2012-02-21 VERK 2009/161 Projektplan version 2.0 Akt.nr: 204903 Handläggare: Anton Lager

Relevanta dokument
Kommittédirektiv. Utvärdering av hanteringen av flyktingsituationen i Sverige år Dir. 2016:47. Beslut vid regeringssammanträde den 9 juni 2016

Uppdrag att genomföra insatser för att förbättra vården för personer med kroniska sjukdomar

Skolinspektionen Nyanlända 2016

Riktlinjer - Rekryteringsprocesser inom Föreningen Ekonomerna skall vara genomtänkta och välplanerade i syfte att säkerhetsställa professionalism.

Yrkesintroduktion för socialtjänstens barnoch ungdomsvård

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? Stockholms län Resultat för Farsta Hemtjänst

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen 2013? Verksamhetsresultat för Norrköping Hemtjänst

S2011/8505/FS (delvis) Kammarkollegiet Box Stockholm

Uppdrag att utreda förutsättningarna att följa väntetider på sjukhusbundna akutmottagningar

Beslut efter uppföljning för gymnasieskola med yrkes- och introduktionsprogram

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? Resultat för Lund Hemtjänst

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? Resultat för Hallsberg Hemtjänst

Ängelholms kommuns mångfaldsplan åtgärdsplan för verksamhetsåret 2011

Rutin för rapportering och handläggning av anmälningar enligt Lex Sarah

Uppsala. UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN

Likabehandlingsplan för läsåret

Uppdrag att ta fram kunskapsstöd som är inriktat på attityder och värderingar kring jämställdhet, maskulinitet och våld

Följsamhet till fullmäktiges reglemente för intern kontroll

Systematiskt kvalitetsarbete

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen 2013? Verksamhetsresultat för Norr Särskilt boende

Hälso- och sjukvårdslagen

Kommittédirektiv. En samordnad utveckling av validering. Dir. 2015:120. Beslut vid regeringssammanträde den 19 november 2015

Folkhälsopolitisk policy för Östergötland

Narkotikakommissionen Östersunds kommun. 22 januari 2015 Malin Carlström, vik. koordinator drogförebyggande arbete

Regeringsuppdrag om yrkesutbildning

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Broby förskola. Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskola

Svar på motion om att utreda åtgärder för att öka tryggheten hos främst flickor

Förslag till Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps föreskrifter om statliga myndigheters risk- och sårbarhetsanalyser

1. Problemet. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Konsekvensutredning 1 (5) Datum

Dokumentationsuppdraget en sammanfattning

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? Resultat för Mark Särskilt boende

Att vara tonårsförälder i Karlskoga och Degerfors

FÖRSKOLAN FYRKLÖVERNS LIKABEHANDLINGS PLAN/ PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING. Läsåret 15/16

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen 2013? Verksamhetsresultat för Systrarna Odh s Hemtjänst Hemtjänst

Två rapporter om bedömning och betyg

Samverkan för att minska ungdomsarbetslösheten i Sverige. Hur arbetar Arbetsförmedlingen och kommunerna tillsammans

Gemensamma författningssamlingen avseende hälso- och sjukvård, socialtjänst, läkemedel, folkhälsa m.m.

Reglemente för omsorgsnämnden i Vellinge kommun

VERKSTÄLLANDE UTSKOTTET 12-10

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? Resultat för Solbacka (minst 7 svarande) Särskilt boende

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? Stockholms län Resultat för CL Assistans AB (minst 7 svarande) Hemtjänst

Förskolan Vårskogen, Svaleboskogen 7. Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Uppdrag att betala ut bidrag för förbättringar i den psykiatriska heldygnsvården samt medel för utvärdering

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? Resultat för Herrhagen (minst 7 svarande) Hemtjänst

Folkhälsorådets reglemente

Överenskommelse om samverkan mellan socialförvaltningen och vård- och omsorgsförvaltningen. Mål, utgångspunkter och styrning

BRUKARUNDERSÖKNING EKONOMISKT BISTÅND IFO 2015 SOCIALFÖRVALTNINGEN

Äldreomsorgnämndens rapport till kommunfullmäktige angående antal beslut om bistånd som inte har verkställts till och med 31 mars 2013

Uppdrag att samordna en försöksverksamhet med krav på lämplighet vid tillträde till lärar- och förskollärarutbildning

STUDIEHANDLEDNING Spice - Hur farligt är det?

