Ragunda kommun står inför stora

Relevanta dokument
Strategi& effektiviseringsplan. för Ragunda kommun

Sammanställning av gruppernas redovisningar: Kaxås

Vision för Alvesta kommun

Framtid Ånge Strategi för utveckling i Ånge kommun

Förslag Framtid Ånge 2.0. Strategi för utveckling av Ånge kommun

Vision, mål och budget i korthet ViVVfdfdsa

Näringslivsstrategi för Strängnäs kommun

Hagforsstrategin den korta versionen

BUDGET 2019 DÄRFÖR MÅSTE KOMMUNEN GÅ MED PLUS

Sammanställning Medborgardialog Urshult 4/5-2015

ETT STARKARE SAMHÄLLE ETT TRYGGARE GNOSJÖ BUDGETRAMAR 2019 MED PLAN FÖR

Plan för Social hållbarhet

Preliminär budget 2015

Besöksnäringsstrategi

VALPROGRAM 2014 Ragundacentern

Politisk inriktning för Region Gävleborg

VI TAR ANSVAR! BUDGET 2019

Vision ARBETSMARKNADSPOLITISKT PROGRAM. Lycksele kommun. I Lycksele tar vi till vara och utvecklar medborgarnas kompetens och arbetsf ö rm å ga.

1(7) Digitaliseringsstrategi. Styrdokument

LUP för Motala kommun 2015 till 2018

Kurvorna pekar nedåt!

Varför en vision? Och det roliga arbetet börjar nu!

hur kan man jobba med attraktivt boende på landsbygden?

Mål och vision för Krokoms kommun

BOSTADSPOLITISK STRATEGI reviderad och antagen av Kommunfullmäktige

Verksamhetsplan Förslag från Socialdemokraterna

Må alla samlas. Vi hoppas att den ger dig en stunds inspirerande läsning.

Ortsutveckling Skebokvarn. Stormöte. 16 april Välkommen!

Budgetmotion 2019 för Ånge Kommun. Reviderad

Sammanfattning av undersökningarna genomförda 9-10 januari 2006 Bilden av Dalarna

Förslag till varumärkesplattform för platsvarumärket Trelleborg

Politiskt ledarskap. Landstingsstyrelsens ordförande Ulf Berg

VISION, VÄRDEGRUND OCH MÅL

Förslag till reviderad mål- och styrmodell för Danderyds kommun

Näringslivsstrategi Strömstads kommun

Arjeplogs framtid. - en uppmaning till gemensamma krafttag. Populärversion

Vi har en plan! Samråd 9 mars 6 maj Förslag till gemensam översiktsplan för Karlskoga och Degerfors kommuner

65 Digitaliseringsstrategi för Gagnefs kommun (KS/2019:73)

Framtidsbild KS Kommunfullmäktiges presidium

Digitaliseringsstrategi

Utvecklingsstrategi Vision 2025

Program Strategi Policy Riktlinje. Digitaliseringsstrategi

Näringslivsprogram Tillsammans mot nya jobb

Markanvändning, tillgänglighet och flerkärnig ortsstruktur. Strukturbild för Skåne

VISION och strategisk plan. grunden till varför vi gör det vi gör...

Arbetsmaterial Ks 1014/2012. Tillväxtrådet. Näringslivsprogram. Örebro kommun

till sammans utvecklar vi SLUS Vimmerby kommun SOCIAL LOKAL UTVECKLINGSSTRATEGI

EMMABODA I VÅRA HJÄRTAN EMMABODA KOMMUNS ÅRSREDOVISNING 2013 POPULÄRUTGÅVA

MILJÖPARTIET DE GRÖNAS BUDGETFÖRSLAG FÖR KATRINEHOLMS KOMMUN

Dina pengar. Fakta ur Munkedals kommuns Årsredovisning

Ihållande befolkningsminskning hur hanterar man det på bästa sätt?

Ale vision 2025 Lätt att leva

Ale vision 2025 Lätt att leva

En stad medarbetare. En vision.

