KLINISKT KOMPENDIUM I ORTODONTI

1 KLINISKT KOMPENDIUM I ORTODONTI

2 INNEHÅLL: * Modellanalys (dem pass 1) * Profilröntgenanalys (dem pass 2) * Journal, diagnoser, ortodontiskt behandlingsbehov, remisshantering mm (dem pass 3) * Ortodontisk behandling med enklare apparatur ( Exempel: Klammerplåt, EOD-aktivator, Quad Helix) (dem pass 4) * Avbondning, retention, bockade retainers, essix skenor, patientinformation efter avslutad behandling, akuta åtgärder fast apparatur (dem pass 5) * Fortsättning ortodontiskt behandlingsbehov, index, konsultationer och remisser till urvalstandläkar (dem pass 6) OBS! Demonstrationspassen är obligatoriska. Om du inte kan delta pga sjukdom får du gå på samma demonstrationspass en annan dag (det finns 6 tillfällen per demonstration). Du måste meddela kursansvarig om du ej kan närvara och måste byta pass.

3 MODELLANALYS För att kunna skapa en journal och bestämma diagnos och terapi krävs att man på varje patient utför: 1. Klinisk undersökning 2. Röntgenologisk undersökning 3. Modellanalys För att göra en modellanlys behövs studiemodeller framställda av vältagna avtryck (Alginat avtryck), alveolarutskotten skall vara med. OBS! Välj en avtryckssked som inte är för liten!!! Studiemodellerna slipas in efter ett index i maximalt sammanbitningsläge, IP, intercuspid position. Vaxindexet tas med tenax vax (halv platta rullas till en båge som passar mot ocklusalytan) och skall vara helt genombitet. Med hjälp av index slipas studiemodellerna tillsammans. När modellerna sätts samman i bakkant kan man göra mätningar av ocklusala förhållanden mellan ök och uk.

4 MODELLANALYS PÅ GIPSMODELL Befintliga tänder: Permanenta tänder överst och underst. Mjölktänder ök och uk skrivs in på de två mittersta raderna. Mittlinje Beskriv ocklusionen Sagittal led: höger sida: 16/46 13/43 vänster sida 26/36 23/33 Sagittalt frontalt: Horisontell överbitning/over jet: mm Vertikal led Vertikal överbitning/over bite: mm Mittlinjen mellan ök centrala incisiver och uk centrala incisiver

5 Transversal led Tandbågsform ök uk Större avvikelser av enskilda tänders ställning Avvikelser av tänders form och storlek Avvikelse av relativt utrymme (mild, måttlig eller grav; trångställning eller glesställning): ÖK UK Övrigt: Sammanfattande Diagnoser (SVT): Sagittalt: Vertikalt: Transversellt: Övrigt:

6 Nomenklatur för att beskriva tänders position: Streckad linje anger normal läge.

7 Med enbart modellanalys kan man dock inte bedöma exempelvis: 1. Käkarnas basala relationer 2. Käkarnas relation till skallbasen 3. Incisivernas lutning i alveolarutskottet 4. Funktionella störningar 5. Mittlinjesförskjutningar i förhållande till ansiktets mittlinje 6. Mjukdelsestetik, asymmetrier Journalmall T7/T8 Anamnes: Formulär i Opus Övrig journal skrivs för hand på journalblankett och skrivs sedan in i Opus när den är godkänd av lärare. STATUS Extra oralt: Profil: (konvex, konkav, rak). Läppar/läppslut: Mittlinje ök mot ansiktet:.. Övrigt: tex asymmetri. Intra oralt: (en del uppgifter är samma som framkommit vid modellanalysen /om sådan utförts på nyligen tagen gips modell/ uppgifterna skall ändå kontrolleras i munnen på din patient!) Munhygien: (ex plaque, gingivit) Bettutvecklingsperiod:

8 Erupterade tänder: Sagitell relation: vid 6:or (16/46 och 26/36) Sagitell relation: vid 3:or (13/43 och 23/33) Horisontell överbitning (mm) Höb: Vertikal relation: Mittlinje mellan ök och uk i ocklusion Vertikal överbitning (mm) Vöb: Vertikal överbitning/vöb: Gingival påbitning: Ja Nej Gingival irritation synlig: Ja Nej Transversell relation: Tvångsföring: Ja Nej Mittlinje förskjutning mellan ök/uk vid slutningsrörelse uk.. Utrymmesförhållanden : ök uk... Övrigt:.

