Vattenverksamhetsutredningen Hur miljöanpassar vi gamla dikningsföretag och vattenkraftverk? Bästa chansen på 100 år att reformera gamla vattenlagen?
Procent av alla tillstånd Många gamla tillstånd 100 Vattenkraftverk 80 60 40 20 0 Före 1918 1918 1983 Miljöbalken Tillstånd enligt lag
Handskrivna gamla domar Och utan miljökrav
Miljöproblem i vattendrag
Många vattenverksamheter Dammar Vattenkraftverk + ca 50 000 markavvattningsföretag, m.m.
Kraftverk i Skåne (några av dem är enbart dämmen)
Särskild utredare Henrik Löv Sekreterare Kristina Dreijer, Christina Ericsson & Li Brismo Experter Departement Helena André, Miljödepartementet Anna Carlsson, Näringsdepartementet Keijo Ekelund, Försvarsdepartementet Anna Josefsson, Miljödepartementet Ingrid Svedinger, Landsbygdsdepartementet Björn Åsgård, Landsbygdsdepartementet Intresse- och branschorganisationer Christer Borg, Älvräddarna Joanna Cornelius, Naturskyddsföreningen Anna Forslund, WWF Walter Johansson, SVAF Anna Marcusson, SKL Roland Norlén, SFR Stefan Nyström, Sportfiskarna Ulf Wickström, LRF Gun Åhrling Rundström, Svensk Energi Myndigheter Kristin Andreasson, Lantmäteriet Karolina Ardesjö Lundén, Kammarkollegiet Tina Buckland, Länsstyrelsen Västerbotten Katarina Jacobson, Energimyndigheten Tomas Johansson, Jordbruksverket Bengt Jonsson, Mark-och miljööverdomstolen Joakim Kruse, Vattenmyndigheten Anna Peters, Naturvårdsverket Lennart Sorby, Havs- och Vattenmyndigheten Göran Stenman, Mark- och miljödomstolen Harald Troive, Trafikverket Kristian Wennberg, Länsstyrelsen Skåne
Vattenverksamhetsutredningen Regeringen den 4 april 2012: En utredare ska se över reglerna om vattenverksamhet i miljöbalken och den så kallade restvattenlagen. Alla tillståndspliktiga vattenverksamheter ska ha moderna tillstånd Vattendirektivet ska klaras Effektivt omprövningssystem Skillnader i förhållande till miljöfarliga verksamheter ska vara motiverade. PPP och bästa teknik Eftersträva en väl fungerande markavvattning och fortsatt hög regler- och produktionskapacitet i svensk vattenkraft.
Nu finns det hopp om fler glada laxar. DN Svensk vattenkraft i fara SvD Näringsliv Förslagen [ ] kommer att äventyra Sveriges förnybarhetsmål Svensk energi
Delbetänkande 2: Ny tid ny prövning (okt -13) Nyprövning av bl.a. alla vattenkraftverk och vattenregleringar med tillstånd äldre än miljöbalken. Prioriteringsgrunder från HAV och Energimyndigheten. Rättskraft till urminnes hävd och privilegiebrev (men bara för frågor som prövats då, VU:s ansvar visa vad) Krav på årlig miljörapport för alla vattenkraftverk, regleringsdammar och vissa övriga vattenverksamheter, Tidsbegränsade tillstånd, generella föreskrifter,
Förslag i Vått och torrt (juni-14) Allmänt: Skilj miljö- och civilrättsligt (t.ex. enskilda intressen om ersättning) Omprövningskostnader: verksamhetsutövaren betalar (samma som för miljöfarlig verksamhet) Lagligförklaring bort slipper pröva enligt hundraårig lag Restvattenlagen bort mycket sorteras in i andra kapitel i MB och andra lagar (jordabalken, anläggningslagen) Oklara ansvarsförhållanden t.ex. gamla dämmen: fastighetsägaren ansvarar.
Markavvattning då?
Almaån före och efter utdikning
Rensning av vattendrag
Rensning ger stora miljöskador men syns inte under vattnet Två bilder: fin äng resp plöjd åker eller schaktning
Onödig erosion Rensning?
Industriutsläpp? Nej, invallningsföretag
Dikningsföretag i bebyggelse
Forts. Vått och torrt Markavvattning: Prövning av markavvattning: miljödelen för sig, samfälligheten av Lantmäteriet Dikningsföretag in i fastighetsregistret (vid prövning) Fortsatt förbud markavvattning Naturliga vattendrag får inte rensas, bara vattenanläggningar Inget skadestånd för dikningsföretag vid översvämning av hus All rensning anmäls men utred undantag, (11:15 bort) Omprövning av markavvattning efter särskild prioriteringsordning Utred generella föreskrifter för rensning
Exempel generella föreskrifter rensning Före rensning ska en rensningsplan upprättas. Av planen ska framgå till vilket djup och vilka dimensioner diket/vattendraget avses rensas. Fixpunkter ska anges för att underlätta kontroll. Grov sand och sten bör i möjligaste mån bevaras. Vegetation på slänter bör i möjligaste mån bevaras. Vass och annan övervattensvegetation ska i första hand klippas bort. Omgivande träd och buskar ska bevaras i den mån de inte omöjliggör en rensning, särskilt på sydsidan av vattendraget så att det skuggas. Död ved bör lämnas kvar. Användning av sedimentfälla i vissa angivna fall. Tid när rensning får ske. Riktlinjer för placering av rensningsmassor.
Utmaningar Klarar vi vattendirektivet i tid? Resurser? (tillsyn, prövning, restaurering) Måste vi beakta hävd och privilegiebrev? Blir kommande utredningar tillräckliga? Ny teknik för rensning? Obligatoriska kantzoner längs vattendrag (som i Danmark)? Flexibla vattenprofiler (ej fixerade)?