Godkända vid bio- och miljövetenskapliga fakultetens fakultetsråds möte den 14 maj 2013

Transkript

1 1(8) Godkända vid bio- och miljövetenskapliga fakultetens fakultetsråds möte den 14 maj 2013 ALLMÄNNA ANVISNINGAR OM PRO GRADU AVHANDLINGEN (40 SP) VID BIO- OCH MILJÖVETENSKAPLIGA FAKULTETEN ANVISNINGAR FÖR STUDERANDE, HANDLEDARE, ANSVARIGA PROFESSORER I HUVUDÄMNET OCH GRANSKARE Allmänt om pro gradu avhandlingen Till de fördjupade huvudämnesstudierna för filosofie magisterexamen hör en skriftlig pro graduavhandling som består av en empirisk del och en kritisk granskning av denna som baserar sig på litteratur som anknyter till forskningsämnet. Avhandlingen kan också vara en rent teoretisk litteraturöversikt. Pro gradu-avhandlingen ska visa att författaren har förmåga till vetenskapligt tänkande, behärskar nödvändiga forskningsmetoder, har god kännedom om avhandlingens ämnesområde samt förmåga till vetenskaplig kommunikation inom det egna forskningsområdet. Pro gradu-avhandlingen omfattar totalt 40 studiepoäng. Arbetet kan utföras självständigt eller genom att studeranden deltar i ett grupparbete eller ett mer omfattande forskningsprojekt, där studeranden utför en självständig andel som tydligt kan särskiljas och bedömas. Avhandlingen skriver var och en självständigt, i regel på sitt modersmål. Pro gradu-avhandlingen kan med samtycke från den ansvariga professorn i det egna huvudämnet också skrivas på ett annat språk än modersmålet, i regel på engelska. Studerande inom fakultetens engelskspråkiga magisterprogram ska skriva sin avhandling på engelska. En handledare ska utses för pro gradu-avhandlingen. I de olika institutionernas undervisningsprogram kan meddelas närmare instruktioner om val av ämne och handledare. Studerande som studerar till ämneslärare i biologi kan i sin avhandling behandla frågor som anknyter till undervisningen i biologi. En plan för pro gradu avhandlingen Studeranden ska inleda arbetet med att göra upp en separat, skriftlig plan för pro graduavhandlingen. En blankett för pro gradu-planen finns på adressen Förutom ämnet för avhandlingen ska i tillämpliga delar följande framgå av planen: 1. Handledare och institution eller motsvarande handledarens/handledarnas namn och ställning institution eller motsvarande: ämnesinstitution, forskningsanstalt eller institut, forskningsgrupp 2. Bakgrund och syfte arbetets teoretiska referensram, allmänna bakgrund och mål 3. Material och metoder studieobjekt metoder (också statistiska) / experimentella förhållanden / apparatur och instrument samt deras lämplighet metoder e.d. som arbetet kräver och som studeranden behärskar eller måste lära etiska aspekter (eventuella försöksdjurstillstånd o.d.) 4. Avhandlingens tidsplan 5. Eventuella fortsatta planer

2 2(8) Om studeranden samlar material till avhandlingen genom att delta i ett grupparbete eller ett mer omfattande forskningsprojekt, ska studerandens andel i arbetet framgå av planen. När planen för pro gradu-avhandlingen görs upp ska man försäkra sig om att avhandlingen kan utformas i den omfattning som förutsätts i anvisningarna, även om arbetet ingår i ett större forskningsprojekt. Studeranden ska be om handledarens och den ansvariga professorns i huvudämnet underskrifter på planen för pro gradu-avhandlingen. Innan handledaren får skriva under planen förutsätts det att han eller hon har bekantat sig med dessa allmänna anvisningar om pro gradu avhandlingen vid fakulteten. Den ansvariga professorn får inte skriva under planen före handledaren eller handledarna. Den ansvariga professorns underskrift innebär att ämnet för avhandlingen godkänns, och utgör en försäkran om att studeranden får tillgång till den forskningsutrustning som arbetet kräver. Den ansvariga professorn godkänner samtidigt handledaren för arbetet, och fastställer att handledaren har den vetenskapliga kompetens som krävs för handledningen. Den ansvariga handledaren för arbetet ska ha minst doktorsgrad eller motsvarande meriter. Den ansvariga professorn i huvudämnet kan också vara handledare för arbetet. Av planen för pro gradu-avhandlingen tas en kopia som förvaras på studerandens institution eller avdelning. Kopiorna av pro