Arbetsmiljö Inflytande Utveckling

ST Arbetsmiljö Inflytande Utveckling 1

Arbetsmiljö Arbetsmiljö är summan av flera faktorer på arbetsplatsen. Det handlar bland annat om lön, ledarskap, jämställdhet och mångfald. En bra arbetsmiljö är en förutsättning för att klara ett långt yrkesliv utan att bli utsliten eller utbränd. En bra arbetsmiljö innebär att människor inte slits ut och att man kan välja att stanna kvar längre i arbetslivet. är en allvarlig signal på att resurserna är otillräckliga i förhållande till arbetsuppgifterna. De anställda åläggs allt större ansvar för att utföra arbetsuppgifterna på en begränsad tid samtidigt som man inte har tillräckliga resurser. Det måste finnas ett tydligt ledarskap, där ledaren har både ansvaret och befogenheterna som krävs för att utforma den fysiska och psykosociala arbetsmiljön tillsammans med de anställda. Arbetet behöver utformas utifrån de anställdas olika förutsättningar. Ett systematiskt arbetsmiljöarbete har stora fördelar för både arbetsgivare och anställda. Det ska enligt lag finnas en arbetsmiljöpolicy och handlingsplaner på arbetsplatsen. De anställda ska ha ergonomiskt välutvecklade arbetsplatser. IT-systemen ska ha hög användbarhet för att gynna arbetsmiljö och effektivitet. Men det kräver att de anställda har ett stort inflytande när verksamhet och IT-system ska utvecklas. Vid införande av ny teknik ska anställda ges tillräcklig utbildning. För att säkra tryggheten för de anställda vid omstrukturering och omorganisation behöver avtalen förstärkas. Detta bidrar då även till att underlätta förändringsarbete. ST ser med oro på utvecklingen att många jobbar för mycket, sk dold och obetald övertid. Både den anställde och arbetsgivaren måste kunna sätta gränser. De anställda ska ha tillräckligt utrymme för paus och återhämtning. Det är också viktigt hur arbetstiden förläggs på dygnet. Den som har arbetstid som förläggs till kvällar och nätter har större behov av återhämtning och kortare veckoarbetstid. ST anser att arbetstiden ska vara sammanhängande för att underlätta kombinationen arbete och privatliv. Samverkan ska råda om utläggning av arbetstiderna. Arbetsgivaren ska inte ensidigt förfoga över arbetstidernas förläggning och utformning. Det måste finnas en balans mellan arbete och fritid. Med dagens teknik finns möjligheter för många att göra stora delar av sina arbetsuppgifter utan att vara fysiskt närvarande på arbetsplatsen på gott och på ont. Kraven i arbetet kan också innebära att man arbetar när man borde koppla av och återhämta sig. Dessutom är det ofta oklart om den anställde ska ha betalt i tid eller pengar - för allt sitt arbete. ST anser att processen med att lagstiftningsvägen arbeta för en kortare arbetstid måste fortsätta för att vi ska få en ökad livskvalitet, ökad sysselsättning och för att minska ohälsan. 3

För att få balans mellan arbete och fritid måste samhällets välfärdsystem fungera. Barnomsorg och sjuk- och åldringsvård måste fungera och hålla hög kvalitet. Om den inte gör det kan det leda till en belastning för den enskilde och tillsammans med arbetets krav skapar det en osund stressituation och dålig psykosocial arbetsmiljö. Det drabbar oftast kvinnor, som vanligen tar ansvaret när det brister i exempelvis sjuk- och åldringsvård. Men det får inte enbart konsekvenser för den enskilda kvinnans hälsotillstånd, utan kan också leda till sämre löne- och karriärutveckling. STs arbete för ett mänskligare arbetsliv utgår från en helhetssyn och innefattar både goda arbetsvillkor och ett välfungerande välfärdssystem Från förtroendevalda i STs avdelningar och medlemmar ökar signalerna om ett allt hårdare klimat på arbetsplatserna. Det tuffare klimatet innebär oftast ökad stress, men också att hot och våld blir allt vanligare inom vissa områden. ST anser att arbetsgivaren måste bedriva ett systematiskt och framför allt ett förebyggande arbetsmiljöarbete, för att undvika att medarbetarna utsätts för hot och våld. ST kräver av politikerna att de på ett tydligare sätt förklarar, står upp för och ansvarar för regelverkens utformning i välfärdssystemen. Regelverk som påverkar utvecklingen av hot och våld på arbetsplatserna ska också påverka politikernas instruktioner/styrning av verksamheterna. Inte minst ska det synas i resursfördelningen. Forskning inom området arbetsmiljö och ekonomiska effekter visar på ett positivt samband mellan förbättrad arbetsmiljö och produktivitet/effektivitet och därmed för de ekonomiska resultaten. Forskningsresultaten ska tas tillvara för att verksamhet och arbetsmiljö ska utvecklas på ett bra sätt. ST vill att anställda med tidsbegränsad anställning i princip ska likställas med tillsvidareanställda när det gäller arbetsvillkor och möjlighet till utveckling i arbetet. Arbetsrätten ska förändras så att tidsbegränsade anställningar inte används för att täcka ett behov av tillsvidareanställningar. Exempelvis vill ST att möjligheten att tillämpa olika, på varandra efterföljande tidsbegränsade anställningsformer ska begränsas till max 2 år. Inom området arbetsmiljö kräver ST att: Systematiskt arbetsmiljöarbete genomförs regelbundet på alla arbetsplatser. Kartläggningar, handlingsplaner och uppföljningar av arbetsmiljön ska vara delar i en årlig verksamhetsplanering. Arbetsgivarna måste genom föra och följa upp risk- och konsekvensanalyser av arbetsmiljön samt upprätta handlingsplaner vid organisationsförändringar, förnyelsearbete, resurstilldelning med mera. Personalpolitiska bokslut ska införas. Arbetsplatsombud och skyddsombud ska ges möjlighet att delta i grund- och fördjupningsutbildning som arbetsgivaren finansierar. Chefer/ ledare med ansvar för arbetsmiljö ska få den utbildning som krävs för att de ska kunna ta sitt ansvar. 4