9 Diagnoser/Dentoalveolära: (OBS sammanfattande SVT ) S V T.... Övriga diagnoser Basala diagnoser (profilrtg.) S V Övriga Röntgenfynd:... Problemställning:... Behandlingsbehov enl Socialstyrelsen.. Målsättning med behandling... Terapiförslag....... Preliminär behandlingstid.. Prognos..

10 När terapin är fastställd i samråd med patienten skall den skrivas in i journal och även som ny daganteckning/och signeras av lärare. OBS! Journalen (där modell analysen inkluderas) skall skrivas in i Opus under den röda Diagnos rutan och godkännas av lärare med signering i daganteckning. OBS! På ortodonti passen får ni inte fylla i tandstatus figuren som ingår i pedodonti journalen. Profilröntgenanalys: Profilröntgenanalys görs för att ställa en skelettal diagnos av förhållandet mellan käkarna i sagittal- och vertikalled. Tillsammans med den dentoalveolära diagnosen och bedömningen av mjukvävnaderna kan man då ställa en diagnos som inkluderar både mjukvävnad, käkar och tänder. Med hjälp av profilröntgenanalysen ser man även incisivernas lutning i käkarna.

11 SOCIALSTYRELSENS BEHANDLINGSBEHOVSINDEX Index anger undersökarens uppskattning av det objektiva behandlingsbehovet. 4. Mycket stort behov Utseendemässigt och/eller funktionellt handikappande anomalier, t ex läpp-, käk- och gomdefekter, extrema post- och prenormala bett, retinerade incisiver i överkäken, omfattande aplasier. 3. T ex prenormalt tvångsbett, djupbett med gingival irritation, extremt öppet bett, tvångsförande korsbett, artikulationsstörande saxbett, starkt uttalade frontala trång- eller glesställningar, retinerade hörntänder, estetiskt och/eller funktionellt störande rotationer. 2. T ex estetiskt och/eller funktionellt störande proklinerade eller retroklinerade incisiver, djupbett med gingival kontakt utan gingival irritation, uttalade trångeller glesställningar, infraocklusion av mjölkmolarer och permanenta tänder, måttliga frontala rotationer. 1. Ringa behov Smärre avvikelser från s.k. normalbett (idealbett) t ex prenormala bett med liten negativ horisontell överbitning, postnormala bett utan andra anomalidrag, djupbett utan gingival kontakt, öppna bett med liten frontal bettöppning, icke tvångsförande korsbett, mindre uttalade trång- och glesställningar, inverteringar av enstaka tänder utan tvångsföring, svaga rotationer av ringa estetisk och/eller funktionell betydelse. Det subjektiva behandlingsbehovet - patientens och/eller föräldrarnas uppfattning om behandlingsbehovet - graderas från 4-1, där index 4 anger mycket stort behov och index 1 ringa behov. Vid bedömningen av behandlingsbehovet måste det bli en avvägning mellan det subjektiva behandlingsbehovet, alltså patientens behandlingsbehov och undersökarens värdering. Det kan vara en anomali som för undersökaren förefaller vara av litet behandlingsbehov men som för patienten innebär en stor belastning. Detta behandlingsbehovsindex är avsett att tjäna som en grundläggande vägledning.

12 Ortodontisk behandling med enklare apparatur (dem pass 4): Några exempel på vanlig apparatur. För övrigt se kursboken/mitchell Framställning av Quad Helix (QH) med band på 16,26. Lödd QH Avtagbar med lås på banden palatinalt Framställning: 16 och 26 skall separeras. Separerringarna bör sitta i 4-7 dagar Besök 2 separerringar avlägsnas puts med profylaxpasta band utprovas på 16 och 26 OBS! Använd tandtråd!!. avtryck med banden på plats lossa därefter banden som lämnas med avtrycket till tandteknikern (notera bandens storlek i daganteckningen) Du skall rita QH på labsedel och ange vilka tänder som skall omfattas och hur lång utsträckning de laterala armarna skall ha. index behövs sällan, oftast inte heller avtryck av motsatta käken separera 16 och 26 inför cementering av QH nästa gång Besök 3 separerringar bort och putsa med profylaxpasta prova QH på patienten. Aktivera QH med hjälp av ök modellen. Banden skall efter aktivering ligga med linguala delen av bandet mitt på 6:ornas ockusala yta. Enkelsidiga tvångsförande korsbett behandlas med samma aktivering på båda sidor/bilateralt. Se läroboken. prova QH igen på patienten och denna bör nu kunna klämmas ihop palatinalt för att banden skall kunna tryckas ned på 16,26. tvätta och torrblästra banden och tänderna

