Thoren Innovation School AB Rektorn vid Thoren Innovation School i Uddevalla kommun för gymnasieskola efter tillsyn av den fristående gymnasieskolan Thoren Innovation School i Uddevalla kommun (f.d. Portalens Gymnasium i Uddevalla) Skolinspektionen, Box 23069, 104 35 Stockholm, Besöksadress: Sveavägen 159 Telefon: 08-586 080 00, Fax: 08-586 080 10 www.skolinspektionen.se
1 (18) Tillsyn av Thoren Innovation School Skolinspektionen genomför under våren och hösten 2012 tillsyn i fem gymnasieskolor med Thoren Innovation School AB som huvudman. Portalens Gymnasium i Uddevalla kommun (nu Thoren Innovation School i Uddevalla kommun) besöktes av Skolinspektionen den 7 och 8 mars 2012. Helhetsbedömning Portalens Gymnasium i Uddevalla kommun har uppvisat sjunkande kunskapsresultat över tid och vårterminen 2011 är det knappt en av tre elever som uppnår behörighet till högre studier inom fyra år. Den genomsnittliga betygspoängen är 10,5, vilket är lågt jämfört med motsvarande program i riket. Skolinspektionen ser allvarligt på den bristande måluppfyllelsen och huvudmannen måste se till att det finns förutsättningar för att alla elever ska nå målen för utbildningen. Huvudmannen måste också säkerställa att eleverna får den garanterade undervisningstid de har rätt till och att de får de utbildningsinslag som finns angivna i bestämmelserna och i skolans tillstånd. En allvarlig konsekvens är annars att huvudmannen inte kan tillhandahålla kurser som eleverna blivit utlovade. Det råder god trivsel bland eleverna, men skolan behöver arbeta med att stimulera deras intresse för utbildningen så att detta ger avtryck i kunskapsresultaten. Det innebär att skolan måste utveckla arbetet med undervisning och lärande, vilket förutsätter ett systematiskt kvalitetsarbete. En nödvändig startpunkt är en analys av kunskapsresultaten, som huvudmannen, rektorn och personalen idag inte äger gemensam kunskap om. Analyser av resultaten behöver sättas i relation till de metoder som används i undervisningen och som behöver omprövas. Detta gäller även arbetet med särskilt stöd. Det är rektorns ansvar att planeringen, uppföljningen och utvecklingen av verksamheten kommer till stånd så att skolans förbättringsarbete samordnas, personalens utvecklingsinsatser tas till vara på ett systematiskt sätt och gemensamma mål följs upp. Det finns exempel på att eleverna får träna sig i att göra etiska ställningstaganden och utveckla värderingar och åsikter. Arbetet med värdegrunden är emellertid inte fullt utvecklat eftersom skolan brister i att ge eleverna ett reellt inflytande i undervisningen.
2 (18) Föreläggande De beskrivna bristerna som Skolinspektionen konstaterat vid tillsynen av Thoren Innovation School i Uddevalla kommun måste åtgärdas för att huvudmannen ska uppfylla författningarnas krav och eleverna därmed ska få den utbildning de har rätt till. En utförligare redogörelse av konstaterade brister finns nedan under rubriken Skäl för beslut. Skolinspektionen förelägger med stöd av 26 kap. 10 skollagen (2010:800) Thoren Innovation School AB att senast 17 januari 2013 avhjälpa påtalade brister genom att vidta nedanstående åtgärder. De vidtagna åtgärderna ska samma dag skriftligen redovisas till Skolinspektionen. Undervisning och lärande Lärarna samverkar inte tillräckligt med varandra i arbetet med att nå utbildningens mål. Lärarna ger inte alla elever den ledning och stimulans som de behöver i sitt lärande och sin personliga utveckling för att de utifrån egna förutsättningar ska kunna utvecklas så långt som möjligt enligt utbildningens mål. Ni ska därför vidta åtgärder för att förbättra arbetet med undervisning och lärande. I detta ingår att: Lärarna samverkar med varandra i arbetet med att nå utbildningens mål (Lgy 11 2.1 Kunskaper/9 kap. 8 1985 års skollag jämfört med Lpf 94 2.1 Kunskaper). Lärarna ger uttryck för att de stärker elevernas vilja att lära (Lgy 11 2.1 Kunskaper, 2.3 Elevernas ansvar och inflytande/9 kap. 8 1985 års skollag jämfört med Lpf 94 2.3 Elevernas ansvar och inflytande). Lärarna anpassar undervisningen efter elevers behov, förutsättningar, erfarenheter och tänkande (1 kap. 4 skollagen, Lgy 11 2.1 Kunskaper/ 9 kap. 8 1985 års skollag jämfört med Lpf 94 1.2 Gemensamma uppgifter för de frivilliga skolformerna, 2.1 Kunskaper). Grundläggande värden och inflytande Eleverna ges inte ett aktivt inflytande över utbildningen. Ni ska därför vidta åtgärder för att förbättra arbetet med grundläggande värden och inflytande.