gradu-planerna utgör en katalog över avhandlingsämnen. Blanketten i original för avhandlingsplanen ges studeranden. Enligt 24 i lagen om offentlighet i myndigheters verksamhet (621/1999) är en plan för lärdomsprov en sekretessbelagd handling om det inte är uppenbart att utlämnandet av uppgifter ur den inte orsakar lärdomsprovet, forskningen eller utvecklingsarbetet eller ett utnyttjande av dessa eller en saklig bedömning av dessa någon olägenhet eller medför olägenhet för forskaren eller uppdragsgivaren för forskningen eller utvecklingsarbetet. Planer för lärdomsprov får dock behandlas t.ex. vid seminarier. Om ämnet för pro gradu-avhandlingen eller handledaren byts ut ska studeranden skriva en ny pro gradu-plan. Om endast rubriken men inte det egentliga ämnet för arbetet ändras, krävs ingen ny plan. Pro gradu avhandlingen är ett lärdomsprov vars syfte i första hand är att studeranden blir förtrogen med forskningsarbete inom en rimlig tid (se avsnittet Handledarens och studerandens ansvar och skyldigheter). Därför kan en avhandling, vars resultat av någon anledning oberoende av skribenten har blivit bristfälliga trots detta godkännas, om den empiriska delen utförts enligt planen och rapporteringen, dvs. den egentliga avhandlingen, är vetenskapligt godtagbar. I enlighet med universitetets arkivbildningsplan ska godkända pro gradu avhandlingar förvaras bestående och i pappersform. Institutionerna, avdelningarna och huvudämnena kan ha egna anvisningar för hur pro gradu planen och avhandlingen ska avfattas, liksom även anvisningar om avhandlingens layout och förvaringen av godkända avhandlingar. Anvisningarna finns bl.a. på institutionernas eller avdelningarnas webbsidor. Handledarens och studerandens ansvar och skyldigheter Handledaren förväntas delta i avfattandet av pro gradu-planen och han eller hon ska ha tid att ge handledning i arbetets praktiska stadier, metodologiska analyser samt tid att följa arbetets framskridande. Handledaren och studeranden kommer överens om ett väl avgränsat projekt där den totala arbetstiden är ca 6 månader, som fördelas på insamling av material (t.ex. 3 mån.), bearbetning av materialet (statistiska eller andra lämpliga metoder) och själva skrivarbetet. Arbetet förutsätter att studeranden gör sig förtrogen med litteratur inom ämnesområdet och jämför sitt eget material i förhållande till publicerade forskningar. Studeranden har rätt att avsluta insamlingen av material, om den utsatta tiden har överskridits och det insamlade materialet är tillräckligt för att avhandlingen ska kunna avfattas. Handledaren och handledarens enhet eller forskningsteam ska se till att studerandens förutsättningar att utföra arbetet uppfylls. Handledaren ska läsa manuskriptet till pro gradu-avhandlingen, kommentera, ge råd i vetenskapligt skrivande och korrigera sakfel. Till handledarens skyldigheter hör t.ex. inte att göra analyser eller

3 3(8) definitioner för studerandens räkning när det gäller kunskap som studeranden förutsätts ha på pro gradu-nivå. Handledaren ska inte heller skriva om avhandlingen eller delar av den. När studeranden har valt ett ämne och fått det godkänt av den ansvariga professorn i sitt huvudämne, har han eller hon förbundit sig att arbeta med handledaren inom den avtalade tidsplanen. Det rekommenderas att studeranden tillsammans med handledaren gör upp en detaljerad tidsplan för arbetet och följer den. Ansvaret för att arbetet avancerar ligger i första hand hos studeranden som ska hålla regelbunden kontakt med handledaren. Om handledaren av någon anledning är förhindrad att sköta uppgiften som handledare under en längre tid än vad som kan anses rimligt, kan en ny handledare utses. Handledaren och studeranden kommer sinsemellan överens om ett eventuellt offentliggörande av forskningsresultaten. Det ligger på studerandens ansvar att lämna in den godkända pro gradu avhandlingen i pappersform till institutionen för arkivering samt till vetenskapsbiblioteket i Vik. Ett sammandrag av pro gradu avhandlingen Pro gradu-avhandlingen ska innehålla ett separat sammandrag. Sammandraget skrivs på samma språk som avhandlingen. Det rekommenderas att sammandraget också skrivs på engelska. Om en