18.11.2005 OBS! Specificeringar som kommit till efter juni 2005 har märkts ut i dokumentet med två stjärnor ** (se F 1. och F 4.) HELSINGFORS UNIVERSITET Pedagogiska institutionen Utbildningsprogrammet i pedagogik (allmän och vuxenpedagogik) Examensfordringar för magisterexamen 2005 2006 2007 2008 Pedagogiken som vetenskap fokuserar på människans tillväxt, utveckling och inlärning samt pedagogiska processer som ansluter sig till utbildning, undervisning och bildning. Inom pedagogiken forskar man kring frågeställningar som berör såväl individens levnadslopp, pedagogikens samhälleliga dimensioner som organisatoriska förändrings och utvecklingsprocesser. sättningen med studierna är att utveckla och fördjupa studentens förståelse för pedagogiska frågeställningar samt att utveckla färdigheter att analysera och tillämpa kunskap om fostran, utbildning och olika inlärningsformer. Över hälften av studierna i pedagogik består av huvudämnesstudier. Kandidat och magisterexamen i pedagogik bygger således på en fördjupad kunskap och insikt i den pedagogiska vetenskapen. Magisterexamen Studier för magisterexamen inom utbildningsprogrammet i pedagogik (allmän och vuxenpedagogik) kan påbörjas efter avlagd kandidatexamen. Fördjupade studier kan påbörjas när grund och ämnesstudierna har avlagts även om biämnesstudierna till kandidatexamen inte har slutförts. Magisterexamen kan även avläggas i separata magistersprogram. Dessa program har egen antagning. sättningen med magisterstudierna är att uppnå akademisk expertis inom det pedagogiska vetenskapsområdet och färdigheter för vetenskapligt forskningsarbete. Därtill är målsättningen med studierna att få en god grund för vetenskaplig kunskap inom pedagogiken, att behärska olika forskningsmetoder, att få färdigheter att producera och att självständigt utföra forskningsarbete samt att bli förtrogen med vetenskaplig publikationsverksamhet. I huvudämnesstudierna ingår 80 studiepoäng fördjupade studier. Dessa studier består av gemensamma och valbara substansstudier, forskningsmetodik, pro gradu avhandling och seminarier som stöder forskningsprocessen samt praktik. Studerande kan välja inriktning antingen i allmän pedagogik eller vuxenpedagogik. Till magisterstudierna hör, vid sidan om huvudämnesstudierna, orienterande studier, studier i informations och kommunikationsteknik samt biämnesstudier och/eller valfria studier på minst 35 studiepoäng. Pedagogiska studier för lärare som ger behörighet inom vuxenutbildning kan ingå i studierna (30 studiepoäng). För dessa studier anordnas ett särskilt urvalsprov, bl.a. en lämplighetsintervju. 1
Studier för magisterexamen 120 sp Allmänna studier 5 sp AM 1. Individuell studieplan 2 sp AM 2. Att skriva och publicera forskningsrapporter 3 sp Fördjupade studier 80 sp F 1. Gemensamma substansstudier 5 sp F 1. Pedagogikens klassiker 5 sp F 2. Valbara substansstudier 10 15 sp Allmän pedagogik F 2.1. Personlighetsutveckling, kognitiva processer och identitet 5 sp F 2.2. Kritisk pedagogik 5 sp Vuxenpedagogik F 2.3. Modernitet och självidentitet 5 sp F 2.4. Ledarskap och organisationsutveckling 5 sp F 3. Forskningsmetodik 10 15 sp F 3.1. Kvalitativa forskningsmetoder 5 sp F 3.2. Multivariata analysmetoder 5 sp F 3.3. Samhällsvetenskapliga förhållningssätt 5 sp F 3.4. Vetenskapsfilosofi II 5 sp F 4. Pro gradu avhandling och seminarier som stöder forskningsprocessen 40 sp F 5. Praktik 10 sp Biämnesstudier och/eller valfria studier 35 sp 2
