Kvalitativ innehållsanalys Kurs: Att studera sociala fenomen, Socionomprogrammet, T3 Föreläsare: Joakim Isaksson Institutionen för Socialt arbete Umeå universitet
Vad är en innehållsanalys? Kvalitativ eller kvantitativ metod? Ursprungligen en kvantitativ metod (se Bryman, kap 9) Innehållsanalys är ett angreppssätt när det gäller analys av dokument och texter som på ett systematiskt och replikerbart sätt syftar till att kvantifiera innehållet utifrån kategorier som bestämts i förväg. (Bryman, sid. 192) (min betoning) Användes ursprungligen som ett led i en kvantitativ ansats för att beskriva stora material och används fortfarande inom t.ex. medieforskning. Företrädare för en kvantitativ ansats menar att själva målet med en sådan analys är att skapa en numeriskt baserad summering av valda delar av meddelanden och ser därför inte en kvalitativ ansats som ett alternativ
Forts. vad är en innehållsanalys? Sökanden efter ämnen eller teman: Vid en innehållsanalys vill forskaren ofta koda texten i termer av vissa teman och ämnesområden. Vad han eller hon strävar efter är en kategorisering av den eller de företeelser som är av intresse. Vid kategoriseringar (som är relativt okomplicerade) behövs dock även ett tolkande perspektiv då kodningen är av ett tematiskt slag. Inte enbart sökanden efter det manifesta innehållet i texten utan även efter ett latent sådant. För att kunna ställa mer djupgående frågor om vad som sker i texten är det även nödvändigt att utforska det som ligger under ytan (textens latenta innehåll) (se Bryman, sid. 197-198)
Vad är en kvalitativ innehållsanalys Den kvalitativa ansatsen av innehållsanalys har fått ett stort genomslag och användningsområde, framförallt inom omvårdnadsforskning där fokus ligger på tolkning av olika former av texter (observationer, intervjuer etc.) Enligt Patton (1990) inbegriper en kvalitativ innehållsanalys en process att identifiera, koda, samt kategorisera grundläggande mönster eller teman i det empiriska materialet Kvalitativ innehållsanalys finns dock i flera varianter och kan ha både en induktiv eller deduktiv ansats
Kvalitativ innehållsanalys Den kvalitativa innehållsanalysen lägger större fokus på tolkning av texter Tillvägagångssättet vad gäller kodningen av texter påminner dock ofta om ett kvantitativt tillvägagångssätt och härstammar från den kvantitativa traditionen av innehållsanalys Kvantifiering av materialet
Tre olika former av kvalitativ innehållsanalys (Hsiu-Fang & Shannon, 2005) Kvalitativ innehållsanalys kan delas in tre olika perspektiv, beroende på vad man ämnar studera i texterna och vilket syfte man har Konventionell innehållsanalys (conventional content analysis) Riktad innehållsanalys (directed content analysis) Summerande innehållsanalys (summative content analysis)
Konventionell innehållsanalys Avser en förutsättningslös kodning av det empiriska materialet (d v s ej utifrån förbestämda kategorier) Präglas av en induktiv ansats Påminner mycket om det analysförfarande som tillämpas inom Grounded theory (även om det också finns påtagliga skillnader) Resulterar först och främst i begreppsutveckling och modeller, inte i teoriutveckling (jmf Grounded theory)
Riktad innehållsanalys Präglas utav en mer strukturerad process (jmf med en förutsättningslös kodning) där den inledande kodningen görs utifrån teorier eller tidigare forskning. Ansatsen kan utifrån ovanstående betraktas som mer deduktiv Denna form av innehållsanalys utgör t.ex. ett sätt att jämföra resultat från tidigare forskning, samt ett sätt att diskutera resultaten utifrån olika teoretiska perspektiv.
