Systematiskt jobbsök

Systematiskt jobbsök Guide till personlig marknadsplan Per Norrman, Varberg 2014-10-05 1

Tillägnas mina nya jobbsökarvänner Jeff, Per, Maritha och Mella. Bakgrund Hos en av mina tidigare arbetsgivare började jag som provanställd och efter några månader utgick jag från att provanställningen (som var satt till fyra månader) skulle övergå i fast anställning när fyra månader hade gått. Sista fredagen före två veckors semester informerade arbetsgivaren att min provanställning skulle upphöra. Jag behövde inte komma tillbaka efter semestern eftersom uppsägningstiden under provanställning är just två veckor. Min lärdom av detta - oavsett arbetsgivare fortsätt sök jobb under en provanställning. Att vara arbetslös kan till en början verka svårt och nästan oöverstigligt. Men strunt i det, den här gången har jag tid, så jag ska söka jobb från grunden. Mitt nuvarande jobbsök ska inte vara bortkastat. Jag behöver kontroll över den situation jag befinner mig i. Varför är jag arbetslös idag? Förmodligen har det att göra med att jag aldrig riktigt vetat vad jag vill göra. Målet med min karriär har bara varit att ha roligt och ha tillräckligt bra villkor. Genom denna text kan jag förstå mitt eget jobbsökande bättre och jag hoppas att det ska bli lättare för andra att systematisera sitt. Jag heter Per Norrman och är 41 år och bor i Varberg med familj. Under tiden detta skrevs har jag varit arbetssökande men blev under snabbscanningen kontaktad av en kund som fått mitt CV och där är jag idag anställd. Mina kontaktuppgifter finns längst bak i dokumentet. Detta dokument är fritt att kopiera för alla, privat eller kommersiellt. 2

Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...5 2 Inledning...7 2.1 Syfte...7 2.2 Metod för beslutsunderlag...7 2.3 Struktur utifrån två antaganden...7 2.4 Utbildning i marknadsföring...8 2.5 Indelning i kundkategorier...8 3 Landa...8 3.1 Samhällsroll...8 3.2 Egenföretagare i reklambranschen...9 3.3 Knepig produkt...9 3.4 Trygghet, trygghet, trygghet...9 4 Struktur ger trygghet...9 4.1 Lär känna din produkt...10 4.2 Hitta målgrupp...10 4.3 Trygghet igen...10 4.4 Musik, kaffe och kollegor...10 4.5 De som inte hamnar mellan jobb...10 4.6 Mål...11 4.7 Lön...11 4.7.1 Budgivning...11 4.7.2 Fastighetsmäklare...11 5 Enkla kontakter...11 5.1 Välmenande tips...11 6 CV:t är din styrka...12 6.1 Arbetsplats...12 6.2 Broschyr...12 6.3 Reklambyrå...12 6.4 Potentiella kunder...12 6.5 Unik säljegenskap...12 6.6 Lägga in CV på sökmotorer...13 7 Leta arbetsgivare...13 7.1 Hur behovet av en tjänst uppstår och uppfylls...14 7.1.1 Hantera annonsjobben...14 7.2 Hitta arbetsgivare...14 7.2.1 Avgränsa urvalet...15 7.2.2 Företagsdatabas...15 7.2.3 Gallring 1...15 7.2.4 Gallring 2...15 7.2.5 Gallring 3...15 7.2.6 Dokumentera...16 8 CRM-system för masskommunikation...16 8.1 Data...16 8.2 Mall för mejlutskick...17 8.3 Respons...17 9 Ring bara A-kunder...17 3

9.1 Två telefonsamtal...18 9.2 Det viktiga telefonsamtalet...18 9.3 Charma personalansvarige...18 9.4 Skicka CV igen...19 9.5 Var snäll mot dig själv...19 10 Kartläggning av kundernas arbetstoppar...19 11 Kartläggning av kundernas utbildningsbehov...19 12 Kontakt...20 13 Bilagor...21 13.1 CRM...21 13.2 CV...22 13.3 Personligt brev...25 4

