1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

Transkript

1 Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också från andra källor. Utrikesdepartementet Mänskliga rättigheter i Luxemburg 2010 ALLMÄNT 1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Luxemburg har ratificerat ett stort antal instrument om de mänskliga rättigheterna på både europeisk och global nivå. God dialog och samverkan råder mellan Luxemburg och de FN-kommittéer som övervakar tillämpningen av konventionerna. En allmän ombudsman finns samt en ombudskommitté för barns rättigheter. Ett konsultativt råd för mänskliga rättigheter har inrättats. Brister beträffande situationen med överfyllda fängelser samt skydd för frihetsberövades rättigheter, inklusive minderåriga, kan konstateras. Luxemburg har ratificerat de centrala ILO-konventionerna (International Labour Organization). Drygt hälften av alla anställda är fackligt anslutna. Kvinnors rättigheter, inte minst på arbetsmarknaden, behöver stärkas ytterligare. Diskriminering av kvinnor vad gäller lön förekommer. Regeringen har inrättat ett center för jämställdhetsintegrering. Homosexuella kan ingå partnerskap med varandra, vilket har samma rättsverkan som giftermål för heterosexuella par. Äktenskap genom kyrklig vigsel kan dock endast ske mellan man och kvinna. 2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer

2 Luxemburg ratificerade 1953 den Europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna. Sedan dess har landet ratificerat ett stort antal instrument om de mänskliga rättigheterna på både europeisk och global nivå: - Konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter, International Covenant on Civil and Political Rights (ICCPR) och det fakultativa protokollet om enskild klagorätt samt det fakultativa protokollet om avskaffande av dödsstraffet. - Konventionen om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter, International Covenant on Economic, Social and Cultural Rights (ICESCR). Det fakultativa protokollet har endast undertecknats. - Konventionen om avskaffandet av alla former av rasdiskriminering, Convention on the Elimination of all forms of Racial Discrimination (CERD). - Konventionen om avskaffandet av alla former av diskriminering mot kvinnor, Convention on the Elimination of all forms of Discrimination Against Women (CEDAW) samt det fakultativa protokollet om enskild klagorätt. - Konventionen mot tortyr, Convention Against Torture and Other Cruel, Inhuman or Degrading Treatment or Punishment (CAT) samt det fakultativa protokollet om förebyggande av tortyr. - Konventionen om barnets rättigheter, Convention on the Rights of the Child (CRC) samt det tillhörande protokollet om barn i väpnade konflikter. Tilläggsprotokollet om handel med barn och barnpornografi har endast undertecknats. - Flyktingkonventionen, Convention Related to the Status of Refugees, samt det tillhörande protokollet från Romstadgan för Internationella brottmålsdomstolen, International Criminal Court (ICC). - Europarådets konvention till förhindrande av tortyr och omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning. - Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning, Convention on the Rights of Persons with Disabilities har endast undertecknats. - Konventionen mot påtvingande försvinnanden, Convention for the Protection of All Persons from Enforced Disappearance har endast undertecknats. Luxemburg har regelbundet lämnat rapporter till FN för de mest centrala konventionerna. En allmän granskning av FN (Universal Periodic Review) genomfördes under MEDBORGERLIGA OCH POLITISKA RÄTTIGHETER 3. Respekt för rätten till liv, kroppslig integritet och förbud mot tortyr Tortyr och all kränkande behandling är förbjuden i lag. 2