3 (18) I detta ingår att: I planeringen av verksamheten anges utformningen av elevernas inflytande (1 kap. 10, 4 kap. 14 första stycket skollagen, Lgy11 2.3 Elevernas ansvar och inflytande). Eleverna har ett reellt inflytande på arbetssätt, arbetsformer och undervisningens innehåll och hålls informerade i frågor som rör dem (4 kap. 9 skollagen, Lgy11 2.3 Elevernas ansvar och inflytande/9 kap. 8 1985 års skollag jämfört med Lpf 94 2.3 Elevernas ansvar och inflytande). Särskilt stöd Särskilt stöd ges inte i den omfattning och på det sätt eleverna behöver och har rätt till. Rektorn ser inte till att behovet av särskilt stöd skyndsamt utreds och att beslut om åtgärdsprogram fattas om det kan befaras att en elev inte kommer att nå de kunskapskrav som minst ska uppnås. Ni ska därför vidta åtgärder för att förbättra arbetet med särskilt stöd. I detta ingår att: Eleverna får det särskilda stöd de behöver (3 kap. 8 tredje stycket skollagen, Lgy 11 2.6 Rektorns ansvar/9 kap. 8 1985 års skollag jämfört med Lpf 94 2.6 Rektorns ansvar). Den som uppmärksammar att en elev inte kommer att uppnå de kunskapskrav som minst ska uppnås eller har andra svårigheter i skolsituationen anmäler det till rektor (3 kap. 8 första stycket skollagen). Rektor ser till att behovet av särskilt stöd skyndsamt utreds (3 kap. 8 första stycket skollagen). Vid utredningen sker samråd med elevhälsan (3 kap. 8 första stycket skollagen). Rektor ser till att beslut fattas om åtgärdsprogram och att åtgärdsprogrammen anger vilka behoven är, hur de ska tillgodoses och hur åtgärderna ska följas upp och utvärderas (3 kap. 9 skollagen). Pedagogiskt ledarskap och utvecklingen av utbildningen Rektorn tar inte sitt ansvar som pedagogisk ledare och chef och verkar för att utbildningen utvecklas. Rektorn tar inte ansvar för att det bedrivs ett systematiskt kvalitetsarbete vid skolenheten och omsätter inte heller resultaten i åtgärder för att uppfylla de nationella målen.
4 (18) Ni ska därför vidta åtgärder för att förbättra arbetet med pedagogiskt ledarskap och utvecklingen av utbildningen. I detta ingår att: Rektorn verkar särskilt för att utbildningen planeras och utvecklas med inriktning att uppfylla de nationella målen för utbildningen (2 kap. 9 första stycket, 4 kap. 4, 5 skollagen, Lgy 11 2.6 Rektorns ansvar/ 9 kap. 8 1985 års skollag jämfört med Lpf 94 2.6 Rektors ansvar). Rektorn ansvarar för att det bedrivs ett systematiskt kvalitetsarbete som består i planering, uppföljning och utveckling av utbildningen (4 kap. 4 första stycket skollagen, Lgy 11 2.6 Rektorns ansvar/9 kap. 8 1985 års skollag jämfört med Lpf 94 2.6 Rektors ansvar). Rektor tar ansvar för att kvalitetsarbetet är dokumenterat (4 kap. 6 skollagen). Personalkompetens Personalen vid skolenheten har inte utbildning och kompetens för den undervisning de ska bedriva. Ni ska därför vidta åtgärder för att förbättra arbetet med personalkompetens. I detta ingår att: De lärare som används har utbildning för den undervisning de ska bedriva (2 kap. 1315, 1719 skollagen). Endast lärare som uppfyller skollagens kriterier är anställda utan tidsbegränsning (2 kap. 20 skollagen). Omfattning, innehåll och resurstillgång Gymnasieutbildningarna uppfyller inte författningarnas krav vad gäller innehåll och omfattning. För utbildningen finns inte nödvändiga materiella resurser för att syftet med utbildningen ska kunna uppnås. Ni ska därför vidta åtgärder för att förbättra arbetet med omfattning, innehåll och resurstillgång. I detta ingår att: Se till att arbetsplatsförlagt lärande/arbetsplatsförlagd utbildning ordnas i enlighet med författningarna (2 kap. 5, 4 kap. 12 13 gymnasieförordningen/9 kap. 8 1985 års skollag jämfört med 5 kap. 15-16 1992 års gymnasieförordning).
5 (18) Elever på yrkesprogram och högskoleförberedande program får minst sin garanterade undervisningstid/elever på nationella program och specialutformade program får minst sin garanterade undervisningstid (16 kap. 18 skollagen, 4 kap. 22 gymnasieförordningen/2 kap. 5 a förordningen om fristående skolor och viss enskild verksamhet, 5 kap. 4 d 1985 års skollag ). Skolans egna kurser ses över avseende kravnivå och likhet mellan egna kurser (9 kap. 8 1985 års skollag, 2 kap. 5,9 förordningen om fristående skolor och viss enskild verksamhet ). Eleverna i åk 3 erbjuds individuellt val i enlighet med godkännandet (2 kap. 5 skollagen). Eleverna har tillgång till skolbibliotek som används i skolans pedagogiska verksamhet med uppgift att stödja elevernas lärande (2 kap. 36 skollag). Huvudmannaskap och godkännande Huvudmannen följer inte föreskrifterna för utbildningen. Ni ska därför vidta åtgärder för att förbättra arbetet med huvudmannaskap och godkännande. I detta ingår att: Utbildningen genomförs enligt godkännandet och de villkor som framgår av godkännandet eller särskilda beslut (2 kap. 5 skollagen).