1 Sammanfattning Följande punkter sammanfattar systematiskt jobbsökande för att komma till en fast inkomst och på sikt nå sitt drömjobb: 1. När du blivit av med jobbet, fråga kompisar (2-3 dagar) 2. Skriv CV (2 dagar 1 vecka) 3. Gör en snabbscanning av ditt geografiska område (1-5 veckor) 4. Gör en kartläggning av rekryteringsbehov 5. Gör en kartläggning av arbetstoppar 6. Gör en kartläggning av kompetensbehov 1. Fråga kompisar och kontakter om de känner till en ledig tjänst samtidigt som du ordnar allt praktiskt med arbetsförmedling och a-kassa. Vännerna vet ju redan på ett ungefär vad du kan så de behöver inget CV. Initialt är du bara intresserad av ett jobb för att få en intäkt, därefter kan du börja fokusera på ditt drömjobb. 2. Skriv CV. Det finns många instruktioner på nätet och mallar för att det ska bli snyggt. CV är värt att lägga ett par dagars arbete på för att det ska bli bra. CV:t hjälper dig att förstå vad du är bra på och vilken typ av jobb du ska söka. Ditt första CV syftar främst till att sprida information om din kompetens snabbt. Du kommer att utveckla och ändra CV:t ju längre du söker jobb och nu är det viktigare att det blir klart än att det är perfekt. 3. Gör en snabbscanning av ditt geografiska område. Dela upp området i lämplig storlek, exempelvis kommunvis. Hämta en databas med alla arbetsgivare i området. Sortera företagen efter antal anställda. Börja med att skicka CV till personalansvarig på de största företagen och tipsa dem om att du finns tillgänglig. När du väljer företag, ta in alla i området där du överhuvudtaget kan tänka dig att arbeta och kategorisera dem i a-, b-, och c-kunder (=arbetsgivare). Målet är försäkra dig om att arbetsgivarna i området vet om att du finns tillgänglig om det finns ett akut behov eller om det uppstår ett akut behov av din arbetskraft. Nästa steg är att kontakta A-kundernas personalansvariga och dels försäkra dig om att de har CV:t och dels ta reda på hur de ser på rekryteringsbehovet ett år framöver. Men det är som sagt nästa steg, i snabbscanningen ska du bara sprida ditt CV till alla potentiella arbetsgivare i ditt geografiska område. Lägg upp ett kalkylark och skriv in namn på företaget, e-postadress, datum för kontakt, kategori och en notering om eventuellt svar. Detta kalkylark ger dig full kontroll på alla dina kontakter. 4. Gör en kartläggning av dina A-kunders rekryteringsbehov det kommande året. Börja med att ta reda på vem som är personalansvarig och ring sedan och berätta att du är intresserad av att börja arbeta där och att du undrar hur rekryteringsbehovet ser ut under det kommande året. Om de säger att de inte planerar att rekrytera någon så kan du be om att få skicka ditt CV i händelse av att någon slutar. Skriv in i kunddatabasen om de tror att det kommer att hända något på personalsidan inom ett år och notera då vilket kvartal så att du kan följa upp det senare. 5. Nästa steg är att göra en kartläggning av dina a-kunders arbetstoppar. Nu har det rimligtvis gått några veckor sedan du hade kontakt med personalansvarige förra gången. Förklara som det är, att du gärna vill få in en fot på företaget och undrar när under året de har som mest att göra. Skriv in i databasen och följ upp 5-6 månader innan perioden infaller. 6. Sista steget är att kontakta den personalansvarige igen och fråga vilken kompetens som saknas i ditt CV för att du ska få chansen att visa vad du kan på företaget. Fråga om du 5

får möjlighet att hoppa in om du skaffar den kompetensen. När du frågat alla a-kunder har du ett bra beslutsunderlag för om du ska vidareutbilda dig eller fortsätta söka jobb. 6

2 Inledning Detta är en personlig beskrivning av min väg från arbetslöshet till arbete. 2.1 Syfte Syftet med den här handledningen är i första hand att vara ett stöd för mig själv att hålla i när yrkeslivet svajar. Ytterligare ett syfte är att handledningen ska leda till en marknadsundersökning som i sin tur ska ge underlag för kommande strategibeslut gällande hur jag söker jobb. Efter marknadsundersökningen ska jag veta hur marknaden ser ut gällande geografisk avgränsning, aktuella branscher, efterfrågan hos a-kunder på ett års sikt, a-kundernas arbetstoppar och om jag behöver komplettera min kompetens genom utbildning. En marknadsplan för det arbete som en specifik individ kan utföra måste bli unik för just den individen. Denna handledning är skriven utifrån mitt perspektiv. Mycket är gemensamt med andra arbetssökande och syftet är att ge inspiration till andra. Handledningen blir automatiskt en kurs i marknadsföring. Att vara arbetssökande är en intressant utbildning i marknadsföring som man har nytta av både i den egna karriären och när det gäller att marknadsföra en arbetsgivares produkter eller tjänster. Syftet är därmed också att inspirera läsaren till insikter i marknadsföring. Ur ett samhällsperspektiv syftar handledningen till att arbetsmarknaden ska fungera bättre. 2.2 Metod för beslutsunderlag En säljare på en ny marknad vet sällan exakta åtgärder för att få igång försäljningen. Därför är det alltid bra att först göra en så kallad säljande marknadsundersökning. Det innebär som namnet antyder att man undersöker marknadens efterfrågan genom att informera de tänkta kunderna om att produkten finns tillgänglig. Det innebär också att man som säljare vill lära sig så mycket som möjligt om kundernas situation i allmänhet och deras behov av produkten i synnerhet. Den som har tur hittar redan under undersökningens gång en kund som blir intresserad och vill köpa. Undersökningen syftar till att visa vilka kunder som har störst behov av produkten och hur man kommer i kontakt med dessa. Undersökningen ligger till grund för strategiska beslut såsom Söker jag i rätt bransch? Vad vill jag på lång sikt? Vilket är mitt geografiska område?. 2.3 Struktur utifrån två antaganden Handledningen är indelad i två delar: 1. Första delen (från Enkla kontakter till Ring bara A-kunder) baseras på antagandet att ca 80% av jobben på arbetsmarknaden blir aldrig officiella, dvs sökbara för alla utan bara för de som råkar få reda på att de finns. Jag har inte brytt mig om att hitta en källhänvisning till detta, men det finns lite info på ams.se och doldajobb.se. 2. Del två (från Kartläggning av kundernas arbetstoppar och framåt) baseras på att alla företag och organisationer har tillfälliga arbetstoppar och arbetsdalar (egen erfarenhet). Det innebär en viktig möjlighet, att det finns vissa tider på året då chanserna att få komma in som tillfällig inhoppare är större. Första delens struktur fungerar som tre parallellkopplade glödlampor som man tände på 7

