Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också från andra källor. Utrikesdepartementet Mänskliga rättigheter i Marshallöarna 2007 ALLMÄNT 1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Marshallöarna har omkring 62 000 invånare (juli 2007) och består av fem öar och 29 atoller. Landet är en parlamentarisk demokrati med starka band till USA. Författningen är uppbyggd enligt amerikansk förebild. Regeringen respekterar i regel mänskliga rättigheter (MR), men det förekommer att påverkan från regeringen leder till självcensur bland medierna i frågor som anses politiskt eller kulturellt känsliga. Regeringen har även försökt utöva inflytande över rättssystemet genom lagstiftning och administrativa åtgärder. Andra rapporterade MR-problem i landet rör förhållandena i fängelserna, våld mot kvinnor och barn, samt brister i arbetsrätten. 2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer Av de centrala internationella konventionerna på MR-området har Marshallöarna endast ratificerat FN:s konvention om barnets rättigheter (1993), samt tillträtt konventionen om avskaffandet av alla former av diskriminering mot kvinnor (CEDAW), mars 2006. Marshallöarna har inte tillträtt någon av ILO:s (International Labour Organisation) konventioner. Landet rapporterade senast i december 2004 till kommittén för konventionen om barnets rättigheter.
2 Marshallöarna skulle ha rapporterat till kommittén för konventionen för avskaffning av all diskrimening mot kvinnor (CEDAW) i april 2007. MEDBORGERLIGA OCH POLITISKA RÄTTIGHETER 3. Respekt för rätten till liv, kroppslig integritet och förbud mot tortyr Lagen förbjuder tortyr och inga rapporter om att tortyr förekommer är kända. Fängelseförhållandena motsvarar inte internationellt godtagbar standard. Enligt uppgift råder dålig säkerhet, dålig ventilation och renhållning och bristande tillgång till utomhusaktivitet. Regeringen tillåter årliga besök av oberoende MR-observatörer och journalister. 4. Dödsstraff Dödsstraffet avskaffades år 1986. 5. Rätten till frihet och personlig säkerhet Inga rapporter om politiskt våld eller politiskt motiverade försvinnanden är kända. 6. Rättssäkerhet och rättsstatsprincipen De civila myndigheterna utövar effektiv kontroll över landets säkerhetsstyrkor. Lokal och nationell polis lyder under Justitieministeriet. Polistjänstemän har inte rätt att bära vapen. Isolerade fall av poliskorruption har rapporterats. Åtalade personer har möjlighet att välja mellan prövning av professionella domare eller sammansatt domstolsnämnd. Åtalade har rätt till eget val av juridiskt ombud. Staten bekostar försvarsadvokater för åtalade personer som inte själva kan stå för kostnaden. Chefen för Högsta domstolen är en utländsk medborgare som tillsätts på tio år. Det förekommer inga rapporter om frihetsberövande på politiska grunder.
3 7. Straffrihet Det förekommer inga rapporter som tyder på att straffrihet skulle vara ett utbrett problem. 8. Yttrande-, tryck-, mötes-, förenings- och religionsfrihet m.m. Yttrande-, tryck-, mötes-, förenings- och religionsfrihet är lagstadgade och respekteras generellt. Det förekommer dock att påverkan från regeringen leder till självcensur i medierna i frågor som anses politiskt eller kulturellt känsliga 9. De politiska rättigheterna och de politiska institutionerna Marshallöarna är en konstitutionell demokrati. Landets verkställande, lagstiftande och dömande grenar regleras i konstitutionen. Den lagstiftande grenen består av ett parlament med 33 medlemmar (Nitijela) och ett råd av hövdingar (Iroji) med en i första hand konsultativ roll i frågor rörande traditioner och sedvänjor. Allmänna och fria val tillämpas. Valsystemet är komplicerat och delvis grundat på ägande av land. Inga restriktioner förekommer mot bildande av politiska partier. Presidenten väljs av en majoritet i parlamentet för en fyraårig mandatperiod. Utlänningar har enligt lagen inte rätt att bedriva politisk aktivitet i landet. I enlighet med det fördrag, The Compact of Free Association, som ingicks då landet blev självständigt ansvarar USA för Marshallöarnas försvar och nationella säkerhet. Det amerikanska försvaret opererar på en stor militärbas på Kwajaleinatollen. Den nationella och lokala polisen har ansvar för rikets interna säkerhet. EKONOMISKA, SOCIALA OCH KULTURELLA RÄTTIGHETER 10. Rätten till arbete och relaterade frågor Den mycket höga arbetslösheten på Marshallöarna, omkring 30 procent, är ett stort problem. Minimilönen är fastställd till två dollar i timmen både i offentliga och privata sektorerna. Minimilönen ger dock inte möjlighet till dräglig levnadsstandard. Ingen lag reglerar maximalt antal arbetstimmar. Arbetsmiljö-, arbetssäkerhets- och arbetshälsolagar saknas. Ingen lag ger