studerande som har finska eller svenska som modersmål har skrivit sin avhandling på engelska eller något annat språk, ska det också finnas ett sammandrag som är skrivet på modersmålet. Avhandlingens rubrik ska också översättas till modersmålet. Sammandraget ska innehålla de nyckelord som beskriver avhandlingen. Sammandraget skrivs på universitetets allmänna blankett för avhandlingssammandrag som finns på adressen Ett sammandrag skrivs utgående från antagandet att läsaren har allmänna kunskaper om ämnet. Sammandraget ska kunna förstås utan att läsaren behöver sätta sig in i hela avhandlingen. Texten ska bestå av hela meningar och inte vara en förteckning över mellanrubriker. I sammandraget får inte finnas hänvisningar och citat, och inte heller uppgifter eller påståenden som inte finns i avhandlingen. Av sammandraget ska bl.a. framgå - forskningens syfte och målsättning, - vilka forskningsmetoder som använts, - de viktigaste resultaten, och - slutledningar som baserar sig på resultaten och, i förekommande fall, behovet av fortsatt forskning. Studeranden ska bemöda sig om att namnet på fakulteten, institutionen och det huvudämne där avhandlingen godkänns är noggrant och rätt ifyllt på sammandragsblanketten. Avhandlingens och sammandragets offentlighet Pro gradu-avhandlingar, liksom fakultetens övriga examensarbeten, ska kunna bedömas offentligt. I den egentliga avhandlingen som ska bedömas får inte ingå uppgifter som är sekretessbelagda enligt lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet (621/1999). Till denna kategori hör t.ex. affärseller yrkeshemligheter. Eventuella sekretessbelagda uppgifter ska lämnas i avhandlingens bakgrundsmaterial. De som granskar avhandlingen får se de sekretessbelagda uppgifterna, men de har tystnadsplikt. Bedömningen av avhandlingen grundar sig dock på den offentliga delen. Pro graduavhandlingarna blir liksom andra examensarbeten offentliga när de har godkänts. Också avhandlingens sammandrag är alltid offentligt.

4 4(8) Mognadsprovet Till filosofie magisterexamen hör ett skriftligt mognadsprov, som visar att studeranden är insatt i pro gradu-avhandlingens ämnesområde och innehåll samt att han eller hon behärskar finska eller svenska. En studerande som har skrivit mognadsprov för en lägre högskoleexamen och där påvisat att han eller hon behärskar finska eller svenska, behöver inte påvisa sina språkkunskaper i ett mognadsprov för filosofie magisterexamen om det avläggs på samma språk. För filosofie magisterexamen krävs dock alltid ett mognadsprov där studeranden visar att han eller hon är insatt i avhandlingens ämnesområde och innehåll. Utgångspunkten är att en studerande som genomfört sin skolutbildning på finska eller svenska ska skriva mognadsprovet på samma språk som skolutbildningen. För en del tjänster inom den offentliga förvaltningen krävs utmärkt språkkunskap, vilket studeranden visar genom att skriva mognadsprovet på samma språk som skolspråket. Det bör noteras att mognadsprovet kan skrivas på ett annat språk än pro gradu-avhandlingen. Det språk som pro gradu-avhandlingen skrivs på har inget samband med utmärkt språkkunskap. Studerande som genomfört sin skolutbildning på något annat språk än svenska eller finska ska avtala om mognadsprovets språk separat med den ansvariga professorn i huvudämnet. Mognadsprovet avläggs vid den egna institutionen och anmälan till provet sker enligt institutionens anvisningar. Pro gradu-avhandlingen kan inte godkännas innan studeranden har avlagt ett godkänt mognadsprov. Mognadsprovet bedöms som antingen godkänt eller underkänt. Närmare bestämmelser om granskaren eller granskarna kan meddelas i institutionens undervisningsprogram. Mognadsprovet ska registreras vid institutionen som en separat studieprestation i studeranderegistret Oodi. Granskning av avhandlingen Den färdiga pro gradu-avhandlingen inlämnas för granskning i två exemplar till den ansvariga professorn i det egna huvudämnet (gäller också studerande inom ett engelskspråkigt magisterprogram). Studeranden ska ha rätt att avlägga filosofie magisterexamen i det utbildningsprogram eller magisterprogram inom vars huvudämne avhandlingen framläggs för granskning (i