fysiklektionerna i högstadiet: 1. Första lampan - Enkla kontakter 2. Andra lampan CRM-system för masskommunikation 3. Tredje lampan Ring bara A-kunder Den tredje lampan behöver inte tändas om du får jobb redan efter att ha tänt lampa 2. Men lampa 1 och 2 lyser för fullt även när du slår på lampa 3. Detta skriver jag för att det är viktigt att veta var i processen du befinner dig. Då blir du trygg med vad du ska fokusera på i varje steg och då gör du inte allt på en gång utan skapar förutsättningar att återkomma till vissa kunder med jämna mellanrum. 2.4 Utbildning i marknadsföring Denna handledning är också en utbildning. Hela texten beskriver en säljande marknadsundersökning. Du undersöker marknaden samtidigt som du informerar kunderna och undersöker deras behov. Denna metod går att tillämpa på vilken ny produkt eller marknad som helst. Jag tycker också du ska passa på att slå upp på nätet sånt som du blir nyfiken på i den här handledningen. Har du aldrig arbetat i ett kalkylark, googla på youtube och se en film om hur man gör, testa lite själv och känn att du lär dig något nytt. Känner du att du lär dig saker samtidigt som du söker jobb, ökar du ditt självförtroende. 2.5 Indelning i kundkategorier De potentiella arbetsgivarna kallar jag för kunder. De delas in i A-, B- eller C-kunder beroende på hur intressanta de är för mig som arbetstagare. Kund = Arbetsgivare där det kan finnas en chans att få jobb A-kund = Högintressant kund i högintressant område B- kund = Högintressant kund utanför det högintressanta området eller mellanintressant kund inom det högintressanta området C- kund = Mellanintressant kund utanför det högintressanta området. 3 Landa Jag har förlorat mitt jobb! Ingen vill ha mig! Jag måste hitta nytt jobb! Såna tankar har de flesta arbetssökande tänkt vid något tillfälle. Det tog en månad innan jag landade. Det var när jag kom på att jobbsökande faktiskt har många likheter med vilken annan försäljning som helst. 3.1 Samhällsroll Som arbetssökande ska du informera arbetsgivare om att du står till arbetsmarknadens förfogande. Denna process är en av samhällets viktigaste funktioner. Utan arbetssökande som söker jobb avstannar den svenska tillväxten snabbt. Det är därför Riksbanken och andra samhällsaktörer följer arbetslöshetsnivån så noga. Vi är en viktig och naturlig del av samhällsmaskineriet. 8

3.2 Egenföretagare i reklambranschen Tiden mellan anställningar kan bli kort eller lång. Livet mellan anställningar är annorlunda mot att ha ett schemalagt jobb att gå till varje dag. Du styr över tiden själv och du ska ta hand om din kropp, ditt psyke, dina kontakter med a-kassa och arbetsförmedling samtidigt som du ska informera arbetsmarknaden om att du står till förfogande. I denna roll är liknar du en egenföretagare med inriktning information/reklam. Jag tror det är därför många tycker det är så jobbigt att söka arbete. De tror de ska kunna allt från början. De förstår inte att de hamnat i en ny bransch som, liksom de flesta andra branscher, är unik och kan ta lite tid att förstå sig på. Att vara arbetssökande är som att ha ett nytt jobb i en helt ny bransch. Självklart behöver man tid att lära sig hur saker fungerar. Denna lärdom är berikande och intressant att ta med sig till kommande arbetsplatser. 3.3 Knepig produkt Som egenföretagare är du din egen säljare och din egen reklambyrå. Du har ingen marknadsföringsbudget att spendera. Din produkt är lite knepig på så vis att när du väl har hittar en köpare så kan ingen annan kund köpa den längre (såvida du inte väljer att byta jobb, men det är väl mindre smart precis när du fått ett nytt, eller hur). Vilken utmaning för en säljare! 3.4 Trygghet, trygghet, trygghet För att lyckas med din produkt behöver du: Hitta trygghet i din nya roll som en egenföretagare i reklambranschen (då kan det vara bra att läsa en sån här handledning) Använda kostnadseffektiva marknadsföringsmetoder, s k gerillamarknadsföring Expandera, fördjupa och förfina din reklamkampanj i olika steg ju längre tiden går (eftersom du måste komma framåt för att kunna vara effektiv på lång sikt i ditt jobbsök) Många förknippar försäljning med att knacka dörr och sälja dammsugare. För mig betyder försäljning alla åtgärder som kan få kunden att fatta ett långsiktigt bra köpbeslut. Det är alltså kunden som köper snarare än jag som säljer. En säljare är en produktexpert eller rådgivare som håller kunden i handen när beslut ska fattas. En säljares uppgift är att förse kunden med korrekt beslutsunderlag om produkten. Att säljaren är partisk är självklart. Man ska värma sina kunder, sa en föreläsare från en reklambyrå för många år sedan och det tycker jag stämmer. Kanske krama dem lite ibland. Inte tvinga dem till köp eller visa sig desperat att få sälja desperation bygger inget förtroende. Alla de organisationer och personer jag kontaktar ska känna sig bekväma med att ha kontakt med mig. De ska till och med bli lite glada. De är och förblir alla presumtiva köpare av min arbetskraft. 4 Struktur ger trygghet Värdet av att ha en inre trygghet som säljare kan inte nog betonas. Alla är otrygga i situationer de inte är vana vid och många är obekväma i att sälja in sig själva. Vi jobbsökare behöver vara ödmjuka inför att det kan kännas tungt ibland. Vi behöver lära känna oss själva och därför ingår det i jobbsökandet att försöka hitta vägar till trygghet. 9