Budget Tillsammans bygger vi ett ännu attraktivare Örnsköldsvik. Befolkningsstrukturen - en kommunal utmaning

Sammanfattning av kommunens ekonomi

Österåkers kommuns styrdokument

SL:s strategiska karta

Bakgrund. Definitioner

Faktorer som påverkar befolkningstillväxten av unga individer i olika kommuntyper

Strategiska planen

Vision Vision. Diarienummer: KS 2012/817 Dokumentansvarig: Håkan Hambeson Beredande politiskt organ: Demokratiberedningen

Företagsklimatet viktigt för ungas val av kommun. Johan Kreicbergs April 2009

Rapport: Organisationsutveckling för en starkare besöksnäring på Värmdö

Samhällsbyggnadsförvaltningen

Budgetdirektiv. Kungälvs kommun 2016 med utblick mot

Näringslivsstrategi , Västerviks kommun

Policy Modell för attraktiv skola i Piteå kommun

TILLVÄXTPROGRAM FÖR PITEÅ KOMMUNS

Kommunikationspolicy. Antagen av Kf 56/2015

Haninge kommuns internationella program

Socialdemokraterna i Mora

Den goda kommunen med invånare Antagen av kommunfullmäktige

Gamla mönster och nya utmaningar. Arbetsmarknad och livsvillkor för kvinnor och män i Jämtlands och Västernorrlands län

Strategisk inriktning

Strategi. Kulturstrategi

Service- och landsbygdsutvecklingsplan för Borgholms kommun

ÅRSREDOVISNING Kortversion KIL.SE

Antagen av KF , 145. Vision 2030

Vision 2020 är antagen av kommunfullmäktige den 18 oktober 2007 enligt nedan. 1.1 Varför behöver vi en vision och profilområden?

Åmåls kommuns Näringslivsprogram

Sammanfattning av kommunens ekonomi

Balanserade Styrkort. Västra Götalandsregionen,

Skellefteå - en framsynt tillväxtkommun, attraktiv att bo och verka i invånare, hälften i tätorten km 2 (=Skåne)

BEFOLKNING OCH SYSSELSÄTTNING I LAHOLMS KOMMUN

Framtidstro och orosmoln

Socialna mndens ma l- och inriktningsdokument

Inledning. Skattesats. Sverigedemokraterna Strängnäs ledord är PRIORITERINGAR & TRYGGHET!

Arbetsledardagar 1-2 oktober. Fördjupning bakgrundsfakta: Omvärldsanalys Befolkningsprognos Nyckeltal & Resultat

Höstbudgett 2018 S-MP-V

Moderaterna i Örnsköldsviks handlingsprogram

Vision, politisk inriktning, övergripande utvecklingsmål, övergripande kvalitetsområden och styrmodell för Falkenbergs kommun.

Konkretisering av de övergripande målen med tillhörande indikatorer

Möjligheternas Karlstad. jobb istället för ökade klyftor

Definitiv Budget Presentation i Kommunfullmäktige 24/

Regional tillväxt 2015

Kalmar läns regionala utvecklingsstrategi, RUS

ÅRE KROKOM ÖSTERSUND. Jämtlandsstråket - en del av det Mittnordiska stråket

INGEN UNG UTAN JOBB! Socialdemokraternas budgetförslag

VISION VÄSTRA GÖTALAND - DET GODA LIVET

Transkript:

INNEHÅLL 2 Inledning 3 Vision & mål 4 Analys av förutsättningar 5 Ekonomisk situatuion 6 Fördelning av resurser 7 Befolkningsutveckling 8 Vända trenden 9 Vårt fokusområde 10 Ökade intäkter 11 Effektivisering 12 Verksamheter i fokus 13 Inriktning & anpassning 14 Återstår att göra