Summerande innehållsanalys Fokuserar på att identifiera och kvantifiera förekomsten av specifika ord eller innehåll i texter Görs i syfte att förstå den kontextuella användningen av dessa ord inom texterna. Den kvalitativa aspekten av denna form av innehållsanalys innebär att i en fördjupad analys fokusera på underliggande meningar av dessa ord eller specifika innehåll
Tillvägagångssätt (induktiv ansats) Själva processen kan se ut på olika sätt, men följande beskrivning (enl Graneheim & Lundman, 2004) visar hur man kan gå tillväga vid analys av intervjutexter: Hela texten (analysenheten) läses igenom upprepade gånger för att man ska få en känsla för helheten Meningar eller fraser som innehåller information som är relevant för frågeställningarna plockas ut, men omgivande text måste tas med så att sammanhanget kvarstår (risk annars för fragmentiserade citat). Dessa meningar eller fraser kallas för meningsbärande enheter De meningsbärande enheterna kondenseras i syfte att korta ner texten men ändå behålla innehållet (texten blir kortare och mer lätthanterlig)
Forts. tillvägagångssätt De koncentrerade meningsenheterna kodas och grupperas i kategorier som återspeglar det centrala budskapet i intervjuerna. Dessa kategorier utgör det manifesta innehållet i texterna. En kod är en etikett på en meningsenhet som kortfattat beskriver dess innehåll. En kategori utgörs av flera koder som har ett liknande innehåll.
Forts. tillvägagångssätt Slutligen kan man formulera ett tema/teman, där det latenta innehållet (underliggande meningen) i intervjuerna framgår. Ett tema utgör den röda tråden av mening som återkommer i kategori efter kategori
Modell över analysprocessen Koder Kodning Koncentrering Meningsbärande enheter Analysenhet Manifest/konkret nivå Kategorier Latent/underliggande nivå Tema/teman Kodning: Namnge/etikettera en kondenserad meningsbärande enhet
Forts. tillvägagångssätt Kategori kritiskt moment, det svåraste under hela processen Benämningen på en grupp av koder som delar något gemensamt Återspeglar det centrala budskapet i texten Ska vara fullständigt och ömsesidigt uteslutande Svarar på frågan vad en röd tråd genom koderna Alla koder ska tillhöra en relevant kategori, d v s ingen kod ska kunna hamna i mer än en kategori Innehållsnivån
Forts. tillvägagångssätt Teman Att skapa teman är ett sätt att länka ihop den underliggande meningen i kategorierna (latent nivå) Kan inte vara objekt eller ting svarar på frågan hur Teman behöver inte vara helt fulltäckande, kan delas upp i sub-teman Den röda tråden genom meningsbärande enheter, koder, samt kategorier leder till den underliggande meningen temat Tolkande nivå/relationsnivå
Åtgärder för att uppnå tillförlitlighet (Graneheim & Lundman, 2003) Trovärdighet (credibility) Studiens syfte (bl.a. etik) Besvaras frågeställningarna/syftet? Val av sammanhang, deltagare och insamlande av data, mängd data Val av meningsbärande enheter Hur väl täcker kategorierna och temana data (snedvriden subjektivititet) Hur representativa är citaten som valts? Få stöd hos andra forskare, experter, deltagare
Forts. åtgärder för att uppnå tillförlitlighet Pålitlighet (dependability) I vilken grad ändras data över tid och hur förändras forskarens beslut genom analysprocessen? Vid stora datamaterial och när datainsamlingen sker under en lång period finns risken att det uppstår inkonsekvenser under datainsamlingen (exempelvis att man inte fokuserar på samma ämnen för alla intervjuer)
Forts. åtgärder för att uppnå tillförlitlighet Överförbarhet (transferability) I vilken utsträckning kan resultatet överföras till andra liknande sammanhang och grupper? För att underlätta överförbarheten är det viktigt att: Ge en klar och tydlig bild av kultur och sammanhang (kontextualisering) Val av urval Urvalskritierier Datainsamling och analysprocessen
Snedvriden subjektivitet Forskaren lägger bara märke till saker som stöder dennes egen uppfattning, som tolkar selektivt och bara redovisar yttranden som rättfärdigar dennes egen slutsats och bortser från belägg som pekar i en annan riktning