4.1 Lär känna din produkt Som säljare får du mer trygghet ju mer du vet om produkten (alltså din arbetskraft som du försöker sälja) och ju mer du vet om köparens perspektiv, dvs hur din produkt passar in i din kunds vardag. Din produkt definierar du i ditt CV. Kundens vardag vet du förmodligen i dagsläget ingenting om, så här har du en spännande resa framför dig. Du har inte tid att lära dig allt om alla hundratals potentiella kunders vardag, men målet är att efterhand lära känna dina 20-50 a- kunders tillvaro bättre och bättre. 4.2 Hitta målgrupp Det gäller att hitta de kunder som har ett behov av just dina tjänster. Det är därför det är viktigt att lägga mycket tid på att hitta din målgrupp. Hos dem kommer du att få bättre respons och det ger dig känslan av att du är värdefull, vilket du fakiskt är eftersom du hjälper kunderna att hitta en produkt som de kanske vill köpa. 4.3 Trygghet igen Personer med liten inre trygghet måste självklart lägga mer tid på att hitta sin inre trygghet medan personer med mer inre trygghet kan lägga mindre tid. Eftersom välmående är så individuellt kan jag bara berätta att jag mår bra av: att äta planerat gå en promenad varje morgon vara kreativ ha inrutade tider och rutiner träffa andra jobbsökare lyssna på bra musik Är du som jag så kommer du nog inte att prioritera motion i början av din tid mellan anställningar. Det har inte jag gjort hittills, men kommande veckor ska det bli ändring på det. Efter en månad har jag provat yoga en gång och jag har tränat judo en gång. 4.4 Musik, kaffe och kollegor Kan det vara roligt att söka jobb? Ja, absolut! Man kan ju ha på bra musik utan att kollegorna klagar. Eller sjunga och prata högt när man jobbar. Jag kan brygga mitt eget favoritkaffe utan att någon tycker det är för starkt eller svagt. Men sitta hemma hela dagarna och leta arbetsgivare och skicka CV:n är enahanda i längden. Alla behöver kollegor. Jag försöker därför starta ett nätverk av arbetssökande i Varberg. Jag vill att vi träffas regelbundet för att peppa varandra. Innan jag skrivit klart den här texten hoppas jag att vi är ett nätverk som träffas kanske en gång i veckan. Vi borde kunna ha kickoffer också och fredagsöl! Alla säljjobb går bättre när man har roligt tillsammans! 4.5 De som inte hamnar mellan jobb En del personer verkar sälja in sig själva hela tiden och de hamnar nog sällan mellan jobb. De vet kanske inte alltid hur de gör och behöver inte veta det heller. För oss andra finns två alternativ, chansa eller arbeta systematiskt. 10

4.6 Mål Målet med att söka jobb är förstås att ha tur och få ett jobb som är bra betalt och som man trivs med i många år framöver. Ju fler intresserade arbetsgivare vi hittar, desto större chans att jobbet blir som man önskar. Det första målet är kortsiktigt och grundläggande - att få jobb. Det andra målet är långsiktigt, nämligen att få en försörjning i form av ett intressant jobb inom ditt geografiska område. 4.7 Lön Att ha ett drömjobb med dåliga villkor håller inte i längden. Rimligtvis ska ett gott arbete utfört med glädje ha bra villkor. Hur gör man då för att få bra lön när man söker jobb? Det viktigaste är återigen trygghet i produktens kvalitet och värde för kunden och därmed vara beredd att säga nej om kunden ger ett för dåligt bud. Som arbetssökande är man i en något försvagad position, men såhär tänker jag om att få upp sin lön till en rimlig nivå. 4.7.1 Budgivning Rent teoretiskt liknar jobbsökande fastighetsförsäljning. Det finns bara ett unikt objekt och det gäller att väcka intresse hos så många köpare som möjligt samtidigt så att det kan bli budgivning! Tänk på hur mäklarna gör reklam - de lägger först ut information om att det ska bli visning (masskommunikation). Sen ger de mer personlig information till sina a-kunder (dvs de som visat intresse för objektet). Observera att de också försöker förstå sina a-kunder. Med så mycket kunskap som möjligt om hur a-kundernas tillvaro ser ut kan mäklaren få till en så bra affär som möjligt. 4.7.2 Fastighetsmäklare Kan man härma fastighetsmäklarna när man söker jobb? Ja och nej. Ja om jag kommer på intervju och ska förhandla om villkor och känner att jag har två intresserade arbetsgivare på gång inom en snar framtid kan jag utstråla en trygghet som visar att jag tror på de villkor jag anser vara rimliga. Det är därför bra för din utstrålning om du kan ha flera kunder varma samtidigt. Nej - det är det svårt att passa in flera intervjuer inom exempelvis en vecka. Får du komma på intervju hos en arbetsgivare som inte har ute en annons än så vill du bara en sak få kontraktet underskrivet. 5 Enkla kontakter Innan du skriver ditt CV är det bäst att dra i de lätta trådarna som redan finns. Ta kontakt med släkt och vänner och alla andra tänkbara kontakter och meddela att du söker jobb. Detta gör du för att försäkra dig om att det inte ligger en ledig tjänst alldeles inom räckhåll utan att du vet om den. 5.1 Välmenande tips Dina välmenande vänner kan också bli ett hot mot arbetsron om de får för sig att du är rädd för att arbeta med att söka jobb. De kanske sjäva är rädda för att bli arbetslösa. Då kan de börja komma med tips och lägga sig i ditt arbete och på så vis få dig ur balans. Tips kan vara bra, men 11

