Handlingar till kommunstyrelsens sammanträde 2011-09-26

Handlingar till kommunstyrelsens sammanträde 2011-09-26 Ärenderubrik Diarienummer 3 Godkännande av avtal gällande tydligt medlemsansvar i Kommuninvest KS 2011.111 4 Bostadsbyggnadsprognos 2011-2020 KS 2010.086 5 Kommunplan 2012-2014 KS 2010.249 6 Månadsuppföljning juni 2011 kommunstyrelsen KS 2011.221 7 Månadsuppföljning juni 2011 samtliga nämnder KS 2011.210 8 Avslut stiftelsen Sahlins premiefond KS 2011.185 9 Information - Vallentuna 2015 10 Vallentuna 2015, förslag till ny förvaltning KS 2010.049 11 Förslag till ny organisation samhällsbyggnadsfrågor KS 2011.217 12 Delegering av beslut om utvidgning av tillämpning av LOV KS 2011.192 13 Redovisning av Länsstyrelsens tillsyn av Överförmyndarnämndens verksamhet 2011 KS 2011.184 14 Förändringar i arkivorganisationen i samband med omorganisation KS 2011.160 15 Bidrag till Hemvärnet 2011 KS 2011.179 16 Revidering av kriskommunikationsplan KS 2011.220 17 Deltagande i KSL:s gemensamma kravställning och upphandling av e-arkiv KS 2011.187 18 Yttrande angående granskning av den interna kontrollen i lönerutinen KS 2011.071 19 Skyltpolicy KS 2010.129 20 Remiss - Länsstyrelsens klimat- och energistrategi KS 2011.193

21 Avfallsföreskrifter och avfallsplan för Österåkers kommun KS 2011.183 22 Revidering av kommunstyrelsens delegationsordningks 2011.131 23 Gemensamt överförmyndarkansli i kommunerna Norrtälje, Täby, Vallentuna och Österåker KS 2011.150 24 Trafikstrategi för Vallentuna kommun KS 2011.225 25 Önskemål om komplettering gällande ansökan om nytt miljötillstånd för Stockholm Arlanda KS 2010.021

Ärende 3

VALLENTUNA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE KOMMUNLEDNINGSKONTORET 2011-06-10 DNR KS 2011.111 PATRIC ANDERSSON SID 1/6 EKONOMICHEF PATRIC.ANDERSSON@VALLENTUNA.SE KOMMUNSTYRELSEN Tjänsteskrivelse Godkännande av regressavtal och avtal om ansvar för motpartsexponeringar avseende derivat med Kommuninvest i Sverige AB Kommunledningskontorets föreslår kommunstyrelsen att föreslå fullmäktige att besluta: att Vallentuna kommun ingår nytt regressavtal med Kommuninvest ekonomisk förening och medlemmarna i föreningen samt Kommuninvest i Sverige AB. att regressavtalet ska ersätta nuvarande regressavtal, benämnt Avtal, daterat med början den 7 maj 1993. att Vallentuna kommun ingår avtal med Kommuninvest i Sverige AB gällande kommunens ansvar för Kommuninvest i Sverige AB:s motpartsexponeringar avseende derivat. att kommunstyrelsens ordförande och ekonomichefen bemyndigas att i förening att underteckna ovan angivna avtal för Vallentuna kommuns räkning. Ärendet i korthet Medlemmarna i Kommuninvest ekonomisk förening beslutade vid stämman 2011 att medlemmarna ska ingå dels ett förtydligat regressavtal som ersätter nuvarande regressavtal, dels ett garantiavtal om medlemmarnas ansvar för Kommuninvests motpartsexponeringar avseende derivat. Regressavtalets lydelse framgår av bilaga 3, och garantiavtalets lydelse framgår av bilaga 2. Vallentuna kommun blev medlem i Kommuninvest ekonomisk förening år 2010. KOMMUNLEDNINGSKONTORET TUNA TORG 1 186 86 VALLENTUNA TFN 08-587 850 00 FAX 08-587 850 88 KOMMUN@VALLENTUNA.SE WWW.VALLENTUNA.SE

VALLENTUNA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE KOMMUNLEDNINGSKONTORET 2011-06-10 DNR KS 2011.111 SID 2/6 Bakgrund Kommuninvest i Sverige AB lämnar i skrivelse 2011-04-11 följande redogörelse. Kommuninvest skapades utifrån grundidén att tillsammans får svenska kommuner och landsting bättre villkor för sina investeringar än vad de får var och en för sig. Idag har föreningen 262 medlemmar. Kommuninvests förmåga att bistå medlemmarna med stabil och kostnadseffektiv finansiering baseras på dess mycket höga kreditvärdighet. Avgörande för finansmarknadens förtroende för Kommuninvest är den solidariska borgen som krävs för ett medlemskap i Kommuninvest. Borgensåtagandet innebär att medlemmarna har ett solidariskt ansvar för Kommuninvests samtliga förpliktelser. Sedan verksamheten startade har sättet att arbeta med finansiering ändrats på många olika sätt. Omvärlden ser annorlunda ut. Medlemmarnas krav på finansiering har förändrats. De har önskemål om snabb lånehantering samtidigt som inga bindande låneåtaganden lämnas i förväg. För Kommuninvests del ställer detta krav på en högre betalningsberedskap. Vidare använder Kommuninvest idag olika typer av försäkringsinstrument, så kallade derivat, för att minska riskerna i upplånings- och utlåningsverksamheten samt likviditetsförvaltningen. Därutöver har medlemmarna i ägardirektiven angivit att Kommuninvest vid alla tillfällen ska ha en tillfredsställande likviditet. Krav på likviditet föreligger även från myndigheter och kreditvärderingsföretag. Genom de förändringar som har skett i verksamheten och de krav som i övrigt ställs, behöver medlemmarna ingå de två nya avtalen. Därigenom tillförsäkras att medlemmarnas ansvar för Kommuninvests åtaganden blir tydligt även i framtiden. Ändringarna innebär inte något utökat medlemsansvar, då den solidariska borgen, som redan idag innebär ett totalansvar för verksamheten, inte ändras.

VALLENTUNA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE KOMMUNLEDNINGSKONTORET 2011-06-10 DNR KS 2011.111 SID 3/6 Kommuninvest gör den bedömningen att genom de två nya avtalen ska någon ytterligare ändring av de avtal som rör medlemsansvaret inte behöva göras inom överskådlig tid. Föreningsstämmans beslut att ingå de två avtalen har föregåtts av utredningar och diskussioner i föreningsstyrelsen samt har presenterats vid de 22 medlemssamrådsmöten som hållits under våren 2011. Ett förtydligat regressavtal Detta avtal ersätter nuvarande regressavtal och reglerar det inbördes ansvaret mellan medlemmarna om Kommuninvests fordringsägare skulle framställa anspråk gentemot någon medlem med hänvisning till det solidariska borgensåtagandet. Vidare reglerar regressavtalet den närmare proceduren om ett krav på betalning skulle framställas gentemot en medlem. Ansvaret i regressavtalet för förfinansieringen (den del av upplåningen som ännu ej är utlånad) är gemensamt för alla medlemmar. Ansvaret står i relation till medlemmens andel av föreningens totala insatskapital. När det gäller den del av upplåningen som använts för utlåningen är enbart de medlemmar som lånar ansvariga. Detta ansvar sker i förhållande till medlemmens andel av Kommuninvests totala utlåning. Ett nytt garantiavtal beträffande ansvar gällande motpartsexponeringar i derivat För att minska valuta- och ränteriskerna i verksamheten använder Kommuninvest sig av derivat ett slags försäkringsinstrument. De vanligaste derivaten är swappar, optioner och terminer. Beroende på räntans eller valutans utveckling kommer Kommuninvest att ha en skuld eller en fordran på sin motpart. Garantiavtalet omfattar den fordran som Kommuninvest har på sin motpart, medan den solidariska borgensförbindelsen reglerar Kommuninvests skuld till motparten. Motpartsrisken avser risken att motparten i en transaktion inte kan

VALLENTUNA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE KOMMUNLEDNINGSKONTORET 2011-06-10 DNR KS 2011.111 SID 4/6 fullgöra sina åtaganden. Om inte motparten klarar av sina åtaganden kan Kommuninvest begära att medlemmarna fullgör sitt betalningsansvar enligt garantiavtalet. I likhet med det grundläggande solidariska borgensåtagandet är ansvaret för motpartsexponeringar genom derivatkontrakt gemensamt för alla medlemmar när det gäller förfinansieringen (derivat kopplade till den del av upplåningen som ännu ej är utlånad). Ansvaret utgörs av medlemmens andel av föreningens totala insatskapital. När det gäller de derivat som är kopplade till utlåningen är enbart de medlemmar som lånar ansvariga. Detta ansvar sker i förhållande till medlemmens andel av Kommuninvests totala utlåning. Medlemmarnas ansvar för motpartsexponeringar gällande derivat regleras idag i Kommuninvests utlåningsreverser och kommer därför att utmönstras ur dessa så snart det nya garantiavtalet blir gällande. Kommuninvests skyddssystem Kommuninvest arbetar hela tiden aktivt för att förebygga finansiella förluster. Som kreditinstitut ska Kommuninvest alltid bedriva verksamheten inom ramen för de krav som samhället uppställt i den finansiella lagstiftningen och genom Finansinspektionens normering. Medlemmarna har i ägardirektiv fastslagit den grundläggande synen på risk. Kommuninvest får inte driva sådana verksamheter som innebär att risknivån överstiger vad som hade varit tillåtet risktagande för en kommun eller ett landsting enligt kommunallagen. Riskerna i verksamheten ska minimeras och den totala risknivån får inte äventyra Kommuninvests finansiella situation. Den grundläggande principen för Kommuninvests riskhantering är att villkoren för upplåning och utlåning ur ett riskperspektiv ska vara likvärdiga. Syftet är att minimera eller eliminera de risker som uppstår i verksamheten. Kommuninvests regler och processer har utformats för att säkerställa en

VALLENTUNA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE KOMMUNLEDNINGSKONTORET 2011-06-10 DNR KS 2011.111 SID 5/6 systematisk och trygg riskhantering. Bolagsstyrelsen har det övergripande ansvaret för riskexponering och hantering av risker samt beslutar om bolagets övergripande riskpolicy och instruktioner för finansverksamheten. Kommuninvest ställer höga krav på motparterna. Placeringar av ännu inte utlånat kapital sker i första hand i värdepapper utfärdade av stater, statligt garanterade finansiella institutioner med hög kreditvärdighet, banker med hög kreditvärdighet eller i form av säkerställda obligationer. Motpartsriskerna vid användning av derivat begränsas genom att kontrakt ingås med motparter med hög kreditvärdighet. Motpartens kreditbetyg är avgörande för vad Kommuninvest är beredd att acceptera när det gäller derivatens löptid, struktur och tillåten riskexponering. För att begränsa risker och exponeringar som uppkommer på grund av värdeförändringar i derivat, ingår Kommuninvest säkerhetsavtal med motparterna. Dessa ger Kommuninvest en rätt att under vissa förutsättningar kräva, men också en skyldighet att ställa, säkerheter. Kommuninvests kapitalbas uppgick den 31 december 2010 till cirka 944 miljoner kr. Det utgör den primära ekonomiska bufferten om något negativt händer. Under november 2010 har Kommuninvest stärkt kapitalbasen med 1 miljard kr genom ett förlagslån från medlemmarna. Syftet med en större kapitalbas är att öka förmågan att hantera allvarliga störningar. Medlemmarna har i ägardirektiv angivit att den utökade kapitalbas som blir följden av det eviga förlagslånet, inte får användas för att öka Kommuninvests totala risknivå. De tillgångar som ingår i Kommuninvests verksamhet påverkar medlemsansvaret. Tillgångarna utgörs primärt av utlånade medel samt placeringar av likviditeten. I en situation där medlemsansvaret skulle bli aktuellt, kan Kommuninvest sälja tillgångarna och använda deras värde för att återbetala genomförd upplåning. Därigenom minskas det totala medlemsansvaret.

