saknar magisterexamen. Den nya delegationsordningen tydliggör ansvarsfördelningen för arbetet med kompetensförsörjning, bland annat blir dekanernas roll mer central. Arbetet med lärarrekrytering ska bli effektivare och rekryteringstiden ska kortas med bibehållen kvalitet. Det långsiktiga arbetet med kompetensförsörjningsplaner sker på fakultetsnivå och ligger till grund för strategiskt rekryteringsarbete. Rektor stödjer fakulteternas arbete genom bland annat strategiska medel. Rektor har även tagit initiativ till en genomlysning av kompetensförsörjningen inom lärarutbildningen för att universitetet bättre kunna möta de utmaningar och krav som ställs på denna utbildning. Vid sidan av satsning på forskning har rektor tagit initiativ till att utveckla system för lärares pedagogiska meritering. Syftet med ett sådant system är att premiera lärares insatser för utbildning och att formera en alternativ karriärväg vid sidan av den mer traditionella forskarkarriären. Sammanfattning av åtgärder inför 2014: Arbetsgivarvarumärket Öka andelen professorer och docenter Öka andelen kvinnliga professorer Adjunkter ska ha minst magisterexamen Utveckling av system för lärare pedagogisk meritering Effektivare lärarrekrytering Inventering av kompetens på lärarutbildningen Fortsatt utveckling av kompentensförsörjningsplaner 9 (42)
En attraktiv kunskapsmiljö Mål enligt strategi 2010-2015 Linnéuniversitetet ska: - vara en integrerad utbildnings- och forskningsmiljö som samverkar med det omgivande samhället - vara en plats för engagerade, kreativa och kritiska medarbetare och studenter - erbjuda utbildningar som är attraktiva, efterfrågade och har högt ställda kunskapsmål - erbjuda en kunskapsmiljö som kännetecknas av pedagogik av högsta kvalitet Förutsättningar Riskområden inom utbildning bedömdes enligt riskvärderingen vara medelprioriterade. Sedan riskvärderingen gjordes har UK-ämbetet genomfört kvalitetsutvärderingar av utbildningarna där Linnéuniversitetet har ett sämre resultat än genomsnittet. Det är av yttersta vikt att universitetets utbildningar får en positiv bedömning. Åtgärder för att förbättra utbildningens kvalitet är därför prioriterade. Chefsgruppen Pr- o de-rådet Rektorsgruppen Risk K S RV K S RV K S RV 2 Studenttillströmningen/söktrycket minskar och universitetet får därmed svårt att fylla sina utbildningsplatser 3,5 2,4 8,4 3,4 2,6 9,1 3,4 2,3 7,8 2.1 Universitetet erbjuder inte ett tillräckligt attraktivt utbildningsutbud eller studiemiljö 3,4 2,1 7,1 3,5 2,1 7,5 3,3 1,7 5,6 2.2 Inom universitetet konkurrerar likartade utbildningar om samma sökanden. 2,7 3,5 9,5 2,6 2,6 6,6 2,3 2,4 5,6 3 Universitetet har bristande kvalitet i utbildningarna 3,5 2,7 9,5 3,6 2,4 8,6 3,7 2,4 9,0 3.1 Universitetet har för liten forskningsanknytning i utbildningarna och för få professorer och lektorer i undervisningen 2,7 2,7 7,3 3,2 2,9 9,4 2,9 2,4 6,9 3.3 Universitetet får dåliga resultat enligt Högskoleverkets utvärderingar 3,7 2,4 8,9 3,8 2,1 8,1 3,6 2,0 7,1 3.4 Universitetet har bristande kvalitet i utbildning på avancerad nivå 3,1 2,4 7,4 3,5 2,6 9,2 3,0 2,3 6,9 K = Konsekvenser för verksamheten S = Sannolikheten för att en händelse inträffar RV = Riskvärde (K multiplicerat med S) Linnéuniversitetet har hög ambition inom området attraktiv kunskapsmiljö. Målet är att erbjuda studenterna en utbildning och utbildningsmiljö som nationellt och internationellt är av högsta möjliga kvalitet. Utveckling av utbildningsutbudet är ett av de tre områden som bedöms som mest kritiska för att universitetet ska kunna upprätthålla hög kvalitet och nå strategiska mål. Linnéuniversitetets tyngdpunkt ligger på utbildningsområdet och universitetet är i antal studenter räknat det sjätte största lärosätet i Sverige. Utbildningarna består av 66 procent programutbildningar varav drygt hälften är professionsutbildningar. Universitetets utbildningar har hög attraktivitet och har sedan 2010 ökat såväl vad gäller förstahandssökande, som totalt antal sökande. Merparten, över 60 procent, rekryteras utanför lärosätets två län, framförallt i storstadsregionerna. 10 (42)