Anställda ska i större utsträckning kunna påverka sin arbetstid och få ersättning för all den tid man arbetar. Flextidsavtal ska utformas och tillämpas utifrån de anställdas behov. Anställda med tidsbegränsad anställning ska i princip likställas med tillsvidareanställda när det gäller rätten till kompetensutveckling, till trygghet vid omställning, skydd vid inkomstbortfall samt övriga anställningsvillkor. Arbetsrätten ska förändras så att oskäliga tidsbegrän sade anställningar inte får förekomma. Avtalen ska förstärkas för att säkra tryggheten för de anställda vid omstrukturering och omorganisation men också för att underlätta förändringsarbete. Hot och våld inte ska få förekomma på arbetsplatserna. Kraftfulla insatser krävs för att stävja hot och våld. De anställda ska ha kunskap om bemötande för att undvika hot och våld. Lokaler och bemanning ska utformas så att hot och våld elimineras. Det ska finnas rutiner för hur anställda ska stöttas när hot och våld har inträffat. Incident rapporter ska upprättas när incidenter förkommer och polisanmälan ska göra. Kunskapen om det inträffade ska tas tillvara för att förhindra hot och våld framöver. De anställda ska ha ergonomiskt välutvecklade arbetsplatser. IT-syste men ska ha hög användbarhet för att gynna arbetsmiljö och effektivitet. Det kräver ett inflytande från de anställda över hur verksamhet och IT-system utvecklas. Arbetsplatserna ska präglas av ett öppet samtalsklimat. Det ska vara tydligt och klart för de anställda vilka rättigheter och skyldigheter man har att uppmärksamma missförhållanden. Därför är det särskilt viktigt att chefer ges grundläggande utbildning i de lagar och regler som gäller då man arbetar inom verksamheten. Anställda ska uppmuntras att påtala brister i verksamheten och de ska få kunskap om meddelarfriheten. Principen om meddelarfrihet ska omfatta även de som arbetar inom företag som är finansierade av allmänna medel, är hel- eller del ägda av det offentliga eller har ett uppdrag av det offentliga. Forskning, utbildning och tillsyn inom arbetsmiljöområdet tillförs resurser för att bättre kunna förebygga olika typer av arbetsmiljöproblem, inte minst vad gäller hot- och våld i arbetslivet som sitt. ST ska uppmärksamma vilka myndigheter och bolag som utifrån arbets miljörapporter och annan information har den bästa arbetsmiljön och ST ska lyfta fram goda arbetsmiljöinsatser 5