VALLENTUNA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE KOMMUNLEDNINGSKONTORET 2011-06-10 DNR KS 2011.111 SID 6/6 Övrigt Samtliga medlemmar i Kommuninvest behöver ingå de två nya avtalen. Dessa utgör en förutsättning för medlemskap i Kommuninvest och bygger på de skyldigheter en medlem har gentemot föreningen och övriga medlemmar. Vidare utgör ett ingående av de nya avtalen en förutsättning för att kunna låna pengar från Kommuninvest. Handlingar 1. Begäran om godkännande av avtal gällande tydligt medlemsansvar 2. Reviderat Förslag till avtal gällande kommunens ansvar för Kommuninvests motpartsexponeringar avseende derivat (daterad 2011-04-07) 3. Reviderat Förslag till avtal om regress m.m. (Daterad 2011-04-07) 4. Godkännande av regressavtal och avtal om ansvar för motpartsexponeringar avseende derivat med Kommuninvest i Sverige AB, tjänsteskrivelse Ann-Charlotte Järnström kommundirektör Patric Andersson Ekonomichef Ska expedieras till: Akten

Ärende 4

VALLENTUNA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE KOMMUNLEDNINGSKONTORET 2011-06-17 DNR KS 2010.086 DANIEL JARL SID 1/3 08-58785039 DANIEL.JARL@VALLENTUNA.SE PLANUTSKOTTET Tjänsteskrivelse BBP11A tjänsteskrivelse (juni) Kommunledningskontorets förslag till Planutskottet 1) Planutskottet lämnar besked om planläggning enligt Planbesked- Besked om önskemål om detaljplanering 2011. 2) Planutskottet godkänner Bostadsbyggnadsprognos 2011-2020, BBP11A daterad juni. 3) Planutskottet överlämnar Bostadsbyggnadsprognos 2011-2020, BBP11A till kommunstyrelsen och kommunfullmäktige för godkännande. Ärendet i korthet Kommunledningskontoret och samhällsbyggnadsförvaltningen har utarbetat ett förslag till bostadsbyggnadsprognos för perioden 2011-2020, BBP11A. Prognosen bygger på föregående års bostadsbyggnadsprognos för 2010-2019 (BBP10A) och gällande översiktsplan samt inkomna önskemål om detaljplanering. Till prognosen hör följande dokument: 1) BBP11A (juni) 2) BBP11A karta 3) BBP11A sammanställning (juni) Till ärendet hör även förslag till Planbesked (Besked om önskemål om detaljplanering 2011). KOMMUNLEDNINGSKONTORET TUNA TORG 1 186 86 VALLENTUNA TFN 08-587 850 00 FAX 08-587 850 88 KOMMUN@VALLENTUNA.SE WWW.VALLENTUNA.SE

VALLENTUNA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE KOMMUNLEDNINGSKONTORET 2011-06-17 DNR KS 2010.086 SID 2/3 BBP11A Som en del av arbetet med ny kommunplan revideras årligen kommunens bostadsbyggnadsprognos och befolkningsprognos. Prognoserna godkänns av kommunfullmäktige. Bostadsbyggnadsprognosen redovisar en prognos av takten i bostadsbyggandet inom kommunen och ligger till grund för kommunens befolkningsprognos. Bostadsbyggnadsprognosen är också ett ställningstagande till vilken planberedskap kommunen ska ha för bostadsprojekt inom kommande 3-års period och till turordningen mellan projekten. De sista sex åren i bostadsbyggnadsprognosen visar kommunens huvudsakliga inriktning för bostadsbyggandet. Denna inriktning omprövas varje år i samband med att en ny bostadsbyggnadsprognos utarbetas. Kommunstyrelsen godkände 2011-02-21 att BBP11A, efter revideringar, används som underlag för framtagande av befolkningsprognos för perioden 2011-2021, BFP11A. Planutskottet avsåg 2011-06-09 att bereda bostadsbyggnadsprognosen men med anledning av att fel handlingar skickats ut så återremitterade utskottet ärendet. Vid sammanträdet lämnades dock synpunkter på bostadsbyggnadsprognosen som nu har inarbetats (byggstart för Nyborg 2012 istället för 2014, förtydligande avseende tomtstorlekar samt korrektur avseende exploatörens antal fastigheter i Bergsjövägen i Kårsta). Kommunledningskontoret föreslår nu Planutskottet att godkänna BBP11A och överlämna BBP11A till kommunstyrelsen och kommunfullmäktige för godkännande. BBP11A utgör sedan en bilaga till kommunplan 2012-2014. Planutskottets beslut att godkänna BBP11A bör föregås av att Planutskottet lämnar planbesked.

VALLENTUNA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE KOMMUNLEDNINGSKONTORET 2011-06-17 DNR KS 2010.086 SID 3/3 Planbesked I arbetet med BBP11A har önskemål från exploatörer och markägare om detaljplanering behandlas. En del av önskemålen har inkommit 2010 medan andra har via beslut i kommunstyrelsen i samband med tidigare års bostadsbyggnadsprognosplanering hänvisats till nästa års planering i avvaktan på önskvärt planeringsunderlag. I dokument Planbesked- Besked om önskemål om detaljplanering 2011 framgår förslag till besked om planläggning på dessa önskemål i samband med årets bostadsbyggnadsprognosplanering. Planutskottet lämnar planbesked till sökande enligt gällande reglemente. Fortsättningsvis ska kommunen (Planutskottet) ge planbesked till sökande inom 4 månader från det att en komplett ansökan inkommit till kommunen enligt nya Plan- och bygglagen. Detta gäller ansökningar om ny/ändrad detaljplan inkomna efter den 2 maj 2011. Handlingar 1. BBP11A karta 2. Planbesked 2011 3. BBP11A (juni) 4. BBP11A sammanställning (juni) 5. BBP11A tjänsteskrivelse (juni) Ann-Charlotte Järnström kommundirektör Daniel Jarl Kommunplanerare Ska expedieras till: Akten

FASTSTÄLLD AV KOMMUNSTYRELSEN DEN 2011-XX-XX KSF 1.2.31 2010-10-08 2011-2020 BBP11A (JUNI 2011) Bostadsbyggnadsprognos

Innehåll Inledning... 1 1. Om bostadsbyggnadsprognosen... 1 1.1 Utfall tidigare år... 4 1.2 Planprioritering 2011-2014... 5 1.3 Huvudsaklig inriktning 2015-2020... 5 1.4 Nya respektive borttagna projekt... 6 1.4.1 Nya projekt... 6 1.4.2 Borttagna projekt... 6 Beskrivning av områden... 7 2. Västra Vallentuna... 7 2.1 Källvägen... 8 2.2 Förtätning västra Centrum-Tärningen... 9 2.3 Norra centrumtomten... 9 2.4 Gärdesvägen... 10 2.5 Fornminnesvägen... 10 2.6 Nyby... 11 2.7 Lindöberg... 11 3. Nordöstra Vallentuna... 11 3.1 Tegelbruket... 12 KOMMUNLEDNINGSKONTORET TUNA TORG 1 186 86 VALLENTUNA TFN 08-587 850 00 FAX 08-587 850 88 KOMMUN@VALLENTUNA.SE WWW.VALLENTUNA.SE

3.2 Telluskvarteren... 13 3.3 Åby ängar, Åbyholmsvägen och Östra Åby... 13 3.3.3 Åby ängar 1 och 2... 13 3.3.4 Åbyholmsvägen... 14 3.3.5 Östra Åby... 14 3.4 Södra Haga... 15 3.5 Gustavslund... 15 3.6 Upprätta-Lingsberg... 15 3.7 Haga 3... 16 3.8 Ö Ormsta NV... 17 3.9 Ubby/Molnby... 17 4. Sydöstra Vallentuna... 18 4.1 Hjälmsta... 19 4.2 Bällstaberg 3... 19 4.3 Uthamra strand... 20 4.4 Skoga... 20 4.5 Nyborg... 21 4.6 Bällstaberg 4... 21 4.7 Kristineberg... 22 4.8 Tingvalla... 22 4.9 Påtåker (Olhamra 1:53)... 23 KOMMUNLEDNINGSKONTORET TUNA TORG 1 186 86 VALLENTUNA TFN 08-587 850 00 FAX 08-587 850 88 KOMMUN@VALLENTUNA.SE WWW.VALLENTUNA.SE

5. Lindholmen, övrig MOF... 23 5.1 Kulla 1:1/Lindholmen 2:1, 3:1... 24 5.2 Lindholmen 5:78 m.fl. (Centrala Lindholmen)... 25 5.3 Mörbytorp... 25 6. Kårsta och VAÖ... 26 6.1 Bergsjövägen i Kårsta (Södra Kårsta)... 27 6.2 Grönlundsvägen (nytt projekt i BBP11A)... 27 6.3 Ekskogen... 28 6.4 Karby, Lindvägen... 28 6.5 Hacksta m.m.... 29 6.6 Karby/Brottby övrigt... 29 6.7 Södra Lussinge (nytt läge i BBP11A)... 30 Bilaga, Karta med respektive projekt... 30 Bilaga, Sammanställning av projekt... 30 KOMMUNLEDNINGSKONTORET TUNA TORG 1 186 86 VALLENTUNA TFN 08-587 850 00 FAX 08-587 850 88 KOMMUN@VALLENTUNA.SE WWW.VALLENTUNA.SE

KAPITEL Inledning 1 Vallentunas gällande Översiktsplan visar planerad bebyggelseutveckling för åren 2010-2030. När denna ska tillkomma tar kommunen ställning till årligen i en bostadsbyggnadsprognos. Vision Med det goda småstadslivet i en nära och högt värderad natur- och kulturbygd bidrar Vallentuna kommun aktivt till en växande och hållbar storstadsregion. 1. Om bostadsbyggnadsprognosen Bostadsbyggnadsprognos 2011-2020 (BBP11A) redovisar pågående och kommande planerings- och utbyggnadsprojekt för nämnda period. För perioden 2011-2014 utgör prognosen en planprioritering. Prioriteringen är ett ställningstagande till vilken planberedskap kommunen ska ha för bostadsprojekt och till turordningen mellan projekten. Den andra perioden av prognosen 2015-2020 visar kommunens huvudsakliga inriktning för bostadsbyggandet. Den huvudsakliga inriktningen omprövas varje år i samband med att en ny bostadsbyggnadsprognos utarbetas. Bostadsbyggnadsprognosen är ett viktigt underlag till kommunens befolkningsprognos som även den görs årligen. Bostadsbyggnadsprognosen redovisar troligt igångsättningsår (byggstart). Inflyttning sker normalt 1-3 år efter. I Vallentuna kommun finns ett klart samband mellan byggande och befolkningsutveckling. Sambandet har bl.a. studerats av regionplanekontoret (rapport 2010:11) Byggandets påverkan på befolkningsutvecklingen och inflyttningen i förhållande till byggstart i kommunen åskådliggörs i diagrammet nedan. 1

KAPITEL 800 600 400 200 0 Befolkningsökning och byggande i Vallentuna kommun 2001-2010 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 Befolkningsökning (antal personer) Bostadsbyggande (antal bostäder) 1 I bostadsbyggnadsprognosen redovisas bostäder enligt tre huvudgrupper. I flerbostadshus (FB) ingår även s.k. flerfamiljsvillor, i småhus i grupp (SG) ingår allt ifrån stadsradhus till gruppbyggda småhus på tomter upp till ca 1000 m 2. I småhus med större tomter (SE) ingår styckebyggda villor och gruppbebyggelse med tomter om minst ca 1000 m 2. Bostäderna kan upplåtas med bostadsrätt, hyresrätt eller äganderätt. BBP11A bygger på Översiktsplan 2010-2030. Enligt Översiktsplanen har kommunen en ny roll i den regionala utvecklingen. Vallentuna kommun ska aktivit bidra till en växande och hållbar storstadsregion. Enligt Översiktsplanen behöver 7000 nya bostäder byggas inom kommunen till 2030 vilket innebär en succesiv ökning från 2oo till 350 nya bostäder per år. BBP11 bygger också på föregående års prognos för 2010-2019 (BBP10A) samt inkomna önskemål om detaljplanering. BPP11A redovisar en planerad byggstart av ca 250 bostäder per år under 2011-2013 varav ca 50 per år utgörs av lägenheter i flerbostadshus. År 2014 ökar bostadsbyggandet och prognosen redovisar ca 400 bostäder varav 160 lägenheter i flerbostadshus. Under perioden 2015-2020 fortsätter bostadsyggandet att öka till knappt 500 bostäder om året varav ca 250 per år utgörs av lägenheter i flerbostadshus. I snitt redovisar prognosen ca 400 nya bostäder per år. Bostadsbyggandet under prognosperioden och fördelningen per bostadstyp framgår av diagram nedan. Den succesiva ökningen av bostadsbyggandet från 200 till 350 enligt Översiktsplanen kan bli svår att följa med anledning av bristande planberedskap för de närmaste åren (2011-2013) vilket till stor del beror på den ekonomiska krisen 2008-2009. För att nå 2

KAPITEL ett bostadsbyggande om ca 350 bostäder om året krävs en planberedskap för ett högre bostadsbyggande än 350 eftersom kommunen är beroende av byggföretagens vilja och ekonomiska förutsättningar samt den efterfrågan som finns att flytta till Vallentuna kommun. Även grannkommunernas bostadsbyggande påverkar viljan att bygga och flytta till Vallentuna kommun. Föreslagen bebyggelse per år enligt BBP11A framgår av diagrammet nedan. 1 600 Småhus, större tomter Småhus i grupp Flerbostadshus 500 400 300 200 100 0 2010 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 PrognosUtfall Planberedskap Huvudsaklig inriktning Översiktsplan 2010-2030 redovisar att bostadsutbyggnaden under perioden 2010-2030 ska koncentreras till Vallentuna (inkl. Molnby/Ubby), Lindholmen, Karby/ Brottby och Gillinge. Därtill anger Översiktsplanen att en levande landsbygd förutsätter serviceorter och en del glesare bebyggelse på landsbygden. Bebyggelse på landsbygden ska ske framför allt som smärre komplettering i anslutning till befintlig bebyggelse. Fördelning av bostadsbyggande per kommundelsområde redovisas i diagram nedan. Kommundelsområdena är Kårsta VAÖ (Vada, Angarn och Össeby- Garn), Lindholmen övrig MOF (Markim, Orkesta och Frösunda), Sydöstra Vallentuna, Nordöstra Vallentuna och Västra Vallentuna. Geografisk avgränsning och beskrivning av respektive kommundelsområde finns i avsnittet Beskrivning av områden. Föreslagen bebyggelse per område och år enligt BBP11A framgår av diagrammet nedan. 3

KAPITEL Kårsta och VAÖ Lindholmen, övrig MOF Sydöstra Vallentuna Nordöstra Vallentuna 600 Västra Vallentuna 1 500 400 300 200 100 0 2010 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 PrognosUtfall Planberedskap Huvudsaklig inriktning BBP11A har upprättats i samverkan mellan kommunledningskontoret och samhällsbyggnadsförvaltningen. Önskemål om detaljplanering I arbetet med bostadsbyggnadsprognosen behandlas önskemål om planläggning från exploatörer och markägare. Planutskottet lämnar planbesked till respektive sökande som en del av beredningen av bostadsbyggnadsprognosen till kommunfullmäktige. 1.1 Utfall tidigare år Bostadsbyggandet inom kommunen har under de senaste 10 åren varierat mellan 84 och 284 bostäder per år. Under 2010 påbörjades 231 bostäder vilket är det tredje högsta antalet under perioden och är kraftig ökning jämfört med föregående år. Den förhållandevis låga nivån 2009 berodde till stor del på finanskrisen 2008-2009. På småhus har marknaden i kommunen återhämtat sig. Det finns fortfarande en viss osäkerhet på marknaden för byggande av flerbostadshus. Utfall för åren 2001-2010 framgår av diagrammet nedan. 4