ALLMÄNNA STUDIER 66030 AM 1. Individuell studieplan 2 sp sättningen med den individuella studieplanen är att stöda studenten under studiernas gång i olika valsituationer med avseende på den pedagogiska utvecklingen och kompetensen. Godkänt underkänt. 66031 AM 2. Att skriva och publicera forskningsrapporter 3 sp Studerande gör sig förtrogen med kraven för vetenskapligt skrivande och vetenskaplig publikationsverksamhet samt får färdigheter i att själv skriva vetenskapliga texter. Santanen, Jukka Pekka. Opinnäytteiden kirjoittaminen, lyhyt oppimäärä. 2000. Jyväskylän yliopisto. Finns på Internet: http://www.mit.jyu.fi/santanen/info/kirjoittamisesta.html Godkänt underkänt. 3
FÖRDJUPADE STUDIER 66350 Fördjupade studier i pedagogik (allmän och vuxenpedagogik) 80 sp sättningen med de fördjupade studierna är få en god kännedom om pedagogikens centrala områden, olika vetenskapliga metoder samt färdigheter till forskarutbildning och fortsatta studier. Studenten kan, i sina fördjupade studier, koncentrera sig på ett särskilt pedagogiskt helhetsområde som har vetenskaplig och samhällelig relevans. et är också att studenten får färdigheter att självständigt tillägna sig vetenskaplig kunskap och förmågan att tillämpa teoretisk kunskap och vetenskapliga metoder i anslutning till pedagogiska och utbildningsmässiga uppgifter. En ytterligare målsättning är att studenten får färdigheter att verka i arbetslivet som sakkunnig inom det pedagogiska området. Vitsordet för de fördjupade studierna i pedagogik bestäms av det vägda medeltalet i de enskilda studieperioderna enligt 1 5. I vitsordet beaktas inte pro gradu avhandlingens bedömning. Motsvarighet i tidigare examensfodringarna: Fördjupade studier i pedagogik eller vuxenpedagogik (40 sv = 80 sp) + G 6. Praktik (5 sv = 10 sp). Om motsvarigheterna för enskilda studieperioder finner man mer detaljerad information i Pedagogiska institutionens intranät Alma https://alma.helsinki.fi/tab/622. Förhandskrav Grund och ämnesstudier i pedagogik eller vuxenpedagogik eller pedagogik (allmän och vuxenpedagogik). 66351 F 1. Pedagogikens klassiker 5 sp Studerande fördjupar sig i texter från 1900 talet som har haft ett stort inflytande på den moderna pedagogiska teoribildningen. Studerande väljer ett verk ur litteraturlistan. Aries, Philippe. Centuries of Childhood. 1996. Pimlico. / ** 1988. Random House. Aries, Philippe. Barndomens historia. 1982. Gidlunds. Dewey, John. Democracy and education. An introduction to the philosophy of education. 1997. Free press. Dewey, John. Demokrati och utbildning. 1999. Daidalos. Freire, Paulo. Education for critical consciousness. 1998. Continuum. Freire, Paulo. Utbildning för befrielse. 1977. Gummessons. Illich, Ivan. Deschooling Society. 1971/1986. Penguin Books. Illich, Ivan. Samhälle utan skola. 1972. Wahlström & Widstrand. Piaget, Jean. Language and thought of the child. 1959. Routledge & Kegan Paul. Piaget, Jean. Språk och tanke hos barnet. 1973. CWK Gleerup. Willis, Paul. Learning to labour: How working class kids get working class jobs. 1979. Saxon house. Willis, Paul. Fostran till lönearbete. 1983. Röda Bokförlaget. Vygotsky, Lev S. Thought and language. 1986. M.I.T. Press. Vygotskij, Lev S. Tänkande och språk. 2001. Daidalos. Artiklar i anslutning till den ovannämnda litteraturen. 4
66352 F 2.1. Personlighetsutveckling, kognitiva processer och identitet 5 sp Avsikten med kursen är att studenterna får en fördjupad insikt i de ledande och aktuella teorierna inom personlighetspsykologin. Perspektivet är pedagogiskt och kursens teman omfattar individens hela livscykel. Handbook of Personality: Theory and Research, ed. Lawrence A. Pervin & Oliver P. John. 1999. Guilford press. Kap. 1 3, 5 8, 11, 14 15, 19 20, 28. 66353 F 2.2. Kritisk pedagogik 5 sp Avsikten med kursen är att analysera pedagogikens roll i samhällelig förändring och utveckling. Ball, Stephen J. Education reform. A critical and post structural approach. 1994. Open University Press. Bourdieu, Pierre. Homo academicus. 