Om låg-affektivt bemötande som metod vid problemskapande beteende



Relevanta dokument
Hantering av problemskapande beteende

Hantering av problemskapande beteende

Hantering av problemskapande beteende

Problemskapande beteende

Hantering av problemskapande beteende - om bemötande och förhållningssätt

Hantering av problemskapande beteende

Bemötande och hantering av konflikter. - ett låg-affektivt perspektiv Bo Hejlskov Elvén Leg. psykolog

Bemötande som metod i en etisk styrd pedagogik

Hantering av problemskapande beteende

Hantering av problemskapande beteende

Fostran av annorlunda barn

Problemskapande beteende

Hantering av problemskapande beteende

Strategier i vardagen

Konflikter Hur undvika och bemöta konflikter? Lösningar Den som vinner förlorar. Från motstånd till medstånd

Hantering av problemskapande beteende

Hantering av problemskapande beteende. - ett låg-affektivt perspektiv Bo Hejlskov Elvén Leg. psykolog

Låg-affektivt bemötande

Problemskapande beteende

Hantering av problemskapande beteenden

Hantering av problemskapande beteende

Beteendeproblem i äldrevården

Hantering av problemskapande beteende

Beteendeproblem i förskolan

Neuropsykiatriska och psykiatriska åkommor från samhälle till individ.

Syftet med en personlig handlingsplan

VÄRDERINGSÖVNINGAR. Vad är Svenskt?

Lågaffektivt bemötande i äldrevården

Utvärdering APL frågor till praktikant

Sammanfattning på lättläst svenska

MENTALISERINGSBASERAD TERAPI

Beteendeproblem i skolan

Några frågor om dina känslor nu och tidigare

Hantering av problemskapande beteende

Lågaffektivt bemötande

Boll-lek om normer. Nyckelord: likabehandling, hbt, normer/stereotyper, skolmiljö. Innehåll

DEMOKRATI 3 DEMOKRATINS VILLKOR

4-3 Vinklar Namn: Inledning. Vad är en vinkel?

Välkommen till en föreläsning om problemskapande beteende. - starka reaktioner och utbrott

Repetitivt arbete ska minska

Begreppet delaktighet inom rättspsykiatrisk vård

Motiverande Samtal MI introduktion

Etik och bemötande. Konventionen. Løgstrup: Det etiska kravet

Statsbidrag för läxhjälp till huvudmän 2016

Hälso- och sjukvårdslagen

Sektionen för Beteendemedicinsk smärtbehandling

P-02/03 säsongen 2016

Socialstyrelsens författningssamling

Beteendeproblem i skolan och förskolan

Barn berättar om relationer

Uppsala. UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN

Enkätresultat för elever i år 2 i Nösnäsgymnasiet 2 i Stenungsund våren 2014

UPPGIFT: SKRIV EN DEBATTARTIKEL

Klicka här för att ändra format

Enkätresultat för elever i år 2 i Mega Musik gymnasium hösten Antal elever: 47 Antal svarande: 46 Svarsfrekvens: 98% Klasser: MM13

Enkätresultat för elever i år 2 i Praktiska Skövde i Praktiska Sverige AB hösten 2014

Fostran av annorlunda barn. Varför? Utgångspunkt. Utgångspunkt. Barn, som kan uppföra sig, gör det

Gemensam problemlösning. Per Berggren och Maria Lindroth

FINLAND I EUROPA 2008

KUPOL en studie om skolmiljöns betydelse för ungdomars hälsa ENKÄT TILL ELEVER I ÅRSKURS 9

En skola fri från mobbning och kränkningar

Gruppenkät. Lycka till! Kommun: Stadsdel: (Gäller endast Göteborg)

Kampanj kommer från det franska ordet campagne och innebär att man under en tidsbegränsad period bedriver en viss verksamhet.

VÅLD HOT OCH. inom omsorg och skola

Tränarguide del 1. Mattelek.

Formativ bedömning - en möjlighet till professionellt lärande och en mer likvärdig utbildning?

Lathund, procent med bråk, åk 8

Erfarenheter från ett pilotprojekt med barn i åldrarna 1 5 år och deras lärare

Arbetsplan Jämjö skolområde

Vet du vilka rättigheter du har?

Kvalitetsredovisning pedagogisk omsorg, Månkarbo Tierps kommun. Verksamhetsåret

Upplägg och genomförande - kurs D

Enkätresultat för elever i åk 9 i Borås Kristna Skola i Borås hösten Antal elever: 20 Antal svarande: 19 Svarsfrekvens: 95% Klasser: Klass 9

Vad är det att vara en bra brandman? Vad kan man då?