En sak kan vi nog alla vara överens om. Vi vill fortsätta att leva ett gott liv i Ragunda kommun. Med kloka beslut och en tydlig strategi kan vi redan idag förändra våra förutsättningar och skapa en hållbar framtid imorgon. Utmaningen måste antas av oss alla; politiker, chefer och anställda. Ragunda kommun står inför stora framtida utmaningar och därför måste vi jobba strategiskt. Det handlar om vår överlevnad. Syftet med detta dokument är att politiker och tjänstemän tillsammans ska kunna driva kommunen framåt. Med en gemensam utgångspunkt, samma fokus och långsiktig planering kan vi bli framgångsrika och finna det där lilla extra som gör att vår kommun sticker ut på ett positivt sätt. Vi kommer här att presentera den politiska viljan när det gäller vision, övergripande mål, inriktning, gränsdragningar och fokusområden. Förhoppningen är att skapa bättre förutsättningar för en gemensam bild och för att verksamheterna ska känna tydlighet i hur kommunen ska drivas framåt. Det framåtsträvande arbete vi gör som rör vår utveckling är förankrat i vår vision och våra övergripande mål, och genom att välja ett fokusområde som kan utveckla kommunen och föra oss framåt, kan vi även hitta sätt att öka våra intäkter och effektivisera vårt arbete med att uppfylla målen. 2

VISION & MÅL Ragunda kommuns politiker har ett viktigt arbete att tillsammans med kommunens medarbetare och medborgare, företag och föreningar, lyfta kommunen och skapa ett attraktivt samhälle att leva, verka, bo och besöka. Därför har vi tagit fram en enkel och tydlig vision för de kommande åren. Vi har strävat efter att hitta en vision som alla ska kunna komma ihåg, alla ska kunna känna sig delaktiga i, men som samtidigt har en hög ambitionsnivå för kommunens framtida arbete. Ragunda kommuns vision 2011-2015 är därför: 100% Ragunda -Vi ger alltid 100% för Ragunda. Vi kan inte göra allt - men det vi gör ska vi göra till 100%. 3 Visionen bygger även på fyra ledord: Kreativitet, kompetens, kommunikation och kundservice. För att uppfylla visionen och skapa förutsättningar för kommunen att fortleva finns fyra övergripande 100%-mål: Företagande 100 nya jobb Befolkning 100 nya personer Turism 100 000 besökare 100% Service verksamheten ska ge rätt service till rätt person i rätt tid. Vad betyder den här visionen för dig? Hur kan du vara en del i att genomföra visionen? Hur kan du inspirera andra att vara med? Alla kan bidra med idéer, inspiration och goda exempel, och tillsammans kan vi nå våra utsatta mål.

ANALYS AV VÅRA FÖRUTSÄTTNINGAR För att få en bild av Ragunda kommun förutsättningar har ledningsgruppen tillsammans med politiker kartlagt våra styrkor, svagheter, möjligheter och hot. Analysen används som ett verktyg för att beskriva hur vi ska arbeta för att stärka styrkorna och möjligheterna, samt minska våra svagheter och hot. Styrkor Möjligheter Svagheter Hot Naturvärden Turism Infrastruktur Jantelag Trygghet Vindkraft Svågerpolitik Centralisering Närhet Tillgänglighet Natur Låg personalomsättning Stabilt IT Bredband Potentiell arbetskraft i arbetssökande Skogsnäring Personalomsättning pension Skogsenergi Paviljongen Samverkan kommuner, företag och arbetsförmedling Tydlig skolsatsning Brist på engagemang Utbo-ägande man säljer ej Uppköpt verksamhet Lite kultur Åldersstruktur Svårt för nya att bli delaktiga i gemenskapen Revir mellan byarna Stelbenthet Politiska beslut på nationell nivå Stadsperspektiv Medborgarna Kultur Folktapp Naturen Avstånd Infrastruktur Pendling Billiga fastigheter svårt att låna 4