13 cementera banden med glasjonomer cement Ge information till patienten om: Vilka besvär som är förknippade med tandställningen Hur tandställningen skall skötas Munhygien, Kostrestriktioner Återbesök för första kontroll efter ca. 4 veckor Klammerplåtar Oftast används denna apparatur i överkäken. Klammerplåten består av: 1. Basplattan framställs i form av en tunn akrylplatta som täcker hårda gommen och ligger ordentligt an gingivalt mot tändernas lingualytor. Om basmaterialet utsträcks så att även tändernas ocklusalytor täcks, hindrar apparaten patienten från att bita ihop helt, bettet spärras (bettspärrplåt). Om basmaterialet lingualt om överkäksincisiverna byggs upp till en vall, så att det vid sammanbitning endast blir kontakt mellan underkäksincisiverna och akrylvallen, kallas apparaten bitplåt. 2. Retentionselement Klamrar som används för att hålla plåten på plats. Klamrarna tillverkas av hård, rostfri tråd. Exempel på retinerande klamrar: Adamsklammer: Framställning: 0,7 mm hård tråd (vänster bild) Friändsklammer: Framställning 0,7 mm hård tråd (höger bild) Se andra exempel på klamrar i läroboken. 3. Aktiva element Kan vara direkt eller indirekt verkande. Direkt verkande är fjädrar och skruvar. FJÄDRAR: För tandförflyttningar används särskilda fjädrar fästade i basplattan. Materialet utgörs av hård och fjäderhård rostfri tråd. Fjädrarna designas individuellt för att ge önskad tandförflyttning och ritas på lab.rekvisitionen. Dimensionerna på tråden kan växla mellan 0,5 mm och 0,7 mm. Exempel på fjädrar för olika tandförflyttningar är t.ex Z-fjäder och Seipel fjäder.

14 Expansionsskruv användes för expansion (vidgning) av tandbågen i såväl transversal- som sagittalled. Skruven placeras olika i plåten, beroende på vilken typ av expansion som önskas. Skruven aktiveras 1-2 jack per vecka. Transversell expansion Sagittal expansion b) Indirekt verkande aktiva element; är olika typer av påbitningsvallar. Påbitningsvall användes för att upphäva låsningar eller vid behandling av vissa djupbett. När det gäller låsningar, frontala eller laterala, utgörs påbitningsvallen av ett akryllager ocklusalt i överkäkens sidopartier med plan påbitning från underkäken (bettspärr). En plan horisontell påbitningsvall i fronten gör att vid sammanbitning överförs tuggkraften enbart till underkäksfronten (klammerplåt med frontal påbitningsvall), vilket resulterar i att denna intruderas samtidigt som premolarer och molarer tillåts eruptera obehindrat. Ett alternativ till frontal påbitningsvall på en klammerplåt kan vara en lingualbåge med band 16 och 26 samt ocklusala stöd bilateralt premolarer och akrylvall frontalt enligt figur nedan..

