Europeiska trafiksäkerhetsstadgan

Europeiska trafiksäkerhetsstadgan Riktlinjer för Bra praxis-kandidater Transport

Innehåll 1 2 3 4 5 Europeiska trafiksäkerhetsstadgan i ny utformning p.3 Efterlysning av bra praxis p.4 2.1 Vilka är riktlinjerna avsedda för och varför? 2.2 Vad är bra praxis 2.3 Vad kännetecknar en Bra praxis-kandidat? 2.4 Hur ansöker man om att vara bra praxis? 2.5 Varför bli en Bra praxis-kandidat? 2.6 Vad hittar jag i dessa riktlinjer? Genomföra utvärderingen p.8 3.1 Vad går utvärderingen ut på? 3.2 Hur bör jag utforma min utvärderingsplan för att mäta konsekvensen? 3.3 Hur väljer jag målgrupper? 3.4 Vem ska genomföra utvärderingen? 3.5 Hur väljer jag utvärderingsindikatorer? 3.6 Hur ska jag välja utvärderingsverktygen? Delad kunskap p.14 Förnya ditt åtagande för Europeiska trafiksäkerhetsstadgan p.15 2

1 Europeiska trafiksäkerhetsstadgan i ny utformning Europeiska trafiksäkerhetsstadgan är en trafiksäkerhetsplattform för det civila samhället som bygger på konkreta åtaganden från företag, organisationer, lokala myndigheter, forskningsinstitutioner, universitet och skolor. I dag har över 2 300 enheter från alla EU:s medlemsstater anslutit sig till Europeiska trafiksäkerhetsstadgan med åtaganden för att förbättra trafiksäkerhetsnormerna och utveckla en trafiksäkerhetskultur bland européerna. Den nya etappen för Europeiska trafiksäkerhetsstadgan 2013 2016 har utvecklats på grundval av erfarenheter och lärdomar från de två föregående versionerna. Den underliggande principen för Europeiska trafiksäkerhetsstadgan är dock densamma: Att ansvaret för trafiksäkerheten bör delas av alla berörda, både experter och lekmän. Den nya slogan talar för sig själv: 3

2 Efterlysning av bra praxis 2.1 Vilka är riktlinjerna avsedda för och varför? Riktlinjerna har utarbetats för att hjälpa Europeiska trafiksäkerhetsstadgans medlemmar att ansöka om Bra praxis-märket. De bygger på den erfarenhet och kunskap som samlats in från åtaganden enligt Europeiska trafiksäkerhetsstadgan och de trafiksäkerhetsaktiviteter som hittills lämnats in samt på expertbidrag från planens vetenskapliga rådgivare. Genom att skapa ett kvalitetsmärke vill Europeiska trafiksäkerhetsstadgan rekommendera enastående trafiksäkerhetspraxis: Åtaganden vars strategi kännetecknas av kvalitet och effektivitet genom en innovativ och kreativ uppsättning resurser som svarar mot viktiga trafiksäkerhetsutmaningar. 2.2 Vad är bra praxis? Det enklaste sättet att definiera bra praxis är att säga att en åtgärd (aktivitet, strategi, metod, rutin, teknik etc.) har utvärderats i fråga om sin effektivitet när det gäller att ta itu med trafiksäkerhetsproblem och har befunnits vara framgångsrik. Bra praxis underbyggs därför av tydliga indikatorer som framgången mäts mot. Ett viktigt inslag i ett åtagande om bra praxis är således en välutformad utvärderingsplan som täcker alla aspekter av utvecklingsprocessen och som tydligt visar hur åtgärden utvecklas enligt den inledande planen och som framför allt gör det möjligt att mäta konsekvenserna av åtgärderna. Bra praxis-märket tilldelas först när åtagandet har gett tillräckliga resultat och lämplig information som kan analyseras av Europeiska trafiksäkerhetsstadgans expertgrupp och av Europeiska kommissionen. Förutom dessa riktlinjer kommer varje kandidat att få personlig assistans av stadgans team under ansökningsprocessen. Alla godkända Bra praxis-åtgärder kommer att tävla om utmärkelsen Excellence in Road Safety Awards, som delas ut varje år i Bryssel. 4