utbildningsprogrammet för miljövetenskaper ska studeranden dessutom ha rätt att avlägga examen i huvudämnet i fråga). Studeranden ska också vara anmäld som närvarande vid universitetet den termin då avhandlingen godkänns och bedöms. Huvudämnets ansvariga professor utser två granskare för avhandlingen. Granskarna ska ha avlagt minst doktorsexamen eller ha motsvarande meriter. Avhandlingens handledare kan vara granskare endast om särskilda skäl föreligger, och till det krävs beslut av prefekt. Bestämmelser om jäv för granskare av en avhandling finns också i 27 och 28 i förvaltningslagen (434/2003). Granskarna avger ett skriftligt utlåtande om avhandlingen med ett entydigt förslag till vitsord. Utlåtandet skrivs på en bedömningsblankett för pro gradu-avhandlingar (se eller som en fritt formulerad text som dock ska följa de huvudpunkter som anges på bedömningsblanketten. Granskarna kan antingen skriva ett gemensamt utlåtande eller varsitt utlåtande. Utlåtandet kan vara på svenska, finska eller engelska. Om studeranden inte har finska eller svenska som modersmål, ska granskaren av avhandlingen i regel skriva sitt utlåtande på engelska. Granskarna ska fästa vikt vid att innehållet i utlåtandet och det föreslagna vitsordet ska motsvara varandra. Granskarna ska också ta i beaktande att man inte kan kräva att studeranden har sådana kunskaper om t.ex. forskningsmetoder

5 5(8) som inte har ingått i studerandens examen. Utlåtandena ska undertecknas. Det rekommenderas att granskarna avger sina utlåtanden inom en månad från det att de har fått avhandlingen för bedömning. När den ansvariga professorn i huvudämnet har fått granskarnas utlåtanden lämnar han eller hon ett förslag till godkännande och bedömning av pro gradu avhandlingen till institutionsrådet på fakultetens blankett (se Bedömning av avhandlingen samt beskrivning av grunderna för vitsorden Studeranden har rätt att få respons på sin pro gradu-avhandling. Efter att ha fått den skriftliga bedömningen kan studeranden be om ett responssamtal med den ansvariga professorn i huvudämnet, handledaren eller bägge två. Vid bedömningen av pro gradu-avhandlingen fästs i regel uppmärksamhet vid följande: Inledning: Hur författaren presenterar ämnet och om väsentlig litteratur som anknyter till ämnet har citerats rätt och i tillräcklig omfattning. Har frågeställningen formulerats klart och är den vetenskapligt relevant. Metodernas och materialets ändamålsenlighet för behandlingen av ämnet. Har metoderna använts sakkunnigt och konsekvent. Resultat: Materialet och hur det utnyttjats. Redovisningen och den statistiska behandlingen av resultaten. Granskningen av resultaten: Konsekvens, har resultaten anknutits till forskningsreferenser och den litteratur som använts. Baserar sig slutledningarna på undersökningsresultaten och gjorda observationer, är de adekvata (i relation till material och teorier) och övertygande. Har felkällor som möjligtvis beror på metoder och material beaktats. Sammandrag: Komprimerad och tydlig framställning. Ger sammandraget en tillfredsställande beskrivning av avhandlingens centrala målsättningar, metoder, resultat och slutledningar. Avhandlingen som helhet: Arbetets omfattning i förhållande till den använda tiden. En bedömning av om hela avhandlingen har utförts inom ramen för de 40 studiepoäng, eller omvandlat till heltidsarbete, de 6-7 månader som har reserverats för den. Är språkbehandlingen god. Behandlingen av forskningsproblemet. Avhandlingens originalitet. Finns det väsentliga brister eller fel i arbetet som författaren inte har beaktat. Visar författaren mognad och förmåga till kritiskt vetenskapligt tänkande. En pro gradu-avhandling föreslås få något av följande vitsord: laudatur, eximia cum laude approbatur, magna cum laude approbatur, cum laude approbatur, non sine laude approbatur, lubenter approbatur, approbatur eller improbatur (underkänd). Vid bio- och miljövetenskapliga fakulteten tillämpas följande definitioner av vitsorden för pro graduavhandlingar: Laudatur Arbetet uppfyller på ett föredömligt sätt fakultetens krav på ett lärdomsprov av detta slag. Avhandlingen visar att författaren är utmärkt förtrogen med forskningsområdet, behärskar