15 Bettspärrplåt/ Laterala bitvallar ocklusalt UTLÄMNING OCH JUSTERING AV KLAMMERPLÅT UTLÄMNING: 1 Prova först klammerplåten på arbetsmodellen. Granska passformen och kontrollera att alla retinerande och aktivt tandförflyttande element som beställts i arbetsordern finns med och att de är korrekt utformade. 2 Kontrollera därefter klammerplåten i munnen på patienten. Se till att den går riktigt på plats och ligger stadigt mot gommen utan att vicka. Låt sedan patienten bita ihop och se till att inte några trådelement interfererar med slemhinna eller antagonerande tänder. Var särskilt uppmärksam på facialslingan i hörntandsområdet så att den inte skaver vid läpprörelser eller trycker mot alveolarutskottet vid insättning eller uttagning av plåten. 3 Slipa ur basplattan så att planerade tandförflyttningar möjliggörs. Om fronten skall retroklineras med en facialslinga, sker urslipningen palatinalt om fronttänderna successivt under behandlingens gång. På så vis kan man styra förflyttningens storlek. Urslipning måste självfallet även göras för tänder som är under eruption. Om en påbitningsvall på en bitplåt behöver slipas in i ocklusion skall detta göras med hjälp av artikulationspapper. Den frontala påbitningsvallen för betthöjning bör ha sådan höjd att mellanrummet i molarpartiet blir cirka 2-3 mm. Om behov kan höjden justeras med kallpolymerisat under behandlingens gång. Efter dessa kontroller justeras de retinerande elementen så att god retention för plåten erhålls. Adamsklammerns retinerande delar skall ligga an med ett lätt tryck mot tanden cervikalt om prominensen och riktade mot de mesio- och distofaciala axiala vinklarna. Justera även facialslingan om den skall användas som retinerande element. Den bör ligga an passivt mot ök-incisiverna i höjd mellan deras mellersta och incisala tredjedelar. Justering av slingans läge eller av dess retentionskraft sker genom bockningar i

16 slingans hörntands-loop. När nödvändiga justeringar av basplattan och retinerande element utförts, aktiveras de tandförflyttande elementen. En fingerfjäder aktiveras så att dess ögla kontraheras när fjädern förs till aktivt läge. Avståndet mellan det aktiva och passiva läget bör vara cirka 1-2 mm. Fingerfjädern behöver vanligtvis kontroll och aktivering var 4:e vecka. Z-fjädern aktiveras genom att man med en spetsig flacktång fattar den del av fjädern som ligger an mot tanden och förlänger fjädern i förflyttningsriktningen. Förlängningen bör vara högst 1-1,5 mm för att inte plåten genom fjäderkraften skall disloceras från underlaget. Z-fjädern behöver aktiveras var tredje till var fjärde vecka. Är klammerplåten försedd med en skruv för transversell expansion vidgas den vid utlämnandet så att den utövar ett lätt tryck på tänderna i de laterala segmenten. Därefter instrueras patienten eller oftare målsman att själv aktivera skruven. Skruvningsriktningen anges av en pil på basplattan. Vanligen 1/4-1/2 varv per vecka, motsvarande 1/4-1/2 mm vidgning. PATIENTINFORMATION (lämna ut informationsblad om avtagbar tandställning) Patienten instrueras om klammerplåtens användning och vilken tandförflyttning som förväntas tills nästa gång. Patienten tränar sedan själv att ta av och på plåten utan att deformera de olika trådelementen. Klammerplåten lossas genom att patienten placerar ett finger cervikalt om vardera adamsklammern och trycker dessa i ocklusal riktning. Information om rengöring och förvaring skall även ges. Tandställningen borstas precis som tänderna med tandborste och tandkräm. Förklara också för patienten orsaken till att apparaturen har den utformning den har, och beskriv vilka förändringar de tandförflyttande elementen förväntas åstadkomma. På grund av att resultatet av en behandling med avtagbar apparatur är helt beroende av patientens kooperation, gäller det att stimulera intresset för behandlingen och en grundlig motivation i samband med utlämningen är av största betydelse. Fördelarna med avtagbar apparatur är: Är lätt att göra ren med tandborste och tandkräm och tillåter normal tandborstning. Inget hinder vid måltider eftersom den då tas ur. God förankring, som även kan omfatta käkbenet. Relativt lätt att överblicka krafter och motkrafter. Liten risk för ogynnsamma biverkningar. Små estetiska problem. Nackdelar: Helt beroende av patientens kooperation. Längre total behandlingstid. Lätt att slarva bort tandställningen. Apparaten dyr att framställa. Apparaten kan placeras felaktigt av patienten, varvid fjädrar o dyl. kan deformeras. Talet kan påverkas på grund av apparatens omfattning. Begränsade möjligheter att flytta tänder endast tippning kan göras (inte rotation eller parallell förflyttning). Gingivitis protetica.