Utveckla arbetsmiljö och verksamhet genom samverkan

Beslut för fritidshem

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? Resultat för HTJ Östermalm (minst 7 svarande) Hemtjänst

Riktlinjer för Kultur- och utbildningsnämndens systematiska kvalitetsarbete. Fastställd , 44.

Utredningen om samhällsorientering för nyanlända invandrare. Sverige för nyanlända

Socialstyrelsens författningssamling

Policy för bedömning i skolan

Rapport. Medlemsundersökning om skolgången. Autism- och Aspergerförbundet

Medarbetarenkäten 2016 handledning för förbättringsarbete

Beslut för gymnasieskola

Socialstyrelsens författningssamling. Socialnämndens ansvar för barn och unga i familjehem, jourhem eller hem för vård eller boende

Särvuxpedagogernas rikskonferens 2010

Sanktioner Uppföljning av restauranger som fått beslut om föreläggande/förbud år 2010

BARN OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN Ingrid Lööw (6)

Äldreomsorgnämndens rapport till kommunfullmäktige angående antal beslut om bistånd som inte har verkställts till och med 30 juni 2012

Länsstyrelsens uppdrag Allmänna råd om Socialnämndens arbete med våldsutsatta kvinnor samt barn som bevittnat våld, Katarina Edlund

Reviderad förbundsordning för Samordningsförbundet Activus i Piteå gällande från

Beslut för grundsärskola

MSBs modell för styrning av övningsverksamhet inom samhällskydd och beredskap. Rolf Olsson Chef Övningsenheten

Riktlinjer för personligt ombud SN-2010/124

RIKTLINJER FÖRENINGSSTÖD TILL FÖRENINGAR MED SÄRSKILD SOCIAL INRIKTNING

Svenska erfarenheter av att arbeta med hälsokonsekvensbedömningar (HKB) Ida Knutsson Enheten för miljöhälsa

Arbetsmarknaden styr ungas val av utbildning

Granskning av ansvarsutövande och intern kontroll år 2014

Konsultation med skolan

En stärkt yrkeshögskola ett lyft för kunskap (Ds 2015:41)

Kvalitetsgaranti - Enheten för vuxna

Likabehandlingsplan 2015

Sid i boken Rekrytering. Författare Annica Galfvensjö, Jure Förlag

Rutin för betygsättning vid icke legitimerad lärares undervisning

Svar på skrivelse om sexuella trakasserier mot unga tjejer under We are Sthlm

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? Resultat för Stockholm_Din hemtjänst i Stockholm AB (minst 7 svarande) Hemtjänst

I dialog med FINSAM så beslutades att prova ett framdiskuterat upplägg för detta under fyra månader som ett pilotprojekt.

Regeringens skrivelse 2015/16:70

10-11 Lönejämförelse mellan kvinnor och män

Sektionen för Beteendemedicinsk smärtbehandling

Få jobb förmedlas av Arbetsförmedlingen MALIN SAHLÉN OCH MARIA EKLÖF JANUARI 2013

Riktlinjer för medborgardialog

LEDNINGSSYSTEM FÖR SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE I BROMMA STADSDELSNÄMND

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? Resultat för Skogåsa (minst 7 svarande) Särskilt boende

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? Resultat för Solna_1:a Hemtjänst o Vård kompaniet (minst 7 svarande) Hemtjänst

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? Resultat för Stockholm_AVA assistans hemtjänst (minst 7 svarande) Hemtjänst

Skolförvaltningen Verksamhetsområde Södra. Elevhälsoplan. Verksamhetsområde Södra. F-klass åk 3. Fritidshem. Solenskolan.

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? Resultat för Stockholm_AB Jessys assistans (minst 7 svarande) Hemtjänst

Kommittédirektiv. Inrättandet av ett nytt universitet som omfattar verksamheterna vid Växjö universitet och Högskolan i Kalmar. Dir.