Inflytande Avgörande för de anställdas inflytande är fackföreningens position på arbetsplatsen. Det effektivaste sättet att stärka de anställdas inflytande är att öka STs organisationsgrad och aktivitet. ST vill utveckla och förstärka de grundläggande fackliga rättigheterna. Vi slår vakt om rätten att organisera sig, rätten att förhandla och sluta avtal samt rätten att verka som fackligt förtroendevald. ST slår vakt om konflikträtten. Kollektivavtalet är ett av de viktigaste verktygen för den anställdes skydd och trygghet i arbetslivet. Det har en avgörande roll för jämvikten mellan anställda och arbetsgivare samt en förutsättning för ett jämlikt arbetsliv. Vi ser en tendens till att jämvikten och möjligheten till jämlikhet hotas av att arbetsgivare försöker urholka kollektivavtal genom att vilja förvandla dem till ensidiga arbetsgivarbeslut. ST anser att staten ska ställa höga krav på de entreprenörer den anlitar. Självklart är det oacceptabelt att anlita entreprenörer som använder sig av svart arbetskraft. STs krav är också att de entreprenörer staten anlitar ska ha kollektivavtal. Varje arbetsgivarföreträdare ska leva upp till intentionerna i vårt centrala avtal om att staten ska vara ett föredöme som arbetsgivare och genom sitt praktiska arbete stödja regeringens uppfattning att värna om den svenska kollektivavtalsmodellen. Kollektivavtal för alla de entreprenörer staten anlitar är därför också självklart. Inflytande handlar om anställdas möjligheter att själva bestämma över och påverka sin arbetssituation. Därför anser ST att medlemmarnas möjlighet till reellt inflytande och makt ska stärkas för att de ska kunna utföra sitt arbete under frihet och ansvar. Inflytande handlar också om gruppens, eller kollektivets, möjligheter att påverka gemensamma frågor på arbetsplatsen. Ju mer inflytande man som anställd har, desto mer engagerad och motiverad blir man. Ett ökat inflytande innebär också att anställda tar ansvar för verksamheten i sin helhet och att anställda blir delaktiga i problemlösning. Organisations- och verksamhetsutvecklingsfrågor har ökat i betydelse och är en del i de anställdas vardag. Kompetensutveckling ger den anställde bättre förutsättningar att hantera förändringar och finna en ny roll i en ny organisation. Samtidigt är anställdas inflytande över frågor som rör sparkrav, fördelning av personalresurser och bemanning inte tillräckligt stor. Det skapar otrygghet i förändring. Det lokala fackliga arbetet har blivit svårare eftersom arbetsgivarna i allt högre grad ifrågasätter den fackliga tiden och det fackliga arbetet. ST anser att alla som berörs av en fråga på arbetsplatsen ska ha tid och möjlighet att bidra med synpunkter, och att fackligt arbete ska vara självklart. 8

ST anser att uppdragsgivaren har ett tydligt ansvar att tydliggöra detta i regleringsbrev och andra instruktioner till arbetsgivarna, om ett utvecklingsarbete bland medarbetarna ska bli lönsamt för arbetsgivarna och ägarna. ST kan vidareutveckla formerna för inflytande genom att pröva andra mötesformer för inflytande, detta för att möta en ny generation medlemmars sätt att uttrycka sig. Genom till exempel diskussionsgrupper, frukostmöten eller andra forum för åsiktsutbyte, kan medlemmars möjligheter att diskutera och utbyta åsikter kring arbetsplatsrelaterade frågor stärkas. Många har idag en stor vana av att kommunicera och påverka genom interaktiva medier och ST har anammat detta. Ett exempel på detta är ST på Facebook. Det finns potential att vidareutveckla detta, som STs hemsida och avdelningarnas sidor på intranätet. Användningen av interaktiva medier eller andra mötesformer ska givetvis inte ersätta den fackliga parlamentariska beslutsprocessen eller förhandlingsordningen. De ska istället ses som ett komplement till de mer traditionella formerna för att fånga upp medlemmars synpunkter på arbetsplatsen och det fackliga arbetet. Det ska finnas höga, men realistiska förväntningar, på vad vi som fackförbund kan påverka. ST ska vara tydligt med vilka resultat vi når i vårt fackliga arbete. Vi ska också vara tydliga med vilka frågor vi har och kan ha inflytande över på arbetsplatsen. ST är arbetsplatsfacket för alla. Vårt inflytande över bemanningen på arbetsplatsen måste försvaras och stärkas mot bakgrund av en ökad användning av inhyrd personal samt visstidsanställda med otrygga anställningar och sämre villkor. Verksamheter ska inte baseras på och vara beroende av användningen av visstidsanställd eller inhyrd personal. Utgångspunkten ska alltid vara att anställda inom verksamheter med ett offentligt åtagande ska vara tillsvidareanställda. Därför ska anlitandet av inhyrd och visstidsanställd personal minimeras. Utan kunskap om arbetsrättsliga regler, organisationen och konsekvenserna av lagda förslag blir det fackliga inflytandet begränsat. Det är till exempel rimligt att kräva att fackligt förtroendevalda, på arbetsgivarens bekostnad, ska få samma utbildning i nya styrverktyg som chefer och andra ansvariga får på arbetsplatsen. ST ska arbeta för att stärka det fackliga inflytandet. Många av STs medlemmars arbete består av myndighetsutövning och ger service åt människor som av olika skäl befinner sig i en svår situation i livet, till exempel arbetslösa, sjukskrivna och omhändertagna. Samtidigt som många myndigheter har blivit mer öppna och utökat sin service med exempelvis längre öppettider har allmänheten blivit mer ifrågasättande och vågar ställa mer krav. ST är positivt till mer öppna och serviceinriktade myndigheter, samtidigt som det måste finnas en medvetenhet om att denna utveckling också gör att anställda ofta möter höga(re) krav både från sin arbetsgivare och från allmänheten. Då blir det extra viktigt att ha eget inflytande i sitt arbete för att minska risken för stressrelaterade besvär. 9