17 AKTIVATOR Aktivatorn är en apparat som i första hand är tänkt att åstadkomma förändringar i den sagittala relationen mellan tandbågarna. Förflyttningar av enskilda tänder kommer i andra hand. Apparaten utgörs av en akrylatdel med utsträckning i både över- och underkäken. På grund av apparatens storlek och form användes den huvudsakligen eftermiddagar och nätter. Patienten bör använda apparaten så mycket som möjligt dagtid t ex vid TV-tittande eller läsning. 12-14 timmars användning per dygn krävs. En förbättrad sagittal relation fås sedan genom att käkarnas tillväxt adapteras till det förändrade funktionella mönstret. Vissa studier hävdar att mandibelns längdtillväxt ökar men huvudsakligen fås en dentoalveolär korrektion. En aktivatorbehandling påverkar även den dentala utvecklingen. Genom betthöjning upphävs interkuspidationen så att ocklusionen kan normaliseras i takt med förbättringen av den sagittala käkrelationen. Hos patienter med basala djupbett innehåller eruptionen av tänderna en starkt mesialriktad komponent. Om aktivatorn utformas så att denna eruption underlättas i underkäken, samtidigt som överkäkständernas nedåt-framåtriktade eruption hindras, leder detta automatiskt till en förbättrad ocklusion. Överkäks-incisivernas lutning kan påverkas med en facialslinga och genom lämplig urslipning av aktivatorn. OBS! Vid vertikal växt av mandibeln är prognosen dålig för aktivatorbehandling av postnormalt bett eftersom risk för bettöppning föreligger. En typisk patient lämpad för aktivatorbehandling har följande status: l. Postnormalt bett 2. Djupt bett 3. Proklination av överkäkens incisiver 4. Ingen eller endast lätt trångställning i tandbågarna 5. Jämna tandbågar som passar till varandra i neutralrelation 6. Sent växelbett (ev. tidigt permanent bett, huvudsaken är att patienten har mycket tillväxt kvar) 7. Näsandning 8. Stort subjektivt behandlingsbehov och förväntan om god kooperation. En aktivator för behandling av denna patient framställs på följande sätt: Avtryck (Alginat) tas av över- och underkäken. Det är viktigt att den linguala delen av mandibelns alveolarutskott ända ner till munbotten kommer med i underkäksavtrycket. Med hjälp av en rulle vax tas en konstruktionsbitning. Ungefär 1 vaxkaka går åt för att rullen skall bli tillräckligt tjock. Denna bitning anger det läge mellan över- och underkäken i vilket apparaten skall konstrueras och arbeta. Effekten hos aktivatorn är helt

18 beroende av bitningens kvalitet, varför stor omsorg skall ägnas åt bitningstagandet. Bitningen i sagittalled: Underkäken förs om möjligt fram till normal sagittalrelation eller gärna något längre fram, dock inte längre än till kant-i-kantrelation mellan incisiverna. Vid kraftig postnormalitet är detta inte alltid möjligt, utan "framjumpningen" av underkäken måste då ske i två etapper. Med den första aktivatorn förs underkäken fram c:a 5 mm, och när postnormaliteten efter en tids behandling har minskat, kan sedan den andra aktivatorn konstrueras med normal sagittalrelation mellan käkarna. Bitningens höjd: Bettet höjs så att avståndet mellan över- och underkäksincisivernas skär blir ca.3-5 mm. Bitning i transversalled: Kontrollera så att ingen lateralförskjutning av underkäken finns i arbetsbitningen. Se på mittlinjernas relation i ök och uk med och utan konstruktions-bitning! Med hjälp av avtryck och konstruktionsbitning framställs en aktivator försedd med facialslinga (0.8 mm hård tråd). Sedan apparaten färdigställts och inprovats, aktiveras den på följande sätt: 1. I underkäkens sidopartier avlägsnas all akrylat som hindrar eruptionen av molarer och premolarer. 2. I överkäken slipas endast för premolarer och hörntänder som är under eruption och ännu inte nått ocklusionsplanet. 3. Senare i behandlingen slipas avlägsnas på aktivatorn i överkäkens frontparti akrylat lingualt om incisiverna (om incisiverna är proklinerade) så att dessa kan tippa lingualt när facialslingan 3.a-3.a aktiveras. Slipa inte enbart bakom ök incisivernas kronor utan avlägsna även akrylat högre upp i basplattan palatinalt. Genom dessa åtgärder korrigeras de olika anomalidragen sålunda: 1. Djupbettet genom att man tillåter eruption av tänderna i underkäkens sidopartier, men inte i ök- och uk-fronten. 2. Postnormala relationen genom en förändring av underkäkens läge och genom att tänderna i underkäken tillåts eruptera uppåt-framåt. 3. Proklinationen av överkäksincisiverna genom urslipningen lingualt om dessa och aktivering av facialslingan. 4. Genom tillsättning av EOD High Pull hålls apparaturen lättare på plats. Vi tillverkar i de flesta fallen en EOD aktivator där EOD bågen sitter avtagbar så att man kan avlägsna den om patienten så önskar. Aktivatorn har sin största användning i sena växelbettet. Den är särskilt indicerad för behandling av postnormala djupa bett. Behandlingstiden bör utsträckas tills tandväxlingen är avslutad. Detta innebär en lång behandlingstid och förutsätter tålamod och god samarbetsförmåga från patientens sida. En förutsättning för att en behandling med aktivator skall kunna genomföras är att patienten kan andas genom näsan obehindrat. Fördelar med aktivatorn: l. Behandling möjlig i både mjölktands- och växelbett 2. Liten risk för karies, gingivit, rotresorptioner 3. Lätt att hålla rent, inga estetiska problem

