Studenters upplevelser i känslomässigt utmanande situationer - studenters erfarenheter under VFU

Relevanta dokument
Handledardagar, Gävle maj i Gasklockorna

Dåligt samvete. en tillgång eller börda när prioriteringsbeslut skall verkställas? Anna Söderberg. Mikael Sandlund

Integrerad sluttentamen. Reflekterande uppsats

Integrerad sluttentamen. Reflekterande uppsats

Bemötande i vården. Upplägg. Introduktion. Bemötandeärenden till patientnämndens kansli. Intervjuer med patienter som upplevt bristande bemötande

SJSD13, V Profession, etik och handledning 10 hp Kursbok fo r termin 5 (1 hp), vt 2016

Pedagogik och ledarskap Kärnkompetenser för omvårdnad igår-idag-i morgon

Avancerade specialistsjuksköterskors erfarenheter efter examen vem ifrågasätter kompetensen?

Bedömning balansgång mellan kontroll och stöd för utveckling Håkan Hult

Empati på KI s Sjuksköterskeprogram. Annika Skytt Sektionen för omvårdnad Karolinska Institutet Hösten 2014

Vårda vårdarna! Anna-Karin Edberg Professor omvårdnad, Forskningschef Högskolan Kristianstad

SJSD13, V Profession, etik och handledning 10 hp Kursbok fo r termin 5 (1 hp), ht 2016

Stress, engagemang och lärande när man är ny

Kursutvärdering / Kursrapport

Empati och medlidande i vårdmötet. Maria Arman, leg sjuksköterska, leg barnmorska, docent i vårdvetenskap

Kursrapport. Högskolan i Borås Institutionen för vårdvetenskap. Klinisk omvårdnad: Allmän Omvårdnad 25,5 Hp. Kursens namn:

Pedagogisk portfölj. Elisabeth Liljeroth Leg, sjuksköterska, Lektor, PMI, Karolinska Universitetssjukhuset

SJSD13, V Profession, etik och handledning 10 hp Kursbok fo r termin 5 (1 hp), ht 2017

När mamma eller pappa dör

Den uppfinningsrika vårdpersonalen om konflikten mellan verksamhet och informationssäkerhet

Mobilapp lär studenter reflektera över lärande och ger fördjupade kunskaper under VFU. [tççt _tv{åtçç. klinisk högskolelektor, leg Ssk, med dr.

SJSD13, III Profession, etik och handledning 10 hp Studieguide fo r termin 3 (1 hp), ht 2018

Lägga pussel och se helhetsbilden - Ambulanspersonals upplevelser och hantering efter en påfrestande situation

Samtal med den döende människan

Ragnhild Löfgren, Astrid Berg & Martin Nelzén Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, ISV Linköpings universitet

Närstående STÖD TILL DIG MED EN HJÄRT-, KÄRL- ELLER LUNGSJUK NÄRSTÅENDE TEMA NÄRSTÅENDE

NRS-Light erfarenheter av ett projekt om multimodal rehabilitering i primärvård i Västerbotten och Östergötland

Kursutvärdering / Kursrapport

IKT-medierat stöd till yrkesverksamma anhöriga till äldre närstående

Skånes universitetssjukvård. Peer Learning. en pedagogisk modell. Utifrån föreläsning av M. Stenberg och F. Nygren, Malmö Högskola

Grupphandledning för yrkesverksamma inom psykosocialt arbete

Hur åstadkommer vi ett gemensamt engagemang mellan akademin och hälso- och sjukvården kring studenternas examensarbeten?

ATT INTA ETT VETENSKAPLIGT FÖRHÅLLNINGSSÄTT

TRAUMA OCH HANDLEDNING. Annika Lichtenstein Ericastiftelsen HLU 11/13

Kursrapport. Högskolan i Borås Institutionen för vårdvetenskap. Klinisk omvårdnad: Allmän Omvårdnad 25,5 Hp. Kursens namn:

Attityder till anhöriga hos personal inom psykiatrisk vård och omsorg

KAPITEL 5 etiska och sociala aspekter

STÖD TILL NÄRSTÅENDE TILL PERSONER MED DEMENSSJUKDOM GER EFFEKT. Signe Andrén Dr Med Vet, leg. sjuksköterska [ ]

ÖVERBELASTNING OCH DESS KONSEKVENSER FÖR VÅRDEN LISA SMEDS ALENIUS

Paradigmskifte? ANNA FORSBERG

Bakom rutinerna Kunskap och omvårdnadspraxis i mänskliga gränssituationer. Inger James. /smash/search.