Inom området inflytande kräver ST att: Det fackliga inflytandet ska försvaras genom att ta strid för rätten till facklig tid, fackligt arbete och facklig utbildning. Inflytande över organisationsförändringar ska ske genom alla de former och verktyg som står till vårt förfogande. Formerna för medlemmarnas inflytande ska utvecklas. Vårt inflytande över bemanningen på arbetsplatsen ska stärkas. Anlitandet av inhyrd personal och visstidsanställda ska minimeras. Entreprenörer som staten anlitar för att sköta ett uppdrag ska ha kollektivavtal. 10

Utveckling Alla har rätt till ett arbete. Konkurrensen om jobben har blivit hårdare. Arbetslösheten är hög och många människor står utanför arbetsmarknaden. Det gäller särskilt de unga. Trygghetssystemen vid arbetslöshet brister. Trygga anställda är mer engagerade och vågar utveckla arbetet och påverka. Grunden för ett tryggt arbetsliv är tillsvidareanställning på heltid. ST ser med oro på utvecklingen att allt fler inte får tillsvidareanställningar utan korta och osäkra alternativ. Individens levnadsförhållanden påverkas av vilken anställningsform man har. För en visstidsanställd är det till exempel svårt att få låna pengar eller teckna hyreskontrakt. Många arbetsgivare kräver provanställning, även av personer som redan är etablerade på arbetsmarknaden. Många anställda tvekar att byta arbete eftersom provanställningen innebär en osäkerhet. En konsekvens av det är att rörligheten på arbetsmarknaden minskar. Ett sätt att öka rörligheten är att utöka möjligheterna till tjänstledighet för att prova nytt arbete. Kunskap och kompetens lägger grunden för trygghet. För att Sverige ska klara sig i den internationella konkurrensen måste arbetstagarna ges möjlighet till utveckling. Detta skapar också möjlighet för utveckling i vardagen, till gagn för både individen som arbetsgivaren. Kompetensutveckling ger produktiva och livskraftiga verksamheter och företag samt trygghet för den anställde. Det är anställdas kunskap som driver fram verksamhetens utveckling. ST arbetar för att alla anställda kontinuerligt får kompetensutveckling och att deras samlade kunskap tas tillvara. Men också att de anställda som arbetar med innovation ges tid, utrymme och erkännande. Organisations- och verksamhetsutvecklingsfrågor har ökat i betydelse och är en del i de anställdas vardag. Kompetensutveckling ger den anställde bättre förutsättningar att hantera förändringar och finna en ny roll i en ny organisation. Många anställda arbetar inom organisationer och bolag med omfattande besparingsprogram. En undersökning från TCO visade att nästan hälften av de tillfrågade under det senaste året (2009) inte hade fått någon kompetensutveckling eller vidareutbildning. Därför behöver det upprättas en fungerande basstruktur till stöd för det livslånga lärandet oavsett funktion, det vill säga för alla anställda. Arbetsgivarna måste få ett tydligt uppdrag och mål för de anställdas kompetensutveckling. En kompetensutveckling som inte nödvändigtvis måste vara arbetsplatsrelaterad. Med beaktande av kända fakta är det också viktigt att säkerställa att kvinnor och män behandlas lika när det gäller möjlighet till utveckling. 13

Inom området utveckling kräver ST att: Staten som arbetsgivare ska föregå med gott exempel och bidra med ekonomiska resurser för att öka drivkraften att satsa på relevant och strategisk kompetensutveckling. Alla statligt anställda ska gå igenom ett program för att öka kunskapen om staten och det unika att arbeta på uppdrag av staten. Alla anställda ska garanteras utvecklings- och lönesamtal. Anställdas inflytande över sin kompetensutveckling måste stärkas. Utvecklingsinsatserna ska ske på betald arbetstid. För varje anställd ska det upprättas en individuell utvecklingsplan utifrån verksamhetens krav och enskildas behov, vilken tas fram årligen i dialog mellan chef och anställd. Kompetensutvecklingsinsatser eller omställningsinsatser ska även riktas till den grupp som har otrygga anställningar. 14