6 (18) Skäl för beslut Föreläggande: Undervisning och lärande Bedömning: Lärarna samverkar inte tillräckligt med varandra i arbetet med att nå utbildningens mål. Lärarna ger inte alla elever den ledning och stimulans som de behöver i sitt lärande och sin personliga utveckling för att de utifrån egna förutsättningar ska kunna utvecklas så långt som möjligt enligt utbildningens mål. Motivering: Läroplanen anger att lärarna ska samverka med varandra i arbetet med att nå utbildningens mål. Lärarna ska även utgå från den enskilda elevens behov, förutsättningar, erfarenheter och tänkande samt stärka elevens vilja och förmåga att lära. Även skollagen betonar att hänsyn ska tas till elevernas olika behov och att en strävan ska vara att uppväga skillnader i elevernas förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen. De intervjuade eleverna vid Portalens Gymnasium ger enstaka exempel på att ämnesövergripande samverkan förekommer. De anser att detta gör skolarbetet roligare, men upplever inte att det sker i så stor utsträckning. Enligt lärarna utnyttjas inte denna möjlighet tillräckligt, medan rektorn anser att en hög grad av samverkan förekommer och ger exempel på detta. Exemplen gäller emellertid mest samverkan inom kärnämnen (gymnasiegemensamma ämnen) eller inom karaktärsämnen (programgemensamma ämnen), vilket innebär att elevernas möjligheter att uppleva helheter i utbildningen begränsas. Rektorn säger också att skolan kan bli bättre på att samverka inom fler ämnen, till exempel matematik. Skolinspektionens elevenkät indikerar att eleverna inte helt och hållet ser nyttan av det de lär sig i skolan, vilket eleverna bekräftar i intervjun. De anser att detta främst beror på att de inte ser några samband och något sammanhang. De upplever att det varierar mellan olika ämnen om de får insikt i syftet med ämnet. Intervjuer med elever, lärare och rektorn visar att elevens möjlighet att lyckas för många elever kan vara beroende av den egna motivationen. Elever uppger att de som inte klarat kurser med godkänt betyg får samma uppgifter igen när de går om kursen, vilket innebär att kursen inte läggs upp utifrån elevernas behov i förhållande till målen utan utgörs av ett förutbestämt upplägg. I intervjun drar lärarna slutsatsen att de inte möter eleverna på rätt sätt utifrån deras förutsättningar, men att de saknar samordning kring gemensamma arbetssätt.
7 (18) Sammanfattningsvis visar utredningen att lärarna inte samverkar tillräckligt för att ge eleverna möjlighet att nå utbildningens mål, att de inte tillräckligt stärker elevernas vilja att lära och inte anpassar undervisningen efter elevers behov, förutsättningar, erfarenheter och tänkande. Verksamheten uppfyller därmed inte författningarnas krav och huvudmannen föreläggs att avhjälpa bristerna. Författning: 1 kap. 4 skollagen, Lgy 11 2.1 Kunskaper, 2.3 Elevernas ansvar och inflytande/9 kap. 8 1985 års skollag jämfört med Lpf 94 1.2 Gemensamma uppgifter för de frivilliga skolformerna, 2.1 Kunskaper 2.3 Elevernas ansvar och inflytande Grundläggande värden och inflytande Bedömning: Eleverna ges inte ett aktivt inflytande över utbildningen. Motivering: Enligt skollagen ska eleverna ges inflytande över utbildningen. I läroplanen utvecklas detta krav genom att det tydliggörs att läraren svarar för att alla elever får ett reellt inflytande på arbetssätt, arbetsformer och innehåll i undervisningen. Den närmare utformningen av inflytandet ska, enligt skollagen, anges i samband med planering av verksamheten. Rektorn uppger att lärarna planerar kurserna och utifrån detta får eleverna ha synpunkter. Resultatet av Skolinspektionens enkät till lärarna inför tillsynen visar att lärarna inte alltid planerar tillsammans med eleverna hur undervisningen ska genomföras, medan de i större utsträckning uppger att de låter eleverna påverka arbetssätten. Eleverna uppger att de får lämna synpunkter på ordning av moment och redovisningsformer. De säger också att eleverna i regel inte orkar bry sig om att försöka påverka innehållet, med undantag av en kurs där eleverna uppger att de bjuds in att uppnå målen utifrån egna önskemål om innehåll. Intervjuerna visar att skolan saknar en gemensam strategi för att främja och tillgodose elevernas reella inflytande i undervisningen, och den närmare utformningen av detta är inte angiven i någon planering av verksamheten. Sammanfattningsvis visar utredningen att eleverna inte ges ett aktivt inflytande över utbildningen. Verksamheten uppfyller därmed inte författningarnas krav och huvudmannen föreläggs att avhjälpa bristerna.