En förutsättning för ökad kvalitet och attraktivitet är att utbildningens totala volym minskar för att anpassas till universitetets takbelopp. Universitetets ambition är att utbildningsutbudet ska minskas successivt under några år för att undvika alltför hastig omställning. Höjd ersättning per helårsstudent för utbildningsområdena samhällsvetenskap, humaniora och juridik ger möjligheter till ökad kvalitet förutsatt att antalet studenter minskar. Linnéuniversitetet har en alltför liten volym på avancerad nivå. 2012 uppgick andelen helårsstudenter på avancerad nivå till 8 procent vilket kan jämföras med rikssnittet på 19 procent. En målsättning är att 15 procent av utbildningsutbudet ska ligga på avancerad nivå under 2014 för att därefter fortsätta öka. Distansstudier utgör cirka 30 procent av helårsstudenterna vilket kan jämföras med rikssnittet som ligger på 15 procent. Dessa utbildningar är flexibla i både genomförande och studietakt. De fyller en viktig funktion för fort- och vidareutbildning men har samtidigt generellt en lägre prestationsgrad. I arbetet med att anpassa utbudet ger distanskurser och enstaka kurs möjligheter till en snabb omställning. Ett minskat utbud av dessa kurser begränsar dock möjligheterna till fort- och vidareutbildning för yrkesverksamma. Regeringens politiska inriktning är enligt den senaste budgetpropositionen att universitet och högskolor prioriterar utbildningar som leder fram till examen. Vidare menar regeringen att lärosätena ansvarar för att analysera varför korta kurser med låga förkunskaper i många fall har en mycket låg prestationsgrad samt att vidta åtgärder så att resurserna utnyttjas mer effektivt. Från och med 2013 har regeringen infört en återrapportering om utbildningsutbudet. Därför ska universitet och högskolor i sina årsredovisningar redovisa vilka bedömningar, prioriteringar och behovsanalyser som ligger till grund för beslut om utbildningsutbudet. Åtgärder För att utveckla kvalitetsarbetet har ett kvalitetsråd inrättats. Kvalitetsrådets främsta uppdrag är att samordna universitetets kvalitetsarbete med avseende på utbildning på grundnivå, avancerad nivå och forskarnivå. Kvalitetsrådet leds av prorektorerna och består i huvudsak av prodekaner och studeranderepresentanter. En av de frågor kvalitetsrådet ansvarar för är de universitetsövergripande indikatorerna. Genom dessa indikatorer kan verksamheten följas upp mot de strategiska målen. Under 2013 följs sistaårsstudenter upp genom den årligen återkommande Linnébarometern och 2014 planeras en doktorandundersökning, alumnundersökning samt avnämarundersökning genomföras. För att säkra upp och utveckla utbildningarnas kvalitet har rektor tagit initiativ till ett övergripande program kring utbildningskvalitet som sträcker sig mellan 2014-2016. Programmet inriktas huvudsakligen på studenternas resultat, studenternas upplevelse av utbildningen och studiesocial miljö, utbildningarnas förutsättningar samt kvalitetssystem. Programmet konkretiseras genom projekt och åtgärder som genomsyrar verksamhetsplanering och budget för nämnda period. 11 (42)
En kvalitetsfråga som diskuteras både på nationell nivå och på lärosätet är hur mycket av avsatta resurser som kommer studenter till del i form av lärarledd tid. Därför har rektor tagit initiativ till en inledande studie om hur mycket tid som avsätts till undervisning, vad undervisningstiden innebär, vad den utgörs av och hur den fördelas. Studien undervisning genomförs under våren 2014. För att erbjuda programstudenter ett breddat kursutbud och ett alternativ till utlandsstudier har rektor initierat att varje fakultet ska ta fram två bildnings- eller breddningskurser. Dessa kurser ska erbjudas på engelska och bilda ett utbud där programstudenter