RAGUNDA KOMMUNS EKONOMISKA SITUATION Vi har en ansträngd ekonomi, och så har vi haft det under många år. Delvis beror detta på befolkningsunderlaget som under de senaste decennierna ständigt minskat. Det innebär att vi fått minskade intäkter samtidigt som omkostnaderna för verksamheterna ständigt ökat. Vi har samma förutsättningar, möjligheter och svårigheter som många andra inlandskommuner står inför. I jämförande statistik sticker vi inte ut när det gäller kostnadsläget förutom inom vård- och omsorg. Vi tror inte att vi kommer att få mer statliga stöd, vilket innebär att det enda sätt vi kan skapa mer resurser till verksamheten är att få fler människor att bo kvar och fler att flytta hit. För att nå visionen måste vi öka intäktssidan. Vi måste ha en bra ledning och styrning och en strikt budgetdisciplin. Samtidigt som våra resurser 5 minskar upplever verksamheterna att kraven på service ökar. Detta gäller även de krav som ställs från statlig nivå. För att klara att möta kraven måste vi tydliggöra vad vi ska göra, men också vad vi inte ska göra. För att kunna göra det behövs tydlighet, struktur och långsiktig planering.

FÖRDELNING AV RESURSER De flesta av våra resurser går till vård och omsorg. Den näst största verksamheten är skolan. I dessa verksamheter är det personalkostnader som tar de flesta resurserna. De resurser som finns att fördela har varit i princip oförändrade de senaste åren och prognosen ser ut att förbli så eller minska. Detta beror på skatteintäkter (personer med mera som betalar skatt i kommunen) samt skattebidrag (statligt stöd i form av skatteutjämning och särskilda stimulansbidrag). Budget 2006-2011, medel till förfogande KS 300000 290000 280000 270000 260000 250000 240000 2006 2007 2008 2009 2010 2011 Budget Resursfördelning Verksamhet MILJ KS + Service (adm.) 29 Vård & omsorg + IFO 119 Barn & utb. 67 Gymnasiet 31 Tekniska + kök 31 Bom + öfn 4,5 Räddningstjänst 8 6

BEFOLKNINGSUTVECKLING Kommunen befolkningsutveckling har varit ständigt neråtgående. De senaste tio åren har vi tappat mer än 500 personer. In- och utflyttning jämnas oftast ut medan det avlider fler personer än det föds. En fjärdedel av våra invånare är över 65 år, vilket är mer än i Jämtland och riket generellt. Vi har en lägre andel i åldern 24-44 år än i Jämtland och riket, och det bor fler män än kvinnor i kommunen. Vi har även en generellt lägre utbildningsnivå i jämförelse med genomsnittet. Befolkningen har de senaste tio åren minskat i den norra delen av vårt land, trots en total befolkningsökning i Sverige. Utflyttning och befolkningsminskning i inlandet är en stark trend i hela landet, och i Jämtland finns det idag ingen kommun som ökar i befolkning. Eftersom en stor del av kommunens invånare börjar närma sig 65 år, så 7 kommer inom kort många att gå i pension. Samtidigt flyttar våra yngre invånare från kommunen. Detta kommer att innebär att vi snart har arbetskraftsbrist. Här kommer integrationen av nyanlända att ha stor betydelse för kommunens framtida möjlighet till arbetskraft. Förutom de kommunala angelägenheterna, som exempelvis skola och förskola, är service i form av sjukvård, post, bensinstation och affär viktiga för att bibehålla attraktionskraften och möjligheter för människor att bo och verka i bygden.