KAPITEL Utfall 2001-2010 1 300 250 200 150 100 84 284 154 171 200 257 138 186 147 231 Utfall 50 0 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 1.2 Planprioritering 2011-2014 Många av projekten med trolig byggstart under perioden har fastställd detaljplan eller är ett pågående planarbete. Planläggning för några projekt har ännu inte påbörjas. Planläggning för dessa förutsätts påbörjas 2011-2012. Fastställd detaljplan: Nyby, Lindöberg, Tegelbruket, Gustavslund, Uthamra strand, Skoga, Påtåker och Kulla/Lindholmen 2:1. Pågående detaljplanering: Källvägen, Förtätning västra centrum, Fornminnesvägen, Telluskvarteren, Åby ängar 1, Åbyholmsvägen, Upprätta-Lingsberg, Haga 3, Nyborg, Bällstaberg 4 och Tingvalla. Planstart 2011-2012: Norra centrumtomten, Kristineberg, Ekskogen och Karby/ Lindvägen, samt Mannhemsvägen (redovisas inte BBP11A eftersom diskussioner med fastighetsägare och intressent om tecknande av planavtal nyligen har inletts och områdets omfattning inte är klar). Huvudsaklig utbyggnad av dessa projekt kommer att ske under perioden 2015-2020. 1.3 Huvudsaklig inriktning 2015-2020 Planstart för större projekt som har utbyggnad under perioden 2015-2020 koncentreras framför allt till kommunens tätorter. 5

KAPITEL 1.4 Nya respektive borttagna projekt 1 1.4.1 Nya projekt Lussinge har givits ett nytt mer centralt läge benämnt södra Lussinge, se kapitel 6. Grönlundsvägen, ca 20 småhus i Kårsta, se kapitel 6 1.4.2 Borttagna projekt Hållsta (Sylta 1:1) Motiv Området har tidigare bostadsbyggnadsprognoser bedömts rymma ca 20 småhus. Området är lokaliserat söder om Kulla 1:1. Enligt Översiktsplan 2010-2030 ska utbyggnaden av bostäder huvudsakligen koncentreras till centrala och kollektivtrafiknära lägen. Området är varken centralt eller kollektivtrafiknära. Området ligger inklämt mellan den allmänna vägen och Roslagsbanan. Dessutom planeras Roslagsbanan för dubbelspår på denna sträcka. Detta medför ökade bullerstörningar. Avstegsfall för buller är inte lämpligt att tillämpa i detta läge enligt Översiktsplan 2010-2030. Markägare Fastigheten Sylta 1:1 är i privat ägo. 6

KAPITEL Beskrivning av områden 2 Kommande och pågående planerings- och utbyggnadsprojekt är sammanställda i prognosen utifrån geografisk avgränsning som framgår av nedanstående karta. 2. Västra Vallentuna Området består av den västra delen av Vallentuna socken. Gränsen går längs Roslagsbanan norr om Vallentunasjön och genom Vallentunasjön. Bebyggelsen inom området har huvudsakligen vuxit fram sedan 1950-talet. I området ingår Vallentuna centrum och områden med flerbostadshus och gruppbyggda småhus. En ganska stor del av området utgörs av glesbygd. Den västra delen av glesbygden ligger inom Arlandas influensområde och inom riksintresse för kulturmiljön. 7 * siffra inom parentes anger byggstart enligt BBP10A

KAPITEL Utbyggnad av småhus pågår i Nyby och Lindöberg. Pågående och kommande planläggning under planeringsperioden utgörs av flerbostadshus i centrala lägen. I Molnby kan ett större bostadsområde planeras. Detta redovisas tillsammans med Ubby under rubriken Nordöstra Vallentuna. Diagrammet nedan visar bostadsbyggandet (antalet nya bostäder) inom kommundelen för perioden 2010-2020. 2 Västra Vallentuna 80 70 60 50 40 30 20 10 0 2010 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 PrognosUtfall Planberedskap Huvudsaklig inriktning Västra Vallentuna 2.1 Källvägen Beskrivning Markägare Detaljplan Planerad byggstart Fastigheten Vallentuna Rickeby 1:82 bedöms rymma 20 lägenheter. Marken är i privat ägo. Programsamråd genomfördes våren 2008. Plansamråd och utställning har genomförts vår respektive höst 2010. Antagande skedde våren 2011 och detaljplanen vann laga kraft 2011-04-14. 2011 8 * siffra inom parentes anger byggstart enligt BBP10A

KAPITEL 2.2 Förtätning västra Centrum-Tärningen 2 Beskrivning Markägare Detaljplan Planerad byggstart Området avser förtätning av befintlig centrumbebyggelse med lokaler för handel och bostäder. Fastighetsägaren avser att endast bygga bostäder i Tärningen, som beräknas rymma 26 lägenheter. Vallentuna kommun (Vallentuna centrum AB enligt avtal) Programsamråd genomfördes våren 2008. Plansamråd genomfördes våren 2009. Exploateringsavtal godkändes av SBN i mars 2011. Utställning genomförs våren 2011 och antagande hösten 2011. 2011 (2010*) 2.3 Norra centrumtomten Beskrivning Markägare Området bedöms rymma ca 150 lägenheter med lokaler för handel i bottenvåningarna i områdets södra del. Vallentuna kommun (Vallentuna centrum AB enligt avtal) Detaljplan Planläggning beräknas påbörjas hösten 2012 Planerad byggstart 2014 (2013*) 9 * siffra inom parentes anger byggstart enligt BBP10A

KAPITEL 2.4 Gärdesvägen 2 Beskrivning Området är centralt och sjönära beläget. Bostäder i detta läge förstärker handeln och tryggheten i Vallentuna centrum. Bostäderna får god tillgänglighet till Vallentunasjön och Björkby/Kyrkvikens naturreservat via en ny sociodukt som blir en del av Vallentuna trafikplats. Bostäderna ingår i planeringen av centrala Vallentuna och kan byggas när Gärdesvägen har fått en rakare anslutning till Väsbyvägen. Bostäderna bidrar till de kommunala följdinvesteringarna för ombyggnaden av trafikplatsen. Utbyggnad av trafikplatsen pågår och beräknas vara klar 2013. Området bedöms rymma ca 50 lägenheter eventuellt med lokaler för handel i bottenvåningarna. Markägare Vallentuna kommun Detaljplan Planläggning beräknas påbörjas hösten 2016. Planerad byggstart 2018 (2015*) 2.5 Fornminnesvägen Beskrivning Markägare Området rymmer 24 lägenheter i form av trygghetsboende i hyresrätter. Össebyhus AB Detaljplan Planläggning påbörjades och programsamråd hölls hösten 2010. Samråd genomfördes våren 2011 och utställning bedöms genomföras hösten 2011. Detaljplanen beräknas antas våren 2012. Planerad byggstart 2012 10 * siffra inom parentes anger byggstart enligt BBP10A

KAPITEL 2.6 Nyby 2 Beskrivning Markägare Detaljplan Planerad byggstart Planområdet rymmer 210 småhus, merparten i grupp, två tomter för förskola/vårdboende. Vallentuna kommun äger allmän platsmark och tomter för förskola/vårdboende. Kvartersmark för bostäder ägdes av Riksbyggen (70 småhus), Skanska (82 småhus) och SMÅA (61 småhus). Detaljplanen har vunnit laga kraft. Plangenomförandet är reglerat i exploateringsavtal. Utbyggnad av småhus pågår. SMÅAs delområde är helt utbyggt. Riksbyggens område är under utbyggnad. Skanskas område är delvis utbyggt. 2.7 Lindöberg Beskrivning Markägare Detaljplan Planerad byggstart Götenehus uppför 19 småhus i grupp. Götenehus. Detaljplanen har vunnit laga kraft. Utbyggnad av småhus pågår. 3. Nordöstra Vallentuna Området består av den nordöstra delen av Vallentuna socken. Gränsen går längs Roslagsbanan i väster och Angarnsvägen i söder. Bebyggelsen inom området har huvudsakligen vuxit fram sedan 1950-talet. Bebyggelsen består av gruppbyggda småhus, villor på stora tomter och ett par områden med flerbostadshus. I området ingår Vallentuna IP med spårområde, Veda ridcenter, Vallentuna golfklubb och delar av naturreservatet Angarnssjöängen. En mindre del av området utgörs av glesbygd. Den östra delen av glesbygden ligger inom område av riksintresse för kulturmiljö och naturvård. 11 * siffra inom parentes anger byggstart enligt BBP10A

KAPITEL Utbyggnad av småhus i Tegelbruket och Gustavslund pågår. De största kommande bostadsområdena utgörs av centrala Vallentuna (Åby ängar m.fl. med huvudsakligen flerbostadshus) och Molnby/Ubby med blandad bebyggelse. Därutöver ingår planering av några villaområden. (Molnby är beläget i Västra Vallentuna.) Diagrammet nedan visar bostadsbyggandet (antalet nya bostäder) inom kommundelen för perioden 2010-2020. 2 Nordöstra Vallentuna 300 250 200 150 100 50 0 2010 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 PrognosUtfall Planberedskap Huvudsaklig inriktning Nordöstra Vallentuna 3.1 Tegelbruket Beskrivning Planområdet rymmer ca 130 bostäder, varav ca 35 seniorbostäder, 12 lägenheter i flerfamiljsvillor och 80 småhus i grupp. Markägare Detaljplan Planerad byggstart Marken ägdes av Norrortstomter (Riksbyggen) och kommunen. Avtal om försäljning har träffats med Seniorgården och Arosbo. Besqab har avtal med Norrortstomter. Detaljplanen vann laga kraft 2008-12-23. Genomförandet är reglerat i exploateringsavtal. Utbyggnad av bostäder pågår. Seniorbostäderna är helt färdigställda. 12 * siffra inom parentes anger byggstart enligt BBP10A

KAPITEL 3.2 Telluskvarteren 2 Beskrivning Markägare Detaljplan Planerad byggstart Planområdet bedöms rymma ca 150 lägenheter med inslag av lokaler. Områdets goda läge ger förutsättningar för ett högt markutnyttjande. Förundersökning i avgränsande syfte mot fornlämning (RAÄ 521) har skett. Detaljplanen omfattar förutom bostäder Åby gatas förlängning till Smidesvägen, stråk mot centrum, ny park och reglering av befintliga verksamheter i Tellusområdet. Marken i området är delvis i Vallentuna kommuns ägo och delvis i privat ägo. Diskussioner om byggande av bostäder pågår med Seniorgården/Borätt och Väderholmen (f.d. RagnSells) Programsamråd genomfördes hösten 2009. Plansamråd beräknas genomföras 2011, utställning2012 och antagande 2013. 2014 (2011*) 3.3 Åby ängar, Åbyholmsvägen och Östra Åby Områdena bedöms rymma totalt ca 900 bostäder. De är belägna mellan Smidesvägens anslutning till Lindholmsvägen, Lindholmsvägens anslutning till Arningevägen och Angarnsvägen. Det centrala läget ger förutsättningar för ett högt markutnyttjande. Vallentuna idrottsplats är ombyggd. Smidesvägens förlängning till Lindholmsvägen och av Lindholmsvägens anslutning till Arningevägen är utbyggda. 3.3.3 Åby ängar 1 och 2 Beskrivning Markägare Området bedöms rymma ca 475 bostäder, hvudsakligen lägenheter i flerbostadshus men även i stadsradhus. Området planläggs i 2 etapper. Den första detaljplanen omfattar ca 300 bostäder. Del av den genomgående lokalgatan mellan nya Lindholmsvägen och Smidesvägen och en förskoletomt ingår i denna detaljplan. Vallentuna kommun. Ramavtal för byggande av bostäder i området har tecknats med Riksbyggen, Skanska, Veidekke och Hemgården. 13 * siffra inom parentes anger byggstart enligt BBP10A

KAPITEL Detaljplan Programsamråd för den första detaljplanen genomfördes 2008. Samråd beräknas genomföras våren 2011, utställning och antagande våren 2012. 2 Planerad byggstart 2012 (2011*). Etapp 2 beräknas påbörjas 2018. 3.3.4 Åbyholmsvägen Beskrivning Markägare Detaljplan Planerad byggstart Området bedöms rymma ca 150 bostäder i flerbostadshus och småhus huvudsakligen i grupp. Marken ägs av privatpersoner och Vallentuna kommun. Förhandlingar om ramavtal för byggande av bostäder pågår med SMÅA AB och PEAB. Programsamråd genomfördes våren 2009. Samråd beräknas genomföras hösten 2011, utställning 2012 och antagande 2013. 2013 (2011*) 3.3.5 Östra Åby Beskrivning Markägare Området bedöms rymma ca 300 bostäder (varav 260 redovisas i BBP11A), huvudsakligen lägenheter i flerbostadshus men även i stadsradhus. Marken ägs till större delen av Vallentuna kommun. Detaljplan Detaljplanering beräknas påbörjas 2015. Planerad byggstart 2017 (2015*) 14 * siffra inom parentes anger byggstart enligt BBP10A

KAPITEL 3.4 Södra Haga 2 Beskrivning Markägare Området bedöms rymma ca 250 bostäder i flerbostadshus och småhus i grupp. I BBP11A redovisas 50 bostäder under perioden. Några av bostäderna kan ha karaktär av friliggande småhus. Marken ägs av Vallentuna kommun och Norrortstomter AB (Riksbyggen). Detaljplan Detaljplan beräknas påbörjas 2018. Planerad byggstart 2020 (2017*) 3.5 Gustavslund Beskrivning Markägare Detaljplan Planerad byggstart Området rymmer ca 100 bostäder i gruppbyggda småhus och småhus på större tomter. Området är till en mindre del ett omvandingsområde. Området innehåller väg till Gröndal. VA-försörjningen är samordnad med omvandlingsområden Gröndal och Upprätta-Lingsberg. NCC äger mark för grupphusbebyggelse, varav hälften är förvärvat av kommunen. Villatomterna är privatägda. Utbyggnad genomförs av NCC och LB-hus. Detaljplan har vunnit laga kraft. Plangenomförandet är reglerat i ett exploateringsavtal. Utbyggnad av bostäder pågår. 3.6 Upprätta-Lingsberg Beskrivning Området bedöms rymma 20 nya småhus på stora tomter. Det är ett omvandlingsområde som till större delen bebos permanent och befintliga enskilda VA-lösningar är bristfälliga. Området avses ingå i kommunens verksamhetsområde för VA, särtaxa tillämpas. 15 * siffra inom parentes anger byggstart enligt BBP10A