forskningsmetoderna på ett skickligt och mångsidigt sätt och kan kritiskt granska resultaten från många olika vinklar. Illustrationerna och tabellerna är utmärkta, och avhandlingen är logiskt och tydligt skriven på en utomordentlig sakprosa. Avhandlingen utgör en väl genomarbetad och finslipad helhet och uppvisar för ett lärdomsprov exceptionella vetenskapliga förtjänster. Eximia cum laude approbatur Arbetet visar prov på berömlig förmåga till vetenskapligt tänkande och en djup förtrogenhet med forskningstemat. Författaren behärskar helheten och tillämpar på ett berömligt sätt sina kunskaper och färdigheter i praktiken. Han eller hon tillämpar forskningsmetoderna på ett mångsidigt och korrekt

6 6(8) sätt och utnyttjar skickligt det insamlade materialet. Resultaten är logiskt presenterade, och analysen av resultaten visar prov på gediget vetenskapligt tänkande. Illustrationerna och tabellerna är välgjorda och avhandlingen är skriven på god sakprosa. Avhandlingen utgör en logisk och tydlig helhet och den är väl finslipad. Magna cum laude approbatur Arbetet visar prov på mycket god förmåga till vetenskapligt tänkande och en tydlig förtrogenhet med forskningstemat. Arbetet utgör en samlad helhet och forskningsmetoderna är ändamålsenliga. Resultaten är logiskt presenterade, och analysen av resultaten visar prov på förmåga till vetenskapligt tänkande. Illustrationerna och tabellerna är välgjorda och avhandlingen är skriven på god sakprosa. Helheten är fungerande och genomarbetad. Cum laude approbatur Arbetet visar prov på god förmåga till vetenskapligt tänkande och en förtrogenhet med forskningstemat. Arbetet utgör en helhet där forskningsmetoderna har använts på ett ändamålsenligt sätt. Resultaten står att härleda från de metoder som använts och analysen är ändamålsenlig. Illustrationerna och tabellerna fyller sin funktion och helheten fungerar. Non sine laude approbatur Förmågan till vetenskapligt tänkande som arbetet visar prov på kunde vara bättre, likaså förtrogenheten med forskningstemat. Det finns en del att förbättra i avhandlingen som helhet. Forskningsmetoderna behärskas bristfälligt och detta återspeglas i resultaten. Analysen av resultaten är knapp och visar att litteraturen inte behärskas till fullo. Illustrationerna och tabellerna kunde förbättras och helheten fungerar inte. Språkdräkten och finslipningen kunde vara bättre. Lubenter approbatur Det föreligger brister i den förmåga till vetenskapligt tänkande som arbetet visar prov på, likaså i förtrogenheten med forskningstemat. Det finns mycket att förbättra i avhandlingen som helhet. Forskningsmetoderna används felaktigt och detta återspeglas i resultaten. Analysen av resultaten är knapp och visar att författarens grepp om litteraturen är dåligt och ensidigt. Illustrationerna och tabellerna är oklara och helheten är ologisk. Finslipningen lämnar mycket att önska. Approbatur Arbetet visar prov på svag förmåga till vetenskapligt tänkande. Författarens förtrogenhet med forskningstemat är bristande och det går att påvisa felaktigheter i frågeställningen. Forskningsmetoderna används felaktigt och detta återspeglas i resultaten. Analysen av resultaten är knapp och ensidig. Illustrationerna och tabellerna innehåller fel och helheten är ologisk. Språkdräkten och finslipningen lämnar mycket att önska. Improbatur (underkänd) Arbetet uppvisar allvarliga brister och fel inom alla delområden. Författarens kännedom om ämnet är ytlig. Forskningsmetoderna används konsekvent fel och materialets potential har inte utnyttjats alls. Resultaten presenteras fel, och analysen är ytlig och osammanhängande. Arbetet utgör inte en helhet och författaren har inte brytt sig om finslipningen. Behandling av pro gradu-avhandlingen i institutionsrådet Den ansvariga professorn i huvudämnet föreslår ett vitsord utgående från granskarnas utlåtanden. För förslaget till vitsord finns en särskild blankett (se Förslaget, granskarnas utlåtanden och sammandraget av avhandlingen lämnas till institutionsrådets föredragande före institutionsrådets möte enligt en tidtabell som meddelas separat på institutionens