2 Efterlysning av bra praxis 2.3 Vad kännetecknar en Bra praxis-kandidat? För att betraktas som bra praxis måste ett åtagande ha följande egenskaper: En utvärderingsplan som visar effekten av åtgärden genom en jämförelse mellan före och efter och/eller en jämförelse av en interventionsgrupp och en kontrollgrupp (konsekvensbedömning). Konsekventa utvärderingsindikatorer som kan mätas på lämpligt sätt för att utvärdera resultaten och visa effekten och konsekvensen av åtgärderna. En strategi för att informera om och se till att åtgärderna upprätthålls med väldokumenterade indikatorer för processen, t.ex. antal vidtagna åtgärder, antal personer som nåtts, material som producerats, personal som medverkat 2.4 Hur ansöker man om att vara bra praxis? Registrera sig Innan du ansöker om Bra praxis-märket måste du registrera dig för att bli medlem av Europeiska trafiksäkerhetsstadgan och godkänna stadgans principer. Berätta Om Åtgärdsplanen Om du bestämt dig för att anta denna utmaning ber vi dig fylla i formuläret för kandidater för bra praxis och ange mål, omfattning, planerade åtgärder och utformningen av utvärderingen. Godkännande Av Åtgärdsplanen Europeiska trafiksäkerhetsstadgans team kommer att granska ditt förslag och hjälpa dig att förbättra det om det behövs några ändringar. Informera Om Framstegen För Åtgärderna När din åtgärd och utvärderingsplan har godkänts blir den offentlig på Europeiska trafiksäkerhetsstadgans webbplats och du lägger upp information om de aktiviteter du genomför inom ditt åtagande. Dela Resultaten När aktiviteterna är genomförda blir du ombedd att granska deras effektivitet enligt utvärderingsplanen. Utvärdering Av Åtagandet När utvärderingen av åtgärdens effektivitet är klar utvärderar stadgans experter hela ditt åtagande på nytt för att avgöra om det kan få Bra praxis-märket. Bra Praxis! Varje år delar en expertjury ut utmärkelser till de mest framstående exemplen på bra praxis och de som får utmärkelsen inbjuds att delta i utdelningsceremonin Excellence in Road Safety Awards i Bryssel. Good Practice!

2 Efterlysning av bra praxis 2.5 Varför bli en Bra praxis-kandidat? Gemensamt Ansvar Det är en möjlighet att genomföra ett trafiksäkerhetsprojekt som verkligen illustrerar vår slogan Together, we are Road Safety! Företagens Sociala Ansvar Det är en stimulerande uppgift för din organisation att göra gemensam sak för ett samhällsmål, förbättra folkhälsan och minska antalet trafikolyckor. Utbyta Kunskap Det ger möjlighet att utbyta bra praxis, inspirera och lära sig av varandra. Lärande Du kan räkna med stöd från experter när du utvecklar dina åtgärder. Uppmärksamhet Du visar din förmåga att agera, både bland Europeiska trafiksäkerhetsstadgans medlemmar och utanför trafiksäkerhetsstadgans gemenskap, genom att fastställa tydliga mål och eftersträva effektivitet i ditt arbete. Trafiksäkerhetskompetens Du blir en verklig förebild i fråga om trafiksäkerhetsåtagande. Erkännande Du kan vinna en utmärkelse och knyta kontakter med beslutsfattare och andra organisationer som är engagerade i trafiksäkerhet vid ceremonin Excellence in Road Safety Awards i Bryssel. 6

2 Efterlysning av bra praxis 2.6 Vad hittar jag i dessa riktlinjer? Syftet med riktlinjerna är att hjälpa dig att definiera och genomföra konsekvensbedömningen för det trafiksäkerhetsåtagande som du lämnar in som svar på efterlysningen av bra praxis. Vägledningen ger dig inte råd om hur du ska utforma en trafiksäkerhetsåtgärd för den typen av information kan du använda Europeiska trafiksäkerhetsstadgans åtaganderiktlinjer. Vi rekommenderar att du planerar din utvärdering samtidigt som du planerar dina aktiviteter, så att de båda processerna fortlöper parallellt och kan berika varandra. Dessa riktlinjer ger dig information om följande: Varför är utvärdering viktigt? Hur definierar man målen för en utvärdering? Hur definierar man målgrupper? Hur utformar man en utvärdering för att mäta konsekvenserna av åtgärden? Vilka utvärderingsverktyg bör man välja för sina mål? Hur bör man gå vidare: informationsspridning, hållbarhet och uppskalning. 7