TILLSAMMANS KAN VI VÄNDA TRENDEN Utifrån de förutsättningar som finns är det ett sätt vi kan vända den trend som nu finns. Det är att skapa förutsättningar för människor att bo här, att stanna kvar och flytta hit. Det är också en förutsättning för att vi ska kunna fortsätta med kommunal verksamhet. Vi är till för de som bor i kommunen. Vi måste agera nu och därför kommer fokus för kommunstyrelsen under 2012-2014 att ligga på hur vi kan öka befolkningen, arbetsmarknaden och turismen. För att lyckas måste alla i vår kommun börja jobba för dessa frågor, och vi måste börja internt. Det har varit viktigt att komma igång med det interna arbetet inom kommunen först för att ha trovärdighet i arbetet gentemot externa aktörer. Vi ska skapa ett kreativt klimat där man vågar prata, diskutera och engagera medarbetarna. Det är dem som är våra ambassadörer och kan ge den korrekta bilden av Ragunda. Uppföljning Mätbara mål 8

VÅRT FOKUSOMRÅDE De övriga kommunerna i länet är olika delar duktiga på att ha ett eget fokusområde. Åre har under en längre tid fokuserat på alpint, vilket gjort dem till en tillväxtkommun. I Östersund ligger fokus på vinterstaden och det har gett dem framgång. För att Ragunda ska lyckas uppnå våra mål måste vi välja vårt eget fokusområde som vi vågar satsa på. Något som vi gemensamt kan samlas kring och samtidigt drar igång energin i byarna. Utmaningen ligger i att få föreningar och företag att dra åt samma håll. Idag är Ragunda kända ett flertal saker, nämligen: Döda fallet Thailändska paviljongen Vattenkraft Hög skatt/dålig ekonomi Rodelbanan Gäddfiske Vacker natur Vildhussen Allt för byn 9 Den minsta gemensamma nämnaren för dessa (med undantag av vissa) är kultur. Kulturen kan inte ensam skapa inflyttning eller ökad företagsamhet, men det kan bidra till båda. Det kan skapa en ökad attraktivitet för kommunen att leva och bo i. Detta är viktigt för att få människor att stanna kvar, öka inflyttningen och attrahera näringslivsetableringar. Kulturaktiviteter kan skapa möjligheter för samarbete mellan det offentliga, det ideella och näringslivet. Där kan alla få en plats och roll för att gemensamt jobba för en positiv utveckling i området. Lyckas vi kan detta bli en motkraft gentemot urbaniseringen. Idag flyttar inte människor till en plats bara för ett arbete utan även faktorer som fritid och livskvalitet spelar stor roll. Där måste vi kunna vara med och konkurrera. För att lyckas måste vi även sammankoppla vårt fokusområde med övriga målsättningar inom kommunen (se illustration på nästa sida).

Företagande 100 nya jobb 100% service Befolkning 100 nya personer Turism 100 000 besökare ÖKADE INTÄKTER I strategin ingår att hitta sätt att öka intäkterna. Det finns olika sätt att göra detta: ökade skatteintäkter, ökade skatter, ökad inkomst (hos skattebetalarna), ökad omsättning bland företag, och ökad andel som arbetar. Förutom befolkningsunderlag har kommunen möjligheter att ta ut avgifter. Vi i Ragunda kommun har medvetet haft låga avgifter men hög skatt. I och med ny lagstiftning, ansträngd ekonomi med mera, bör vi se över de avgifter vi har så vi ligger på en rimlig nivå. Förutom detta kan vi fortsätta hitta finansiering i projektform och övrig extern finansiering. 10

EFFEKTIVISERING Varje år kommer målen att revideras i samband med budgetprocessen för att verksamheterna ska veta vilka frågor som prioriteras och vad man gör. För politikernas del blir detta ett verktyg att styra vad som är viktigast just nu och vart pengarna ska läggas. För att detta ska fungera måste rollfördelningen vara tydlig. Detta innebär i korta drag att politikerna beslutar VAD som ska göras, och verksamheterna beslutar HUR det ska göras. Politikerna ger resurser till det man vill ska genomföras och följer sedan upp resultatet. Det krävs även tydlighet i uppdragen till tjänstemännen för att politikerna ska få bättre underlag för beslut. Detta är enkelt i teorin, men svårare att genomföra i praktiken. Vi är dock överens om att vi måste försöka hitta balansen, rollerna och att genom reflektion och insikt skapa detta styrsystem. För att skapa tydligare organisation och rollfördelning kommer politikerna att föreslå en ny politisk organisation som ska gälla 2012-2014. I och med det ska en ny delegationsordning skapas så att det blir ännu tydligare med ansvarfördelningen. Politiker VAD - långsiktiga beslut om vad som skall göras. VAR - lokalisering, avveckling av verksamheter. BUDGET - ram fördelas mellan verksamheter. SÄLLAN - möten månadsvis. Tjänstemän HUR - vem som genomför och hur det praktiskt genomförs (inom angiven budget). OFTA/ALLTID - beslut sker kontinuerligt. 11