8 (18) Författning: 1 kap. 10, 4 kap. 9,14 skollagen, Lgy11 2.3 Elevernas ansvar och inflytande/ 9 kap. 8 1985 års skollag jämfört med Lpf 94 2.3 Elevernas ansvar och inflytande Särskilt stöd Bedömning: Särskilt stöd ges inte i den omfattning och på det sätt eleverna behöver och har rätt till. Rektorn ser inte till att behovet av särskilt stöd skyndsamt utreds och att beslut om åtgärdsprogram fattas om det kan befaras att en elev inte kommer att nå de kunskapskrav som minst ska uppnås. Motivering: I skollagen anges att om det inom ramen för undervisningen eller genom resultatet på ett nationellt prov eller på annat sätt framkommer att det kan befaras att en elev inte kommer att nå de kunskapskrav som minst ska uppnås, så ska detta anmälas till rektorn. Rektorn ska se till att elevens behov av särskilt stöd skyndsamt utreds. Behovet av särskilt stöd ska även utredas om eleven uppvisar andra svårigheter i sin skolsituation. Samråd ska ske med elevhälsan om det inte är uppenbart obehövligt. Om en utredning visar att en elev är i behov av särskilt stöd ska han eller hon ges sådant stöd. Vidare ska enligt skollagen ett åtgärdsprogram utarbetas för en elev som ska ges särskilt stöd. Av programmet ska det framgå vilka behoven är, hur de ska tillgodoses och hur åtgärderna ska följas upp och utvärderas. Intervjuerna visar att skolans rutiner för arbetet med särskilt stöd är på väg att förtydligas, men att dessa ännu inte fått fullt genomslag. Enligt rektorn och personal har signalsystemet vid risk att elever inte ska nå godkänt kursbetyg inte fungerat systematiskt inom skolan. I långa kurser kan det enligt rektorn hända att signalen kommer alltför sent, och i korta kurser hinner inte alltid utredning ske och åtgärdsprogram utarbetas. Enligt personal har ansvarsfördelningen varit otydlig om vem som gör vad i arbetet med särskilt stöd. Intervjuerna med rektorn och elever visar att det finns elever på skolan som inte har fått godkänt kursbetyg men där utredning inte skett och åtgärdsprogram inte har utarbetats. Enligt rektorn och personal gör skolan inte systematiskt utredningar i samråd med elevhälsan, utan de omedelbara åtgärderna kan vara att en elev får extra uppgifter eller en extra genomgång. Stöd ges även av specialpedagogen. I insända exempel på åtgärdsprogram redovisas de uppgifter som
9 (18) eleven inte lämnat in istället för en beskrivning av elevens behov i förhållande till de mål eleven riskerar att inte uppnå. De insatser som anges i programmen är begränsade till strukturering av arbetet för att eleven ska kunna göra färdigt uppgifterna. I åtgärdsprogram förekommer det också omdöme om elevs personlighet. Sammanfattningsvis visar utredningen att skolans arbete med särskilt stöd brister. Verksamheten uppfyller därmed inte författningarnas krav och huvudmannen föreläggs att avhjälpa bristerna. Författning: 3 kap. 8-9 skollagen Pedagogiskt ledarskap och utvecklingen av utbildningen Bedömning: Rektorn tar inte sitt ansvar som pedagogisk ledare och chef och verkar för att utbildningen utvecklas. Rektorn tar inte ansvar för att det bedrivs ett systematiskt kvalitetsarbete vid skolenheten och omsätter inte heller resultaten i åtgärder för att uppfylla de nationella målen. Motivering: Enligt skollagen ska det pedagogiska arbetet vid en skolenhet ledas och samordnas av en rektor. Det är rektorns ansvar att se till att det bedrivs ett systematiskt kvalitetsarbete som består i planering, uppföljning och utveckling av utbildningen och att detta arbete dokumenteras. Att rektorn har ett särskilt ansvar för att planera, följa upp, utvärdera och utveckla utbildningen i förhållande till de nationella målen betonas även i läroplanen. Rektorn redogör för sitt pedagogiska ledningsarbete som främst sker i förhållande till enskilda lärare genom att utmana dem i deras tänkande. Rektorn genomför emellertid inte systematiska lektionsbesök eller samlar annan information om lärarnas arbete på ett systematiskt sätt. Rektorn säger sig ofta påminna om läroplanen och lärarna bekräftar att skolan behandlar de övergripande målen men menar att läroplanens olika avsnitt inte blir satta i relation till det konkreta arbetet med undervisning och lärande. Lärarna uppger vidare att de saknar gemensam pedagogisk ledning och att det är de själva som driver fram frågor om pedagogiskt utvecklingsbehov. De anger en rad utvecklingsområden som de identifierat, till exempel undervisningens utformning, särskilt stöd och lokaler/studiemiljö, men de upplever att de övergripande beslut som fattas inte förverkligas. Rektorn uppger att det förekommer möten med skolans lärare samt utvecklingsdagar där det pedagogiska arbetet är i fokus. Enligt rektorn
10 (18) drivs skolutvecklingen med hjälp av huvudmannen och en extern resurs som är anlitad för ändamålet. Sammantaget innebär detta att det pedagogiska arbetet och skolutvecklingen inte tillräckligt tydligt leds av rektorn. Rektorn gör betygsanalyser som omfattar avvikelser över tid och mellan ämnen, och ber respektive lärare om en förklaring. Lärarna uppger att de inte är delaktiga i utvärderingar och analyser av skolans olika resultatmått, mer än att de känner till att skolan har låg måluppfyllelse och att de diskuterar i arbetslagen hur de kan hjälpa klasser eller elever. Skolan har en kvalitetsredovisning som endast delvis utgör en dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete. Där beskrivs vilka aktiviteter som skolan genomfört, men det finns inga slutsatser eller resultat redovisade av dessa insatser. Sådana aktiviteter som kommer av lärargruppens egna initiativ ingår inte, och lärarna har enligt dem själva och rektorn inte varit delaktiga i att formulera dokumentationen av kvalitetsarbetet. De resultatredovisningar som finns är knapphändiga och inte analyserade eller kopplade till en analys av vilka metoder som ligger bakom resultaten. Sammanfattningsvis visar utredningen att det finns brister i det pedagogiska ledarskapet av utbildningen och i det systematiska kvalitetsarbetet. Verksamheten uppfyller därmed inte författningarnas krav och huvudmannen föreläggs att avhjälpa bristerna. Författning: 2 kap. 9 4 kap. 4-6 skollagen, Lgy 11 2.6 Rektorns ansvar/9 kap. 8 1985 års skollag jämfört med Lpf 94 2.6 Rektors ansvar Personalkompetens Bedömning: Personalen vid skolenheten har inte utbildning och kompetens för den undervisning de ska bedriva. Motivering: Enligt skollagen ska de lärare som anställs efter den 1 juli 2011 ha utbildning för den undervisning de ska bedriva. Vid tidpunkten för tillsynen fanns det tolv anställda lärare. Två av dessa är anställda efter detta datum och saknar utbildning för den undervisning de bedriver. De lärare som är anställda före den 1 juli 2011 ska ha utbildning för den undervisning de i huvudsak bedriver. Tio av lärarna är anställda före detta datum. Av dessa lärare saknar fyra lärarexamen och/eller ämneskompetens för den undervisning de i huvudsak bedriver.