När jag har arbetat klart med det här området ska jag:

Plan mot kränkande behandling och diskriminering / Likabehandlingsplan

Individuellt Mjukvaruutvecklingsprojekt

Elevinflytande i planeringen av undervisningen. BFL-piloter Mats Burström

Läroplanen i Gy Ett arbete för att öka förståelsen av det som står i läroplanen och hur det ska tolkas i klassrumsarbetet

Ansvar. Problemskapande beteende. Hantering av problemskapande beteende vid autismtillstånd. Bo Hejlskov Jørgensen, leg. psykolog

Hantering av problemskapande beteende

En stärkt yrkeshögskola ett lyft för kunskap (Ds 2015:41)

Förskolan Vårskogen, Svaleboskogen 7. Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2014/15 Förskolan Björnen Lilla Björn

Boken om Teknik. Boken om Teknik är en grundbok i Teknik för åk 4 6.

Systematiskt kvalitetsarbete

Kvalitetsrapport Så här går det

Beslut för Föreningen Fogdaröd Omsorg, Vård & Utbildning Utan Personligt ansvar

Affärsplan/Projektplan

Anna Kinberg Batra Inledningsanförande 15 oktober 2015

Hälsoprojektet på Södermalm

MR 5 FRÅN FÖRBUD TILL RÄTTIGHET WORKSHOP I KLASSRUMMET TEMA: MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER (MR)

Varför är det så viktigt hur vi bedömer?! Christian Lundahl!

Brevutskick till väntande patienter

När du som vårdpersonal vill ta del av information som finns hos en annan vårdgivare krävs det att:

Systematiskt kvalitetsarbete

Bortom fagert tal om bristande tillgänglighet som diskriminering

Uppdrag: Huset. Fundera på: Vilka delar i ditt hus samverkar för att elen ska fungera?

Barns lagliga rättigheter till information, råd, stöd och skydd. Pär Ödman Förbundsjurist Sveriges Kommuner och Landsting

Hur du presenterar och marknadsför dig under själva intervjun är avgörande för att du ska bli en intressant kandidat.

Transkript:

Bo Hejlskov Elvén: Problemskapande beteende vid utvecklingsmässiga funktionshinder. Studentlitteratur 2009. Om låg-affektivt bemötande som metod vid problemskapande beteende - förhållningssätt och metod Bo Hejlskov Elvén Leg. psykolog

Etiska kontrakt Filosoferna Hobbes och Rawls menade att samhället bygger på etiska kontrakt - Om du uppför dig uppför jag mig. - Uppför du dig inte förlorar jag all respekt för dina rättigheter

Martha Nussbaum Nussbaum ser ett problem i att samhället inte lyckas behandla vissa grupper likvärdigt i förhållande till etiska kontrakt - Utlänningar - Människor med funktionsnedsättningar Martha C. Nussbaum 2006: Frontiers of Justice. Harvard University Press

Martha Nussbaum Vård och stöd handlar i viss mån om att ta bort rättigheten till självbestämmande - Strukturen i vardagen - Hygien - Mat och vikt - Vem jag vill vara Nussbaum menar att vi bör ha väldigt bra argument för att göra det

Han där Hejlskov Man kan argumentera att problemet även är ett annat - Vård och stöd innebär en minskning av rättigheter - Därmed upphör etiska kontrakt att gälla - Om jag inte har samma rättigheter som andra behöver jag inte uppföra mig

Bemötande Problembeteende handlar ofta om problemets och lösningens växelspel - Jag har ett problem som jag löser - Min lösning blir ofta ett problem for den andra, som han löser - På ett sätt som blir ett problem för mig, som jag löser... Man kan enbart lösa denna sortens konflikter genom att hitta en lösning som inte är ett problem för den andra

Bemötande Vi vill helst lära personer med autism att använda sig av lösningar som inte är ett problem för oss Det är nog den dummaste tanke vi kan ha - Vem har alla resurserna? - Får en av oss till och med betalt? Det er mer logiskt att vi hittar lösningar som inte är ett problem för den andra Då slippar vi maktlösheten det innebär att uppleva att man inte har kontroll

Kontrollprincipen Man måste ha kontroll över sig själv, om man ska kunna lämna över lite kontroll till andra

Kontrollprincipen Att förlora självkontrollen är läskigt Då blir det - Slag - Sparkar - Bett - Skadegörelse - Våldsam självskada Farligt!

Kontrollprincipen Därför försöker man lösa det problemet genom att - Att bestämma vad den andra ska göra - Att vägra - Att ljuga - Att gå två steg baklänges eller springa bort - Spottande, enstaka slag eller skrik - Glåpord eller hot - Att bita sig i handen eller skära sig i armen Icke-farligt

Affektreglering Affektintensitet Affektutlösare Kaos Ingen kontroll Självkontroll Tid

Affektreglering Ingen kontroll Självkontroll Affektintensitet Affektutlösare Tid

Affektreglering Affektintensitet Affektutlösare Kaos Ingen kontroll Självkontroll Tid

Affektreglering Affektintensitet Affektutlösare Kaos Ingen kontroll Självkontroll Tid

Kontrollprincipen Därför måste allt vårt arbete ha som mål att brukaren har kontrollen över sig själv Och vårt mål i varje svår situation måste vara att brukaren snabbast möjligt uppnår självkontroll igen Och vi måste använda oss av metoder som gör det lätt för brukaren att lämna över kontroll till oss

Metod -Kravanpassning -Låg-affektivt bemötande

Krav Minst 70 % av konflikterna mellan personal/föräldrar och personer med autism föregås av ett krav Vi måste dock ställa krav - Vi måste kompensera for den andras bristande förmåga att veta vad som är bra för henne - Vi ställer därför krav som ska - Få vardagen att fungera - hygien etc - Utveckla - Skapa inlärning - Men även krav har en etik

Kravanpassning Alla har rätt att säga nej!