kan välja kurser som ska ingå i deras examen. Detta kursutbud ska utvecklas successivt och bli ett tilltalande kurspaket som ska komplettera och bredda, framför allt, specialiserade utbildningsprogram. Universitetets examenstillstånd följs upp genom UK-ämbetets kvalitetsutvärderingar. Till och med 15 november 2013 har totalt 60 examenstillstånd utvärderats. UK-ämbetets omdömen har fördelats på följande sätt: mycket hög kvalitet 3, hög kvalitet 33, bristande kvalitet 24. Vid omdömet bristande kvalitet genomför ansvarig fakultet ett analys- och åtgärdsarbete i syfte åtgärda de bristande examensmål som påtalats. Av de fem åtgärdsredovisningar som UK-ämbetet hittills tagit del av bedöms kulturgeografi (kandidat), nationalekonom (kandidat, magister) samt sociologi (kandidat) uppfyller kraven för omdömet hög kvalitet. Fakulteten för konst och humaniora har beslutat att lägga ned kandidatnivå för huvudområdet medie- och kommunikationsvetenskap. Genom kvalitetsrådet synliggörs universitetets interna arbete/processer för att bättre möta kommande utvärderingar. Vid sidan av förbättringsarbetet ska de ämnen som erhåller omdömet hög kvalitet premieras. För att stödja arbetet med UK-ämbetets utvärderingar har rektor utsett en expertgrupp bestående av lärare med stor erfarenhet av detta arbete. Gruppens huvudsakliga uppdrag är att vara ett stöd i arbetet med självvärderingar och åtgärdsredovisningar samt vara en diskussionspartner för fakulteterna i utvärderingarnas genomförande. Rektor har fastställt Pedagogisk plan för Linnéuniversitetet 2013-2015. Planen utgår ifrån universitetets vision och strategi och anger universitetsgemensamma riktlinjer för att utveckla det pedagogiska arbetet. Planen fokuserar att skapa en tydlig organisation för utveckling av pedagogisk verksamhet samt utveckling av lärares pedagogiska kompetens. Fakulteterna och universitetsbiblioteket har det övergripande ansvaret för arbetet med att genomföra den pedagogiska planen. En viktig uppgift för fakulteterna och nämnden för lärarutbildning är att fortsätta arbetet med att se över utbildningsutbudet. Dessa översyner inleddes redan 2012 och resulterar i konkreta åtgärder och omprioriteringar. Utvecklingen av utbudet görs med bas i kvalitetsbedömningar inklusive lärarkompetens, studenternas efterfrågan och arbetsmarknadens behov. Med tanke på att utbildningsvolymen ska anpassas efter krympande ramar måste utbildningsutbudet minskas. Nya utbildningssatsningar innebär därför att andra utbildningar minskas eller tas bort. Denna situation har gjort att vi idag ser färre nya utbildningssatsningar. Vi kan dock notera vissa satsningar som måste fasas in i en krympande volym. 12 (42)
Psykologutbildningen hade sitt första intag höstterminen 2011med ett högt söktryck och med ett gott stöd från regionen. Universitetsstyrelsen prioriterar denna utbildning och omfördelar motsvarande två tredjedelar av konsekvensökningarna (internt takbelopp) för att bedriva psykologutbildningen 2014. Resterande anslag finansieras genom omprioritering inom fakulteten. Denna finansieringsmodell kan komma att gälla även andra utbildningar under förutsättning att universitetsstyrelsen bedömer dem som strategiska. Inom ramen för Linnéuniversitetets samarbete med IKEA, the Bridge, utvecklas ett interdisciplinärt mastersprogram baserat på företagsekonomi, teknik och design, Innovation through Business, Engineering and Design. Förutom den interdisciplinära inriktningen genomförs programmet i nära samverkan med arbetslivet och med en internationell profilering. Programmet planeras starta höstterminen 2014. Utbildningen stöds via strategisk omfördelning. Förutom det fakultetsspecifika arbetet med utbildningsutbudet övervägs på längre sikt en omfördelning av utbildningsuppdraget mellan fakulteterna. Överväganden kring fördelning av resurser baseras bland annat på förutsättningar prestationsgrad, kompetensförsörjning, lärartäthet, koppling