Informationsplan för delprojekt Information och utbildning inom Insektsbekämpning 2011

Sandeplanskolan. Kunskap, arbetsro och trivsel. Likabehandlingsplan

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? Stockholms län Resultat för Kampementets Äldreboende (minst 7 svarande) Särskilt boende

Ansökan om projektmedel för förebyggande arbete mot hedersrelaterat våld

ADMINISTRATIVA REGLER OCH VÄGLEDNING

Transkript:

Reviderad projektplan inför år 2012 avseende regeringsuppdrag att kartlägga det förebyggande arbetet i kommunerna som särskilt riktas till barn och ungdomar i olika risksituationer samt att ta fram och följa upp indikatorer Uppdragets karaktär och innehåll Ursprungligt regeringsuppdrag Regeringen gav år 2009 Statens folkhälsoinstitut ett treårigt uppdrag att kartlägga det förebyggande arbete i kommunerna som är särskilt riktat till barn och ungdomar i olika risksituationer (Reg.beslut III:5, 2009-04-02, S2009/2925/FH). Syftet med uppdraget var att skapa förutsättningar för jämförelser och verksamhetsutveckling i kommuner, särskilt genom att ta fram och följa indikatorer i form av mätbara mått som speglar både befintliga insatser och åtgärder som vidtagits för att utveckla arbetet. Regeringen betonar att kartläggningen gäller det selektivt preventiva arbetet, det vill säga insatser för barn i utsatta miljöer, och inte de primärpreventiva insatser som syftar till att förebygga uppkomsten av miljöer där barn far illa eller de indikerade insatser som primärt har målet att åtgärda redan uppkomna problem. Inom det selektivt preventiva arbetet skulle kartläggningen ge en samlad bild av insatser och åtgärder för barnen och ungdomarna, och exempelvis inte avgränsas till vissa aktörers insatser eller till insatser som vänder sig direkt till barnen. En viktig del i uppdraget var att kartlägga vilka grupper av barn som förebyggande insatser riktas till. Kartläggningar genomförda år 2010 och 2011 Två kartläggningar har genomförts inom ramen för uppdraget. Resultatet av dessa kartläggningar har återredovisats till regeringen (Socialdepartementet) den 31 mars 2010 respektive den 30 juni år 2011. Den första kartläggningen presenterades år 2010 och avsåg situationen år 2009. Den genomfördes via en enkät som skickades till socialförvaltningarna i samtliga kommuner. Svarsfrekvensen var relativt låg, 51 procent, och undersökningen hade därtill ett omfattande internt bortfall. Genom kartläggningen kunde dock olika typer av insatser och målgrupper identifieras, liksom åtgärder för att utveckla det förebyggande arbetet. I 2011 års kartläggning, avseende år 2010, riktades enkäten till ett mindre antal kommuner (45 stycken) än tidigare men till ett större antal aktörer (17 stycken). Ett tydligt resultat från kartläggningen var dock att socialtjänsten är huvudaktör när det gällde insatser på området. Svarfrekvensen varierade mellan aktörerna, men endast hos fem aktörer var svarsfrekvensen över 50 procent. Till de problem som respondenterna angav hörde att de hade svårt att avgränsa det selektivt förebyggande arbetet samt att redogöra för exakt statistik om insatserna. 1

