UPP TILL BEVIS! SJU ÅTGÄRDER SOM KAN LYFTA DEN SVENSKA SKOLAN

Relevanta dokument
LÅT STATEN TA ANSVAR SÅ BYGGER VI EN NATIONELL KUNSKAPSSKOLA

Mer kunskap och högre kvalitet i skolan

Nationell kunskapsskola

RAPPORT FRÅN LÄRARNAS RIKSFÖRBUND. Prioritera rätt!

RAPPORT FRÅN LÄRARNAS RIKSFÖRBUND. Lärarna i Uppsala: Kommunen klarar inte sitt uppdrag

Läxhjälp i skolan för alla

RAPPORT FRÅN LÄRARNAS RIKSFÖRBUND. Lärarna i Sundsvall: Kommunen klarar inte sitt uppdrag

RAPPORT FRÅN LÄRARNAS RIKSFÖRBUND. Lärarna i Skövde: Kommunen klarar inte sitt uppdrag

RAPPORT FRÅN LÄRARNAS RIKSFÖRBUND. Lärarna i Luleå: Kommunen klarar inte sitt uppdrag

RAPPORT FRÅN LÄRARNAS RIKSFÖRBUND. Lärarna i Stockholm: Kommunen klarar inte sitt uppdrag

Individuella löner kollektivt bakslag

RAPPORT FRÅN LÄRARNAS RIKSFÖRBUND. Lärarna i Östersund: Kommunen klarar inte sitt uppdrag

RAPPORT FRÅN LÄRARNAS RIKSFÖRBUND. Lärarna i Falun: Kommunen klarar inte sitt uppdrag

RAPPORT FRÅN LÄRARNAS RIKSFÖRBUND. Lärarna i Göteborg: Kommunen klarar inte sitt uppdrag

Mer matematik i högstadiet

Tomas Tobé Riksdagsledamot Gävleborgs län. Margareta B Kjellin. Lars Beckman. Riksdagsledamot Gävleborgs län

RAPPORT FRÅN LÄRARNAS RIKSFÖRBUND. Lärarna i Malmö: Kommunen klarar inte sitt uppdrag

Lärarlönelyftet. PISA-resultat, poäng, år Källa: Skolverket/OECD

RAPPORT FRÅN LÄRARNAS RIKSFÖRBUND. Lärarna i Gävle: Kommunen klarar inte sitt uppdrag

RAPPORT FRÅN LÄRARNAS RIKSFÖRBUND. Lärarna i Umeå: Kommunen klarar inte sitt uppdrag

Jämtlands Gymnasieförbund

RAPPORT FRÅN LÄRARNAS RIKSFÖRBUND. Digitala läromedel: tillgång eller börda? En undersökning om lärarnas syn på digitala läromedel

Aktivt skolval, karriärtjänster i utanförskapsområdena, tioårig grundskola och åtgärder för nyanlända elever i grundskolan

Matematikundervisning för framtiden

MP-väljarna om vinsterna, valfriheten och statens roll

RAPPORT FRÅN LÄRARNAS RIKSFÖRBUND. Lärarna i Kalmar: Kommunen klarar inte sitt uppdrag

En regering måste kunna ge svar. Alliansregeringen förbereder sig tillsammans. Vi håller vad vi lovar.

Investeringar i skolan för mer kunskap

RAPPORT FRÅN LÄRARNAS RIKSFÖRBUND. Lärarna: Kommunerna klarar inte sitt uppdrag

Staffan Edmar (artikel i Tidningen Kulturen): Bra skola åt alla överallt - en utopi?

Skolan i Sverige och internationellt. Helén Ängmo, överdirektör Skolverket

FRAMTIDEN BÖRJAR I SKOLAN. Håkan Bergman

Tre förslag för stärkt grundskola

EN RAPPORT FRÅN LÄRARNAS RIKSFÖRBUND. En stor livsuppgift med låg livslön. en undersökning av lärarlönerna i. Östersund

En mer flexibel ämneslärarutbildning

Hammarö kommun om betänkandet; Framtidsval karriärvägledning för individ och samhälle (SOU 2019:4)

rapport från lärarnas riksförbund Så vill lärarna lyfta matematiken matematiklärare om fortbildning och utvecklingen av matematikundervisningen

Mindre klasser, fler lärare och tioårig grundskola

Gymnasial lärlingsutbildning och arbetsplatsförlagt lärande. Gymnasieskola 2011

Perspektiv på lärarlöner, del 3

Regeringen har även byggt ut lärar- och förskollärarutbildningarna under

Nationellt centrum för svenska som andraspråk (NC) avger härmed yttrande kring de delar av SOU 2016:77 som rör nyanlända elever.