3 3 Europarådets kommitté för förebyggande tortyr gjorde ett besök i Luxemburg senast i april 2009 inom ramen för Europarådets konvention om förhindrande av tortyr. Kommittén såg över implementeringen av rekommendationer som lämnats vid tidigare besök och fokuserade på frihetsberövade och situationen i Luxemburgs fängelser. Kommittén rapporterar om överlag gott samarbete med Luxemburg men lämnar ett antal rekommendationer rörande grundläggande rättigheter för frihetsberövade (inklusive minderåriga) samt personer med utländsk nationalitet i administrativt förvar. 4. Dödsstraff Dödstraff är förbjudet enligt lag och tillämpas inte. 5. Rätten till frihet och personlig säkerhet Den personliga friheten är reglerad i konstitutionen som förbjuder godtyckligt frihetsberövande. Häktningsbeslut krävs för arrestering. Inom 24 timmar måste den arresterade åtalas och ställas inför domstol. Den misstänkte har tillgång till försvarare som betalas av staten och ett borgenssystem tillämpas. 6. Rättssäkerhet och rättsstatsprincipen Konstitutionen garanterar domarkårens självständighet. Lagen slår fast rätten till en rättvis rättegång vilket generellt också efterlevs. Rättegångarna är offentliga med undantag av mål som rör sexuella övergrepp samt övergrepp mot barn. Det råder ingen skillnad mellan mäns och kvinnors tillgång till rättsväsendet. Luxemburg har fällts 24 gånger sammanlagt i Europadomstolen för mänskliga rättigheter. De allra flesta fall (42 procent) har handlat om alltför långa rättsprocesser i nationell domstol. Luxemburg har en allmän ombudsman (le Médiateur du Grand-Duché de Luxembourg) som enskilda kan vända sig till om de anser att en myndighet fattat ett felaktigt beslut och möjligheterna till rättslig prövning har uttömts. Ombudsmannen kan dock inte företräda en part vid en juridisk förhandling. Luxemburg har också ett konsultativt råd för de mänskliga rättigheterna Commission Consultative des Droits de l'homme (CCDH), som har till uppgift att lämna yttranden till regeringen i alla frågor som rör de mänskliga rättigheterna. CCDH tar inte emot klagomål från enskilda. 7. Straffrihet Det finns inga rapporter om att straffrihet skulle förekomma.

4 4 8. Yttrande-, tryck-, mötes-, förenings- och religionsfrihet m.m. Konstitutionen garanterar press- och yttrandefrihet. Meddelarskydd för uppgiftslämnare finns sedan en tid tillbaka i presslagen. Innan lagen trädde i kraft noterades flera fall där myndigheterna sökt efterforska uppgiftslämnare. Enligt lag är det tillåtet att organisera sig i fackliga föreningar och förbund och det finns inga uppgifter om att någon av dessa rättigheter har kränkts. Staten är officiellt skild från kyrkan men Luxemburg erkänner och stödjer flera kyrkosamfund, vilket tillåter staten en viss beslutanderätt och insyn i kyrkans verksamhet. Inga rapporter tyder på att det förekommer kränkningar av religionsfriheten. 9. De politiska rättigheterna och de politiska institutionerna Statschef är Storhertigen som enligt författningen har den verkställande makten. I praktiken utövas denna dock av en inför parlamentet ansvarig regering. Statsrådet (Conseil d Etat) har en betydande roll i lagstiftningsarbetet. Dess 21 medlemmar utnämns av statschefen på förslag från parlamentet. Förnyelsen sker successivt och efter partilinjer. Parlamentsval hålls vart femte år och det senaste valet hölls i juni Valet ansågs vara fritt och rättvist. Ingen skillnad föreligger mellan män och kvinnor i fråga om rösträtt, valdeltagande eller valbarhet. I Luxemburg råder valplikt. Av de 60 parlamentsledamöterna är 12 kvinnor. Endast fyra av 15 regeringsledamöter är kvinnor. EKONOMISKA, SOCIALA OCH KULTURELLA RÄTTIGHETER 10. Rätten till arbete och relaterade frågor Luxemburg har ratificerat alla de åtta centrala International Labour Organization (ILO) -konventionerna: - Föreningsfrihet och förhandlingsrätt (konventionerna 87 och 98) - Icke-diskriminering i arbetslivet (konventionerna 100 och 111) - Förbud mot tvångsarbete (konventionerna 29 och 105) - Förbud mot barnarbete (konventionerna 138 och 182). Drygt hälften av alla anställda är fackligt anslutna och rätten att strejka fastslås i konstitutionen. Minimilön och 40 timmars arbetsvecka regleras i lag. Arbetslösheten låg under hösten 2010 kring 6 procent.