Reviderat uppdrag inför år 2012 Inför år 2012 ska det pågående regeringsuppdraget samordnas med ett nytt uppdrag som tillkommit år 2011 (Reg.beslut II:1, 2011-06-30, S2011/6353/FST). Det nya uppdraget innebär att Socialstyrelsen i samråd med Statens folkhälsoinstitut och Sveriges Kommuner och Landsting ska leda, samordna och stimulera till ett nationellt utvecklingsarbete av stöd till barn i familjer med bland annat missbruk. Statens folkhälsoinstitut ska särskilt stödja kunskaps- och kvalitetsutveckling av metoder på området. Med hänsyn till nya regeringsuppdraget har Socialdepartementet och Statens folkhälsoinstitut kommit överens om att 2012 års kartläggning särskilt ska syfta till att ge fördjupade kunskaper om kvaliteten hos de förebyggande insatserna för barn i risksituationer. Mål I avsikt att kunna bidra till såväl jämförelser och verksamhetsutveckling som till fördjupade kunskaper om kvaliteten på olika insatser är kartläggningens målsättning att för varje typ av insats: 1. Beskriva det syfte med insatsen som utförarna framhåller samt det som förväntas vara insatsens verksamma komponenter (syfte och mekanismer) 2. Beskriva utförandet av insatsen (praktisk utformning) 3. Diskutera de empiriska beläggen för positiva effekter av insatsen (vetenskapligt stöd) Kartläggningarna är 2009 och 2010 har haft stora bortfall. I syfte att försöka minska bortfallet kommer årets kartläggning att använda djupintervjuer med chefer som insamlingsmetod istället för enkäter. Cheferna förväntas genom sin funktion ha kännedom om såväl mål som utformning av olika insatser. Intervjuer förebygger också internt bortfall genom att man direkt kan föra en diskussion om frågor som upplevs som svåra. Begreppet selektiv prevention och de fördefinerade målgrupper som tillämpats i tidigare kartläggningar kommer inte att användas vid intervjuerna. Istället görs en bedömning av vilka insatser som fungerar selektivt preventivt efter att data samlats in. Avgränsning Årets kartläggning avgränsas till att endast avse socialtjänstens verksamhet. Därutöver utesluts de delar av socialtjänstens verksamhet som inte avser sekundär prevention, som finns kartlagda sedan tidigare och/eller som redan kartläggs inom ramarna för annat utvecklingsarbete. Dessa är: - Insatser inom socialtjänstens missbruksvård - Dygnsvård av barn och ungdomar - Försörjningsstöd 2

Genomförande av kartläggning 2012 Kartläggning 2012 planeras ha följande upplägg: 1. Samma urval av kommuner och stadsdelar som användes i 2011 års kartläggning kontaktas. En deltagarfrekvens på drygt hälften ger ca 25 svarande kommuner/socialförvaltningar. 2. Brev med en inbjudan, beskrivning av kartläggningen och uppmuntran att lämna synpunkter på genomförandet skickas till cheferna vid de berörda socialförvaltningarna. 3. Tabeller och intervjuguider utformas och pilottestas hos ett mindre urval av chefer. Slutliga mallar konstrueras och skickas till alla berörda socialförvaltningar i god tid innan den slutliga datainsamlingen genomförs i form av telefonintervjuer. Den information som kommer att efterfrågas är framförallt; Typ av insats (ex stödsamtal, hembesök, praktik etc.) Vem/vilka insatsen varit avsedd för (ex barn, vuxna, tonåringar, ensamstående föräldrar etc.) [I de fall målgruppen för en insats inte specifikt är barn eller föräldrar (utan exempelvis vuxna med ett visst problem):] Ungefär hur stor andel som uppskattas bo med eller vara biologiska föräldrar till barn under 21 år (ex insatsen erbjuds ensamstående vuxna och omkring en fjärdedel av deltagarna uppskattas vara föräldrar ) Vem/vilka som genomfört insatsen och hur mycket tid de har lagt på insatsen under två månader, totalt inklusive förberedelse/kringarbete etc. (ex två familjeterapeuter, halvtid under hela perioden ) Vilket resultat som förväntas av insatsen (ex bättre relationer, stärkt ekonomi, större självinsikt etc.) Beskrivning av insatsens innehåll (om den ex alltid är individanpassad, innehåller vissa komponenter, bygger på vissa principer, baseras på en viss teori, en viss profession eller dylikt) Om insatsen genomförs vid behov eller om det finns ett typiskt antal sessioner och i så fall hur många Ungefär hur många som bedöms ha tagit del av insatsen under de två senaste månaderna Om någon specifik uppföljning är kopplad till insatsen, och i så fall vilken 3