3 Genomföra utvärderingen I det här avsnittet får du praktiska råd om utformningen av utvärderingsplanen. 3.1 Vad går utvärderingen ut på? Utvärderingen kan vara till hjälp för följande: Ta reda på dina åtgärders effektivitet och ändamålsenlighet Identifiera starka och svaga sidor hos din åtgärd Avgöra om din åtgärd kan mångfaldigas och i så fall under vilka villkor Avgöra om dina åtgärder är kostnadseffektiva och besluta om deras framtid Konsekvens Inlärningsprocess, Resultatförbättring Replikering Vägledning För Investeringsbeslut Du kan utvärdera följande: Processer: Processutvärderingen ger dig information om hur åtgärden genomförs och hur den uppfattas av deltagarna. Den informerar dig om hur konsekvensen uppnåddes eller om vilka faktorer som bidrog till det. Konsekvens: Genom konsekvensutvärderingen får du veta om du har uppnått dina mål och fått önskade resultat. Dessa kan vara av olika slag: beteendeförändring, kunskapsökning, ökad medvetenhet, nya färdigheter osv. 3.2 Hur bör jag utforma min utvärderingsplan för att mäta konsekvensen? Det finns två grundläggande sätt att fastställa konsekvensen av åtgärden: Att mäta problemet före och efter interventionen i syfte att förbättra någon av trafiksäkerhetsindikatorerna för att göra jämförelser. Denna strategi kan kompletteras av en annan mätning för att testa effektens stabilitet över tiden. Att mäta skillnaderna mellan indikatorerna i situationer som påverkar två olika grupper: Den ena är föremål för förändring på grund av dina åtgärder (interventionsgrupp). Den andra gruppen har likartade egenskaper men är inte föremål för sådana åtgärder (kontrollgrupp). Detta kan utsträckas till fler grupper eller typer av aktiviteter. 8

3 Genomföra utvärderingen Båda metoderna har sina starka och svaga sidor och kan kräva extra mätningar för att garantera att de ger resultat. Därför rekommenderas ofta en kombination av båda metoderna, vilket gör det möjligt att utforma utvärderingen på följande sätt: Antal grupper Mättillfälle ENDAST efter interventionen Före och efter interventionen Före och efter interventionen + övervakning ENDAST interventionsgrupp + ++ +++ Interventionsgrupp + kontrollgrupp * ++* +++* Strategierna i tabellen ovan sträcker sig från mest till minst kraftfull när det gäller konsekvensbedömning: + Mätning efter interventionen tillåter begränsade slutsatser om den erhållna konsekvensen. ++ Denna utformning gör det möjligt att utvärdera förändringar på kort sikt. Du måste vara försiktig när du drar slutsatser från en utvärdering av detta slag eftersom de olika faktorer som du inte har kontrollerat kan ha påverkat försöksgruppen och bidragit till den observerade effekten. * Denna utvärderingsutformning används allmänt men tar inte hänsyn till situationen före interventionen. Du måste vara särskilt försiktig när du väljer deltagare i både interventions- och kontrollgrupper för att se till att de är så lika varandra som möjligt så att den observerade förändringen (konsekvensen) kan tillskrivas din intervention och inte de inneboende skillnaderna mellan grupperna. +++ Denna utformning tillåter utvärdering av förändringar som bibehålls över tiden. Du måste dock kontrollera att de observerade effekterna beror på din intervention och inte på andra faktorer som du inte har kontrollerat. ++* Denna typ av utformning är lämplig för att identifiera effekter på kort sikt. +++* Detta är en idealisk utvärderingsutformning men det kräver tid och betydande insatser att genomföra den. Den främsta svårigheten är att följa upp deltagarna i åtgärderna under en lång tidsperiod. Valet av rätt utvärderingsstrategi är långt ifrån enkelt och är huvudsakligen beroende av typen av intervention, aktiviteterna samt målgruppen. Europeiska trafiksäkerhetsstadgans team hjälper dig att välja lämplig utformning av konsekvensutvärderingen för din åtgärd. Vi uppmanar dig också att utnyttja de resurser som offentliggörs på Europeiska trafiksäkerhetsstadgans webbplats. 9