Sammanfattning av förbundets synpunkter på delegationens förslag

GÅ I MÅL. En guide till ökad måluppfyllelse och högre lärarlöner

RAPPORT FRÅN LÄRARNAS RIKSFÖRBUND. Ge oss lärare mer tid. En undersökning om yrkeslärarnas syn på APL i gymnasieskolan

2015 års Skolkommission Foto: Jessica Gow/Regeringskansliet. Utbildningsdepartementet 1

Regeringens budget för 2014 ur ett elevperspektiv

Anställ fler lärare och ge eleverna mer individuell hjälp i skolan. Vi vill anställa minst nya lärare och speciallärare i länets kommuner

En attraktiv och modern musik- och kulturskola för alla

Yttrande över huvudbetänkandet Långtidsutredningen 2015 SOU 2015:104

Svar på motion om att reformera förstelärarsystemet

Mer kunskap med sommarskola

RAPPORT FRÅN LÄRARNAS RIKSFÖRBUND. Låt kvalitet gå före pris på vuxenutbildningen. En rapport om vuxenutbildningens utmaningar

EN RAPPORT FRÅN LÄRARNAS RIKSFÖRBUND. Du får ingen andra chans. kommunerna klarar inte skolans kompensatoriska uppdrag

Stockholm av 10 elever går i skolor med försämrade resultat

Underkänt! Luleåbornas åsikter om skolan

Karriärvägar för lärare i skolväsendet

Foto: Chris Ryan. Vad är en lärare egentligen?

1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om satsningar på lärare och tillkännager detta för regeringen.

Redovisning av statsbidraget för karriärtjänster 2016

Uppföljning av Lärarlönelyftet

Kommittédirektiv. Höjd kunskapsnivå och ökad likvärdighet i svensk skola. Dir. 2015:35. Beslut vid regeringssammanträde den 1 april 2015

246 Svar på motion Reformera förstelärarsystemet (KSKF/2018:80)

Samling för skolan Nationell strategi för kunskap och likvärdighet års skolkommission

Svar på motion - Inrätta lektorstjänster i gymnasieskolan

Vidare föreslås insatser för att fortbilda förskolelärare och förskolechefer inom två viktiga områden, barn i behov av

KARRIÄRVÄGAR FÖR LÄRARE I STOCKHOLMS STAD

Underkänt! Stockholmarnas åsikter om skolan

Underkänt! Göteborgarnas åsikter om skolan

Underkänt! Örebroarnas åsikter om skolan

Riktlinjer - Karriäruppdrag inom skolan

RAPPORT FRÅN LÄRARNAS RIKSFÖRBUND. Betydelsefullt och roligt men alldeles för tungt

Totalt innebär satsningen 9,2 miljarder kronor till kommunsektorn, välfärden, skolan och utbildningssystemet

En stärkt studieoch yrkesvägledning

Underkänt! Uppsalabornas åsikter om skolan

Ökat statligt ansvar för en jämlik skola

Vidareutbildning för lärare Motion (2016:121) av Lotta Edholm (L)

EN RAPPORT FRÅN LÄRARNAS RIKSFÖRBUND. Rätt utbildad fel använd. Att vara ny i läraryrket EN RAPPORT FRÅN LÄRARNAS RIKSFÖRBUND 1

Allt detta får du som medlem

Tid för matematik, tid för utveckling. Sveriges lärare om utökad undervisningstid och kompetensutveckling i matematik

Lärarlönelyftet. Rev Politiskt beslut om statsbidrag för höjda lärarlöner Utfärdad 11 februari 2016, SFS 2016:100

RAPPORT FRÅN LÄRARNAS RIKSFÖRBUND. Så används resurserna i kommunala skolor och i friskolor. Lärarna om tiden, stödet, vägledningen med mera