KAPITEL Markägare Marken är i privat ägo. 2 Detaljplan Programsamråd genomfördes sommaren 2006 och plansamråd våren 2008. Uställning genomfördes våren 2009. Detaljplanen antogs 2009-09-07 men överklagades. Genomförandetiden på kvartersmark börjar 1 år efter genomförandetiden på allmän platsmark. Planerad byggstart 2012 på kvartersmark (2010*) 3.7 Haga 3 Beskrivning Markägare Detaljplan Planerad byggstart Området bedöms rymma totalt 55 småhus med större tomter. Det tillhör de tätortsnära omvandlingsområdena. Detaljplanen ger boende i Haga 1 (Disavägen) en bra gångväg till Ormstaskolan. Arkeologisk utredning är genomförd. Marken ägs av privatpersoner, NCC och Vallentuna kommun. Programsamråd genomfördes sommaren 2008. Därefter har undersökning av arkeologi, förorenad mark och geoteknik skett. Samråd bedöms genomföras våren 2011, utställning hösten 2011 och antagande 2012. 2014 (2012*) på kvartersmark. 16 * siffra inom parentes anger byggstart enligt BBP10A

KAPITEL 3.8 Ö Ormsta NV 2 Beskrivning Områdets omfattning är beroende av läget på Arningevägens förlängning. Vägens läge föreslås studeras översiktligt i samband med strukturplanen för Molnby och Ubby. I strukturplanen kommer även Roslagsbanans eventuella avgrening till Arlanda att beaktas. SL studerar samhällsnyttan och möjliga sträckningar i en förstudie 2011-2012. Området tillhör de tätortsnära omvandlingsområdena. I BBP11A redovisas 80 småhus i grupp och småhus på större tomter. Markägare Marken ägs av privatpersoner, Järntorget AB, Skanska AB och Vallentuna kommun. Detaljplan Detaljplanerings beräknas påbörjas 2015. Planerad byggstart 2017 3.9 Ubby/Molnby Beskrivning I Översiktsplan 2010-2030 anges att en utveckling i Molnby och Ubby är angelägen med Roslagsbanans station som grund. Översiktsplan 2010-2030 anger att en strukturplan ska tas fram för att bedöma omfattningen av tillkommande bebyggelse och ta till vara områdets goda läge. SL studerar om och hur Roslagsbanan kan avgrenas mot Arlanda i förstudie. Resultatet av denna studie kan påvisa att en avgrening är lämplig i anslutning till Ubby/Molnby. Området är beläget på båda sidor om Roslagsbanan. Det har god tillgång till kollektivtrafik genom Molnby hållplats. Vid Roslagsbanan finns också huvudledningar för vatten och avlopp. Exploateringsgraden är förutom Roslagsbanans utveckling bl.a. beroende av områdets geotekniska förhållanden och kulturvärden som fornlämningar och landskapsbild. Ubby ställverk och befintliga kraftledningar påverkar möjligheten att bygga i området. I BBP11 redovisas 170 bostäder i blandad bebyggelse under perioden. 17 * siffra inom parentes anger byggstart enligt BBP10A

KAPITEL Markägare Marken ägs huvudsakligen av Norrortstomter (Riksbyggen) och privatpersoner. 2 Detaljplan Detaljplanering beräknas påbörjas 2015. Planerad byggstart 2018 (2017*) 4. Sydöstra Vallentuna Området består av den sydöstra delen av Vallentuna socken. Gränsen går längs Angarnsvägen i norr och Vallentunasjön i väster. Bebyggelsen inom området har vuxit fram sedan 1950-talet. Bebyggelsen består av gruppbyggda småhus, villor på stora tomter och områden blandat med flerbostadshus och gruppbyggda småhus. En ganska stor del av området utgörs av glesbygd. Utbyggnad av småhus i Uthamra strand pågår. Det största kommande bostadsområdet är Kristineberg öster om Arningevägen. Utbyggnad av villaområdena Skoga och Påtåker förutsätts påbörjas i år. Därutöver ingår planering av ytterligare några villaområden. Diagrammet nedan visar bostadsbyggandet (antalet nya bostäder) inom kommundelen för perioden 2010-2020. 250 Sydöstra Vallentuna 200 150 100 50 0 2010 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 PrognosUtfall Planberedskap Huvudsaklig inriktning Sydöstra Vallentuna 18 * siffra inom parentes anger byggstart enligt BBP10A

KAPITEL 2 4.1 Hjälmsta Beskrivning Markägare Området bedöms rymma ca 50 lägenheter i mindre enheter som t.ex. kan bestå av små flerbostadshus i två våningar. Områdets utformning har studerats genom parallella uppdrag av tre arkitektkontor år 2007 som ett underlag för kommande planering. Flerbostadshus bedöms lämpligt enligt två av skisserna. Marken utgörs av kvartersmark för allmänt ändamål (A-tomt) och allmän platsmark enligt gällande detaljplan. Byggstart bör avvakta utbyggnad av dubbelspår (järnvägsbroar) vid Vallentuna trafikplats. Vallentuna kommun. Detaljplan Detaljplanering beräknas påbörjas 2013. Planerad byggstart 2015 (2013*) 4.2 Bällstaberg 3 Beskrivning Markägare Detaljplan Planerad byggstart Den tredje etappen i Bällstaberg rymmer ca 200 bostäder i flerbostadshus och småhus i grupp, en förskola samt ett vägreservat till Nyborg. JM AB Detaljplanen har vunnit laga kraft. Plangenomförandet regleras i ett exploateringsavtal. Småhus och förskola är utbyggda. Utbyggnad av de sista (60) lägenheterna pågår. 19 * siffra inom parentes anger byggstart enligt BBP10A

KAPITEL 4.3 Uthamra strand 2 Beskrivning Markägare Detaljplan Planerad byggstart Området beräknas inrymma ca 200 bostäder, varav 134 småhus med större tomter och 76 gruppbyggda småhus. Det tillhör de tätortsnära omvandlingsområdena. Marken ägs huvudsakligen av privatpersoner. På den kommunägda marken blir det förutom allmän platsmark ca 30 gruppbyggda småhus. Detaljplanen har vunnit laga kraft. Uttag av kostnader för vägutbyggnad regleras i en gatukostnadsutredning. Vägar, VA-utredningar m.m. är utbyggda. Utbyggnad av villor och gruppbyggda småhus pågår. 4.4 Skoga Beskrivning Markägare Detaljplan Planerad byggstart Området bedöms rymma ca 37 småhus med större tomter. VAförsörjning sker från Kragstalund. Idag bebos 12 fastigheter permanent. Skoga tillhör de tätortsnära omvandlingsområdena. Marken ägs huvudsakligen av privatpersoner. Programsamråd genomfördes hösten 2006 och plansamråd sommaren 2007. Utställning genomfördes våren 2008 och efter revidering antogs detaljplan 2009-09-07 och vann laga kraft 2009-10- 03 för allmän platsmark. Genomförandetiden för kvartersmark börjar 2 år därefter. Uttag av kostnader för vägutbyggnad regleras i en gatukostnadsutredning. Fastighetsbildning för allmän platsmark har skett. Utbyggnad av vägar och VA-ledningar pågår. Utbyggnad av bostäder på kvartersmark kan börja i oktober 2011. 20 * siffra inom parentes anger byggstart enligt BBP10A

KAPITEL 4.5 Nyborg 2 Beskrivning Markägare Detaljplan Planerad byggstart Nyborg bedöms rymma ca 100 småhus på större tomter och trafikmatas via Bällstaberg 3 och 4. Området tillhör de tätortsnära områdena. Området ska anslutas till det allmänna VA-nätet. Åtta fastigheter bebos permanent idag. Marken ägs huvudsakligen av privatpersoner. Programsamråd genomfördes hösten 2009. Plansamråd beräknas genomföras hösten 2011. Utställning och antagande beräknas ske 2012. 2012 4.6 Bällstaberg 4 Beskrivning Markägare Detaljplan Planerad byggstart Området bedöms rymma ca 50 småhus i grupp. Området ska innehålla väg till Nyborg. VA-försörjning samordnas med Nyborg. Marken ägs av JM AB. Programsamråd genomfördes hösten 2009. Plansamråd beräknas genomföras hösten 2011. Utställning och antagande beräknas ske våren 2012. 2012 (2011*) 21 * siffra inom parentes anger byggstart enligt BBP10A

KAPITEL 4.7 Kristineberg 2 Beskrivning I Översiktsplan 2010-2030 redovisas en tätare bebyggelse öster om Arningevägen. Kommunstyrelsen har beslutat att en strukturplan ska tas fram för att bedöma bl.a. omfattningen av tillkommande bebyggelse och klargöra grönstråkens läge, omfattning och entreér, service bl.a. skolor. En del av bostäderna planeras att upplåtas med hyresrätt. I området ska även finnas möjlighet bygga vårdboende. Arbetet med strukturplanen pågår. Totala antalet bostäder i Kristineberg och övriga södra Vallentuna studeras i strukturplanen. En utbyggnad öster om Arningevägen förutsätter en ny cirkulationsplats i korsningen Bällstabergsvägen/Arningevägen. Bostäderna kommer att byggas ut under en längre tidsperiod, dvs. även efter 2020. I BBP11A redovisas 880 bostäder i flerbostadshus och småhus i grupp under perioden. Markägare Marken ägs av JM AB, Stockholms stift och Vallentuna kommun. Detaljplan Detaljplanering beräknas påbörjas 2012. Planerad byggstart 2014 (2013*) 4.8 Tingvalla Beskrivning I BBP11A redovisas 75 småhus med större tomter. Tingvallaområdet är ett tätortsnära omvandlingsområde i västra Bällsta vid Vallentunasjön. Flera bor permanent i området och önskar bygga nytt eller bygga till. För detta krävs anslutning till kommunens VA-nät, förbättrat vägnät och ändrad detaljplan. Arkeologisk utredning har skett. Detaljplanen innehåller även tillfart till Arkils tingsstad. Bussvändplats och utrymme för parkering för besökare till tingsplatsen med en ny entré till platsen redovisas. Entrén ska ta hänsyn till platsens upplevelse-, rekreations- och kulturhistoriska värden. 22 * siffra inom parentes anger byggstart enligt BBP10A

KAPITEL Markägare Marken ägs huvudsakligen av privatpersoner. 2 Detaljplan Programsamråd genomfördes våren 2007. Plansamråd genomfördes hösten 2010. Genom ändring i miljöbalken återinträder strandskyddet inom 100 m från Vallentunasjön vid framtagande av ny detaljplan. För detaljplanen för Tingvalla som har påbörjats före den 1 juli 2009 och inte antagits före den 1 juli 2010 gäller övergångsbestämmelser för beslut och särskilda skäl för strandskydd. Samråd med länsstyrelsen beträffande upphävande av strandskydd och förtydligande av skyddområde kring fornlämning pågår. Utställning och antagande beräknas ske hösten 2011. Planerad byggstart 2013 (2012*) på kvartersmark 4.9 Påtåker (Olhamra 1:53) Beskrivning Markägare Detaljplan Planerad byggstart Området beräknas rymma ca 70 bostäder i småhus med större tomter. Påtåker Fastigheter AB. Detaljplanen har vunnit laga kraft. Plangenomförandet är reglerat i ett exploateringsavtal. Utbyggnad av området har påbörjats. I BBP11A anges 2011 för byggstart på kvartersmark. 5. Lindholmen, övrig MOF Området består av socknarna Markim, Orkesta och Frösunda. I området ingår tätorten Lindholmen. Bebyggelsen i Lindholmen har huvudsakligen vuxit fram sedan 1970-talet. Bebyggelsen består av villor på stora tomter, gruppbyggda småhus och flerbostadshus. Större delen av området utgörs av glesbygd, som till stor del berörs av Arlandas influensområde och riksintresse för kulturmiljö. Utbyggnad av villaområdet Kulla förutsätts påbörjas i år. Planering av centrala Lindholmen och Mörbytorp förutsätts ske inom perioden. En stor del av bebyggelsen i området tillkommer som förtätning/smärre komplettering. Diagrammet nedan visar 23 * siffra inom parentes anger byggstart enligt BBP10A

KAPITEL bostadsbyggandet (antalet nya bostäder) inom kommundelen för perioden 2010-2020. 2 Lindholmen, övrig MOF 45 40 35 30 25 20 15 10 5 0 2010 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 PrognosUtfall Planberedskap Huvudsaklig inriktning Lindholmen, övrig MOF 5.1 Kulla 1:1/Lindholmen 2:1, 3:1 Beskrivning Området bedöms rymma ca 100 småhus varav 6 småhus i grupp och övriga med större tomter. Markägare Kulla 1:1 ägs av SMÅA AB. Lindholmen 2:1 och 3:1 ägs av privatpersoner. Detaljplan Programsamråd genomfördes 2005 och plansamråd våren 2007. Utställning genomfördes våren 2009. Detaljplanen antogs våren 2010 och vann laga kraft 2010-04-14. Planerad byggstart Utbyggnad av området har påbörjats. I BBP11A anges 2011 för byggstart på kvartersmark. 24 * siffra inom parentes anger byggstart enligt BBP10A

KAPITEL 5.2 Lindholmen 5:78 m.fl. (Centrala Lindholmen) 2 Beskrivning I översiktsplan 2010-2030 redovisas en tätare bebyggelse i centrala Lindholmen för att skapa underlag för bättre service och högre turtäthet på Roslagsbanan. En strukturplan ska tas fram som visar utvecklingsmöjligheterna. Arbetet med sturkturplanen avvaktar SL:s förstudie om Roslagsbanan till Arlanda som beräknas pågå 2011-2012. I BBP11A redovisas 50 bostäder i form av flerbostadshus och stadsradhus. Som tillfart krävs en ny väg på kommunens fastighet Lindholmen 5:88 (Nya Mörbytorpsvägen). Markägare Fastigheten Lindholmen 5:78 är i privat ägo. Kommunen äger marken norr och söder om fastigheten. Detaljplan Detaljplanering beräknas påbörjas 2015. Planerad byggstart 2017 (2016*) 5.3 Mörbytorp Beskrivning Markägare Mörbytorp är ett omvandlingsområde beläget nordost om Lindholmens tätort. Flertalet bor permanent. Området ska anslutas till kommunens VA-nät. Ny tillfart från Lindholmsvägen krävs, se Lindholmen 5:78. Mörbytorp kommer att ingå i kommande strukturplan för Lindholmen (se ovan). Marken ägs av privatpersoner. Detaljplan Detaljplanering beräknas påbörjas 2017. Planerad byggstart 2019 25 * siffra inom parentes anger byggstart enligt BBP10A