4 anställda rätten att protestera mot farliga eller hälsovådliga arbetsförhållanden utan risk för deras anställning. Marshallöarna har inte skrivit under någon av ILO:s konventioner. 11. Rätten till bästa uppnåeliga hälsa Hög befolkningstillväxt och trånga boendeförhållanden i tättbebyggda områden har gett upphov till sjukdomar som tuberkulos och lepra. Andra stora utmaningar på hälsoområdet är utbredd fetma bland vuxna, undernäring, rökning och alkoholism. Självmordsfrekvensen är förhållandevis hög. Med bistånd från Förenta Staterna och WHO (World Health Organisation) görs ansträngningar att förbättra situationen inom hälsovården. Hälsovården subventioneras av staten. 12. Rätten till utbildning Obligatorisk och i princip gratis undervisning erbjuds för barn mellan 6 och 14 år. Individuella skolor har dock rätt att ta ut en registreringsavgift för att stödja verksamheten. Efter inträdesprov har omkring 300 elever, eller två tredjedelar av alla elever som går ut grundskolan, möjlighet att ta sig vidare till gymnasium. Utgifterna för undervisning uppgår till ca 13 procent av statens budget. Läskunnigheten uppges vara 93,7 procent. 13. Rätten till en tillfredsställande levnadsstandard Knappt hälften av Marshallöarnas statsbudget utgörs av intäkter från USA enligt det fördrag, The Compact of Free Association, som ingicks då landet blev självständigt 1986. Med dessa medel har landet byggt upp en förhållandevis god hälsovård och ett allmänt utbildningssystem. Befolkningstillväxten är samtidigt en av de högsta i världen och systemen för hälsovård och utbildning har svårt att tillgodose alla behov. Mycket pengar har lagts på administration och som subsidier till den förhållandevis omfattande statliga företagssektorn. Lagen om minimilön (för närvarande 2 US dollar i timmen) uppges respekteras. Minimilönen anses dock alldeles för låg för att garantera en acceptabel levnadsstandard för en arbetstagare med familj.
5 OLIKA GRUPPERS ÅTNJUTANDE AV DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA 14. Kvinnors rättigheter Trots att egendom och mark liksom traditionella titlar ärvs oberoende av kön är kvinnans roll i allmänhet underordnad mannens. Kvinnomisshandel är ett utbrett problem. Enligt en undersökning 2003 av den enskilda organisationen Women United Together in the Marshall Islands hade fler än 80 procent av landets kvinnor utsatts för våld inom äktenskapet. Det finns inga rättsliga hinder som begränsar kvinnors deltagande i det politiska livet men traditionella attityder begränsar kvinnors inflytande. Sexuella trakasserier är inte förbjudna i lag. 15. Barnets rättigheter Regeringen visar beredvillighet att säkra barns rättigheter, både vad gäller utbildning och hälsovård, men resurserna är för små för den växande befolkningen. Den allmänna kunskapen i samhället om barnets rättigheter uppges vara låg. Det rapporteras att omkring en femtedel av barnen inte deltar regelbundet i skolundervisningen. Vanliga förklaringar är långa avstånd till skolan och föräldrarnas oförmåga att betala skolavgift eller andra obligatoriska kostnader i samband med skolgång. Det finns ingen lag som fastställer minimiåldern för barnarbete. Barn uppges som regel inte vara sysselsatta i avlönat arbete, men en del hjälper sina familjer inom jordbruk, fiske och småskalig företagssamhet. Barnmisshandel uppges vara ett växande problem. 16. Rättigheter för personer som tillhör nationella, etniska, språkliga och religiösa minoriteter samt urfolk Diskriminering på grund av kön, ras, hudfärg, språk, religion, politisk tillhörighet och socialt eller nationellt ursprung är förbjudet i lag och regeringen respekterade i stort dessa bestämmelser. Flera hundra medborgare är icke-etniska Marshallöbor. 17. Diskriminering på grund av sexuell läggning eller könsidentitet
6 Inga uppgifter om diskriminering på grund av sexuell läggning och könsidentitet är kända. 18 Flyktingars rättigheter Även om Marshallöarna inte har undertecknat 1951 års flyktingkonvention så samarbetar landet med FN:s flyktingkommissariat (UNHCR) för att bistå flyktingar och asylsökande. Något etablerat system för flyktingmottagande finns inte i landet. Enskilda fall av asyl har tidigare beviljats. Inga rapporter om människohandel till, inom eller från Marshallöarna är kända. Spridda rapporter om tvångsarbete för illegalt invandrade personer förekom. 19. Funktionshindrades rättigheter Enligt uppgift förekommer ingen lagstadgad diskriminering av personer med funktionshinder. Lagar och byggnormer som syftar till att underlätta tillträdet för personer med funktionshinder saknas dock. ÖVRIGT 20. Frivilligorganisationers arbete för mänskliga rättigheter Inga uppgifter finns att tillgå. 21. Internationella och svenska insatser på området mänskliga rättigheter Inga uppgifter finns att tillgå.