*Sveriges kommuner och landsting, SKL

V501 Kommittémotion. 2. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör

Statsbidrag för höjda löner till lärare och vissa andra personalkategorier

Botkyrka satsar på karriärlärare Inom skola, förskola och fritidshem. Kristina Gustafsson Chef Kvalitetsstöd

Gymnasieskolan samt kommunal vuxenutbildning i en nära framtid. Magnus Carlsson Undervisningsråd Skolverket

HÖGRE SKOLRESULTAT STOPP FÖR VINSTJAKTEN

Pengarna i sjön Skolans huvudmän klarar inte av att söka riktade statsbidrag

Utbildning bygger Sverige starkt

Skriande behov av fler speciallärare/specialpedagoger

NYHETER INOM SKOLLAGSTIFTNINGEN

En stadieindelad timplan i grundskolan och närliggande frågor Remiss från Utbildningsdepartementet Remisstid den 23 november 2016

Perspektiv på lärarlöner, del 11. Jobba i fristående skola = högre lön?

En stadieindelad timplan i grundskolan och närliggande frågor

KARRIÄRVÄGAR FÖR LÄRARE I STOCKHOLMS STAD

TOMELILLA KOMMUN Kommunstyrelsens arbetsutskott

En kunskapsskola i världsklass Västeråsmoderaternas skolprogram för

Pressinformation inför bildningsnämndens sammanträde

Åtgärdsförslag för att hantera lärarbristen inom sfi

Transkript:

UPP TILL BEVIS! SJU ÅTGÄRDER SOM KAN LYFTA DEN SVENSKA SKOLAN

UPP TILL BEVIS! Skolan och jobben kommer att vara den viktigaste frågan under denna mandatperiod. Dessa två politikområden hänger ihop. Om skolan fungerar ökar förutsättningarna för att även arbetsmarknaden ska göra det. En likvärdig och högpresterande skola är avgörande för landets framtid. Det som behöver åtgärdas måste ske nu. För elevernas bästa, för likvärdiga möjligheter att nå kunskapsmålen och för nödvändiga förbättringar av löner och arbetsvillkor för dem som arbetar i skolan. Lärarnas Riksförbund presenterar därför en kort sammanställning av de viktigaste åtgärderna att ta itu med för den nya regeringen.

1 Staten måste investera i höjda lärarlöner Huvudmännens insatser på löneområdet räcker inte för att höja läraryrkets attraktivitet. Staten måste därför se till att ett rejält lönelyft förverkligas. Inriktningen för ett sådant lyft bör vara att göra just läraryrket mer attraktivt. Lärarna är den akademiska yrkesgrupp som löne- och statusmässigt förlorat stort sedan 1970-talet, både i förhållande till andra akademiska grupper, och i förhållande till lärare i andra jämförbara länder. Detta visar partsgemensam statistik samt statistik från OECD. Lönen måste återspegla den akademiska utbildningen, det samhällsansvar lärare tar och de arbetsuppgifter som utförs. En statlig lönesatsning är därför avgörande för att studenter ska lockas till lärarutbildningen och erfarna lärare stanna kvar i yrket.

2 En nationell kunskapsskola kräver ett ökat och tydligt statligt ansvar Skolan är en nationell angelägenhet. Endast staten har incitament och verktyg att skapa en nationellt likvärdig skola där alla elever kan utvecklas maximalt. Det är uppenbart att landets 290 kommuner inte har levt upp till förväntningarna med detta uppdrag. Vi har inte råd att låta dem fortsätta i 25 år till! Regeringen bör därför ta initiativet till en utredning om ansvarsfördelningen på skolans område. Vilka delar av skolsystemet skulle tjäna på en förändrad ansvarsfördelning, hur skulle ett nationellt system för tidiga stödinsatser kunna se ut, hur ska förutsättningarna för lärare och rektorer skulle kunna förbättras? Detta är frågor som en utredning måste titta på. Lärarnas Riksförbund har tagit fram egna modeller och beräkningar som skulle kunna utgöra ett underlag. Siktet bör vara inställt på en utredning under 2015 så att en förändring kan genomföras under mandatperioden.