3 Genomföra utvärderingen 3.3 Hur väljer jag målgrupper? I ett ambitiöst åtagande siktar man på att nå så många människor som möjligt och att utöka dess genomslag. Om du vill mäta konsekvensen är det dock viktigt att följa vissa rekommendationer om valet av målgrupper som ska delta i och dra nytta av åtgärderna. Det är särskilt viktigt om du använder utvärderingsutformningen med interventions- och kontrollgrupper. Därför är det lämpligt att tänka på följande: Deltagarna kan reagera på olika sätt på dina åtgärder. Målgruppen bör kunna reagera positivt på de interventioner du har planerat, även om mångfalden alltid innebär att det finns personer som är mer benägna än andra att ta till sig förändringar, antingen på grund av sin allmänna tendens att tolerera det eller därför att deras attityder eller vanor redan är positiva och knappast kan förbättras. Om du riktar din intervention mot personer med genomsnittliga egenskaper är det oftare lättare att urskilja effekten. För att få tillförlitliga resultat från utvärderingen är det viktigt att interventions- och kontrollgrupperna är jämförbara. Om det finns tidigare skillnader blir det svårt att avgöra om de uppnådda effekterna kan tillskrivas din intervention. Exempelvis vore det en dålig idé att jämföra resultaten från deltagare som frivilligt erbjudit sig att delta i interventionen med resultaten från personer som undvek att delta i den, eftersom effekterna säkerligen har samband med denna inledande skillnad i attityd. Det är däremot en bra idé att välja deltagare för interventions- och kontrollgrupperna med likartade egenskaper i fråga om ålder, kön, utbildningsnivå och erfarenhet som bilförare osv. En särskild uppföljning av deltagarna krävs för utformningar där man mäter effekten före och efter interventionen, eftersom deltagare har en tendens att lämna undersökningen under den andra fasen, när information begärs. När du genomför en långtidsutvärdering (före och efter interventionen) är det mycket mer effektivt och tillförlitligt om du jämför exakt samma grupper än olika grupper, även om dessa har likartade egenskaper. Dessutom kan denna form av utvärdering ge problem när det gäller sekretess och anonymitet. Information som tillhandahålls anonymt är mycket mer tillförlitlig, men det är tillrådligt att använda koder för att identifiera deltagarna och matcha informationen som erhölls före och efter interventionen. Uttalande från Chaves-Verín 1 Vad har du lärt dig av dina kontakter med andra medlemmar? "Vi lärde oss om vikten av solidaritet, socialt engagemang och om personer som gör ett mycket viktigt arbete bakom kulisserna." Uttalande från Passe-partout 2 Hur har era åtgärder ökat medvetenheten? Över 90 % av deltagarna uppgav att aktiviteterna hjälpt dem att bli mer medvetna om trafiksäkerhet. 1 Verín i Spanien och Chaves i Portugal är två städer som ligger nära gränsen mellan de båda länderna. De undertecknade gemensamt stadgan i april 2010.. 2 Passe-partout är en internationell organisation I Polen som genomför projekt på trafiksäkerhetsområdet och andra områden. Den blev stadgemedlem i juli 2012. 10

3 Genomföra utvärderingen 3.4 Vem ska genomföra utvärderingen? Genomförandet av en intern konsekvensbedömning kan engagera flera aktörer: De som ansvarar för att utforma, samordna och analysera resultaten av de indikatorer som används i utvärderingsprocessen (bedömningsgrupp). De kan vara medlemmar av den organisation som utvecklar åtagandet eller, vilket är bättre, tillhöra en extern organisation. Det kan behövas experter för denna roll. Deltagarna som drar nytta av åtgärderna kan lämna information om sig själva (attityder, beteenden, vanor, grad av nöjdhet med åtgärderna) i en enkät som utformats för ändamålet. Andra observatörer som har tillgång till relevant information (uppgifter om olyckor, föroreningar, överträdelser eller riskexponering osv.) eller experter som kan göra en objektiv utvärdering av syftet med åtgärderna, processerna osv. Utvärderingen kräver att en utvärderingsgrupp bildas under planeringen. Det är berikande om andra aktörer än medlemmar av din egen organisation kan medverka i planeringen. Alla deltagare är engagerade i utvärderingen på ett eller annat sätt men det är viktigt att göra åtskillnad mellan deras bidrag eftersom de har olika perspektiv på processen. 11