Etiska aspekter inom ST-projektet

Schema Hållbar utveckling värderingar, världsbilder och visioner Uppdaterad Hållbar utveckling - värderingar, världsbilder och visioner

Att hjälpa personer med psykisk ohälsa konkurrera på arbetsmarknaden. Supported Employment IPS-modellen Susanne Johansson & Pamela Andreassen

När huvudet kommer i vägen vad kan jag göra med de förlossningsrädda?

Att vara tonåring när mamma eller pappa dör

Konsten att hitta balans i tillvaron

Hur är en expert inom anestesi och intensivvård? Kompetens =? Fem dimensioner av kompetens. Fem dimensioner av kompetens

Somatisk vård för personer med långvarig psykisk sjukdom

se hela människan Nina vill att vården ska SJÄLEN

Vägen till ökad fysisk aktivitet hos vuxna med medfött hjärtfel vilka faktorer har betydelse?

ATT INTA ETT VETENSKAPLIGT FÖRHÅLLNINGSSÄTT

Bedömningsunderlag verksamhetsförlagd utbildning, Delaktighet och lärande 4, 5 hp, OM325G

Patienters upplevelse av att få information efter ett hjärtstopp.

Undersköterska i palliativ vård vilken är din roll?

Varför väljer vissa cancerpatienter att läsa sin journal via nätet? Hanife Rexhepi Doktorand, Högskolan i Skövde

Närståendes sorg före och efter ett förväntat dödsfall Maja Holm, Leg SSK, Med dr. Post doc, Sophiahemmet högskola

Specialistutbildning för sjuksköterskor Vård av äldre II, 40 poäng

Kommunicera engagerat med patienter. Lyssna. Ge patienten ett adekvat utrymme i dialogen. Visa respekt och empati.

MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder

Att leva med en person med kronisk hjärtsvikt

Stigma och självstigma- Hur påverkar det vårt arbete med personer med psykisk ohälsa?

Experiences of Screening for Postpartum Depression in Non-Native- Speaking Immigrant Mothers in the Swedish Child Health Services

ÄLDRE OCH MISSBRUK. Föreläsning För personal inom Äldreomsorgen

STÖDMATERIAL Kunskapskrav som understiger vitsordet åtta

Återkoppling i form av trepartssamtal - Erfarenheter av Nationell klinisk slutexamination (NKSE) praktiskt prov

Återkoppling från ST-läkare till handledare och aktuell sektion/klinik efter tjänstgöring under ST

SJSD13, II Profession, etik och handledning 10 hp Kursbok för termin 2 (1 hp), vt 2014

Social challenges when implementing Information Systems in a Swedish healthcare organization

Forskning i praktiken

Vad är psykisk ohälsa?

Pedagogiskt arbete Linköpings universitet

Alla läser igenom de fyra fallen för att vara delaktiga i seminariet diskussionen.

I utkanten av normen Vårdande och maskulinitet

Professionellt förhållningssätt. Mia Ramklint Uppsala universitet

Vårda hela familjen, inte bara den som är sjuk.

Forskning och böcker av. Luftfartsstyrelsen i Sollentuna 29 mars Nedärvda stressreaktioner. Kris: hot eller möjlighet? Vem är du?

SJSD13, II Profession, etik och handledning 10 hp Kursbok för termin 2 (1 hp), ht 2014

SAMHÄLLSVETENSKAPLIGA FAKULTETSNÄMNDEN. Avancerad nivå/second Cycle

Vanliga familjer under ovanliga omständigheter

Klinisk utbildningsavdelning- Att förberedas för framtidens vård

Smärta och obehag. leg. sjuksköterska. Ingeli Simmross Palliativt kunskapscentrum i Stockholms län. pkc.sll.se

Kurs: Högskolepedagogik för lärare/handledare i verksamhetsförlagd utbildning

SPECIALPEDAGOGISKT ARBETE I

Kan utbrändhet leda till samvetsstress? Anna Ekwall

RJSD13, I Profession, etik och handledning 10 hp Kursbok för termin 1 (1 hp), ht 2016

Vad gör du för att må bra? Har du ont om tid? Vad gör du med din tid? Reptilhjärnan. När du mår bra, är det mer troligt att du är trevlig mot

Underlag som stöd vid bedömningssamtal. Utgår från Lärandemål: Exempel på vad bedömningssamtalen kan ta sin utgångspunkt i eller relateras till 1.