11 (18) Vid skolan är två lärare, anställda före den 1 juli 2011, tillsvidareanställda trots att de saknar lärarexamen. Sammantaget innebär detta att undervisningen i dataämnen samt idrott och hälsa bedrivs av lärare utan adekvat utbildning. Rektorn uppger i juni 2012 att en av de tillsvidareanställda lärarna utan lärarexamen inte längre är anställd, och att den andre deltar i lärarutbildning. För en av de övriga lärare som saknar utbildning upphör anställningen i och med vårterminens utgång, för en annan upphör anställningen efter höstterminen 2012. Övriga deltar i lärarutbildning. Sammanfattningsvis visar utredningen att skolan använder lärare utan föreskriven utbildning. Verksamheten uppfyller därmed inte författningarnas krav och huvudmannen föreläggs att avhjälpa bristerna. Författning: 2 kap. 13, 18, 20 skollagen, 33 lagen om införande av skollagen/2 kap. 3 1985 års skollag Omfattning, innehåll och resurstillgång Bedömning: Gymnasieutbildningarna uppfyller inte författningarnas krav vad gäller innehåll och omfattning. För utbildningen finns inte nödvändiga materiella resurser för att syftet med utbildningen ska kunna uppnås. Motivering: Enligt gymnasieförordningen ska arbetsplatsförlagt lärande (APL) / arbetsplatsförlagd utbildning (APU) förekomma dels på alla nationella program utom det estetiska programmet, naturvetenskapsprogrammet, samhällsvetenskapsprogrammet och teknikprogrammet (åk 23), dels på alla yrkesprogram (åk 1). APU respektive APL ska uppgå till minst 15 veckor och det är huvudmannens ansvar att anskaffa platser och att dessa uppfyller de krav som finns för utbildningen. Av skolans tillstånd framgår att arbetsplatsförlagd utbildning ska ingå i de yrkesförberedande utbildningarna med 380 poäng. Av skolans dokumentation och intervjun med rektorn framgår att det är valfritt för eleverna att delta i arbetsplatsförlagd utbildning, eftersom skolan haft svårt att få tag på APU-platser. I kvalitetsredovisningen för 2011 anges att skolan ställer stora krav på att eleven är delaktig i anskaffandet av APU-plats. Enligt kvalitetsredovisningen har endast ett fåtal elever deltagit i APU. Skolan tillhandahåller alltså inte arbetsplatsförlagd utbildning till alla elever.
12 (18) Skolverket beslutade den 17 december 2001 (2001:1299) att Portalens Gymnasium i Uddevalla har rätt till bidrag för utbildningen IT-kommunikation och datorsäkerhet, som i bidragshänseende hänförs till elprogrammet. I de poängplaner som låg till grund för Skolverkets godkännande angavs individuellt val med 300 poäng. Vid tillsynen framkommer att allt utrymme för individuellt val för eleverna i årskurs 2 och 3 tagits i anspråk av de så kallade profilerna, inom vilka eleverna läser obligatoriska kurser utifrån karaktären på den aktuella profilen. Det innebär att eleverna inte erbjuds något individuellt val. Enligt rektorn kan dock eleverna i årskurs tre byta ut valbara karaktärsämneskurser mot Engelska C, Matematik C eller moderna språk. Detta begränsade utbud innebär dock ändå inte att elevernas rätt till individuellt val tillgodoses. Eleverna får alltså inte den utbildning de har rätt till. I skollagen anges en minsta garanterad undervisningstid för elever på yrkesförberedande och högskoleförberedande program om minst 2 430 respektive 2 180 undervisningstimmar om 60 minuter (åk 1). Av skolans tillstånd framgår att en fullständig gymnasieutbildning om 2 500 poäng ska motsvara 2 500 timmars undervisningstid (årskurs 2 och 3). Skolan ska kunna redovisa hur eleven har fått sin garanterade undervisningstid. Det är inte all tid som eleven tillbringar i skolan som kan betraktas som undervisningstid. Begreppet undervisning definieras i skollagen som sådana målstyrda processer som under ledning av lärare syftar till utveckling och lärande genom inhämtande och utvecklande av kunskaper och värden. Definitionen möjliggör olika sätt att bedriva undervisningen på, men innebörden av begreppet är inte godtycklig. För att en verksamhet ska kunna betraktas som undervisning krävs således att det är en planerad och målstyrd pedagogisk verksamhet som genomförs under lärares ledning. Rektorn uppger att den garanterade undervisningstiden för varje elev inte går att fastslå eftersom skolans nuvarande schemaprogram inte ger den informationen. Enligt rektorn har eleverna ett schemalagt så kallat studiepass om 100 minuter i veckan som ingår i de 2 500 timmarna (som gäller för årskurs 2 och 3), då eleverna valfritt arbetar med kurser och kan kontakta lärare som finns i skolan. Enligt rektorn är dessa studiepass inte under lärares ledning. Även om huvudmannen, vid faktagranskningen, uppger att eleverna har uppgifter som ska genomföras utifrån valda profiler, att lärarna finns tillgängliga på skolan och att uppgifterna redovisas för läraren så kan inte studiepassen anses utgöra undervisningstid i skollagens mening. Eleverna i årskurs 2 och 3 får därför inte sin garanterade undervisningstid. För årskurs 1 kan huvudmannen inte visa att eleverna får den garanterade undervisningstiden 2430 timmar.