KAPITEL 6. Kårsta och VAÖ 2 Området består av socknarna Kårsta, Vada, Angarn och Össeby-Garn. Den största tätorten i området är Karby/Brottby. Bebyggelsen i Karby/Brottby har huvudsakligen vuxit fram sedan 1960-talet. Bebyggelsen består av villor på stora tomter, gruppbyggda småhus och flerbostadshus. Större delen av området utgörs av glesbygd, som till stor del berörs av riksintresse för kulturmiljö, naturvård och/eller friluftslivet. I Karby/Brottby planeras ca 350 nya bostäder tillkomma under perioden. En stor del av bebyggelsen i området tillkommer som förtätning/smärre komplettering. Diagrammet nedan visar bostadsbyggandet (antalet nya bostäder) inom kommundelen för perioden 2010-2020. Kårsta och VAÖ 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 2010 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 PrognosUtfall Planberedskap Huvudsaklig inriktning Kårsta och VAÖ 26 * siffra inom parentes anger byggstart enligt BBP10A

KAPITEL 6.1 Bergsjövägen i Kårsta (Södra Kårsta) 2 Beskrivning I BBP11A redovisas 25 småhus med större tomter. Delområdet i öster omfattar 25 fastigheter, varav 6 bebos permanent och 6 är bebyggda med smärre fritidshus. De permanentbebodda fastigheterna har enskilda VA-lösningar av skiftande kvalitet. Området avses anslutas till kommunens VA-nät. Ärendet har drivits av FABRO AB som äger ett antal obebyggda tomter. Planarbete och förhandlingar om avtal har avstannat. Avtal om genomförande förutsätts tecknas med FABRO AB innan planarbete återupptas. Markägare Detaljplan Planerad byggstart FABRO AB äger 9 obebyggda fastigheter och Vallentuna kommun äger 1. Övriga fastigheter ägs av privatpersoner. Programsamråd genomfördes 2005. Därefter har vissa utredningsskisser tagits fram. Planarbetet vilar. 2016 (2015*) osäker tidpunkt enligt ovan. 6.2 Grönlundsvägen (nytt projekt i BBP11A) Beskrivning Markägare Området bedöms rymma ca 20 småhus beläget i Kårsta, i anslutning till Grönlundsområdet. Området ska anslutas till kommunens VA-nät. Marken ägs av Vallentuna kommun samt privat markägare. Detaljplan Detaljplanering påbörjas 2012 Planerad byggstart 2014 27 * siffra inom parentes anger byggstart enligt BBP10A

KAPITEL 6.3 Ekskogen 2 Beskrivning Markägare I BBP11A redovisas 20 småhus på större tomter. Undersökningar av förorenad mark på intilligande fastighet har skett. Denna bör saneras innan bostäderna planläggs alternativt bör ny plats sökas för planerade bostäder. Myndighetsnämnden för teknik och miljö har beslutat om sanering av intilligande fastighet. Tidpunkt för sanering är osäker. Vallentuna kommun Detaljplan Detaljplanering beräknas påbörjas 2012. Planerad byggstart 2014 (2013*) 6.4 Karby, Lindvägen Beskrivning Markägare Oklart vad som ska byggas. I BBP11A redovisas 30 lägenheter i flerbostadshus. Fastigheten Karby 3:90 har sålts av AB Össebyhus till AB Karby Backa fastigheter. Angränsande fastighet Karby 3:2 ägs av Vallentuna kommun. Detaljplan Detaljplanering beräknas påbörjas 2012. Planerad byggstart 2014 (2013*) 28 * siffra inom parentes anger byggstart enligt BBP10A

KAPITEL 6.5 Hacksta m.m. 2 Beskrivning Arbete med en strukturplan pågår. Strukturplanen ska visa hur Karby och Brottby kan utvecklas. Området Hacksta ingår i studien. Vallentuna Vatten AB har tagit beslut om investering att försörja Karby och Brottby med vatten via Vallentuna tätort.beslutet innebär att det finns möjlighet i framtiden att försörja och utveckla fastigheter i Hacksta-området. Enskilda avloppsanläggningar i närheten av Angarnssjöängen för ett större antal bostäder är olämpligt med hänsyn till områdets status som Natura 2000-område och dess värde för fågellivet. I området finns idag ett trettiotal bostäder. Strukturplanen får visa hur många bostäder området lämpligen kan rymma. I BBP11A redovisas ca 60 småhus i form av småhus i grupp samt med större tomter. Markägare Marken ägs huvudsakligen av privatpersoner. Detaljplan Planläggning beräknas påbörjas 2015. Planerad byggstart 2017 (2015*) 6.6 Karby/Brottby övrigt Beskrivning Kommunstyrelsen har beslutat att en strukturplan ska tas fram som visar hur Karby och Brottby kan utvecklas. Förutsättningarna för planläggning av bostäder i Karby har öppnats i och med att Vallentuna Vatten AB har tagit beslut om investering att försörja Karby och Brottby med vatten via Vallentuna tätort. Strukturplanen får visa hur många bostäder och var dessa lämpligen byggs. I BPP11A redovisas ca 200 bostäder under perioden i form av flerbostadshus och småhus i grupp samt med större tomter. Markägare Oklart tills strukturplanen visar lämpliga bostadsområden. Vallentuna kommun är stor markägare i Karby. Detaljplan Planläggning beräknas påbörjas 2013. 29 * siffra inom parentes anger byggstart enligt BBP10A

KAPITEL Planerad byggstart 2015 (2017*) 2 6.7 Södra Lussinge (nytt läge i BBP11A) Beskrivning Enligt Översiktsplan 2010-2030 ska en strukturplan tas fram som visar hur Karby och Brottby kan utvecklas. Översiktsplanen anger att ny bebyggelse i Karby ska lokaliseras nära service och kommunikationer. Ny framtida bebyggelse i Lussinge har ett sydligare läge än tidigare förslag och blir mer integrerad med tätorten. Exploateringsgraden ska studeras närmre med hänsyn till områdets kulturvärden som fornlämningar och landskapsbild. I BBP11A redovisas 60 småhus i grupp. Markägare Vallentuna kommun Detaljplan Detaljplanering beräknas påbörjas 2013. Planerad byggstart 2015 Bilaga, Karta med respektive projekt Bilaga, Sammanställning av projekt 30 * siffra inom parentes anger byggstart enligt BBP10A

VALLENTUNA KOMMUN Maj 2011 BBP11A Bostadsbyggnadsprognos 11A 2011-2020. Igångsättningsår. Inflyttning normalt 1-3 år efter. 2010 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 Sa 2011--2020 Kommentar Projekt FB SG SE FB SG SE FB SG SE FB SG SE FB SG SE FB SG SE FB SG SE FB SG SE FB SG SE FB SG SE FB SG SE FB SG SE FB SG SE Totalt Prognos 11A Prognos Utfall Källvägen 20 20 0 0 20 Förtätn Västra Centrum 5 0 5 21 26 0 0 26 Norra centrumtomten 20 40 50 40 150 0 0 150 Gärdesvägen 25 25 50 0 0 50 Fornminnesvägen 24 24 0 0 24 Trygghetsboende Nyby 10 10 2 10 14 5 20 9 0 43 5 48 Lindöberg 10 9 6 0 6 0 6 Övr västra Vallentuna 5 2 5 5 5 5 5 5 5 5 5 5 0 0 50 50 Förtätning Sa västra V-tuna 5 20 15 0 11 12 25 20 10 45 20 5 0 9 5 20 0 5 40 0 5 50 0 5 40 0 5 25 0 5 25 0 5 0 0 5 270 49 55 374 Tegelbruket 12 29 12 19 30 20 0 50 0 50 Telluskvarteren 50 50 50 150 0 0 150 Seniorbostäder ingår Åbyängar 1 o 2 15 45 20 30 20 60 10 60 10 40 5 40 10 45 10 40 15 375 100 0 475 Åbyholmsvägen 20 30 10 30 10 30 5 10 5 120 25 5 150 Östra Åby 40 60 40 40 60 20 200 60 0 260 Södra Haga 50 0 50 0 50 Gustavslund 5 20 10 16 35 15 10 5 0 45 20 65 Upprätta-Lingsb 5 5 5 5 0 0 20 20 Omvandl omr Haga 3 25 15 10 5 0 0 55 55 Delvis omv. område Ö Ormsta NV 20 20 20 20 0 60 20 80 Ubby/Molnby 25 25 30 20 40 20 10 95 65 10 170 Övr nordöstra V-a 5 12 5 5 5 5 5 5 5 5 5 5 0 0 50 50 Förtätning Sa nordöstra V-tuna 12 34 25 12 29 28 0 65 20 15 30 15 65 20 10 110 30 35 140 20 25 140 10 20 90 30 10 125 55 25 115 90 5 140 105 15 940 455 180 1 575 Hjälmsta 25 25 50 0 0 50 Bällstaberg 3 24 60 0 0 0 0 Uthamra strand 30 20 22 19 7 25 20 16 15 6 5 5 0 29 70 99 Omvandlingsområde Skoga 5 10 10 0 0 25 25 Nyborg 20 30 30 20 0 0 100 100 Bällstaberg 4 20 30 0 50 0 50 Kristineberg 50 50 30 50 75 75 75 75 100 100 100 100 380 500 0 880 Tingvalla 10 30 20 10 5 0 0 75 75 Omvandlingsområde Påtåker 15 0 18 15 15 12 10 0 0 70 70 Övr sydöstra V-a 5 7 5 5 5 5 5 5 5 5 5 5 0 0 50 50 Förtätning Sa sydöstra V-tuna 24 30 40 60 22 26 0 7 53 0 20 70 0 46 85 0 56 82 25 50 60 55 50 15 75 75 10 75 75 5 100 100 5 100 100 5 430 579 390 1 399 Kulla /Lindholmen 2:1 5 6 20 30 25 10 9 0 6 94 100 Lindholmen 5:78 20 10 10 10 30 20 0 50 Mörbytorp 10 0 0 10 10 Övr MOF-området 5 17 10 10 10 10 5 5 5 5 5 5 0 0 70 70 Förtätning Sa Lindholmen, MOF 0 0 10 0 0 17 0 6 30 0 0 40 0 0 35 0 0 20 0 0 14 0 0 5 20 10 5 10 10 5 0 0 15 0 0 5 30 26 174 230 Bergsjövägen Kårsta 5 5 5 5 5 0 0 25 25 Delvis omv.område Ekskogen 5 5 5 5 0 0 20 20 Grönlundsvägen 5 5 5 5 0 0 20 20 Karby Lindvägen 30 30 0 0 30 Hacksta m.m. 10 5 10 5 5 10 5 10 0 30 30 60 Karby/Brottby övrigt 15 20 15 20 15 20 15 20 15 5 20 15 5 100 90 10 200 Södra Lussinge 30 30 0 60 0 60 Övr VAÖ-området 10 14 10 10 10 10 10 10 10 10 10 10 0 0 100 100 Förtätning Sa Kårst och VAÖ 0 0 10 0 0 14 0 0 10 0 0 10 0 0 10 30 0 20 0 45 20 20 45 25 20 25 30 20 25 20 20 20 30 20 20 30 130 180 205 515 Per år: Planering centrala Vallentuna 46 31 55 80 85 160 225 230 140 135 160 185 1 455 146 Sa Vallentuna tätort 205 200 200 220 240 338 365 345 335 390 445 470 3 348 335 Totalt* 41 84 100 72 62 97 25 98 123 60 70 140 65 75 145 160 86 162 205 115 124 265 105 70 245 140 60 255 165 60 260 210 60 260 225 60 1 800 1 289 1 004 4 093 Per år: Proc fördelning 44% 31% 25% 100% Summa* 225 231 246 270 285 408 444 440 445 480 530 545 4 093 409 Utfall 2001: 84 bostäder 2008: 186 bostäder 2002: 284 bostäder 2009: 147 bostäder 2003: 154 bostäder Planberedskap Huvudsaklig inriktning 2004: 171 bostäder 2005: 200 bostäder FB= Flerbostadshus 2006: 257 bostäder SG= Småhus i grupp 2007: 138 bostäder SE= Småhus, större tomter

GODKÄND AV PLANUTSKOTTET 2011-XX-XX PLANBESKED Besked om önskemål om detaljplanering 2011

Innehåll Inledning... 1 1. Om planbesked... 1 Önskemål om detaljplanering... 2 2. Västra Vallentuna... 2 2.1 Vallentuna Mörby 1:103 och 1:112... 2 3. Nordöstra Vallentuna... 3 3.1 Ubby 1:24-27... 3 3.2 Ormsta 1:35... 4 4. Sydöstra Vallentuna... 4 4.1 Vallentuna Prästgård 1:1... 4 4.2 Manlöten (Olhamra 1:10)... 5 4.3 Bällsta 2:928 (f.d. 2:17)... 5 5. Lindholmen, övrig MOF... 6 5.1 Stora Luttergärde 1:1... 6 6. Kårsta och VAÖ... 7 6.1 Kumla 1:9... 7 KOMMUNLEDNINGSKONTORET TUNA TORG 1 186 86 VALLENTUNA TFN 08-587 850 00 FAX 08-587 850 88 KOMMUN@VALLENTUNA.SE WWW.VALLENTUNA.SE