till arbetsmarknaden, utbildningens knytning till forskning och utbildning på forskarnivå etc. Fördelningen av utbildningsuppdraget och dess uppföljning måste stödja ett sådant arbetssätt. Under hösten genomfördes fakultetsspecifika dialoger där utbildningsutbudet och finansiering diskuterades. Kvalitetsutvärderingar och fakulteternas översyn av utbildningsutbudet kan resultera i behov av kortsiktigt stöd för omställning av verksamheten. Rektor avsätter därför speciella resurser för detta ändamål. Dessa resurser används efter särskild prövning av varje specifikt fall. Fördelning av internt takbelopp till fakulteterna/nämnden för lärarutbildning för 2014 grundar sig på 2013 års tilldelning med särskilt tillägg för språkstöd, psykologutbildningen och Mastersprogrammet Innovation through Business, Engineering and Design. Omfördelning av våta och torra prislappar ligger inom basanslaget och hanteras av respektive fakultet. En ytterligare förutsättning är, enligt regeringens uppdrag, att sjuksköterskeutbildningen utökas med tio platser och att ingenjörsutbildningen ökas med fem platser. Vidare avsätts resurser för att driva och genomföra aktiviteterna inom kvalitetsprogrammet respektive stöd till omställningsprocesser inom fakulteternas utbildningsutbud. En viktig satsning för att öka utbildningarnas attraktivitet är nybyggnationen i Kalmar. Genom denna samlokalisering blir studieort Kalmar en mötesplats för studenter, lärare, forskare och det omgivande samhället i de centrala delarna av staden. En samlad kunskapsmiljö innebär ett bättre resursutnyttjande och en mer attraktiv kunskapsmiljö. 13 (42)
Sammanfattning av åtgärder inför 2014: Program för utbildningskvalitet 2014-2016 Utveckling av utbildningsutbudet Fortsatt genomförande av Pedagogisk plan Samlad studiemiljö för studieort Kalmar Fortsatt utbyggnad av ingenjörs- och sjuksköterskeutbildningar med anledning av arbetsmarknadens behov Erbjuda bildnings- (eller breddnings-) kurser för programstudenter Öka andelen helårsstudenter på avancerad nivå Specifika omställningsmedel 14 (42)
Framstående forskning Mål enligt strategi 2010-2015 Linnéuniversitetet ska: - ha en nationellt och internationellt framstående forskning - ha en internationellt erkänd spetsforskning inom några Linnæus University Centers - vara en attraktiv forskningsmiljö som stöds av och samverkar med näringsliv, kommuner, landsting och andra intressenter - uppnå en balans mellan intern och extern forskningsfinansiering Förutsättningar Riskvärderingen visar att riskområdena är medelprioriterade. Chefsgruppen Pr- o de-rådet Rektorsgruppen Risk K S RV K S RV K S RV 4 Universitetet bedriver inte nationellt och internationellt framstående forskning 3,4 2,2 7,5 3,3 2,6 8,4 3,3 2,4 8,0 4.1 Universitetet redovisar för få vetenskapliga publikationer 3,3 2,6 8,6 3,1 2,8 8,8 2,9 2,6 7,3 4.2 Universitetet ökar inte den externa forskningsfinansieringen 3,8 2,7 10,3 3,4 2,4 7,9 3,3 2,6 8,4 4.3 Universitetets basfinansiering enligt den nationella resurstilldelningen minskar eller förblir oförändrad. 3,6 2,7 9,7 3,2 2,6 8,3 3,4 2,4 8,3 K = Konsekvenser för verksamheten S = Sannolikheten för att en händelse inträffar RV = Riskvärde (K multiplicerat med S) Universitetsstyrelsens bedömning är att forskningens konkurrenskraft är en av de tre frågor som är avgörande för universitetets attraktivitet och konkurrenskraft. Enligt budgetpropositionen ökar regeringen forskningsanslaget i sektorn med totalt 600 Mkr. En viss andel av det befintliga forskningsanslaget fördelas också utifrån kvalitetsindikatorerna publiceringar och citeringar samt externa medel. Denna andel ökar från 10 procent till 20 procent för 2014. Fördelningsmetoden har också en garanti som innebär att ett lärosäte får erhålla minst en procents ökning av sitt forskningsanslag. För Linnéuniversitetet sker en omfördelning utifrån kvalitetsindikatorerna, vilket innebär att drygt 12 Mkr