3 Genomföra utvärderingen 3.5 Hur väljer jag utvärderingsindikatorer? Nedan har vi infogat en lista över indikatorer som kan användas för att mäta genomslagskraften hos trafiksäkerhetsåtgärder: Välj indikatorer som ligger inom räckhåll för dina ekonomiska och organisatoriska möjligheter. Om du vill gå längre och göra ett åtagande med en mer komplex utvärderingsplan bör du läsa våra riktlinjer för Bra praxis-kandidater eller fråga Europeiska trafiksäkerhetsstadgans team. Objektiva indikatorer: Minskat antal olyckor och olycksoffer. Minskat antal trafiksäkerhetsbrott, särskilt av de mest allvarliga slagen (bilbältesanvändning, hastighetsbegränsningar, riskabla alkohol- och drogvanor osv.). Minskade material- och tidsrelaterade kostnader för olyckor. Minskad riskexponering: antal resor, resornas typ eller längd, ökad användning av kollektivtrafik m.m. Indikatorer som mäter deltagandet: Antalet deltagare och mottagare av åtgärderna. Ökad synlighet för åtgärderna i sociala medier eller andra kommunikationsmedel. Minskade luftföroreningsnivåer från användning eller tillverkning av fordon. Subjektiva indikatorer baserade på deltagares eller mottagares insikter och subjektiva iakttagelser: Ökade kunskaper om trafiksäkerhet, som visar sig genom - positiva förändringar av attityderna till trafiksäkert beteende, - positiva förändringar av trafiksäkerhetsvanor. Indikatorer som baseras på externa observatörers iakttagelser eller iakttagelser som gjorts av ansvariga/genomförare av trafiksäkerhetsprogram: - Utvärdering av graden av uppfyllelse av åtgärdernas mål och syften. - Utvärdering av graden av överensstämmelse med den ursprungliga åtgärdsplanen. - Utvärdering av åtgärdernas relevans. - Utvärdering av informationsinsatser eller närvaro i sociala medier. Alla indikatorer är inte lika giltiga eller viktiga. Det råder ingen tvekan om att slutmålet är att minska antalet olyckor och deras konsekvenser. För att uppnå detta krävs det dock tid, medel och gemensamma åtaganden från alla sektorer av samhället: Together, we are Road Safety! 12

3 Genomföra utvärderingen 3.6 Hur ska jag välja utvärderingsverktygen? De verktyg som du använder beror på de indikatorer som valts för att mäta dina åtgärders genomslagskraft. Två strategier är allmänt använda: Externa eller interna registreringssystem som objektivt registrerar alla förändringar av indikatorerna (olyckor, överträdelser, tid, avstånd, antal användare osv.). I detta fall är det viktigt att se till att du har tillgång till informationen och tänker dig för innan i vilken utsträckning dessa förändringar kan tillskrivas dina interventioner (t.ex. att det är låg sannolikhet för olyckor och att det krävs lång tid innan konkreta förändringar kan observeras). Ingående rapportering med hjälp av enkäter och undersökningar som fylls i av mottagarna eller andra observatörer. I sådana enkäter kan både objektiva indikatorer (olyckor, överträdelser, tid, avstånd, antal användare osv.) och subjektiva indikatorer (beteenden, attityder, vanor, kunskap) användas. De kommer också att vara ett lämpligt bedömningsverktyg för både mottagare och andra observatörer. Du kan också få mer kvalitativa indikatorer genom intervjuer eller målgrupper. Dessa metoder kan vara komplement till de föregående förfarandena och bidra till att förbättra resultaten genom att upptäcka fel och brister i hela processen. 13