19 4. Kan eliminera sugovanor, tungpressning, munandning Nackdelar med aktivatorn: l. Mycket stort beroende av patientkooperation 2. Fallen måste selekteras. Rotationer och trångställningar kan inte korrigeras med aktivator 3. Tillväxtmönster med posterior rotatation eller basalt öppna bett förvärras 4. Svårt att påverka enskilda tänder med god exakthet. 5. Leder inte alltid till fullständig korrektion, ytterligare behandling med fast apparat blir ofta nödvändig. RETENTION EFTER BEHANDLING MED FAST APPARAT När behandlingen med fast apparat är klar behöver tänderna retineras kortare eller längre tid, beroende på hur risken för recidiv bedöms. Detta görs oftast med en retentionsplåt eller vacumpressad skena i överkäken och en bondad tråd lingualt mellan hörntänderna eller ibland till premolarerna i underkäken. Bondad retentionstråd kan också användas i överkäken. Retentionstråden i underkäken kan vara heldragen eller bestå av flera tunna sammanflätade trådar (twistflex). En tunn twistflex fäst på samtliga tänder förhindrar recidiv av rotationer. Bondade retentionstrådar behålls tills längdtillväxten är avslutad. På vuxna patienter får retentionstrådar vanligtvis sitta hela livet. En vacumpressad skena (Essix) används 4 dygn heltid och sedan under minst 1 års tid endast natt. Skenan sätts efter detta ut successivt. Efter ca 3-4 år brukar skenan inte längre behövas. Vuxna patienter använder dock sin retentionsskena betydligt längre.