Lagen Regeringsformen: Varje medborgare är grundlagskyddad mot frihetsberövningar och andra frihetsinskränkningar Frihetsinskränkningar eller tvång får inte företas, dessa handlingar är straffbelagda enligt brottsbalken

Lagen Skollagen: Skolplikten innebär att eleven måste gå till skolan och delta i undervisningen Men skollagen säger inte att eleven ska göra som läraren säger!

Kravanpassning Alla har rätt att säga nej! Uppgiften är att ställa kravet på ett sätt som innebär att personen med autism säger ja

Levinas etik Levinas etik är utvecklad för sjukvården Han är intresserad av valet att ta emot behandling eller låta bli vid livshotande sjukdomar

Levinas etik Levinas menar att sjukvårdens uppgift där är att informera så att patienten vet vad ett val av behandling innebär - I vårt arbete är hans etik inte tillräcklig - Personen med autism behöver mer än information - Hon behöver begriplighet kring hela situationen - Som inte enbart är att förstå, men mycket större

Kravanpassning Alla har rätt att säga nej! Uppgiften är att ställa kravet på ett sätt som innebär att personen med autism säger ja - En begriplig struktur - Geografisk - Regler - Tidsmässig - Tidsmässiga strukturer kompenserar för att personen med autism inte vet vad som kan hända

Han där Hejlskov Att försöka skapa bred begriplighet, ex för varför jag går i skolan, är svårt Det räcker ibland att begripa i situationen

Kravanpassning Därför måste vi ibland öka begripligheten i situationen specifikt genom - Sokratiskt förhållningssätt - Delaktighet - Vi-upplevelser - Val - Att leda vidare - Förberedelse, tid - Att bli färdig - Att bli redo - Snooze-metoden - Mutor och motiverande handlingar

Metod -Kravanpassning -Låg-affektivt bemötande

Affekt Det finns ett antal grundläggande affekter, som fungerar från vi är små: - Glädje - Överraskning - Ilska - Ångest - Fruktan - Ledsnad - Skam - Leda - Avsmak/avsky Havnesköld & Mothander: Utvecklingspsykologi. Liber 1995

Affektsmitta Affekt smittar - vi känner av varandras affekter Det gör vi genom såkallade spegelcellsfunktioner Vi speglar varandras muskelspänningar

Affektsmitta Alla barn är födda med förmågan till affektsmitta Det är det första ledet i empatiutvecklingen Barn med autism har svårigheter med den fortsatta empatiutvecklingen Man utvecklar inte förmågan att särskilja egna och andras affekter lika bra som andra

Affektreglering Affektintensitet Kaos Ingen kontroll Självkontroll Tid

Låg-affektivt bemötande Dämpa känslouttrycken Avleda om möjligt - Humor - Personalbyte - Tänka på annat Undvik förlängd ögonkontakt vid kravsättning eller konflikt

Låg-affektivt bemötande Respektera det personliga utrymmet - Varje gång någon går två steg bort från dig ska du gå två steg baklänges - Gå baklänges vid kravsättning - Placera dig inte mitt emot personer med autism

Låg-affektivt bemötande Den andra Du

Du Låg-affektivt bemötande Den andra

Låg-affektivt bemötande Sätt dig när den andra blir orolig Undvik att markera dig fysiskt Låtsas du är på väg hem från stan en mörk lördagskväll! Undvik att smittas av den andras oro Se till att smitta den andra med ditt lugn

Affektreglering Affektintensitet Affektutlösare Kaos Ingen kontroll Självkontroll Tid

Låg-affektivt bemötande - vid kaos Vänta - ofta räcker det Få ut andra så det blir utrymme och lugn Undvik beröring med spända muskler - Slappna av om någon tar tag i dig Andrew McDonnel: Managing Aggressive Behaviour in Care Settings. Wiley 2010

Låg-affektivt bemötande - vid kaos Och i nödsituationer, där du måste ta tag i någon - Använd rörelse, inte fastlåsning som ökar adrenalinet - Släpp aktivt efter några sekunder - Se till att undvika smärta, det ökar stressen Andrew McDonnel: Managing Aggressive behaviour in care settings. Wiley 2010

Principer Människor som kan uppföra sig gör det Du har ansvaret för personens med autisms beteende och reaktioner Pedagogik, vård och omsorg måste ha som mål att varje person har kontrollen över sig själv Kravanpassa - man får faktiskt säga nej, så få ett ja Skapa lugn - avstånd, titta bort, sidan till, ingen muskelspänning Och använd Matthews lag - alla pedagogiska nederlag kräver en handlingsplan www.hejlskov.se