3 En tydlig struktur för grund- och gymnasieskolan Lärarnas Riksförbund anser att varje skolform måste klara av sitt uppdrag. De problem som återfinns i grundskolan ska inte behöva lösas i gymnasieskolan. För att skolsystemet ska fungera behöver grundskolans struktur stärkas. Det handlar om att fullfölja arbetet med att införa stadieindelade timplaner för att säkra den minsta garanterade undervisningstiden. Det handlar också om att uppdatera stadieindelningen. Lågstadiet behöver bli fyraårigt genom att förskoleklassen omvandlas till ett första läsår. Gymnasieskolan måste, till skillnad från grundskolan, ta större hänsyn till olika elevers intressen och fallenheter. Den får inte upplevas som en förlängning av grundskolan, utan ska representera något nytt för eleven. Även här behöver den minsta garanterade undervisningstiden säkras, då genom en koppling mellan gymnasiepoäng och undervisningstid.

4 En tydlig profilering av yrkesprogrammen Sverige behöver satsa på praktiskt yrkeskunnande, och detta görs bäst genom tydlighet i gymnasieskolans yrkesprogram. Elevers önskan om att utbilda sig inom ett yrke måste bejakas. Detta måste kombineras med en rättighet för individen att när som helst läsa in allmän högskolebehörighet, antingen inom ramen för yrkesprogrammet eller via Komvux och folkhögskola. Ökad koppling mellan arbetsliv och gymnasieskola är eftersträvansvärt. Därför bör satsningen på lärlingsutbildning både fortsätta och utvecklas.

5 Pengarna till skolan ska gå till skolan Pengarna till skolan ska användas i skolan. Så enkelt måste det vara. Möjligheterna att ta ut privata vinster måste kraftigt begränsas och överskott investeras i verksamheten, och då inte genom olika former av lån och expansionsprojekt utanför landet. Sveriges regering måste våga ställa sig frågan om bolagsform är en lämplig driftsform för skolväsendet. Även kommunerna måste nämnas i detta sammanhang. Misshushållning med skolans resurser gäller i minst lika hög grad landets kommuner. De skattemedel som avsätts för skolan måste i större utsträckning gå till undervisning, inte försvinna iväg via administration, dyra lokalhyror eller satsas i andra kommunala åtaganden.

SJU ÅTGÄRD ER SOM KAN LY FTA D EN SVE N SK A SKOL A N

6 Skolans dimensionering måste anpassas efter behoven Vi lever i dag med konsekvenserna av 1990-talets reformbeslut, då regler och krav ansågs stå i vägen för både den enskilda individens och marknadens intresse. Alltså ser vi tydliga tecken på att skolsektorn behöver en tydligare dimensionering. Det gäller lärarutbildningens inriktningar och ämnen, gymnasieskolans program, men också av friskolors etableringar rent geografiskt. Det handlar om att hushålla med individers kompetens och samhällets resurser. Staten bör därför ta initiativ i dimensioneringsfrågan. Det måste finnas balans i gymnasieskolan i syfte att förhindra ungdomsarbetslöshet och kostsam extrautbildning, utbudet i lärarutbildningarna måste anpassas behovet av behöriga lärare.

7 Fler karriärtjänster och satsningar på lärarnas fortbildning Lärarna har nyligen fått möjlighet att göra karriär inom ramen för sitt yrke. Inrättandet av statsbidrag för förstelärare och lektorer är en mycket viktig reform, men den kommer att behöva byggas ut, både till antalet tjänster och till antalet möjliga karriärvägar. För att verkligen nå en kritisk massa av karriärlärare behöver minst var fjärde undervisande lärare någon typ av karriäruppdrag. Det innebär att befintlig reform behöver växa och att nya karriärsteg för lärare inrättas. Då staten ansvarar för lärarutbildning och skolans styrdokument är det också rimligt att staten garanterar lärarna och rektorerna kontinuerlig fortbildning. Detta skulle kunna ske genom ett för skolsektorn anpassat kompetenskonto. Det viktiga är att fortbildningen har akademisk förankring.

Lärarnas Riksförbund är det akademiska förbundet som enbart organiserar behöriga lärare och studie- och yrkesvägledare. Med snart 90 000 medlemmar är vi ett av de största förbunden inom Saco. Sveavägen 50 Box 3529 se-103 69 Stockholm Tel 08-613 27 00 lr@lr.se www.lr.se FORM: ERIK UPPENBERG FOTO: ISTOCK, ULRIKA ZWENGER, MICHAEL McLAIN 2014-11