20 Patienten är själv bäst på att känna hur mycket skenan behöver användas. Om skenan eller en passiv klammerplåt (kan också användas som retention efter avtagbar eller fast apparatur) inte passar helt utan spänner på tänderna när den sätts på efter uppehåll beror detta på att någon tand eller tandgrupp har börjat recidivera. Retentionapparaten måste då användas mer. ROTERADE TÄNDER HAR LIKSOM DIASTEMA MEDIALE STOR BENÄGENHET ATT RECIDIVERA. ALLTSÅ NÖDVÄNDIGT MED LÅNG RETENTIONSTID Retentionskontrollerna görs den första tiden på ortodontikliniken. Ibland remitteras patienten tillbaka till ordinarie tandläkare för övertagande av retentionskontroller. Oftast är det då en twistflex eller annan bondad tråd som kontrolleras en gång per år. På remissen brukar stå hur lång tid tråden skall sitta kvar. Retentionstråden kontrolleras genom att man med en sond undersöker så att ingen bondning har lossnat. Ofta är det indicerat att depurera eller putsa. Eventuella överskott eller plastskarvar putsas med "jetborr",ett finirborr i krom-stål som är gjort för att enbart avlägsna plast. LOSSNAD RETENTIONSTRÅD Om en retentionstråd har lossnat från en eller flera tänder görs i varje enskilt fall en bedömning hur nära den beräknade tiden tråden har suttit och hur stor recidivtendensen kan vara. Fråga patienten när ortodontibehandlingen avslutades. Vid osäkerhet KONTAKTA ORTODONTISTEN! Är interkuspidationen i sidopartiet bra och horisontell och vertikal överbitning normal kan tråden kanske avlägsnas helt. Gör ortodontisten bedömningen att tråden fortfarande behövs, avlägsnas plastrester från tråden med nålförare eller tång. Plastrester på tänderna avlägsnas med ett jet-borr. Efter kontroll att retentionstråden inte är deformerad rebondas den. Är tråden deformerad eller saknas, tas avtryck för laboratorieframställning av ny tråd. Alla plastrester skall då vara avlägsnade. Vid osäkerhet tas kontakt med ortodontikliniken. REVISIONKONTROLL AV PATIENTER MED FAST TANDSTÄLLNING 1. Ordinarie karieskontroll kan göras på alla tänder som inte har band. 2. Vid behov putsas med putspasta och gummikopp. För att komma åt bättre approximalt kan gummispets användas. Med hjälp av tandtrådsförare eller superfloss (som har en vaxad del) kommer man in under bågen. Kritkaries behandlas med fluorlack. Vid bristande munhygien är färgtabletter ett bra hjälpmedel för hemmabruk. 3. Behöver bågen avlägsnas för t.ex. kariessanering kontaktas den behandlande ortodontisten. PATIENTINFOMATION VID INSÄTTNING AV FAST APPARAT RÅD TILL DIG SOM HAR FAST TANDSTÄLLNING Ät inte hårda eller sega saker som t.ex. kola, knäck, sega bilar, nötter, halstabletter, hårda brödkanter. Tandställningen kan lossna och bågarna kan bli felböjda. Tandförflyttningen stannar upp och behandlingen tar längre tid. Skär kött och äpplen i småbitar, råa morötter måste rivas. Tugga inte på pennor eller naglar. Belastningen på tänderna blir för hård, det är risk att tändernas rötter skadas. Dessutom kan tandställningen gå sönder. Du bör inte tugga tuggummi! Om Du har gummisnoddar använd dessa precis som Du fått instruktion om. Tandförflyttningen tar mycket längre tid och tänderna blir mer ömma om inte kraften som gummisnoddarna ger, flyttar tänderna åt rätt håll hela tiden. Slarvar man kan tänderna i vissa fall flytta sig fel. Tandborstningen tar mer än dubbelt så lång tid när man har fast tandställning! Risken att få hål i tänderna och att få tandköttsinflammation ökar, eftersom tandborstningen är försvårad. Socker gör att det blir mer bakteriebeläggningar på tänderna. Det är viktigt att undvika småätande. Att äta godis och dricka läsk ofta är speciellt farligt; Ät godis endast 1 gång i veckan. Välj sockerfritt! Använd färgtabletter, en kväll per vecka för att kontrollera att Du borstar rent.

21 Om någonting skaver: Är det en ligatur (ståltråden som håller fast bågen i fästet på tanden), försök först att böja in tråden med nageln eller med bakändan på en tändsticka, går inte detta; använd vax. Om någonting har lossnat eller gått sönder, ring genast till tandregleringskliniken Ta alltid med din tandborste! AKUTA PROBLEM PÅ PATIENTER MED FAST TANDSTÄLLNING Stålligatur som sticker ut och skaver i kinden kan enkelt böjas in under bågen med en banddrivare eller amalgamstoppare. En ligatur som lossnat från en tand ersätts med en plastring eller en stålligatur i 0.25 rostfritt stål. Bågändar som sticker ut distalt om rören på 6-or eller 7-or kan bero på: dels att luckslutning pågår och att bågen alltså blivit för lång, den kan då böjas in distalt med en tång. dels att bågen har förskjutits i sidled. Sitter bågen kvar i röret på andra sidan böj då bara in bågen på skavsidan. Har bågen förskjutits så långt att den hoppat ur röret på en sida bör ortodontisten kontaktas. Lösa band eller brackets: Kontakta ortodontisten. Olika system av band och brackets finns, det är viktigt att inte byta ut delar av en tandställning till ett annat system. I nödfall - avlägsna det som sticker ut eller skaver. Tenaxvax eller boxingvax lämnas ut för att sättas på ställen som skaver.