Palliativ vård. De fyra hörnstenarna

Hur överensstämmer läkarnas farhågor med patienternas upplevelser och användning av journaler via Internet?

A3: Ungas livsvillkor & hälsa och betydelsen av fysisk aktivitet för inlärning

Reserapport Namibia. Johanna, ssk, ht 2011

Stigma och självstigma- Hur påverkar det vårt arbete med personer med psykisk ohälsa?

Välkomna! Förskola i förändring med barnens bästa utifrån ett vetenskapligt perspektiv

Bergenmodellen. Vårt sätt att förebygga och bemöta. hot och våld. på psykiatriska vårdavdelningar. i Stockholms läns sjukvårdsområde.

Verksamhetsutveckling med pedagogiska förtecken

Etiska aspekter inom ST-projektet

STUDIE AV UNGA VUXNA CANCER

Försättsblad tentamen Fakulteten för hälsa och samhälle

Transkript:

Studenters upplevelser i känslomässigt utmanande situationer - studenters erfarenheter under VFU Maria Weurlander Docent, lektor i högskolepedagogik Inst för pedagogik och didaktik

Att delta i yrkespraktiken kan vara känslomässigt påfrestande 2

Forskargruppen LiU Robert Thornberg, prof Henrik Lindqvist, lektor SU, KI och KTH Annika Wernerson, prof, forskningsledare Maria Weurlander, lektor Håkan Hult, senior forskare Linda Barman, PhD Astrid Seeberger, MD, PhD Annalena Lönn, MD, doktorand Learning in situations of perceived unpleasantness 4-årigt forskningsprojekt finansierat av Vetenskapsrådet ALF-projekt Lärar- och läkarutbildning samt sjuksköterskeutbildning

Våra studier Explorativ kvalitativ ansats Studie 1: Enkät med öppna svar Ssk-studenter (n=26) Läkarstudenter (n=37) Narrativ tematisk innehållsanalys Studie 2: Gruppintervjuer läkarstudenter (4 grupper, n=14) Grundad teori (Weurlander et al. 2018; Weurlander et al. 2019) 4

En man satte i en bullbit i halsen, som blockerade luftvägarna. I samband med detta fick han även en hjärtinfarkt. Det var oerhört otäckt att se paniken i hans ögon och hur han blev allt mer blå i ansiktet. En bild jag sent kommer att glömma. Stod som förstenad långt efter att ambulansen åkt iväg med honom. Trodde att han bara skulle kvävas mitt framför ögonen på mig. Handledaren ringde ambulansen. Sedan väntade hon in att mannen skulle hämtas, för att sedan titta på klockan och konstatera att hon slutat jobba. Sen sa hon bara hej då och gick. Jag stod kvar chockad och fick ej tillfälle att samtala om detta. ssk, kvinna, t5 5

Under kirurgkursen var jag på kärlkirurgen och in på operation kom en 90-årig kvinna med brustet aortaaneurysm. Jag och kirurgen var först på op-salen och jag fick assistera. Det blev en väldigt blodig operation och det gick åt ca 10 påsar blod. En till kirurg hoppade som tur var in så att jag slapp vara med, men han tyckte att jag skulle känna på livets puls, dvs hålla en peang på aortan. Detta var en speciell upplevelse. Senare under op fick hon hjärtstopp, kirurgerna fick göra HLK och hon fick åter rytm. De la en vakuumförpackning över det hela och kunde inte stänga igen helt denna dag. Jag fick ingen uppföljning eller frågor om hur det kändes. Jag vet inte hur det gick för henne men det hela kändes makabert och troligen onödigt då hon hade väldigt låga odds att överleva. Det var en ganska rå stämning. Inga frågor om hur det kändes. Ingen debriefing hur det gick. Hade varit bra att diskutera etiken i att göra denna op på en 90-åring som var svårt sjuk. Att få veta hur det gick sen och prata om hur det var att se denna blodiga operation och assistera. läk, man, t11 6