13 (18) För elever i årskurs 2 och 3 ska enligt 1985 års skollag en fristående gymnasieskola bedriva en utbildning som ger kunskaper och färdigheter som till art och nivå väsentligen svarar mot de kunskaper och färdigheter som gymnasieskolan ska förmedla. För kurser som inte motsvarar kurser inom det offentliga skolväsendet ska skolorna utforma egna betygskriterier. Betygskriterierna preciserar vilka kunskaper som enligt kursplanen krävs för att eleven ska få något av betygen Godkänd, Väl godkänd respektive Mycket väl godkänd. Vid Portalens Gymnasium ges läsåret 2011/2012 två egna kurser i ämnet datorteknik, nämligen 3D-animering C (150 p) och 3D-animering D (150 p). De båda kurserna har exakt samma syfte, mål och betygskriterier. Dessutom har varje högre betygssteg i respektive kurs till övervägande delen samma lydelse som det närmast lägre. Enligt skollagen ska elever i gymnasieskolan ha tillgång till skolbibliotek. Med skolbibliotek avses enligt förarbetena (prop. 2009/10:165 s. 284) en gemensam och ordnad resurs av medier och information som ställs till elevernas och lärarnas förfogande och som ingår i skolans pedagogiska verksamhet med uppgift att stödja eleverna. I läroplanen framhålls biblioteket som en del av skolans arbetsmiljö med syftet att eleverna själva ska kunna söka och utveckla kunskaper. Portalens Gymnasium saknar skolbibliotek, även om ett sådant vid tiden för tillsynsbesöket är under uppbyggnad med hjälp av en bibliotekarie från den kommunala mediapoolen. Vidare uppger lärarna att inget annat bibliotek används som skolbibliotek. Sammanfattningsvis visar utredningen att det finns brister i genomförandet av APU/APL och att eleverna inte får sin garanterade undervisningstid. De egna kurserna motsvarar inte författningarnas krav och eleverna i årskurs 2 och 3 erbjuds inte individuellt val i enlighet med godkännandet. Vidare har eleverna inte tillgång till skolbibliotek som används i skolans pedagogiska verksamhet med uppgift att stödja elevernas lärande. Verksamheten uppfyller därmed inte författningarnas krav och huvudmannen föreläggs att avhjälpa bristerna. Författning: 2 kap. 5, 36 och 16 kap. 18 skollagen, 4 kap. 12 13, 22 gymnasieförordningen/9 kap. 8, 5 kap. 4 d 1985 års skollag, 9 kap. 8 1985 års skollag jämfört med 5 kap. 15-16 1992 års gymnasieförordning, 2 kap. 5, 5 a, 9 förordning om fristående skolor och viss enskild verksamhet inom skolområdet
14 (18) Huvudmannaskap och godkännande Bedömning: Huvudmannen följer inte föreskrifterna för utbildningen. Motivering: Enligt skollagen ska enskilda huvudmän bedriva utbildning enligt det godkännande och förklaring om rätt till bidrag som tidigare beslutades av Skolverket och nu av Skolinspektionen. Portalens gymnasium har enligt beslut av Skolverket (dnr 44-2001:1299) rätt till bidrag för utbildningen IT-kommunikation och datasäkerhet, som i bidragshänseende förts till det nationella elprogrammet. Skolan benämner utbildningen som bedrivs i årskurs 2 och 3 läsåret 2011/2012 Digital produktion och IT-säkerhet. Denna utbildning innehåller ett stort antal kurser inom webb, animering, programmering och teknik, som inte ingår i skolans tillstånd. Ett antal kurser som enligt tillståndet är gemensamma kurser ges däremot inte, vilket gäller ämnena elkunskap, ellära, elektronik, produktionsteknik och styrteknik. Vidare finns det kurser som utgör obligatoriska inslag för eleverna enligt skolans insända poängplan, men som enligt godkännandet ska vara valbara för eleverna, nämligen Engelska B, Matematik B och Historia A. Sammanfattningsvis visar utredningen att skolan inte bedriver utbildning enligt godkännandet. Verksamheten uppfyller därmed inte författningarnas krav och huvudmannen föreläggs att avhjälpa bristerna. Författning: 2 kap. 5 skollagen
15 (18) Bakgrund Måluppfyllelse Skolinspektionen utgår i sin tillsyn från alla barns och elevers lika rätt till god utbildning i en trygg miljö. Det innebär att alla elever når maximala resultat och behörighet till universitets- och högskolestudier. Skolverkets statistik visar att Engelska A och Estetisk verksamhet var de enda kärnämneskurser där alla elever i årskurs 3 nådde målen vårterminen 2011. I Religionskunskap A och Projektarbete var det hela 36 procent av eleverna som inte hade betyget Godkänt eller högre och i Naturkunskap A och Svenska B var det 11 procent av eleverna som inte fick lägst betyget Godkänt. Andelen elever som fullföljer utbildningen inom fyra år har varierat mellan 67 och 87 procent de senaste fem åren. År 2011 var fullföljandegraden 72 procent. Andelen elever som nått grundläggande behörighet till universitet och högskola var för fyra och fem år sedan 100 procent men har stadigt minskat och var vårterminen 2011 endast 57 procent. Andelen elever som når grundläggande behörighet för vidare studier beräknas på andelen elever som fullföljer utbildningen med slutbetyg inom fyra år. Av de 72 procent som fullföljde utbildningen var alltså 57 procent inte behöriga till vidare studier. Sammantaget innebär detta att av alla elever som började utbildningen för fyra år sedan var det bara 30 procent som blev behöriga till universitet och högskola. Även skolans genomsnittliga betygspoäng har minskat de senaste