KAPITEL Inledning 1 1. Om planbesked Kommunens bostadsbyggnadsprognos revideras årligen. I arbetet med bostadsbyggnadsprognosen behandlas önskemål från exploatörer och markägare om detaljplanering. Kommunstyrelsen lämnar planbesked till respektive sökande som en del av beredningen av bostadsbyggnadsprognosen till kommunfullmäktige. I detta dokument framgår förslag till besked om planläggning i samband med årets bostadsbyggnadsplanering 2011-2020. En del av önskemålen har inkommit under 2010 medan andra har via beslut i kommunstyrelsen i samband med tidigare års bostadsbyggnadsprognosplanering hänvisats till nästa års planering i avvaktan på önskvärda planeringsunderlag. I många fall pågår arbete med att ta fram dessa planeringsunderlag fortfarande. Besked om önskemål om detaljplanering 2011 har upprättats i samverkan mellan kommunledningskontoret och samhällsbyggnadsförvaltningen. 1

KAPITEL Önskemål om detaljplanering 2 2. Västra Vallentuna 2.1 Vallentuna Mörby 1:103 och 1:112 Sökande Fastighetsbolaget Mörby 1:103 genom Ray Idermark Ansökan 2008-11-07 Beskrivning Kommunens kommentar Fastigheterna är planlagda för småindustri. Sökanden begär att detaljplanen ändras så att även bebyggelse för flerbostadshus medges. Området kan då utvecklas bättre och förstärka underlaget för Vallentuna centrum. Utveckling av bostäder i detta centrala område med god tillgång till kollektivtrafik är mycket lämpligt och bidrar till att stärka centrum. Norr om aktuella fastigheter ligger företaget Aerosol. Företaget räknas som farlig verksamhet, s.k. Seveso-anläggning och omfattas av 4 kap. 2 i lag om Skydd mot olyckor. Aerosol hanterar brandfarliga gaser och vätskor. Markanvändningen påverkas av transporter på Teknikvägen och lossning. Aerosol hävdar att det krävs ett skyddsavstånd om 200 meter från lossningsplatsen. Det är nödvändigt med riskanalys för att bedöma lämpligheten av bostäder och behov av eventuella skyddsåtgärder för dessa med hänsyn till såväl transportväg som lossningsplats. I riskanalysen ska även andra befintliga verksamheter bedömas och bör godkännas av brandförsvaret. Förslag till beslut Området redovisas inte i BBP11A. Begäran om planläggning prövas när sökanden har tagit fram en riskanalys. 2

KAPITEL 3. Nordöstra Vallentuna 2 3.1 Ubby 1:24-27 Sökande Besqab Projektutveckling AB genom Johan Westring Ansökan 2009-03-24 Beskrivning Kommunens kommentar Förslag till beslut Sökanden önskar få planlägga fastigheterna för bostadsändamål. De hänvisar till tidigare begäran om planläggning (daterad 2006-12-27) där de framför att närheten till centrala Vallentuna och gynnsamma grundförhållanden gör området lämpligt. De bedömer att trafikbuller från Lindholmsvägen och eventuell framtida kringfartsled går att hantera. Området omfattar 23 000 m 2 och är beläget öster om Lindholmsvägen. I BBP07A beslutades att områdets eventuella planläggning för bostäder bör prövas i ny översiktsplan. Området, som delvis är mycket kuperat, ligger inklämt mellan Lindholmsvägen och föreslagen förlängning av Arningevägen. I Översiktsplan 2010-2030 anges en förlängning av Arningevägen som viktig. Trafikprognos visar väsentligt högre belastning på Lindholmsvägen genom centrala Vallentuna. Lindholmsvägen har enligt kommunens bedömning på sikt behov av avlastning genom förlängning av Arningevägen. De översiktliga studier som gjorts av vägen visar att tillfart från den nya vägen till Molnby och Ubby kommer att beröra aktuella fastigheter. Översiktsplan 2010-2030 anger att en strukturplan ska tas fram för Molnby-Ubby området. I denna kommer även områdets tillfart att studeras. Området redovisas inte i BBP11A. Områdets eventuella användning för bostäder prövas i en strukturplan (Molnby och Ubby). 3

KAPITEL 3.2 Ormsta 1:35 2 Sökande Järntorget genom Monika Mundt-Petersen Ansökan 2010-09-29 Beskrivning Kommunens kommentar Sökandens fastighet Ormsta 1:35 ingår i BBP sedan en tid tillbaka. Sökande önskar att planläggning påbörjas snarast. Fastigheten ingår i område Ö Ormsta NV som i BBP10A redovisar byggstart 2017 och att planläggning påbörjas 2015. Områdets omfattning är beroende av läget på Arningevägens förlängning. Vägens läge föreslås studeras översiktligt i samband med strukturplanen för Molnby och Ubby. Samma bedömning görs i BBP11A. Förslag beslut till Området redovisas i BBP11A med byggstart 2017. 4. Sydöstra Vallentuna 4.1 Vallentuna Prästgård 1:1 Sökande Stockholms stift genom Gudrun Vidén Ansökan 2008-06-19 Beskrivning Kommunens kommentar Förslag till beslut Sökanden önskar planlägga skiftet öster om Arningevägen för bostäder. Sökande har tagit fram en skiss på ett bostadsområde. En strukturplan för södra Vallentuna är under arbete. I denna studeras var olika funktioner som bostäder, service, arbetsplatser, grönområden m.m. kan förläggas. Aktuell fastighet ingår i strukturplanen. I avvaktan på strukturplanen som kommer att redovisa byggrätter fördelat på fastigheter redovisas all tillkommande nyexploatering öster om Arningevägen (exklusive omvandlingsområden) under området Kristineberg. Området redovisas i BBP11A som Kristineberg. 4

KAPITEL 4.2 Manlöten (Olhamra 1:10) 2 Sökande Anders Hallström och Deborah Hallström Dunagan Ansökan 2006-08-21 Beskrivning Kommunens kommentar Sökande önskar planlägga fastigheten för 40-50 tomter för småhus på tomter om 1000-1500 m 2 och ansluta bostäderna till kommunens VAledningar. De önskar få börja med 5-10 villor i en första etapp för att täcka kostnader för planläggning och VA-nätets utbyggnad. Fastigheten är belägen sydost om Okvista arbetsområde och har trafikmatning via Högdalavägen. Den åtskiljs från Påtåker av fastigheten Olhamra 1:11 och gränsar i norr till Hyddan och bebyggelse utefter Kvarnbäcken. Arbete pågår med en strukturplan för Södra Vallentuna. I denna studeras var olika funktioner som bostäder, service, arbetsplatser, grönområden m.m. lämpligen kan förläggas. I strukturplanen studeras även omvandlingsområden inklusive aktuell fastighet. Förslag till beslut Området redovisas inte i BBP11A. Begäran om planläggning prövas när strukturplan för södra delen av Vallentuna tätort föreligger. 4.3 Bällsta 2:928 (f.d. 2:17) Sökande Turbinen AB (Lagfaren ägare: Ibro projekt och IWS Tomt & bygg) Ansökan 2005-01-05 Beskrivning Kommunens kommentar Förslag till beslut Detaljplan för 5 villatomter upprättades 1999. Sökanden önskar få bygga ytterligare 10 småhus. Fastigheten ligger söder om Björnbodavägen,öster om Ullgrens trädgårdssmästeri och norr om Fågelsångens företagspark. Arbete pågår med en strukturplan för Södra Vallentuna. I denna studeras var olika funktioner som bostäder, service, arbetsplatser, grönområden m.m. lämpligen kan förläggas. Aktuell fastighet ingår i strukturplanen. Området redovisas inte i BBP11A. Begäran om planläggning prövas när strukturplan för södra delen av Vallentuna tätort föreligger. 5

KAPITEL 2 5. Lindholmen, övrig MOF 5.1 Stora Luttergärde 1:1 Sökande Uppsala Akademiförvaltning genom Kerstin Karlsson Ansökan 2010-11-30 Beskrivning Kommunens kommentar Markägare har inkommit med förfrågan om möjlighet att stycka av tomter för bostadär på delar av fastigheten Stora Luttergärde 1:1. Enligt översiktsplan 2010-2030 kan ny bebyggelse tillkomma i Frösunda som smärre komplettering till den befintliga. Möjligheten att komplettera bebyggelse i Frösunda begränsas av Arlandas influensområde. Kommunala VA-ledningar finns framtagna i norra delen av Frösunda som ligger inom influensområdet. Område A är lokaliserat i den södra delen av Frösunda och ligger huvudsakligen inom riksintresse för kulturmiljövården. Område B är lokaliserat ca 650 m söder om Frösunda station invid Roslagsbanan. Område B ligger helt inom riskintresse för kulturmiljö och delvis inom landskapsskydd för Frösunda kyrka. Område C är lokaliserat ca 500 m nordväst om Frösunda station och ligger helt inom Arlandas influensområde. För närvarande bedömer kommunen att det inte är möjligt att planlägga bostäder inom influensområdet. Inget av områdena (A, B och C) ligger inom verksamhetsområde för vatten och spillvatten. Enligt Roslagsvatten ligger föreslagna områden på stort avstånd från verksamhetsområdet som inte kommer att utökas. Förutom avståndet är kapaciteten på allmänna vattenledningar begränsad. Enligt kommunens översiktsplan kan verksamhetsområdet på längre sikt komma att utökas. Förslag till beslut Området redovisas inte i BBP11A. Sökande kan ansöka hos samhällsbyggnadsnämnden om smärre komplettering (1-2 hus) inom område A och B. 6

KAPITEL 6. Kårsta och VAÖ 2 6.1 Kumla 1:9 Sökande Tommy Belsander (Lagfaren ägare: Ramsta fastighets AB) Ansökan 2010-03-25 Beskrivning Kommunens kommentar Förhandsbesked gavs av SBN 2005-10-25 för 4 tomter. Tomterna är bildade. Sökande önskar detaljplan för ytterligare 8 tomter inom samma ursprungsfastighet. Sökande anger att de 4 tomterna enligt ovan och 4 tidigare bebyggda fastigheter i området har gemensamhetsanläggning för väg och vatten och avlopp. Enligt sökande är standarden på anläggningarna hög med överkapacitet och kan utan förändring försörja det dubbla antalet fastigheter. Fastigheten ligger vid gamla Norrtäljevägen, ca 4 km söder om Roslagsstoppet. Avståndet till Brottby är ca 7 km. Gamla Norrtäljevägen trafikeras av SL-bussar med måttlig turtäthet. I översiktsplan 2010-2030 redovisas ingen tillkommande bebyggelse i området förutom smärre komplettering. Avloppsreningsverket har tillstånd för 10 fastigheter. Den gemensamma bergborrade brunnen har vid provpumpning visat att den har kapacitet för att försörja ca 6 fastigheter. Anläggningarna har idag en viss överkapacitet (1-2 ytterligare fastigheter). Vid dimensionering av vatten- och avloppsanläggningar utgår man från en hushållsstorlek om 5 personer. Föreslagen exploatering kräver ny eller utökad anläggning. Förslag till beslut Området redovisas inte i BBP11A. Begäran om planläggning avslås med hänsyn till att aktuellt område enligt Översiktsplan 2010-2030 inte ska förtätas eller omvandlas i någon större utsträckning. 7

Ärende 5

VALLENTUNA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE KOMMUNLEDNINGSKONTORET 2011-09-14 DNR KS 2010.249 PATRIC ANDERSSON SID 1/2 EKONOMICHEF PATRIC.ANDERSSON@VALLENTUNA.SE KOMMUNSTYRELSEN Tjänsteskrivelse Kommunplan 2012-2014 Kommunledningskontorets förslag till kommunstyrelsen att föreslå kommunfullmäktige att anta kommunplan 2012-2014 innehållande kommungemensamma mål nämndernas driftramar resultatplan, balansräkning, kassaflödesanalys investeringsplan befolkningsprognos 11A bostadsbyggnadsprognos 11A lokalresursplan 2012 2020 exploateringsplan 2012 2014 kommunal skattesats för 2012: 18,98 procent (oförändrad) Ärendet i korthet Enligt kommunallagen ska budgeten fastställas av fullmäktige före november månads utgång. Det ekonomiska läget för Vallentuna kommun är i likhet med flertalet andra kommuner, de närmaste åren ansträngda. Med hänsyn till kommunens goda finansiella ställning är det finansiella resultatmålet under planperioden ett årligt resultat enligt balanskravsutredningen. Dvs. ett positivt resultat. Med oförändrad skattesats, statsbidragsram enligt regeringens vårproposition för 2012 samt SKL:s samhällsekonomiska bedömning från augusti är budgeten i balans. KOMMUNLEDNINGSKONTORET TUNA TORG 1 186 86 VALLENTUNA TFN 08-587 850 00 FAX 08-587 850 88 KOMMUN@VALLENTUNA.SE WWW.VALLENTUNA.SE

VALLENTUNA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE KOMMUNLEDNINGSKONTORET 2011-09-14 DNR KS 2010.249 SID 2/2 Flertalet samhällsekonomiska prognoser för åren 2012 och 2013 har sänkts under året vilket påverkar Vallentunas skatteintäkter. Men uppgången i Sveriges ekonomi ger ändå positiva tillskott till Vallentuna. Inför planperioden med stora investeringar och därmed ökade kapitalkostnader och ökade lånekostnader innebär det bättre förutsättningar att klara en budget i balans om än med små resultatmarginaler. Handlingar 1. Bilaga2_Befolkningsprognos 11A 2. Bilaga3_Lokalresursplan 2012-2020 3. Bilaga till Expl plan 2012-2014 kalkyl för bostäder KS 4. Bilaga Expl plan 2012-2014 kalkyl för arbetspl 5. KP 2012-2014_KS 6. Kommunplan 2012-2014, tjänsteskrivelse KS 7. Exploateringsplan 2012-2014_KS Ann-Charlotte Järnström kommundirektör Patric Andersson Ekonomichef Ska expedieras till: Akten Samtliga nämnder