VERKSAMHETER I FOKUS För att bli effektivare måste vi fokusera på några områden i taget för att det ska ge resultat. Det innebär inte att övriga verksamheter stannar av utan de pågår som planerat. Så här ser fokuset ut under de kommande åren: Påbörjade Gymnasieskola Räddningstjänst Fastigheter Förskoleverksamhet i Bispgården Ny politisk organisation Verksamheter i fokus 2011-2015 Kundservice- och serviceorganisationen Vård- och omsorg Teknisk verksamhet Vård och omsorg Vår största kärnverksamhet med mest pengar och jämförbart dyrare än andra verksamheter: Äldreboende, ny- och ombyggnation Köksverksamheten Styrning och ledning i verksamheten Biståndsbedömning Insatser för att minska sjuktalen och öka andelen friska Teknisk verksamhet På grund av stora förändringar under senaste decennierna anpassning. Fastighetsförsäljning Energibesparande åtgärder Organisation Prioriteringar Övergripande fokus för alla verksamheter För att komma till rätta med vissa av våra problemområden ska vi fokusera på några områden under denna mandatperiod: Genomföra vision och mål Chefs- och ledarinsatser Framtida rekrytering Sjuktalen minska till 4% Samverkan med andra verksamheter och organisationer. 12

INRIKTNING OCH ANPASSNING För att skapa en effektiv organisation måste vi rita om den mentala kartan i kommunen. Om vi istället ritar två rektanglar i kommunen med Stadsberget som en mitt blir dessa två rektanglar ungefär lika stora till ytan. Inom rektanglarna ska vi se över vår samverkan och lokalisering. Vi ska inom alla verksamheter främja samarbete tillsammans med samverkan med andra privata aktörer då det är motiverat. Kommunens ambition är att inte höja kommunalskatten, och därför måste alla verksamheter hålla budget. Vi ska även se till att endast äga fastigheter där vi bedriver verksamhet eller har full täckning för kostnaderna. De investeringar som görs i lokaler ska kunna helt eller delvis finansieras genom personalsamordning. Vi måste förbereda oss på att vi är på väg mot mindre än 5000 invånare, men om trenden skulle vända har inga problem att anpassa oss till 7000. 13 I ett försök att vara attraktiv för barnfamiljer, ska våra stöd och bidrag vara riktade mot lokala satsningar och barn och unga. Västra Ragunda Stugun Hammarstrand Bispgården Östra Ragunda

ÅTERSTÅR ATT GÖRA o Fastställa mål. o Revidering och översyn av mål. o Budget 2012-2015. o Fastställa politisk organisation. o Översyn av organisation och verksamheter. o Delegation. o Delmål. o Långsiktig plan mot det värsta/bästa scenariot. o Hållbara investeringar bör ske nu som siktar mot 10 års scenariot. o Strategi för 100% - befolkning, företag, turism. o Kulturstrategi. o Kommunikationsplan. o Ny mental karta, Väster och Öster. o Implementera. o Stå fast vid fattade beslut för att skapa trygghet. o Verksamhetscheferna för ut information, genomför och förankrar. 14

Kontakt Om du har några frågor är du välkommen att kontakta kommunstyrelsen via kommunens växel, 0696-68 20 00 eller e-posta; Kommunalråd terese.bengard@ragunda.se Oppositionsråd mikael.vestin@ragunda.se Kommunstyrelsen 2011-11-30