7 7(8) webbsidor. Alla utlåtanden bifogas till institutionsrådets föredragningslista. Studeranden kan få uppgifter om vitsordsförslaget av den ansvariga professorn, granskarna eller från institutionsrådets föredragande, samt en avgiftsfri kopia av utlåtandet från institutionsrådets föredragande. Avhandlingen kan inte lämnas in till institutionsrådet för godkännande innan studeranden har avlagt ett godkänt mognadsprov och alla de ovan nämnda handlingarna har lämnats in på behörigt sätt till institutionsrådets föredragande. Institutionsrådet fattar beslut om godkännande av en pro gradu-avhandling och om vitsordet för avhandlingen. Efter institutionsrådets möte registreras den godkända pro gradu avhandlingen i studeranderegistret Oodi på institutionen. Om en studerande är missnöjd med det föreslagna vitsordet för avhandlingen eller vill göra ytterligare korrigeringar i arbetet före det slutliga godkännandet, har han eller hon följande möjligheter: - Studeranden kan lämna in en skriftlig anmärkning angående förslaget till vitsord innan det behandlas i institutionsrådet. I så fall kan institutionsrådet utse åtminstone en ny granskare, som inte har deltagit i den föregående granskningen av avhandlingen. I den nya granskningen kan granskarna ta ställning till de tidigare utlåtandena, men i första hand ska den utmynna i ett nytt, oberoende utlåtande. - Studeranden kan också före behandlingen i institutionsrådet begära att bedömningen av avhandlingen avbryts, vilket innebär att bedömningsförfarandet förfaller. Det bör dock observeras att endast korrigeringar av de felaktigheter som nämns i utlåtandena inte nödvändigtvis leder till ett bättre vitsord. - När institutionsrådet har godkänt pro gradu-avhandlingen och fastställt ett vitsord, kan en studerande som är missnöjd med bedömningen av avhandlingen begära omprövning i enlighet med 63 i examens- och rättssäkerhetsinstruktionen för Helsingfors universitet. Omprövning ska begäras skriftligen hos institutionsrådet inom 14 dagar från den dag studeranden har varit i tillfälle att få kännedom om resultatet av bedömningen och tillämpningen av bedömningsprinciperna. Institutionsrådet behandlar begäran om omprövning och meddelar ett skriftligt beslut. I detta beslut kan studeranden begära omprövning hos rättsskyddsnämnden inom 14 dagar från delfåendet av beslutet. Avbrytande av bedömning av en pro gradu-avhandling Alla grundexamensstuderande vid fakulteten ska utarbeta en skriftlig plan för sin pro gradu avhandling när de inleder arbetet med avhandlingen. Planen ingår som ett led i avfattandet och handledningen av avhandlingen. Handledaren eller handledarna av avhandlingen ska ta del av fakultetens allmänna anvisningar om pro gradu avhandlingen innan de skriver under planen. Handledaren ska ta i beaktande att pro gradu avhandlingen är studerandens examensarbete, som ska utföras inom en begränsad tid. När den ansvariga professorn i huvudämnet godkänner planen för avhandlingen godkänner han eller hon samtidigt ämnet för avhandlingen och handledarna. Om ämnet för pro gradu-avhandlingen eller handledaren byts ut ska studeranden göra upp en ny plan. Bedömningsprocessen inleds när studeranden lämnar in en färdig pro gradu avhandling för bedömning till den anvariga professorn i sitt huvudämne. Det är motiverat att studeranden diskuterar med handledaren om när avhandlingen är så färdig att den kan lämnas in för granskning. Studeranden har rätt att få tillräcklig respons av sin handledare också när avhandlingen finslipas. Studeranden ska ta i beaktande att avhandlingen i princip bedöms sådan den är när den har lämnats in för granskning. Avhandlingens handledare kan vara granskare endast om särskilda skäl föreligger, och till det krävs beslut av prefekt. Granskarna ska ta hänsyn till att studerandens avhandling ska bedömas som ett examensarbete som ingår i magisterexamen och som omfattar 40 studiepoäng. Alla granskare ska ha tillgång till samma version av den avhandling som ska bedömas. I granskarnas utlåtanden ska alla huvudpunkter i avhandlingen behandlas (inledning, metodernas och materialets lämplighet för behandlingen av ämnet, resultat, analys av resultaten, sammandrag, helhet) och tillräckliga grunder för det föreslagna vitsordet framgå.