omfördelas från Lnu till andra lärosäten. Detta betyder att Linnéuniversitetet inte får del av den utökning av forskningsanslaget som sker i sektorn, förutom sin garantidel. Genom lägre tilldelning riskerar universitetet lägre prestationer som i sin tur ger minskade resurser. Dessa förutsättningar betyder att antalet vetenskapliga publiceringar måste öka inom samtliga forskningsområden och att de externa intäkterna för forskning måste öka. Linnéuniversitetet presenterade i årsredovisningen 2012 en analys baserad på det bibliometriska index som regeringen använder i fördelningen av forskningsmedel samt på UK-ämbetets statistik av totala intäkter och kostnader i verksamhetsområde forskning och utbildning på forskarnivå. Analysen visar att Linnéuniversitetets 15 (42)
prestationer i form av publikationer/citeringar ligger över rikssnittet i förhållande till samlade resurser. Linnéuniversitetets andel externa forskningsmedel av totala forskningsmedel 2012 var 34 procent vilket kan jämföras med rikssnittet på 54 procent. Till detta kan läggas att Linnéuniversitetet 31 december redovisade oförbrukade bidrag på 199 Mkr. De oförbrukade nettobidragen var på samma nivå som årets inbetalningar vilket betyder att inbetalningarna omsattes under ett år. I regeringens forsknings- och innovationsproposition har Vetenskapsrådet fått i uppdrag att utreda och lämna förslag till ett nytt resurstilldelningssystem. Systemet ska innefatta en kollegial bedömning av lärosätenas kvalitet och prestation i forskningen vilket inkluderar såväl rent vetenskapliga bedömningar som relevans och nytta för samhället. Åtgärder För att stärka starka forskningsområden på Linnéuniversitetet görs en långsiktig satsning på framstående forskningsmiljöer, Linnæus University Centers, Lnuc. Hittills har fyra Lnuc inrättats. De finns inom humaniora, ekologi, kemi och arbetsmarknadspolitik. Satsningen ligger i linje med regeringens ambitioner när det gäller att stärka ledarskap och långsiktighet i forskning. Dessa centra är nationellt ledande på sina områden och garanteras en flerårig finansiering som bas för att öka den internationella konkurrenskraften för dessa områden. Dessa fyra Lnuc är Labor Market and Discrimination Studies, Concurrences in Colonial and Postcolonial Studies, Ecology and Evolution in Microbial Model Systems och Biomaterials Chemistry. Rektor har öppnat upp möjligheten att inrätta ytterligare Lnuc. Processen att utse nya Lnuc genomförs under 2014 med planerad start till årsskiftet 2014/15. Universitetsstyrelsen har tidigare beslutat om övergripande regler för fördelning av fakultetsmedel. Dessa regler kvarstår inför forskningsbudget 2014 och ambitionsnivån har höjts genom ett kompletterande rektorsbeslut (ST 2013/292-1.1). Kraven på och incitamenten för att söka externa forskningsmedel ökar. Därför ska forskare som finansieras via fakultetsmedel även mötas av krav på att söka externa medel samtidigt som det bör diskuteras gränser för intern tilldelning på individnivå. Forskare som erhåller medel ska också lämna in en redovisning av hur pengarna har använts. För att säkerställa universitetets framtida forskningsfinansiering sker inför 2014 en omfördelning utifrån publiceringar/citeringar motsvarande 2,5 procent av forskningsanslaget. Vid omfördelning mellan fakulteterna används Vetenskapsrådets sammanställning över bibliometriskt index som ligger till grund för regeringens fördelningsmodell. För att möta framtidens krav måste forskningens koppling till innovation utvecklas. EU:s ramprogram, Horizon 2020, har forskning och innovation som utgångspunkt. Samma synsätt är utgångspunkt för forsknings- och innovationspropositionen. Familjen Kamprads stiftelse ger stöd till utbildning och forskning med anknytning till Småland. I första hand ska stöd utgå till Linnéuniversitetet och i andra hand till andra lärosäten. Stiftelsen stödjer särskilt forskningsprojekt för förbättrad 16 (42)