4. Insatserna sammanställs. Med hjälp av redan publicerade litteratursammanställningar diskuteras därefter; Det vetenskapliga stödet för att det utfall som insatsen syftar till är av betydelse för barnens hälsa (ex sambandet mellan socialt stöd och hälsa) Det vetenskapliga stödet för att det som framhålls som verksamt i insatsen verkligen har en sådan effekt (ex resultat från utvärderingar av självhjälpsgruppers effekt på det sociala stödet) Den praktiska utformningen i relation till insatsens syfte och komponenter (ex diskussion om antalet barn som deltar i grupperna) Diskussionen om det vetenskapliga stödet koordineras i relevanta delar med de pågående uppdragen att leda, samordna och stimulera till ett nationellt utvecklingsarbete av stöd till barn i familjer med missbruk m.m. samt utbetalning av medel, utreda konsekvenserna för Statens folkhälsoinstitut av att tillämpa GRADE-systemet för värdering av vetenskapligt stöd samt utreda utformningen av rekommendationer för metoder och strategier på folkhälsoområdet. Samverkan Inför revideringen har samtal förts med referensgruppen. Projektplanen skickas också för kännedom till den referensgrupp som sedan tidigare är knuten till uppdraget samt styrgruppen för uppdraget att leda, samordna och stimulera till ett nationellt utvecklingsarbete av stöd till barn i familjer med missbruk m.m. samt utbetalning av medel som leds av Socialstyrelsen och där SKL ingår. Institutet ska sprida resultaten från de genomförda kartläggningarna och i detta ta stöd av de av regeringen finansierade länssamordnarna vid landets länsstyrelser som arbetar med alkohol-, narkotika-, dopnings- och tobaksförebyggande insatser. Projektorganisation år 2012 Projektansvarig: Anton Lager Arbetsgrupp: Pia Kvillemo, Åsa Wallin och Jenni Niska. I arbetet med barn i riskmiljöer medverkar även Annika Frykholm (finns tillgänglig som resursperson). Referensgrupp: En referensgrupp finns sedan tidigare knuten till uppdraget (med representanter från SoS, SKL, Rikspolisstyrelsen, CAN och FHI). Övergripande styrning och uppföljning av genomförandet av projektet Avdelningschef Anna Bessö. 4

Resurser och budget Projektorganisationsens personalkostnader (för projektledare och arbetsgrupp) finansieras inom ramen för Statens folkhälsoinstituts ordinarie verksamhetsbudget. Kostnader om ca 100 000 kronor beräknas tillkomma för resor, möten, arvoden, språkgranskning av slutrapport etc. Regeringen har anslagit 500 000 kronor för genomförandet av det treåriga regeringsuppdraget. Av dessa medel återstår 27 000 kronor att disponera år 2012. Institutet avvaktar besked från Socialdepartementet om huruvida medel från ett kommande anslag för det nationella utvecklingsarbetet 2012 kan användas för kartläggningen. Om inte medel från detta uppdrag kan användas belastas förvaltingsanslaget. Återredovisning av uppdraget Resultatet av kartläggning 2012 ska återredovisas till regeringskansliet (Socialdepartementet) senast 1 oktober 2012. Revidering av återredovisningsdatum kommer att skivas in i institutets regleringsbrev vid kommande revidering av regleringsbrevet. Det nya återredovisningsdatumet finns dock dokumenterat i mejl från Socialdepartementet. Tidplan Övergripande tidplan för regeringsuppdraget 2009-2012 April-december 2009 Förberedelser för kartläggning av insatser för 2009. Januari-mars 2010 Genomförande av den första kartläggningen. Mars 2010 Återredovisning till regeringen. April- december 2010 Förberedelser för kartläggning av insatser för 2010. Januari-juni 2011 Genomförande av den andra kartläggningen. Juni 2011 Återredovisning till regeringen. Juli-december 2011 Förberedelser för kartläggning av insatser för 2011. Januari september 2012 Genomförande av den tredje kartläggningen (se tidplan nedan). Oktober 2012 Slutredovisning till regeringen. Preliminär tidplan för kartläggning 2012 Januari-februari Urval av vilka kommuner/socialförvaltningar som ska ingå i kartläggning 2012 Förslag till datainsamlingsmall och utvärderingsprocess utformas Mars Inbjudan om att delta i kartläggning 2012 skickas till berörda kommuner eller socialförvaltningar Pilotundersökning av mallar och intervjuguider Underlag för datainsamling skickas till berörda kommuner/socialförvaltningar April Datainsamling genomförs i form av intervjuer Maj Sammanställning och analys av insamlade data Juni-Augusti Rapportskrivning 5

Beslutsföredragning Slutrapport för hela uppdragsperioden 2010-2012 återredovisas till regeringen senast den 30 september 2012 6