8 8(8) Studeranden kan före behandlingen i institutionsrådet begära att bedömningen av avhandlingen avbryts. Begäran om att bedömningsförfarandet ska avbrytas ska lämnas skriftligen (t.ex. per e-post). Om den ansvariga professorn inte har föreslagit ett vitsord för pro gradu avhandlingen och lämnat förslaget till institutionsrådets föredragande, ska studeranden begära avbrytande av den ansvariga professorn. Om institutionsrådets föredragande har fått den ansvariga professorns förslag till vitsord ska begäran om avbrytande riktas till institutionen och skickas till institutionsrådets föredragande. Om institutionsrådets medlemmar har fått rådets föredragningslista och studerandens begäran om avbrytande inkommer senast före mötet, ska det antecknas i institutionsrådets protokoll att studeranden har begärt att bedömningsförfarandet avbryts och att avhandlingen av denna orsak inte har godkänts och bedömts. Det rekommenderas att studeranden i sin begäran anger orsaken till att bedömningsförfarandet ska avbrytas. Den angivna orsaken får inte inverka på hur den avhandling som det avbrutna bedömningsförfarandet gäller ska behandlas. Ifall en studerande begär att bedömningsförfarandet ska avbrytas kan inte pro gradu avhandlingen godkännas och bedömas. Studeranden ska ta i beaktande att godkännandet och bedömningen av pro gradu avhandlingen kan ta längre tid om bedömningsförfarandet avbryts. Det bör noteras att en studerande som begär att bedömningen av hans eller hennes avhandling avbryts i princip godkänner de synpunkter som granskarna framför i sina utlåtanden. Begäran om avbrytande skiljer sig således från t.ex. en anmärkning angående förslaget till vitsord eller en begäran om omprövning som lämnas efter det att avhandlingen har godkänts och bedömts. I dessa fall instämmer studeranden inte i de synpunkter som granskarna framför i sina utlåtanden. Granskarna är inte skyldiga att ge studeranden ytterligare upplysningar om de synpunkter som framförs i de skriftliga utlåtandena eller att ge handledning eller råd om hur avhandlingen ska korrigeras. Bedömningsprocessen inleds på nytt när studeranden lämnar in en korrigerad pro gradu avhandling för bedömning till den ansvariga professorn i sitt huvudämne. Om den korrigerade avhandlingen avviker från den avhandling som tidigare lämnats för bedömning i den mån att avhandlingen kan anses vara ett nytt examensarbete om samma ämne, grundar sig bedömningen på den korrigerade avhandlingen och inte på det ursprungliga arbetet. Då ska avhandlingen till väsentliga delar ha skrivits om (korrigering av texten) eller studeranden ha kompletterat eller ersatt det empiriska materialet i den mån att slutledningarna förändras eller materialet i väsentligt högre grad stöder slutledningarna (korrigering av det vetenskapliga innehållet). Om studeranden endast har gjort korrigeringar som förbättrar detaljer som granskarna har lyft fram, grundar sig bedömningen på den ursprungliga avhandlingen. Den ansvariga professorn i studerandens huvudämne ska avgöra omfattningen av de korrigeringar som har gjorts i avhandlingen. När en studerande på nytt lämnar in sin pro gradu avhandling för bedömning efter det att den tidigare bedömningen av avhandlingen har avbrutits, kan den ansvariga professorn i huvudämnet utse samma granskare för avhandlingen, förutsatt att granskarna inte avsäger sig uppdraget eller att granskaren eller granskarna inte måste bytas ut av någon annan orsak. Ikraftträdande De allmänna anvisningarna träder i kraft den 1 augusti 2013 och de ersätter fakultetens tidigare allmänna anvisningar om pro gradu avhandlingen.