5 5 Staten har effektivt genomfört en lag för att skydda barn från att utnyttjas på arbetsmarknaden. Lagen förbjuder att barn under 16 år arbetar och ministeriet för arbete och utbildning har effektivt införlivat lagen om barnarbete. 11. Rätten till bästa uppnåeliga hälsa De luxemburgska medborgarna är lika inför lagen beträffande sjukvård. Staten garanterar de grundläggande rättigheterna för individen och för familjen, vilka innefattar social säkerhet och hälsoskydd. Medellivslängden uppgick år 2008 till 77 år för män och 83 år för kvinnor. 12. Rätten till utbildning Den obligatoriska skolgången (inklusive två års förskola) omfattar alla barn i åldrarna 4 till 15 år. Undervisningen sker på de tre officiella språken luxemburgska, tyska och franska. Dessutom är undervisning i engelska obligatorisk. 13. Rätten till en tillfredsställande levnadsstandard Levnadsstandarden är hög, även om fickor av relativ fattigdom finns, exempelvis bland frånskilda kvinnor och deras barn. Löneläget i landet är högt, liksom pensionerna, särskilt inom den offentliga sektorn. Luxemburg ligger på 24:e plats i UNDP:s välfärdsindex (United Nations Development Programme) som publicerades OLIKA GRUPPERS ÅTNJUTANDE AV DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA 14. Kvinnors rättigheter Kvinnor har samma rättigheter som män i lagstiftningshänseende. Män och kvinnor har rätt till samma lön för samma typ av arbete. Trots detta finns i praktiken skillnader i lön mellan män och kvinnor som inte går att förklara objektivt uppgick skillnaden till 15 procent lägre lön för kvinnor. Den genomsnittliga bruttolönen för kvinnor är 85 procent av männens. Frågor som rör jämställdhet och ickediskriminering mellan män och kvinnor faller under Ministère de l Egalité des chances inrättade regeringen ett center för jämställdhetsintegrering och ledde i samband med detta en årslång kampanj för att främja jämställdhet mellan män och kvinnor.

6 Den fråga som Conseil National des Femmes du Luxembourg (CNFL, en ideell organisation som finansieras av staten och består av 13 kvinnorättsorganisationer) driver starkast är kvinnors rätt till lika lön. En annan fråga är att kvinnor som inte yrkesarbetat inte ges tillräckligt stöd vid skilsmässa. Framsteg sker kontinuerligt men traditioner i kombination med det höga löneläget gör att incitamenten är små för att få ut fler luxemburgska kvinnor på arbetsmarknaden. Våldtäkt, inklusive inom äktenskapet, är straffbart. Våld i hemmet är förbjudet i lag men förekommer. Om en person kontaktar en av de frivilligorganisationer som existerar för att få hjälp är polisen skyldig att utreda. Prostitution är lagligt men reglerat och koppleriverksamhet är straffbart. Den luxemburgska lagen förbjuder handel med människor. Dock finns det rapporter om att handel med kvinnor som utnyttjats sexuellt förekommit. 15. Barnets rättigheter Sedan 2003 finns en ombudskommitté för barns rättigheter, Ombuds-Comité fir d Rechter vum Kand (ORK), i landet. ORK har bland annat riktat kritik mot att små barn vistas i fängelse tillsammans med sina mödrar. En annan prioriterad fråga för ORK är barns rättigheter i samband med skilsmässor där man anser att lagstiftningen behöver förstärkas. I en rapport från UNICEF december 2010 rankas 24 OECD-länder (Organisation for Economic Co-operation and Development) efter barns likställdhet (hur stort gapet är mellan genomsnittliga/normala barn och barn som befinner sig på botten) vad gäller hälsa, utbildning och materiellt välbefinnande. Luxemburg hamnar på områdena hälsa och utbildning i gruppen under genomsnittet i OECD. 16. Rättigheter för personer som tillhör nationella, etniska, språkliga och religiösa minoriteter samt urfolk Andelen personer med utländsk nationalitet i Luxemburg är drygt 40 procent, varav cirka 14 procent kommer från länder utanför EU. Den höga andelen bosatta med utländsk nationalitet beror dels på landets geografiska läge som transitland, dels på den arbetskraftsinvandring som skedde under 1970-talet. En ytterligare bidragande orsak är landets strikta nationalitetspolitik. Sedan den 1 januari 2009 är det emellertid möjligt att erhålla dubbelt medborgarskap. Ett krav är att personen varit bosatt i landet 5-7 år. Även ett språktest i luxemburgska är ett krav, liksom en utbildning i samhällskunskap (med vissa undantag). 6