Studenters upplevelser i känslomässigt obehagliga situationer o o o o o Hantera sjukdom och död Oprofessionellt beteende Dilemman angående behandling/ hantering Relaterar till patienten som människa Använda patienter för eget lärande (Weurlander et al. 2018) 7

Hantera sjukdom och död Döden och den döda kroppen Svårt sjuka patienter 8

Oprofessionellt beteende Handledare eller annan vårdpersonal o Brist på medkänsla o Nonchalans 9

Dilemman angående behandling/ hantering o o Etiska funderingar kring nyttan med behandling/ tvångsvård Olika uppfattningar om behandling/ hantering 10

Relaterar till patienten som människa o o Patientens livsöde berör Relaterar till egna personliga erfarenheter 11

Använda patienter för eget lärande Mötte tidigt under VFU:n en patient på hematologen som hade dåliga utsikter. Han var inte min patient, men jag blev inknuffad till honom för att han hade intressant status: mekanisk ileus med metalliska tarmljud. Det kändes väldigt jobbigt och falskt att gå in till denna patient, som stirrade tomt in i väggen och var tydligt deprimerad, bara för att vidga mina referensramar. Särskild svårt blev det kanske... att inte ha den psykiatriska basen. Jag försökte lyssna på patienten och vad han kände, men det var svårt att nå fram. Jag tror tyvärr inte att jag tog upp mina tankar kring detta med handledaren. läk, man, t11 12

Att prata om det Kurskamrater Familj och vänner Handledare Men många studenter lämnas ensamma att hantera sina upplevelser Reflektionsseminarium 13

Känslomässigt påfrestande situationer Osäkerhet och otillräcklighet Otillräckliga kunskaper Kamp att hantera känslor Upplevd negativ kultur Ingen självklar plats i teamet Har jag det som krävs? Vill jag vara en del av denna yrkeskultur? (Weurlander et al. 2019)

Att socialiseras in i ett yrke Teoretiska kunskaper och praktiska färdigheter Professionellt omdöme och förhållningssätt Lära sig hantera känslomässiga aspekter Social process sker i interaktion med yrkesverksamma i en given miljö (Scanlon, 2011; Wenger, 1998)

Vårdyrken innebär en hög emotionell belastning Stressjukdomar ökar bland sjuksköterskor och läkare Vårdfokus 2017-02-16 Samvetsstress bidragande orsak till utbrändhet i vården Ann-Louise Glasberg, avhandling Sjukskrivningarna bland kvinnliga läkare ökar Umeå universitet, 2007 Läkartidningen 2017-02-24

Stress och emotionell påfrestning måste hanteras Olika copingstrategier: Problemfokuserade aktiva och undvikande Känslofokuserade - aktiva och undvikande Data från nationell enkät (647 studenter): Självkritik och social distansering associerat med högre risk för psykisk ohälsa. Hög grad av självtillit (self-efficacy) är en skyddande faktor. Kvinnor skattar lägre grad av självtillit - högre risk för psykisk ohälsa. (Weurlander et al. manuskript)

Att fundera vidare på Att studenter upplever situationer som berör dem känslomässigt är en del av professionsutbildningarna. Hur förbereder vi dem för det? Hur möjliggör vi för dem att diskutera och reflektera över sina upplevelser? Hur stöttat vi kvinnliga studenters utveckling av självtillit? Hur hjälper vi dem att utveckla strategier för selfcare och resilience? 18

Referenser Scanlon, L. (2011) Becoming a professional. In: Scanlon, L. ed. Becoming a Professional: An interdisciplinary analysis of professional learning. Dordrecht, NL; Springer. Pp 13-32. Wenger, E. (1998) Communities of Practice: Learning, Meaning and Identity. New York, NY: Cambridge University Press. Weurlander M, Lönn A, Seeberger A, Broberger E, Hult H & Wernerson A. (2018) How do medical and nursing students experience emotional challenges during clinical placements? International Journal of Medical Education, 9:74-82. Weurlander, M, Lönn, A, Seeberger, A, Hult, H, Thornberg, R & Wernerson, A. (2019) Emotional challenges of medical students generate feelings of uncertainty. Medical Education, 53: 1037 1048.