2011-09-14 2012-2014 Kommunplan Version till KS 2011-09-26

Innehåll Inledning... 4 Styrmodell... 4 Vallentuna en expansiv kommun med historia... 6 Organisation och nämnder... 7 Kommunens mål under treårsperioden... 9 Vision... 9 Kund/invånare... 9 God ekonomisk hushållning... 12 Tillväxt och utveckling... 13 Energi och miljö... 15 Budget 2012-2014... 16 Samhällsekonomisk utveckling perioden 2008-2015... 16 Skatteintäkter och kommunalekonomisk utjämning... 17 Befolkningsförändringar... 18 Bostadsbyggande... 19 Vallentuna kommuns ekonomiska läge... 21 Intäkter... 22 Verksamheternas nettokostnader... 22 Pris- och lönekostnadsindex... 23 Demografi... 23 Verksamhetsförändringar/politiska prioriteringar... 24 Finansiella kostnader... 24 Pensioner... 25 Investeringar... 25 Likviditet och upplåningsbehov... 26 Balansräkning... 26 2

Exploateringsverksamheten... 27 Kommunens medarbetare... 27 Finansiell utveckling 2012-2014... 29 Driftsredovisning 2010-2014, tkr... 29 Resultatplan 2010-2014, tkr... 30 Balansräkning 2010-2014, tkr... 31 Kassafödesanalys 2010-2014, tkr... 32 Plan för investeringsutgifter 2012-2019, mnkr... 33 Bilagor Bilaga 1 Bostadsbyggnadsprognos 11A Bilaga 2 Befolkningsprognos 11A Bilaga 3 Lokalresursplan 2012-2020 Bilaga 4 Exploateringsplan 2012-2014 3

Inledning Kommunplanen är antagen av kommunfullmäktige och beskriver vad kommunen särskilt vill åstadkomma och fokusera på den kommande treårsperioden. I bilagor finns utveckling över befolkning och bostadsbyggande på kort och lång sikt samt lokalresursplan och exploateringsplan. Styrmodell All utveckling i Vallentuna kommun ska bygga på den gemensamma visionen: Med det goda småstadslivet i en nära och högt värderad natur- och kulturbygd bidrar Vallentuna kommun aktivt till en växande och hållbar storstadsregion. All verksamhet vilar på kommunens värdegrund: I Vallentuna kommun har vi en professionell verksamhet som präglas av kvalitet och kundfokus utifrån engagemang, allas lika värde och utveckling. Vid varje ny mandatperiod tar de styrande politikerna fram en politisk plattform som styr verksamheten de kommande åren. Utifrån denna plattform formuleras strategiska inriktningar och kommungemensamma mål. Kommunplanens 17 mål byggs upp runt fyra strategiska perspektiv: Kund/invånare God ekonomisk hushållning Tillväxt och utveckling Energi och miljö Under varje rubrik finns ett antal kommungemensamma mål. Dessa mål, tillsammans med de mål nämnderna själva antar, utgör sedan grunden för respektive nämnds verksamhetsplan. Nämnderna bryter ner kommunplanen i egna verksamhetsplaner där förvaltningarna formulerar genomförandeplaner för att åstadkomma det som nämnderna beslutat om. Ett viktigt led i kommunens styrning är uppföljningen varje tertial; VaSaRu (Vallentunas sammansatta resultatuppföljning). Här följs mål och ekonomi upp. Vidare redovisar nämnden utfallet för ett antal valda nyckeltal. 4

Vallentuna kommuns styrmodell Omvärldsbevakning Fullmäktige NÄMND FÖRVALTNING BRUKARE Politisk plattform Verksamhetsplan Kommunplan Vision Förutsättningar Kommungemensamma mål Budget 1 år Ekonomiska ramar 2-3 år Nämndsmål Budget Uppföljning Genomförandeplan Mål Uppföljning Medarbetare IiP Brukarenkäter 5

Vallentuna en expansiv kommun med historia Vallentuna kommun är belägen nordost om Stockholm och är till ytan 360 kvadratkilometer stor med ett planerat invånarantal på 31 379 i slutet av år 2012. Kommunen är inne i en långvarig tillväxtfas och växer stadigt med mellan 400 och 800 invånare per år vilket gör Vallentuna till en av landets snabbast växande kommuner. I procent räknat var kommunens tillväxt den snabbaste i landet under 2010. Befolkningen beräknas öka med ca 9000 personer (ca 30%) mellan 2011-2021 Vallentuna har gamla anor och ligger i ett välbevarat kulturlandskap präglat av flera tusen års jordbruks- och boskapsskötsel. Bygden är mycket rik på fornlämningar. Dagens Vallentuna är en charmerande blandning av jordbruksbygd och småindustrisamhälle. Tätorterna utgörs av lummiga villaområden, småskaliga områden med flerbostadshus, affärscentrum och arbetsområden. Ungefär 70 procent av kommunens invånare bor i småhus. Många har flyttat till Vallentuna för att bo i en barnvänlig miljö och ha nära till en berikande fritid och kultur. Detta samtidigt som de arbetar i någon av grannkommunerna eller i Stockholm. Befolkningen är ung sett till genomsnittskommunen, vilket ställer krav på stora satsningar på skolor och fritidsaktiviteter. I dagsläget är 10 534 invånare 0-24 år (35 procent av befolkningen) medan endast 4 194 personer (14 procent av befolkningen) är 65 år eller äldre. Inom den närmaste treårsperioden börjar stora grupper fyrtiotalister gå i pension och enligt kommunens befolkningsprognos kommer antalet invånare som är 65 år eller äldre att öka till 4 859 personer år 2014. År 2020 beräknas siffran vara 5 707 vilket är 15 procent av den beräknade totala befolkningen på 38 113personer. Detta innebär att kommunen måste anpassa bostäder till äldres behov och planera för utökad äldreomsorg. Av den yrkesverksamma delen av befolkningen (16-64 år) pendlar två tredjedelar ut till arbetsplatser i andra kommuner. Kommunens ambition är att allt fler av kommunens invånare ska kunna arbeta och verka i Vallentuna. Bra kommunal service, förbättrade kommunikationer och en positiv utveckling av näringslivet ger kommunen goda framtidsmöjligheter i Vallentuna. 6

Organisation och nämnder Kommunen är organiserad i tio nämnder kommunstyrelsen (KS), överförmyndarnämnden (ÖN), samhällsbyggnadsnämnden (SBN), myndighetsnämnden för teknik och miljö (MTM), fritidsnämnden (FN), kulturnämnden (KN), barn- och ungdomsnämnden (BUN), utbildningsnämnden (UN), socialnämnden (SN) samt valnämnden För att stödja nämndernas arbete finns fem förvaltningar och ett kommunledningskontor. Nämndernas uppgifter Kommunstyrelsens uppgift är att leda och samordna samhällsutvecklingen i Vallentuna genom planering och uppföljning av kommunens verksamheter och ekonomi. Kommunstyrelsen är kommunens centrala personalorgan med ansvar för att en gemensam personalpolitik utvecklas och efterlevs. Kommunstyrelsen ansvarar också för arbetsmarknads- och näringslivsfrågor, turist- och besöksnäringsfrågor, kommunens ITstruktur, översiktsplanering och samverkan med övriga delar av samhället. Kommunala handikapprådet är ett rådgivande organ under kommunstyrelsen. Kommunala pensionärsrådet är ett rådgivande organ under kommunstyrelsen. Överförmyndarnämndens uppgift är att utöva tillsyn över förmyndare, förvaltare och gode män som biträder de barn och andra personer som inte kan förvalta sin egendom själva. Samhällsbyggnadsnämndens uppgift är att fullgöra kommunens uppgifter inom plan- och byggväsendet med undantag för översiktsplaneringen, bevaka byggnadsverksamheten enligt plan- och bygglagen (PBL), vara planerande och verkställande organ för mark- och exploateringsverksamheten, vara planerande och verkställande organ för kommunens lokalförsörjning samt vara planerande och verkställande organ för kommunens avfallshantering, kommunal väghållning, parker och allmänna platser. Myndighetsnämnden för teknik och miljö har som uppgift att fullgöra kommunens myndighetsutövning enligt gällande lagstiftning inom miljö- och hälsoskyddsområdet och att besluta om bygglov vid kommunens egna anläggningar. 7

Fritidsnämndens uppgift är att vara huvudman för kommunens fritidsfrågor, främja en meningsfull fritid för kommunens invånare, ansvara för kommunens sport- och fritidsanläggningar, bedriva och samordna kommunens förebyggande ungdomsarbete samt stödja föreningslivet. Kulturnämndens uppgift är att stödja och främja kulturlivet i kommunen, bedriva kulturskolan, leda biblioteksverksamheten och annan kommunal kulturverksamhet, erbjuda ett allsidigt kulturutbud som komplement till föreningars och enskildas insatser, ta tillvara, vårda och levandegöra Vallentunas kulturarv och svara för kommunens konstinköp samt fullgöra utsmyckningsuppdrag. Barn- och ungdomsnämndens uppgift är att med barnet och eleven i centrum ansvara för förskoleverksamhet, utbildning av barn i förskoleklass, grundskola och särskola, fritidshem integrerat med grundskolan samt bedriva öppen förskola. Utbildningsnämndens uppgift är att ansvara för utbildning till ungdom i gymnasieskolan inom kommunen, låta den studerande fritt få välja gymnasieskola samt bedriva och svara för vuxenutbildning och svenska för vuxna invandrare. Socialnämndens uppgift är att ansvara för att kommunens äldreomsorg, omsorg om funktionshindrade, missbruksvård samt individ- och familjeomsorg fungerar väl. Det görs genom en rättssäker handläggning av individärenden enligt socialtjänstlagen (SoL), lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) samt annan lagstiftning inom det sociala området. Socialnämnden har även ansvar för familjerådgivning, handläggning av färdtjänstresor samt tillstånd och tillsyn enligt alkohol- och tobakslagen. 8

Kommunens mål under treårsperioden Vision Med det goda småstadslivet i en nära och högt värderad natur- och kulturbygd bidrar Vallentuna kommun aktivt till en växande och hållbar storstadsregion. Utgångspunkter Politiken ska skapa förutsättningar och undanröja hinder inte detaljstyra våra liv Varje människa ska bemötas med värme, respekt och omtanke. Det gäller livets alla skeden. Stöd som ges ska syfta till att stärka individens och familjens egen förmåga att ta ansvar för utvecklingen. Kund/invånare Den borgerliga alliansens politik utgår från att alla människor är olika och har olika behov och önskemål. En annan utgångspunkt är människans eget ansvar och hennes rätt att fatta beslut om den egna vardagen. Valfriheten blir därmed en grundläggande förutsättning för det goda samhället. Vi ser gärna att fristående skolor som bidrar till att uppnå våra högt ställda mål etablerar sig i Vallentuna. Trygghet och studiero är förutsättningar för att eleverna ska kunna ta till sig kunskaper. Arbetet med skolans värdegrund ska därför stärkas så att alla elever kan känna sig trygga och ingen utsätts för mobbning. Fler nya förskolor ska öppnas för att fortsatt erbjuda barnomsorg i närområdet inom tre månader. För att garantera att alla barn erbjuds en god och trygg miljö ska kvalitetsgranskningen av både kommunala och fristående förskolor utökas och förstärkas. Skolan är en av kommunens viktigaste uppgifter och nyckeln till individens möjligheter att lyckas i livet. Målet är att alla elever ska gå ut grundskolan med fullständiga betyg. Vallentunas gymnasium ska vara ett attraktivt val och mötesplats för ungdomar. Vallentuna ska vara ett tryggt samhälle för alla åldrar, vilket innefattar vård och omsorg, skola och den fysiska miljön. Den växande småstaden ska erbjuda trygga, tillgängliga bebyggelsemiljöer, grönområden, mötesplatser och stråk. Kommunens lokaler ska vara 9

säkra och sunda. Den som behöver vård och omsorg skall känna sig trygg i vetskapen att den finns där när man behöver den. Vallentunas äldre ska ha god vård och kunna åldras i trygghet. Den egna förmågan att kunna bo kvar hemma så länge som man vill ska stödjas. Trygghet och tillgänglighet skall prioriteras i omsorgen, och den enskildes rätt till fria val ska stärkas. Mål 1. Kund/invånare/företag ska vara nöjda eller mycket nöjda med den verksamhet och service som kommunen levererar. Indikator: Medborgarundersökning: SCB:s Nöjd-Meborgar-Index (NMI) Nöjd-Region-Index (NRI) och Nöjd-Inflytande-Index (NII). Värden över rikets snitt. 2. Invånare ska kunna välja utförare av kommunalt finansierade tjänster inom förskola, grundskola, gymnasium och inom Socialnämndens stöd- och omsorgsverksamheter. Indikator: - Brukarenkät, nöjdhet med den erbjudna valfriheten 3. Alla som har behov av kommunens tjänster ska uppleva att det är enkelt, snabbt och smidigt att få sitt ärende behandlat. Indikator: - Ökad tillgänglighetsindikator - Tid från beslut till verkställighet, stickprov 4. Kommunens myndighetsbeslut ska vara rättssäkra. Indikator: - Andel överklagade beslut - Andel slutligt avgjorda beslut som står sig 5. Vallentunas gymnasium ska vara ett attraktivt val för våra och andra kommuners elever. Indikator: - Vallentuna gymnasium ska öka sin andel av det totala antalet gymnasieelever. - En tydlig profil för Vallentuna gymnasium ska utarbetas under 2012 - Vid mandatperiodens slut ska antalet elever ha ökat 10

6. Vallentunas grundskolor ska, vid slutet av perioden, tillhöra den bästa tiondelen av Sveriges skolor. Indikator: - 2011 Vallentunas grundskolor tillhör de 60 bästa kommunerna enligt senaste Öppna jämförelser. - 2012 Vallentunas grundskolor tillhör de 45 bästa kommunerna enligt senaste Öppna jämförelser. - 2013 Vallentunas grundskolor tillhör de 30 bästa kommunerna enligt senaste Öppna jämförelser. 7. Utbudet av kultur och rekreation ska bidra till ökad livskvalitet. Indikator: Medborgarundersökning: SCB:s Nöjd-Meborgar-Index (NMI) inom området fritid och kultur. Värde över rikets snitt. 8. Alla kommunala verksamheter ska i samverkan bidra till att skapa trygghet. Indikator: - Medborgarundersökning: SCB:s Nöjd-Meborgar-Index (NMI) inom området trygghet. Värde över rikets snitt. - LUPP, ungdomsenkät, kontinuerlig ökning. - Antalet mötesplatser för samverkan som skapar mervärde för invånare. 9. Vallentuna kommun ska underlätta för människor att leva ett självständigt liv och att vara självförsörjande. Indikator: - Andel individer med försörjningsstöd ska minska - Andel individer med sociala kontrakt i boendet ska minska 11