ta det för vad det är, nämligen tips från såna som inte kan branschen. Värna om din inre trygghet, den är ditt vassaste säljvapen. 6 CV:t är din styrka När du kollat med kompisarna är det dags att skriva CV:t. Men först ska du organisera ditt arbete. 6.1 Arbetsplats Du behöver en dator att skicka mejl ifrån. För mig ar det funkat bra att skaffa en Gmail och hantera alla dokument i Google Drive. Då kan du nå allt från vilken dator som helst och får du strul med nätverket i skarpt läge så är det bara att låna en dator på ett bibliotek tills problemet är löst. 6.2 Broschyr När du fixat din arbetsplats är det första du ska göra att skriva ett CV. Leta upp en mall på internet eller använd mitt CV som mall. Det är inte perfekt så tveka inte att ändra. Bifogar också en mall för personligt brev. Att skriva CV går olika fort. Ju längre du är arbetssökande, desto mer kommer du att förfina ditt CV. Ditt CV kommer inte bara att visa andra vem du är utan CV:t kommer med tiden att stärka dig och få dig att inse att du faktiskt är bra på mycket, särskilt sånt du tycker om. Ditt CV kommer också att hjälpa dig att se nya möjligheter som du inte visste fanns. CV:t är din broschyr och ditt viktigaste säljverktyg. 6.3 Reklambyrå Skulle du gå till en reklambyrå och be om hjälp att sälja en produkt eller tjänst skulle reklammakarna börja med att fråga ut dig om produktens eller tjänstens egenskaper. De skulle vända och vrida på allt för att vara säkra på att fånga produktens alla positiva och negativa sidor. Du måste alltså ta reda på vad du kan och vad du vill. Och vi pratar om fakta, inte fantasier. Man ska inte ljuga i sitt CV lika lite som man ska ljuga för någon man bryr sig om. Du ska kunna stå för allt som står i ditt CV på en intervju det ger dig kontroll och trygghet. En arbetsgivare ska kunna lita på att det som står i ditt CV är sant, på samma sätt som du ska kunna lita på att det som står i en jobbannons är sant. 6.4 Potentiella kunder Nästa fråga reklambyrån vill få svar på är vilka de tänkta kunderna är, dvs vilka är dina potentiella arbetsgivare. Det är ju de som ska läsa ditt CV. Vilka de är beror på om du vill ha samma typ av arbete som tidigare eller om du vill ha något helt nytt. Chanserna att få samma typ som tidigare är enligt min uppfattning många gånger lättare än börja med något helt nytt. Ibland har man en övertro till det nya på samma sätt som många företagsledare tror att nya produkter till nya kunder ska öka försäljningen på kort sikt. Min erfarenhet är att nya produkter tar minst ett år att etablera och nya kunder likaså. Vill du ha jobb snabbt hitta samma typ av arbetsgivare som tidigare. Vill du istället ha helt andra arbetsuppgifter - var beredd att få vänta, utbilda dig och gå ner i lön. 6.5 Unik säljegenskap Till sist kommer den viktigaste frågan från reklambyrån - vad är det som gör din produkt unik? Vad skiljer den från andra produkter? Detta kallas USP, Unique Selling Point, unik säljegenskap på vanlig svenska. Det kan vara din utbildning, dina intressen, din erfarenhet eller det faktum att 12

du kan börja arbeta med kort varsel. Hade du varit van att arbeta med reklam, hade din unika säljegenskap varit enkel att vaska fram. Nu är du nybörjare och får ge det mer tid eller inse att du helt enkelt inte klarar av det. Då får du be andra om hjälp. Du kommer också att lära dig mer om dig själv allteftersom den säljande marknadsundersökningen pågår. Ju mer du lär dig om dina kunders vardag och behov, desto bättre kan du förstå vad din unika säljegenskap är ur deras perspektiv. Din unika säljegenskap ska lyftas fram i ditt CV. Det spar tid åt dina kunder. Det kan vara avgörande i ett kontaktmejl som gör att en arbetsgivare blir intresserad. Det blir också en signal till dig själv detta är jag, detta vill jag. Känns det rätt kommer du att tycka om ditt CV. Lägg ner ett par dagars arbete på ditt CV och se till att det blir så perfekt som du kan få till det. Be andra arbetssökande läsa igenom och låt dig inspireras av bra CV:n på nätet. Kolla gärna mitt CV här. Fritt att kopiera och använda av alla. Tänk på att det är din unika säljbroschyr och som alla CV:n förväntas dokumentet hålla en viss standard. 6.6 Lägga in CV på sökmotorer När du äntligen är klar med ditt första CV är det dags att se till att CV:t kommer med på arbetsförmedlingens sökfunktion och på de bemanningsföretag som finns på din ort eller de orter där du vill jobba. Kolla på Eniro.se. Jag har lagt in mitt CV hos: 1. Arbetsförmedlingen 2. Careerbuilder 3. Lernia 4. Rekryteringsbyrån 5. Temp-team 6. Proffice 7. Poolia 8. Manpower 9. Coast consult 10. Addecco 11. Academic work Jag får ett automatiskt mejl från arbetsförmedlingen varje dag och från några andra söktjänster som sammantaget ger mig känslan av att jag täcker in alla utannonserade tjänster. Min första prenumeration från Arbetsförmedlingen har följande sökkriterier: Arbetsort: Sverige / Hallands län; Anställningstyp: Inte Visa sommarjobb; Löneform: Inte Visa jobb med rörlig lön (provisionsjobb); Fast arbetsort: Ja Kolla också med Arbetsförmedlingen så att du har en bred beskrivning på vad du kan göra. De har olika koder som de matchar mot arbetsgivare. Gör en extra koll så att din drömarbetsgivare får upp dig om sökningen stämmer. 7 Leta arbetsgivare Hur många jobb kommer aldrig ut på arbetsmarknaden? Jag har hört att det rör sig om mellan 80-90%. Därför måste man kontakta arbetsgivare direkt. För att hitta fler arbetsgivare är det 13