1988/1990. Polity Press. Giroux, Henry A. & MacLaren, Peter. Kriittinen pedagogiikka. 2001. Vastapaino. 66354 F 2.3. Modernitet och självidentitet 5 sp Avsikten är att analysera självets utveckling och förändring i relation till det senmoderna samhället. Kursen ger en orientering till hur kulturella värderingar och normer reflekteras i identiteter. von Wright, Georg H. Att förstå sin samtid. Tanke och förkunnelse och andra försök 1945 1994. 1994. Bonnier. Giddens, Anthony. Modernitet och självidentitet. Självet och samhället i den senmoderna epoken. 1999. Daidalos. Identity. Questioning the logic identity with educational theory, ed. Carl A. Säfstrom. 1999. Studentlitteratur. Aktuella artiklar. 5
66355 F 2.4. Ledarskap och organisationsutveckling 5 sp Kursen ger en orientering till olika aspekter av ledarskap inom organisationsutveckling. How organisations learn, ed. Ken Starkey. 1996 International Thomson Business. Managing Professionals in innovative organizations. A collection of readings, ed. Ralph Katz. 1988. Ballinger. Kap. 1, 4, 5, 8, 11. Artiklar ur senaste årgången av Adult Education Quarterly. 64361 F 3.1. Kvalitativa forskningsmetoder 5 sp Studieperioden fokuserar på olika forskningsuppställningar, formulerande av forskningsfrågor, val och producerande av material, analyserande och tolkning av material samt skrivande av forskningsrapport. Creswell John W. Qualitative Inquiry and Research Design: Choosing Among Five Traditions. 1997. Sage Publications. s. 1 230. Motsvarighet i tidigare examensfordringarna: C 6.1. / C*6.1. Kvalitativa metoder II (3 sv = 6 sp). Innehåller studier i informations och kommunikationsteknik 1 sp. 64362 F 3.2. Multivariata analysmetoder 5 sp Studenten fördjupar sina kunskaper i kvantitativ forskningsmetoder genom att bli förtrogen med multivariata analysmetoder i pedagogiken. Delar av: Nummenmaa, Tapio, Konttinen, Raimo, Kuusinen, Jorma & Leskinen, Esko. Tutkimusaineiston analyysi. 1997. WSOY. Motsvarighet i tidigare examensfordringarna: C 6.2. / C*6.2. Multivariata analysmetoder (3 sv = 6 sp). Förhandskrav: Ä 3.3. Kvantitativa metoder: vitsord minst 3. Deltagare i studieperioden förutsätts kunna samla in och analysera kvantitativt material samt behärska grunderna för något allmänt statistiskt program (t.ex. SPSS). Innehåller studier i informations och kommunikationsteknik 1 sp. 6
64363 F 3.3. Samhällsvetenskapliga förhållningssätt 5 sp et med studieperioden är att utveckla samhällsvetenskapligt tänkande samt färdigheter att genomföra sociologisk, historisk samt komparativ forskning. Under studieperioden analyseras de ömsesidiga förhållandena mellan teori, synvinkel, forskningsmetoder, material och tolkningar i aktuella forskningar samt användbarheten av olika källmaterial. Man kommer överens om litteraturen som tenteras (från listan bredvid) och källmaterialet som används med den ansvariga läraren. Ronkainen, Suvi. Ajan ja paikan merkitsemät: subjektiviteetti, tieto ja toimijuus. 1999. Gaudeamus. Feministinen tietäminen: keskustelua metodologiasta, toim. Marianne Liljeström. 2004. Vastapaino. Töttö, Pertti. Pirullisen positivismin paluu: laadullisen ja määrällisen tarkastelua. 2000. Vastapaino. Bourdieu, Pierre, Chamboredon, Jean Claude & Passeron, Jean Claude. The craft of sociology. Epistemological preliminaries. 1991. Gruyter. Denscombe, Martyn. Ground rules for good research: A 10 point guide for social researchers. 2002. Open University. Ihmistä tutkimassa: Yhteiskuntatieteiden metodologian ajankohtaisia kysymyksiä, toim. Jari Eskola & Sami Pihlström. 2003. Kuopio University Press. Researching education policy: Ethical and methodological issues, toim. David Halpin & Barry Troyna. 