God ekonomisk hushållning En god och sund ekonomi är en förutsättning för att kunna förverkliga den politiska visionen. Det innebär att vi har en god ekonomisk hushållning för att kunna möta oförutsedda konjunktursvängningar eller demografiska förändringar. Dagens kommunmedborgare ska finansiera sin egen kommunala välfärd och inte skjuta upp betalningen till framtida generationer. För att uppnå en bättre kvalitetssäkring av verksamheterna ska ökade resurser till uppföljning prioriteras. Att finansiella mål uppfylls betyder att kommunens verksamheter ges stabila ekonomiska förutsättningar att arbeta efter. Vidare är en hög måluppfyllelse för verksamheten ett bevis på ett bra utfall för satsade skattemedel. Kommunplanen kompletteras av fler styrdokument, så som planer, policies och riktlinjer som kommunfullmäktige har antagit. Uppfylls dessutom utpekade förbättringsområden i verksamheterna borgar det för en ökad kvalitet och en effektivare verksamhet framöver. Mål 10. Verksamheterna ska bedrivas kostnadseffektivt och med god kvalitet. Indikator: - Positivt ekonomiskt resultat. - Kommunfullmäktiges måluppfyllelse - Kostnad per betygspoäng lägre än jämförbara kommuner - Kostnad för särskilt äldreboende lägre än jämförbara kommuner 11. Vi ska ha kompetenta och engagerade medarbetare med ett ledarskap som levererar mesta möjliga nytta för kunder/invånare. Indikator: - Andel chefer som genomgått internt utbildningsprogram - Kontinuerlig utvärdering av rekryteringsprocessen - Andel behöriga lärare ska öka - Andel förskolelärare ska öka 12

Tillväxt och utveckling Vallentuna bidrar aktivt till en växande storstadsregion genom en god planering av bebyggelse, infrastruktur, kommunikationer och näringslivsutveckling. Vallentunas goda strategiska läge lockar till fortsatt kraftig inflyttning. Vår ambition är att ca 400 bostäder per år skall färdigställas under mandatperioden och utbyggnaden fördelas till samtliga tätorter i kommunen. Gestaltningsfrågorna, dvs bebyggelsens utformning, kommer att prioriteras under mandatperioden. Strävan är att åstadkomma en bebyggelse i harmoni med omgivningen. All samhällsplanering tar sin utgångspunkt ur översiktsplanen. Ett gott företagsklimat är en nyckelfaktor för att ge fler möjlighet till goda arbetsplatser inom kommunen. Vallentuna ska aktivt marknadsföras som en kommun med goda boendemiljöer, bra skolor, rikt föreningsliv, välutbildade invånare, goda kommunikationer och ett positivt näringslivsklimat. Mål 12. Vallentuna kommun bidrar aktivt till en växande storstadsregion genom en god planering av bebyggelse, infrastruktur, kommunikationer. Indikator: - Antal byggda bostäder, 400 st i genomsnitt per år - Årlig befolkningstillväxt +2 % - Årlig antal arbetstillfällen +2% 13. Vallentuna kommun ska på ett aktivt sätt attrahera kunskapsföretag och vara en företagsvänlig kommun. Indikator: - NKI enligt SBA minst 75 (mäts 2013) - Antal nystartade företag - Andelen kunskapsföretag i kommunen, årlig ökning (30% år 2014) 14. Öka samarbetet mellan privat, ideell och offentlig sektor för ökad kundnytta. Indikator: - Redovisning av samarbeten som leder till ökad kundnytta 15. Utveckling och förvaltning av Vallentuna kommuns byggnads- och markinnehav ska hanteras så att värdet för kommuninvånarna ökar 13

Indikator: - Framtagande av strategisk plan för Vallentunas byggnads- och markinnehav. - Individuella affärsplaner för samtliga byggnader. - Procentandel av den totala omslutningen för akutunderhåll ska minska - Långsiktiga underhållsplaner 14

Energi och miljö Vallentunas energiplanering skall ske inom ramen för ett hållbart samhälle, vilket innebär effektiv energianvändning, förnybar energi, uthållig utvinning och produktion. Vi skall planera för en kombination av god ekonomisk tillväxt, fortsatt befolkningsökning och en ökad rörlighet såväl inom som till och från regionen. Alternativa uppvärmningsmetoder för kommunens lokaler och verksamheter ska övervägas vid nyoch ombyggnad. Vi anser att alla måste dra sitt strå till stacken för att samhället skall bli långsiktigt hållbart. Vi har alla ett personligt ansvar för miljön och vi måste därför alla också ta ansvar för vår egen livsstil. Vi sätter miljöfrågorna högt på dagordningen och fortsätter att arbeta för att göra Vallentuna till en miljömedveten kommun. Arbetet med att miljöcertifiera kommunens verksamheter enligt ISO 14 001 ska inledas under mandatperioden. Mål 16. Utvecklingen av Vallentuna ska vara långsiktigt hållbar, med fokus på innovativa lösningar för miljö och energi. Indikator - Miljöpolicy,klar 2012 - Lokala miljömål, klar 2012 - Källsorteringen av sopor ska öka - Energiförbrukningen i kommunens fastigheter ska minska 17. För att uppfylla miljökvalitetsnormerna i enlighet med vattendirektivet vid omklassningen 2021 ska åtgärder vidtas för sjöar och vattendrag i kommunen. Indikator - VA-plan ska tas fram, klar 2014 15

Budget 2012-2014 Samhällsekonomisk utveckling perioden 2008-2015 Sammandrag från Sveriges Kommuner och Landsting Sverige drabbades hårdare än andra länder av den finansiella oron och nedgången i världshandeln 2008 2009. Det beror på att exporten och tillverkningsindustrin har en förhållandevis stor betydelse i den svenska ekonomin. När konjunkturen sedan stärktes och världshandeln svängde upp igen vändes dessa nackdelar till fördelar och den svenska ekonomin växte snabbare än ekonomin i andra länder. Svängningarna var större, men den svenska ekonomin var i flera avseenden starkare än ekonomin i andra länder. De offentliga finanserna var i god ordning, hushållens ekonomi stark, banksektorn hade inga större lik i garderoben och bostadsbyggandet nådde aldrig särskilt högt. Sverige delade med andra ord inte de problem som många andra länder hade. Tvärtom visade Sverige styrka där åtskilliga andra länder visade svaghet. Den svenska ekonomin är nu inne i en mycket stark tillväxtfas. BNP växte förra året med 5,7 procent och även i år beräknas tillväxten bli hög. Trots den snabba återhämtningen är resursutnyttjandet i ekonomin som helhet fortfarande lågt. I prognosen (18 aug) räknar vi med att tillväxttakten för svensk BNP under innevarande och kommande tre kvartal hamnar ner mot 1½ procent i årstakt för att därefter återgå till en högre takt. Det innebär en halvering jämfört med tidigare prognoser. Tillväxten för helåret 2011 blir trots denna nedjustering relativt hög, se tabell 1. Den höga tillväxten under loppet av ifjol och under första halvåret i år gör att BNP beräknas öka med 4,4 procent 2011 jämfört med 2010. För 2012 begränsas tillväxten till 2,0 procent. Den bedömning som här gjorts utgår från att oron på de finansiella marknaderna efterhand dämpas och att aktiemarknaderna återhämtar sig. Den ekonomiska tillväxten i USA och i stora delar av euroområdet väntas bli svag både i år och nästa år. De statsfinansiella problem som många länder brottas med kommer till betydande del att kvarstå. Samtidigt förblir räntorna låga också nästa år. För svensk del bidrar de låga räntorna till att konsumtionen och investeringarna fortsätter växa i hygglig takt. Svagare exporttillväxt och väsentligt minskade lagerinvesteringar är vad som framförallt drar ner BNP:s tillväxt 2012. 16

Nyckeltal för den svenska ekonomin, SKL 2011-08-18 Procentuell förändring 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 BNP 5,3 5,4 4,5 2,0 3,4 3,9 3,5 Sysselsättning, timmar 2,4 1,7 1,6 0,1 1,0 1,4 0,9 Öppen arbetslöshet, nivå 8,4 8,4 7,6 7,7 7,1 6,3 5,8 Timlön, nationalräkenskaperna 2,8 1,1 3,5 2,9 3,2 3,7 4,0 Konsumentpris, KPI 0,5 1,2 2,9 1,6 2,3 2,5 2,3 Skatteintäkter och kommunalekonomisk utjämning Bedömningen av skatteunderlagets ökningstakt bygger på den samhällsekonomiska bild som Sveriges Kommuner och landsting presenterar. SKL bedömer att rikets skattunderlag under perioden 2012 till 2014 ökar med 12 procent. Vallentuna kommuns ökning av skatteunderlaget under motsvarande period beräknas till 16 procent. Den högre beräkningen har sin grund i att befolkningsutvecklingen i Vallentuna kommun är högre än i riket som helhet. Under år 2010 och första halvåret 2011 har arbetade timmar givit ett relativt stort positivt bidrag till skatteunderlaget. I år kommer också ett rejält tillskott från löneökningar. När den ekonomiska återhämtningen nu tar en paus minskar sysselsättningens effekt på skatteunderlaget. Det svagare läget på arbetsmarknaden leder till att även bidraget från löneökningar blir mindre de närmaste åren. Dessutom faller inflationstakten år 2012, bland annat till följd av ett avbrott i Riksbankens höjningar av reporäntan. Den sammantagna effekten på skatteunderlaget är att det visserligen växer med nästan tre procent i år trots den urholkning som sker genom höjningen av grundavdraget för pensionärer. Sedan följer ett par år med relativt svag skatteunderlagstillväxt innan ökningstakten åter tilltar mot slutet av perioden. Skatteunderlagstillväxt i procent och bidrag från olika komponenter i procentenheter, SKL 2011-08-18 2010 2011 2012 2013 2014 2015 Summa exkl regelförändringar 2,8 4,3 3,3 3,8 4,5 4,4 Summa 2,1 2,8 3,3 3,8 4,5 4,4 Timlön 0,8 2,7 2,3 2,5 2,9 3,2 Sysselsättning 1,4 1,3 0,1 0,8 1,1 0,7 Sociala ersättningar 0,3 0,2 1,2 0,8 0,8 0,9 Övriga inkomster 0,1 0,3 0,1 0,2 0,3 0,2 Avdrag 0,5 1,5 0,4 0,5 0,6 0,5 Realt skatteunderlag 0,6 2,3 1,3 1,5 1,8 1,5 17

1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 Befolkningsförändringar Befolkningsutvecklingen och befolkningssammansättningen har stor betydelse för planering av den kommunala verksamheten bl.a. lokalisering och dimensionering av investeringar som skolor, barnomsorg, äldreomsorg och fritidsanläggningar. Befolkningsutvecklingen är även ett viktigt instrument för beräkning av skatteunderlag. Under 2010 passerade kommunen 30 000 personer. Befolkningen i Vallentuna ökade med 753 personer, från 29361 till 30114 personer under 2010. Detta innebar en ökning med 2,6 %. Ökningstakten fördubblades nästan jämfört med 2009. I procent räknat var kommunens tillväxt den snabbaste i landet under 2010. Befolkningen beräknas öka med ca 9000 personer (ca 30%) mellan 2011-2021. Takten av befolkningstillväxten följer det prognostiserade bostadsbyggandet i kommunen, se bostadsbyggnadsprognos 2011-2020 (BBP11A). BBP11A redovisar nästan en dubblering av bostadsbyggandet under perioden 2014-2020 vilket tydliggörs i den prognostiserade befolkningstillväxten för perioden 2015-2021. Det finns ett klart samband mellan bostadsbyggande och befolkningsutveckling i kommunen. Antal invånare (vänster axel) Procentuell förändring (höger axel) 45000 40000 35000 30000 25000 20000 15000 10000 5000 0 3,5% 3,0% 2,5% 2,0% 1,5% 1,0% 0,5% 0,0% Utfall Prognos 18

Bostadsbyggande Kommunen fortsätter att planera för en hög utbyggnadstakt av nya bostäder de närmaste tio åren. I genomsnitt planeras det för drygt 400 nya bostäder per år. Centrala delen av Vallentuna tätort prioriteras särskilt under de kommande tio till femton åren och byggs ut med 1 500 nya bostäder. Detta stödjer utvecklingen av ett levande centrum för kommunens invånare och företag. Utbyggnaden av bostäder fortsätter i den södra och västra delen av Vallentuna tätort och i övriga stationssamhällen utmed Roslagsbanan. En utbyggnad planeras också utmed E18-stråket. Tätortsnära omvandlingsområden planläggs och genomförs successivt inom en tioårsperiod. Bostadsbyggnadsprognos 2011-2020 (BBP11A) redovisar pågående och kommande planerings- och utbyggnadsprojekt för nämnda period. För perioden 2011-2014 utgör prognosen en planprioritering. Prioriteringen är ett ställningstagande till vilken planberedskap kommunen ska ha för bostadsprojekt och till turordningen mellan projekten. Den andra perioden av prognosen 2015-2020 visar kommunens huvudsakliga inriktning för bostadsbyggandet. Den huvudsakliga inriktningen omprövas varje år i samband med att en ny bostadsbyggnadsprognos utarbetas. BBP11A redovisar en planerad byggstart av ca 250 bostäder per år under 2011-2013 varav ca 50 per år utgörs av lägenheter i flerbostadshus. År 2014 ökar bostadsbyggandet och prognosen redovisar ca 400 bostäder varav 160 lägenheter i flerbostadshus. Under perioden 2015-2020 fortsätter bostadsbyggandet att öka till knappt 500 bostäder om året varav ca 250 per år utgörs av lägenheter i flerbostadshus. I snitt redovisar prognosen ca 400 nya bostäder per år. 19

20