7 7 17. Diskriminering på grund av sexuell läggning eller könsidentitet Lagen förbjuder diskriminering på grund av sexuell läggning. Det finns sedan en tid en lag om partnerskap. Lagen utgör ett juridiskt ramverk för par som lever tillsammans (heterosexuella eller homosexuella) utan att vara gifta. De personer som berörs av lagen är de som lever tillsammans i parförhållande och som lagligt har bott i Luxemburg i minst tre år. Äktenskap mellan homosexuella är fortfarande förbjudet och är en känslig fråga då den katolska kyrkan har en stark ställning i landet. Diskussioner kring homosexuellas rätt att gifta sig och adoptera har förts i parlamentet men inget konkret lagförslag föreligger. 18 Flyktingars rättigheter Lagen tillerkänner flyktingstatus eller asyl enligt FN:s flyktingkonvention med tillhörande protokoll. Regeringen samarbetar med FN:s flyktingkommissionär och andra humanitära organisationer. Utvisning verkställs generellt inte till länder där personen i fråga riskerar förföljelse, tortyr eller annan grym, omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning. Luxemburgs asyllag möjliggör frihetsberövande av asylsökande som inte samarbetar eller ägnar sig åt illegal verksamhet. Lagen omfattar även asylsökande med oklar identitet eller personer som fått avslag på sin asylansökan i Luxemburg eller i ett annat EU-land. Efter nio månaders vistelse i landet har asylsökande rätt att komma ut på arbetsmarknaden, under förutsättning att ansökan alltjämt är under behandling och inte avgjord. Frivilligorganisationerna har riktat kritik mot bristande möjligheter för asylsökande att överklaga beslut samt att proceduren för att komma ut på arbetsmarknaden visat sig vara så komplicerad och tidskrävande att många arbetsgivare inte velat tillämpa densamma. Även möjligheten att frihetsberöva personer medan deras ansökan om asyl behandlas har kritiserats antogs en ny lag rörande fri rörlighet och immigration. Regeringen har vidare lagt en proposition rörande nya regler om avvisning av tredjelandsmedborgare som vistas olagligt i Luxemburg. Förhoppningen är att den nya lagen ska träda ikraft i början av Syftet med ändringarna är framförallt att uppmuntra till frivilligt återvändande. 19. Funktionsnedsattas rättigheter

8 8 Lagen förbjuder diskriminering av funktionsnedsatta i arbetslivet, under utbildning samt vid tillhandahållandet av statliga tjänster. Det finns en lagstadgad skyldighet för bland annat staten, kommuner samt företag med över 50 anställda att anställa funktionsnedsatta, men det finns brister i efterlevnad. Det finns ingen lagstiftning som tvingar offentliga eller privata byggnader att vara åtkomliga för funktionsnedsatta men regeringen subventionerar byggnader som tar hänsyn till sådana behov. Trots detta kan konstateras att många privata och offentliga byggnader inte möter de funktionsnedsattas behov. Brister finns också vad gäller hänsyn till funktionsnedsattas behov inom kollektivtrafiken. Regeringen har meddelat att man är i färd med att ratificera konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning som antogs ÖVRIGT 20. Frivilligorganisationers arbete för mänskliga rättigheter I Luxemburg finns ett antal nationella och internationella oberoende människorättsorganisationer. 21. Internationella och svenska insatser på området mänskliga rättigheter Det förekommer inga specifika internationella eller svenska insatser på detta område.