fyra åren, från 13,3 år 2007 till 10,5 år 2011. Genomsnittet för motsvarande program i riket är 12,5. Huvudmannen uppger vid faktagranskningen att elevernas intagningspoäng också varierat under perioden. Skolinspektionen vill därför göra huvudmannen uppmärksam på skolans kompensatoriska uppdrag som innebär att när eleverna är antagna till utbildningen ska de ges möjlighet att klara den med minst godkänt betyg i alla kurser oavsett intagningspoäng. Skolinspektionens utredning visar att övervägande delen av de elever som börjar utbildningen vid Portalens Gymnasium i Uddevalla inte får möjligheter att nå grundläggande behörighet till universitet och högskola. Skolinspektionen pekar i detta beslut på ett antal områden där skolan föreläggs att vidta åtgärder för att förbättra elevernas kunskapsresultat. Resultat värdegrundsarbetet Skolan ska enligt läroplanen förmedla och förankra respekt för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingarna. Däri ingår människolivets okränkbarhet, allas lika värde, jämställdhet mellan män och
16 (18) kvinnor och solidaritet med svaga och utsatta. Enligt intervjuade elever och personal är skolan trygg och enligt eleverna vet de var gränserna går för kränkande beteende. Rektorn uppger att utvärderingar visar att eleverna känner sig trygga och att skolan agerar kraftfullt vid indikationer på kränkande behandling. Vid tillsynsbesöket framkommer inget annat än att trygghet och studiero råder på skolan. Enligt intervjuer med elever arbetar skolan för att eleverna ska utveckla förmågan att göra medvetna etiska ställningstaganden. Som framgår under skäl för beslut har eleverna emellertid inte ett aktivt inflytande över utbildningen, och Skolinspektionen pekar i detta beslut på åtgärder som skolan behöver vidta för att förbättra resultatet av värdegrundsarbetet. Beskrivning av Thoren Innovation School Skolverket förklarade den 17 december 2001 (dnr 2001:1299) Portalens Tekniska gymnasium i Uddevalla kommun med huvudman Portalen Kompetens AB berättigad till bidrag som fristående gymnasieskola i Uddevalla kommun. Utbildningen IT-kommunikation och datasäkerhet förs i bidragshänseende till elprogrammet. Skolverket förklarade den 19 maj 2004 Portalens Gymnasium i Uddevalla fortsatt berättigat till bidrag med ny huvudman Portalens Gymnasium i Uddevalla AB (dnr 47-2004:208). Skolinspektionen förklarade i överföringsbeslut den 8 juni 2010 (dnr 2010:2869) huvudmannen och skolan berättigad till bidrag från och med läsåret 2011/2012 för utbildningarna digital produktion, motsvarande det nationella teknikprogrammet inriktning informations- och mediteteknik. IT-säkerhet, motsvarande det nationella el- och energiprogrammet inriktning dator- och kommunikationsteknik. Skolinspektionen förklarade i omprövningsbeslut den 16 augusti 2010 (dnr 2010:4515) på begäran av huvudmannen att den befintliga utbildningen endast överförs till det nationella teknikprogrammet, så att rätten till bidrag gäller utbildningen digital produktion, motsvarande det nationella teknikprogrammet inriktning informations- och medieteknik. Skolinspektionen godkände den 24 januari 2011 (dnr 2010:1554) huvudmannen och skolan berättigad till bidrag för utbildningen
17 (18) teknikprogrammet med inriktning design- och produktutveckling. Godkännandet gäller för utbildning som startar efter den 30 juni 2011 under förutsättning att utbildningarna startar senast vid början av läsåret 2012/2013. Skolinspektionen förklarade i ett omprövningsbeslut på begäran av huvudmannen den 17 juni 2011 (dnr 2011:3600) huvudmannen och skolan från och med läsåret 2011/2012 berättigade till bidrag för utbildningarna digital produktion, motsvarande det nationella teknikprogrammet inriktning informations- och medieteknik IT-säkerhet, motsvarande det nationella el- och energiprogrammet inriktning dator- och kommunikationsteknik. Detta beslut ersätter de ovannämnda besluten dnr 2010:2869 samt 2010:4515 Skolinspektionen förklarade den 20 juni 2011 Portalens Gymnasium i Uddevalla kommun fortsatt berättigad till bidrag med ny huvudman Lernia College AB (dnr 2011:3200). Skolinspektionen godkände i beslut den 17 september 2012 (dnr 2012:2398) Thoren Innovation School AB med organisationsnummer 556890-2653 som ny huvudman för den fristående gymnasieskolan Thoren Innovation School i Uddevalla kommun (f.d. Portalens Gymnasium i Uddevalla kommun). Skolan har alltså bytt såväl huvudman som namn under pågående tillsyn. Skolan startade läsåret 2002/2003 och bedriver följande utbildningar läsåret 2011/2012: Årskurs 1: Årskurs 23: teknikprogrammet, inriktning informations- och medieteknik specialutformat program digital produktion och IT-säkerhet. Huvudmannen uppger vid faktagranskningen att läsåret 2012/2013 bedriver skolan även följande utbildningar: el- och energiprogrammet, inriktning dator- och kommunikationsteknik teknikprogrammet, inriktning design- och produktutveckling. Skolan följer Lgy 11 (årskurs 1) och Lpf 94 (årskurs 2-3). Skolan har 132 elever, varav cirka en tredjedel kommer från Uddevalla kommun och övriga från kranskommuner. Skolinspektionen har i samband med tillsynen haft kontakt med Uddevalla kommun angående kommunens rätt till insyn i fristående gymnasieskola.