enklare om du först förstår hur processen för att anställa kan se ut ur kundens perspektiv. Ytligt sett börjar det med att din kund behöver anställa och slutar kanske med att ni skriver kontrakt. Nu ska jag belysa processen mer i detalj. 7.1 Hur behovet av en tjänst uppstår och uppfylls A. När uppstår behovet att köpa in arbetskraft? 1. När organisationen växer 2. När någon slutar B. Vad händer när någon slutar eller organisationen växer? Jo, då inser arbetsgivaren att han måste göra ett inköp av arbetskraft för att klara sina kommande leveranser, dvs kunna sälja eller producera en viss volym för att nå ett visst resultat. Vad gör han då? 1. Frågar personalen 2. Frågar sitt kontaktnät 3. Frågar bemanningsföretag (som ringer sina kunder ofta) 4. Kontaktar arbetsförmedlingen och lägger ut annons När personer utanför organisationen får reda på tjänsten börjar det snabbt komma in tips och CV:n till kunden. När kunden kommer i kontakt med en intressant person, vad händer? 1. Kunden kallar till intervju med en eller flera personer. 2. Om intervjun går bra enas parterna om villkor och skriver kontrakt. Av ovanstående resonemang ser man att ju tidigare arbetsgivaren får reda på att man finns tillgänglig, desto större är chansen att få komma på intervju. Våren 1995 när jag kom hem från lantbrukspraktik i Israel så ville jag börja arbeta i Sverige och kontaktade företaget Lantbrukets avbytartjänst i Värmland och frågade om de behövde hjälp. Nej, det fanns inga jobb som avbytare, det var tvärtom så att de nyss hade sagt upp folk på grund av dålig lönsamhet. Jag frågade om jag kunde få gå bredvid ett par dagar. Jag räknade inte med att få jobb, men jag ville veta om det var annorlunda att mjölka i Sverige och i Israel. De sa nej. Jag bad om telefonnumret till Bengt, en avbytare som skulle till en granne till mina föräldrar och mjölka. Jag ringde Bengt och fick gärna följa med honom ett par dagar. Bengt var tacksam för att jag hjälpte honom och vi hade väldigt trevligt tillsammans. På tredje dagen undrade en av lantbrukarna som vi var hos om jag kunde jobba åt honom ett par veckor för då kunde han passa på att operera höften innan sommaren. På så sätt fick jag mitt första jobb som avbytare i Sverige, direkt anställd av lantbrukaren. Snacka om dolt arbetstillfälle. 7.1.1 Hantera annonsjobben Jag brukar varje morgon gå igenom mejlet från arbetsförmedlingen och andra eventuella tips. Finns det något sökbart inom området så skickar jag en snabb ansökan eller sparar den till en annan dag. Jag tänker på att 80-90% av jobben inte blir sökbara och att det är hårdare konkurrens om de få tjänster som offentliggörs. 14

7.2 Hitta arbetsgivare Det finns i mitt fall många arbetsplatser att mejla sitt CV till. För att vara så effektiv som möjligt behöver man sortera ut de viktigaste, de som med störst sannolikhet har intresse av tjänsten och de där jag helst vill ha jobb. 7.2.1 Avgränsa urvalet Här följer några frågor som avgränsar antalet organisationer: Var vill jag helst ha jobb? Var kan jag lära mig saker jag är intresserad av? Ska jag arbeta i privat eller offentlig sektor? Inom vilken bransch? Finns det liknande jobb hos deras kunder eller leverantörer? Inom vilket geografiskt område? Finns det någon gemensam nämnare för de organisationer där jag har störst möjlighet att få jobb, t ex antal anställda, lönsamhet osv Återfinns organisationen på någon mässa, branschorganisation eller liknande? Vad händer om du googlar på dina två senaste arbetsgivare tillsammans? Finns de med i något gemensamt register? 7.2.2 Företagsdatabas För att få fram många företag snabbt behöver man en databas. Jag gör såhär: Gå in på www.foretagsfakta.se och skriv in Varberg kommun i fältet Var. För att få träffar anges 03 i sökfältet Vad. 03 är de två första sifforna i riktnumret. Då får jag fram 3886 företag. 7.2.3 Gallring 1 Avgränsa sökningen med knappen Antal anställda. Börja med att kryssa i kryssa i 100-199, 200-499 osv till 4999. Ta fram webbsidan för Autotube. Sen för Bergkvarabuss och Derome Byggvaror. Så fortsätter jag tills jag har ett trettiotal företag uppe. 7.2.4 Gallring 2 Sen ska jag bedöma om det finns en chans att få jobb där eller inte. Första företaget är Autotube kan det fnnas något för mig att arbeta med där? Absolut, det är ett så stort företag. Leta upp infoadressen och kopiera. På Autotube finns det till och med mejladresser direkt till kontaktpersonerna. Lägg mejladressen in i excelarket. 7.2.5 Gallring 3 Autotube är inte en högintressant arbetsplats, men det ligger i rätt geografiska område, alltså en B-kund. Helt klart värd ett mejl alltså. Gör samma sak för nästa företag är Bergkvarabuss AB. Det ligger tydligen i Kalmar. Inte intressant. Sen kommer Derome Byggvaror intressant, B-kund. På detta sätt går man igenom företagen i en kommun på några timmar. Jag har utelämnat de företag som har 0-4 anställda för de är för många och tidskrävande. Visst kan det finnas något 15