4 Delad kunskap Det är i projektets intresse att främja och öka synligheten för Bra praxis-kandidaterna för att inspirera andra och bli förebilder för bra praxis för trafiksäkerhet över hela Europa. För alla Bra praxis-åtaganden gäller följande: De kommer att intervjuas och presenteras i Europeiska trafiksäkerhetsstadgans kvartalsvisa nyhetsbrev som skickas ut till alla medlemmar och prenumeranter. De kommer att skildras i Europeiska trafiksäkerhetsstadgans veckovisa socialamedieprogram i de mest populära plattformarna, bland annat på en Facebooksida, Twitter- och Google+-konton samt en LinkedIn-sida och en YouTube-kanal, för att bilda opinion och väcka debatt. De kommer att tävla om Europeiska trafiksäkerhetsstadgans utmärkelser, som införts för att ge ytterligare erkänsla åt de mest inspirerande exemplen på bra praxis. Alla kandidater till utmärkelsen och segrarna kommer att vara i rampljuset under den årliga konferensen. De kommer att uppmärksammas i ett särskilt avsnitt på webbplatsen och i alla sociala medier samt tillkännages i nyhetsbrevet. De kommer att inbjudas att lämna sina uttalanden i ett särskilt avsnitt av Europeiska trafiksäkerhetsstadgans webbplats där deras inspirerande tankar och åsikter samlas. De kommer att uppmärksammas i avsnittet Framhävda medlemmar på hemsidan. De kommer att särskilt uppmanas att lägga upp uppdateringar om sina aktiviteter på sin organisations konto i de sociala medierna (Facebook, Twitter) och dela sitt innehåll på Europeiska trafiksäkerhetsstadgans sidor i de sociala medierna och använda nyckelordet #ERSC för att skapa samtal. 14

5 Förnya ditt åtagande för Europeiska trafiksäkerhetsstadgan Europeiska trafiksäkerhetsstadgan är en gemenskap med över 2 300 medlemmar som stöder projektet med kontrekta åtaganden som främjar trafiksäkerheten. Alla tidigare undertecknare hittar sina tidigare åtaganden i sin profil på den nya webbplatsen. Vi uppmanar dem att fortsätta att vara aktiva och inspirera andra att agera. Hur kan du göra detta? Genom att lägga upp information om dina trafiksäkerhetsåtgärder, arrangera trafiksäkerhetsevenemang och inbjuda andra att vara med. Genom att skicka dina uttalanden om hur deltagandet i Europeiska trafiksäkerhetsstadgan har hjälpt din organisation att tackla trafiksäkerhetsproblem och agera andra vill lära sig av dig! Genom att dela din erfarenhet med nya medlemmar, kommentera andras resultat och utbyta kunskap. Genom att förnya ditt trafiksäkerhetsåtagande: hjälper Europeiska trafiksäkerhetsstadgan dig att replikera dina åtgärder eller att utarbeta nya åtaganden. Genom att bredda omfattningen av dina åtaganden och inrikta dem på sårbara vägtrafikanter som t.ex. unga. Uttalande från STIVO 1 Har du fler idéer om hur trafiksäkerheten kan förbättras? Vi planerar att fortsätta med vårt förebyggande arbete inriktat på transportanvändare och vårt arbete i skolor genom Cahier de Route och att utse trafiksäkerhetsansvariga inom vårt företag. Vi producerar en film om en trafikräddningsinsats tillsammans med räddningstjänsterna och göra våra barn mer medvetna om säkerhetsbestämmelser i kollektivtrafiken och vad man ska göra i risksituationer. 1 STIVO driver en kommunal busstrafiktjänst i Cergy-Pontoise i Frankrike. Det undertecknade stadgan 2006. 15

Dessa riktlinjer har utarbetats av P.A.U. Education i samarbete med Europeiska trafiksäkerhetsstadgans expertgrupp samordnad av dr Jaime Sanmartín, som en del av uppdraget från Europeiska kommissionen, generaldirektoratet för transport och rörlighet 16

Underteckna Europeiska trafiksäkerhetsstadgan och gör skillnad! Gör som tusentals europeiska organisationer, föreningar och företag för att rädda liv. Tfn: (34) 934 670 434