1994. The Falmer Press. Koulutuksellista alaluokkaa etsimässä: Matala koulutus yhteiskunnallisen aseman määrittäjänä Suomessa 1800 ja 1900 luvuilla, toim. Risto Rinne & Joel Kivirauma. 2003. Suomen Kasvatustieteellinen Seura. antingen Critical discourse analysis: Theory and interdisciplinarity, ed. Gilbert Weiss & Ruth Wodak. 2003. Palgrave Macmillan. eller Fairclough, Norman. Analysing discourse: Textual analysis for social research. 2003. Routledge. 64364 F 3.4. Vetenskapsfilosofi II 5 sp Studenten fördjupar sig i den pedagogiska forskningens vetenskapsteoretiska och metodologiska utgångspunkter samt lär sig att på ett kritiskt sätt bedöma underliggande kunskapsteoretiska antaganden för olika typer av forskning. von Wright, Georg H.. Filosofisia tutkielmia. 1985. Kirjayhtymä. Popper, Karl R. Arvauksia ja kumoamisia. 1995. Gaudeamus. Trigg, Roger. Understanding Social Science: A philosophical introduction to the social sciences. 2001. Blackwell. Övrig litteratur utses av den ansvariga läraren. 7
66365 F 4. Pro gradu avhandling och seminarier som stöder forskningsprocessen 40 sp Pro gradu avhandlingen är ett lärdomsprov vars målsättning är att utveckla studentens vetenskapliga tänkande. Pro gradu avhandlingen kan antingen vara en del av ett större forskningsprojekt eller bestå av en forskning som studenten väljer och motiverar själv. Avhandlingen skall visa att man är förtrogen med sitt ämnesområde samt behärskar den valda metodologin. Resultaten skall i avhandlingen redovisas på ett självständigt sätt genom att följa den vetenskapliga argumentationens principer. Aktivt deltagande i seminarieverksamhet hör också till avhandlingens forskningsarbete. Approbatur Laudatur Motsvarighet i tidigare examensfordringarna: C 7. / C*7. Forskningsarbete (19 sv = 38 sp). ** För deltagande i Pro gradu seminarium I förutsätts att man, vid sidan om grund och ämnesstudierna, har avlagt F 1. Pedagogikens klassiker (5 sp). ** För deltagande i Pro gradu seminarium II förutsätts att Pro gradu seminarium I är avlagd. För att kunna delta i Pro gradu seminarium II förutsätts dessutom att AM 2. Att skriva och publicera foskningsrapporter är avlagd eller under arbete. Det rekommenderas att studierna i forskningmetodik är avklarade eller på gång (minst 5 sp). ** För deltagande i Pro gradu seminarium III förutsätts att Pro gradu seminarium II är avlagd. Pro gradu seminarium III är frivillig ifall avhandlingen har blivit färdig under studieperioden Pro gradu seminarium II. ** Innehåller studier i informations och kommunikationsteknik 4 sp. Endast för huvudämnesstuderande. 64366 F 5. Praktik 10 sp sättningen med praktiken är att bekanta sig med den arbetsmarknad som ansluter sig till pedagogikens och utbildningens område. Genom praktiken kan studenten relatera sina kunskaper och färdigheter till en konkret yrkesverksamhet och få kännedom om möjliga arbetsuppgifter och valmöjligheter i det framtida yrkeslivet. Realisering och arbetssätt Praktiken genomförs som heltidsarbete under tre månader vid någon arbetsplats som godkänts av institutionen. Efter praktiken förs ett utvärderingssamtal med den som ansvarar för praktiken. Som bredvidläsning är det bra att bekanta sig med rekryteringstjänsternas praktiksidor och det material de erbjuder. Rekryteringstjänst https://alma.helsinki.fi/doclink/7096 Praktiken bedöms inte. Studieperioden registreras då praktiken och utvärderingssamtalet har genomförts. Motsvarighet i tidigare examensfordringarna: G 7. Praktik (5 sv = 10 sp). Endast för huvudämnesstuderande. Studerande som har en tillräcklig mängd arbetserfarenhet från det pedagogiska området kan ansöka om befrielse från praktiken och ersätta den med andra kurser från fördjupade studier. 8