där för mig men det måste gå att nå dessa på ett annat sätt, t ex via bransch. Och just nu vill jag att mitt utskick ska gå snabbt, inte att det ska vara perfekt. 7.2.6 Dokumentera Kopiera mejladresserna till ett excelarkt och skriv in företagsnamn och titel/funktion på personen ifråga. Därefter släcker jag ner fliken och gör samma sak med nästa företag ända till jag har släckt alla flikar. När man väl hittat ett eller flera intressanta namn på företag eller organisationer är det dags att ta kontakt. 8 CRM-system för masskommunikation Att kontakta arbetsgivare är som att kontakta en ny kärlekspartner. Det finns inga regler för vad som fungerar bäst. Jag föredrar att skicka e-post vid första kontakten. Det är inte påträngande, läsaren behöver inte läsa det eller kan välja att läsa det när han har tid. Med mejl går det fort att nå många och det är billigt. Jag vill också att min första kontakt med en arbetsgivare ska kännas respektfull så att jag med gott samvete kan kontakta dem snart igen. Det är ju så med all försäljning att första steget är att få kontakt. Oavsett på vilket sätt du får kontakt så är målet att kunden få reda på att du finns och vad ditt erbjudande innebär. Inget annat. Inte övertala, bara informera om fakta som är till nytta för kunden. Tänk om alla gjorde som du, då skulle företagens rekryteringsprocess bli billigare. Man måste hålla koll på potentiella kunder så att man inte blandar ihop dem eller råkar skicka samma sak flera gånger. Jag har därför utvidgat excelarket till en enkel databas med all information i ett motsvarande excelark på Google Drive, se Bilagor. Databasen är ett enkelt system för att hålla koll på kundrelationer, ett s k CRM-system, Customer Relation Management, vilket innefattar styrning, organisering och administration av kunder och kundrelationer. 8.1 Data Mitt CRM är gjort så att det går att sortera på namn och klassificering och så att den samtidigt följer redovisningen på arbetsförmedlingen. Det är inte perfekt men det funkar bra. Aktivitet bra att ha för A-kassan Datum också för A-kassan Företagsnamn Kundnamn Klassificering Används efter första utskicket att stortera ut A-kunderna. Kontaktperson Viktigt att vara så personlig som möjligt för att snabbt komma till ansvarig person. Mejladress ändras från info till personalansvarig om du får svar Vad driver företaget denna kolumn ska jag ha när jag bearbetar A-kundern. Notering här lägger jag in eventuella svar. Behov 1 år här lägger jag (i nästa steg Ring bara A-kunder) in deras rekryteringsbehov inom ett år. Det är mitt mål med hela kartläggningen så att jag får en så bra bild som möjligt av just min arbetsmarknad. Denna information kommer att ligga till grund för strategibeslut om hur jag ska 16

fortstätta. Sökt befattning för a-kassan Ort för a-kassan Som framgår av CRM:et har jag gjort en flik för respektive kommun för att få bättre översikt. Detta CRM går att förbättra och snygga till efter egna önskemål. 8.2 Mall för mejlutskick Jag har vid en första sökning fått fram 17 intressanta företag. Nu är det äntligen dags att massinformera arbetsmarknaden om att jag finns tillgänglig! Som du märker är jag noggrann för jag vill inte slösa varken min eller mina kunders tid. Det verkar kanske omständligt men när jag väl gjort alla förberedelser, då går det fort. Jag hade en hastighet på 30 företag per timme från databas till skickat kontaktmejl. Såhär har jag skrivit i mitt första mejl: Hej, Planerar ni att utöka personalstyrkan den närmaste framtiden? I så fall vill jag tipsa om att jag finns tillgänglig. Jag har arbetat på XX-företaget i Frillesås i 4 år och vill gärna vara med och utveckla er verksamhet. Just nu är jag arbetssökande. Med vänlig hälsning Per Norrman, Varberg Civilekonom, 41 år Spetskompetens: Affärssystem (Garp), tyska, lantbruk. Bred kunskap att utföra olika arbetsuppgifter inom försäljning/ekonomi/marknadsföring/projektledning. Bilagor: CV, Personligt brev I ämnesraden har jag skrivit Att: Personalansvarig. Och så har jag bytt ut er mot företagsnamnet. Är det en personlig mejladress skriver jag förnamnet för att verka personlig (vilket jag ju också är). Skicka ett motsvarande första mejl till dina a-, b- och c-kunder ett efter ett. Det är lätt att göra fel när man arbetar fort så var noggrann. Fyll sedan i vilket datum du skickat i CRM:et. Redan efter några timmar kommer det att börja droppa in svar. 8.3 Respons Många av de jag skickar till svarar något i stil med Tack för trevlig ansökan, men vi har tyvärr inga lediga tjänster! Lycka till med jobbsökandet! Det tolkar jag som att utskicket får en mycket hög läsfrekvens, trots att det är ett standardiserat utskick. I andra reklamkampanjer per mejl blir de allra flesta aldrig lästa, så detta verkar fungera väldigt bra. Syftet med utskicket är att försäkra mig om att om det finns ett akut behov av min arbetskraft just nu eller om det uppstår inom några veckor så ska marknaden veta om det. Det gör inget om man skickar några fel eller om de inte svarar, det viktiga just nu är att man täcker in många kunder. Nu har du både kontaktat kompisar (tänt första lampan) och informerat din geografiska arbetsmarknad om att du finns tillgänglig (tänt andra lampan). Bra jobbat! Det är nu det intressanta börjar - kontakten med A-kunderna. 17