18 (18) Uddevalla kommun uppger att verksamheten besöktes av en ledamot från barn- och utbildningsnämnden år 2009, och att kommunen inte haft någon ytterligare insyn i verksamheten. I ärendets slutliga handläggning har deltagit undervisningsrådet Thomas Nilsson och avdelningsjuristen Ingrid Brännare. På Skolinspektionens vägnar Kjell Hedwall Avdelningschef Monika Ivarsson Undervisningsråd Bilagor: Bilaga 1 Allmänt om tillsynen
Bilaga 1 1 (2) Allmänt om tillsynen Skolinspektionen genomför regelbundet tillsyn hos alla huvudmän för att granska skolväsendet. Vid tillsynen tar Skolinspektionen ställning till i vad mån verksamheten ger förutsättningar för barn, ungdomar och vuxenstuderande att nå de nationella målen och bedömer om kommunen/ huvudmannen uppfyller de krav som författningarna ställer på verksamheten. Tillsynen fokuserar på sådana faktorer som har betydelse för en god lärandemiljö och för elevernas möjligheter att uppnå kunskapsmålen. Förutom att Skolinspektionen bedömer måluppfyllelsen inriktas tillsynen mot tre huvudområden: Elevernas utveckling mot målen, ledning och utveckling av utbildningen samt enskild elevs rätt. För fristående huvudmän granskas dessutom huvudmannaskap och godkännande. För fristående skolor genomförs en tillsyn som är sammanhållen. Detta innebär att fristående skolor inom samma utbildningsföretag, oavsett geografisk hemvist, besöks under en viss period. Denna tillsyn rör enbart utbildningsföretag med två eller flera skolor. Tillsynsplanen för dessa utbildningsföretag finns publicerade på Skolinspektionens hemsida. Den nya skollagen trädde i kraft den 1 augusti 2010. För elever som har påbörjat utbildningen före den 1 juli 2011 ska 1985 års skollag fortsätta att tillämpas tills dess att eleverna avslutat sin utbildning. Det innebär att 1985 års skollag, i valda delar, för åk 2 och 3 är utgångspunkt för Skolinspektionens tillsyn och granskning. När hänvisning görs till 9 kap. 8 1985 års skollag är det bestämmelsens lydelse före den 1 mars 2010 som avses. I de fall hänvisningar görs till 2 kap. förordningen (1996:1206) om fristående skolor och viss enskild verksamhet inom skolområdet avses dess lydelse före den 1 februari 2011, om inte annat särskilt anges. I ärendet tillämpas gymnasieförordning (1992:394), om inte annat särskilt anges. Av beslut om förklaring om rätt till bidrag till skolan framgår att skolan ska följa 1994 års läroplan för de frivilliga skolformerna (Lpf 94). Det innebär att bindande föreskrifter i läroplanen kan läggas till grund för Skolinspektionens beslut. Tillsynen av fristående gymnasieskolor ska ytterst klargöra om huvudmannens verksamhet uppfyller kraven för att även fortsättningsvis ha rätt till bidrag från elevernas hemkommuner.
Bilaga 1 2 (2) Varje huvudman får efter besöket ett beslut där iakttagelser och bedömningar som rör den granskade skolan redovisas. Skolinspektionens granskning avser emellertid inte att ge en heltäckande bild av tillståndet i skolan utan i vilken utsträckning verksamheten, vid det aktuella granskningstillfället, avviker från de krav och förväntningar som uttrycks i skollag, läroplaner och övriga författningar som rör skolväsendet, inom de granskade områdena. Beskrivningarna och bedömningarna i besluten grundas på de dokument som huvudman och skolor lämnat samt på de iakttagelser och intervjuer som genomförts vid besök i verksamheten. Även annan information från Skolverkets nationella uppföljningssystem, eller som finns publicerad på annat sätt, har använts. Skolinspektionen använder olika tillsynsmetoder vilket innebär att besöken vid skolor och verksamheter kan variera avseende såväl omfattningen som av vilka grupper som intervjuas. Alla beslut kompletteras med en muntlig återrapportering till företrädare för huvudmannen. Dessa ges också möjlighet att ta del av och att lämna synpunkter på sakuppgifter i besluten. Inom de områden där Skolinspektionen bedömt att det finns brister har huvudman och rektor ett ansvar för att åtgärder vidtas. Med anledning av tillsynen ska huvudmannen till Skolinspektionen redovisa vilka åtgärder som har vidtagits på skolan inom den tid och i den ordning som anges i beslutet. Ytterligare information om den regelbundna tillsynen finns på Skolinspektionens webbplats www.skolinspektionen.se/tillsyn