9 Ring bara A-kunder Jag hann bara ringa en a-kund innan en av kunderna i mejlutskicket kallade mig på intervju. De behövde min kompetens med kort varsel. Samtidigt blev jag antagen som timvikarie i skolans vikariepool. Först händer inget, men efter ett tag börjar det röra på sig. Nu ska jag berätta hur jag hade tänkt arbeta med telefonsamtal. 9.1 Två telefonsamtal Första telefonsamtalet syftar bara till att ta reda på vem som är personalansvarig och telefonnummer till denne, inget annat. Öva på vad du ska säga. Ta ett djupt andetag och ring. 9.2 Det viktiga telefonsamtalet Andra telefonsamtalet är direkt till personalansvarige och syftar till att säkra att personen känner till mig och mitt erbjudande. Dessutom vill jag skaffa information till min marknadsundersökning och skaffa information så att det är lätt att förstå varför min kompetens passar företagets verksamhet. Detta är det viktiga samtalet. Prova gärna på en vän först. Du kan också prova på en kund i en annan del av landet där du vet att du inte gör bort dig. Slå numret, kontrollera att du pratar med rätt person och fråga om han har någon minut. Om det inte passar nu, fråga om det passar bättre att du ringer upp om en stund eller när det passar att ringa upp. 9.3 Charma personalansvarige När du väl pratar med personalansvarige, berätta då att du är MYCKET intresserad av att arbeta på företaget och varför du vill arbeta hos just dem. Det är trevligt att få höra som personalansvarig, nästan som att få personligt beröm. Var tydlig. Jag använder helst en samtalsmall som stöd. Såhär kan en sån se ut: Hej, Samtal 1. vem är personalansvarig? Kjell eller Niklas Samtal 2. Samtal med Kjell: Utifrån det jag sett på er hemsida är jag väldigt intresserad av ert företag. Jag är arbetssökande och undrar om jag får ställa några snabba frågor. 1. Vad är det viktigaste i verksamheten som driver företaget framåt idag? Hur ser ni på tillväxtmöjligheter? 2. Vad har ni för personalbehov kommande år? Hur söker ni folk om någon slutar? 18

Får jag skicka ett mejl med mitt CV så att jag vet att du vet vem jag är om det dyker upp en chans? Mejladress: Fråga inte Behöver ni folk framöver? eftersom det är så lätt att svara nej på. Fråga istället öppet så att du får ett diskuterande svar. Oavsett vad svaret blir tycker de flesta att det är ok att man skickar sitt CV till dem efter samtalet. Tacka för att han eller hon tog sig tid och kom ihåg att få rätt mejladress. 9.4 Skicka CV igen Du ska alltså skicka ditt CV och personliga brev igen för att du vill vara säker på att rätt person har det. Och nu har du några enorma fördelar: 1. Du vet hur rektyteringsbehovet ser ut 2. Du kan skicka mejlet direkt till personalansvarig 3. Du har haft ett trevligt samtal som du hänvisar till 4. Du vet vad som är företagets drivkraft 5. Personalansvarige vet att du är intresserad av företaget och dess drivkraft 6. Du kan i ditt personliga brev beskriva hur du kan bidra till verksamheten Notera information du fått i ditt CRM och mejla din bästa ansökan till personalansvarige, helst samma dag. 9.5 Var snäll mot dig själv Dessa samtal tar för mig mycket energi att genomföra. Var snäll mot dig själv och lägg prestationsribban lågt. En kund per dag tycker jag är rimligt. När du är klar med alla dina a-kunder har du mycket värdefull information som beslutsunderlag för hur du ska gå vidare. Bra jobbat, den säljande marknadsundersökningens första del är avklarad! 10 Kartläggning av kundernas arbetstoppar Här tänker jag mig att man gör på motvarande sätt som att kartlägga rekryteringsbehovet. Alla företag har ibland behov av folk och du vill försäkra dig om att få in en fot hos en A-kund. Då menar jag inte att du ska få exakt den tjänsten du vill ha, utan bara få in en fot på någon position på företaget. Då lär du dig verksamheten och de lär känna dig. När de så småningom behöver någon på en motsvarande tjänst som du vill ha så har du redan en fot inne. 11 Kartläggning av kundernas utbildningsbehov Du har kartlagt dina a-kunders rekryteringsbehov. Du har kartlagt deras arbetstoppar. Men du har ändå ännu inte fått in en fot på företaget. Du har pratat med andra och visat hur du arbetar. Då har du gjort allt som är rimligt att göra och det kan dyka upp chanser när som helst ur dina utskick och samtal. Om du nu vill fortsätta enligt samma strategi som tidigare (samma geografiska område, samma kriterier för a-kunder, samma branscher osv) tycker jag du ska fråga a-kunderna exakt vad i ditt erbjudande som behöver ändras för att de ska vilja ta in dig vid en arbetstopp. En personalansvarig som får denna fråga måste vara ärlig. Han eller hon måste förklara hur en väg 19

in i organisationen skulle kunna se ut för dig. Ta detta telefonsamtal med samtliga a-kunder så får du det bästa beslutsunderlag man kan tänka sig för om du ska komplettera dina meriter med utbildning eller inte och i så fall vilken slags utbildning. 12 Kontakt Jag hann skicka 203 intresseanmälningar till 44 a-kunder, 89 b-kunder och 70 c-kunder. Redan under mejlutskicket fick jag kontakt med en a-kund, två b-kunder och en c-kund. Tre av dem bad mig återkomma inom några månader och en av dem kallade mig på intervju och erbjöd mig en tjänst omgående. Allt var klart inom loppet av en vecka. Tiden mellan jobb varade exakt två månader. Nu önskar jag att det ska gå så bra som möjligt för så många andra som möjligt. Hör gärna av dig med återkoppling till mig, om något är extra bra eller något som är oklart eller behöver förtydligas. Lycka till. Hälsningar Per Norrman Kontakt: Per Norrman, Varberg per.d.norrman@gmail.com Detta dokument är fritt att kopiera för alla och användas privat eller kommersiellt. 20

13 Bilagor 13.1 CRM Exempel på CRM-system. 21

13.2 CV Exempel på CV: 22

23

24

13.3 Personligt brev Exempel på personligt brev. 25