Bo Hejlskov Elvén: Problemskapande beteende vid utvecklingsmässiga funktionshinder. Studentlitteratur 2009. Om låg-affektivt bemötande som metod vid problemskapande beteende - förhållningssätt och metod Bo Hejlskov Elvén Leg. psykolog
Etiska kontrakt Filosoferna Hobbes och Rawls menade att samhället bygger på etiska kontrakt - Om du uppför dig uppför jag mig. - Uppför du dig inte förlorar jag all respekt för dina rättigheter
Martha Nussbaum Nussbaum ser ett problem i att samhället inte lyckas behandla vissa grupper likvärdigt i förhållande till etiska kontrakt - Utlänningar - Människor med funktionsnedsättningar Martha C. Nussbaum 2006: Frontiers of Justice. Harvard University Press
Martha Nussbaum Vård och stöd handlar i viss mån om att ta bort rättigheten till självbestämmande - Strukturen i vardagen - Hygien - Mat och vikt - Vem jag vill vara Nussbaum menar att vi bör ha väldigt bra argument för att göra det
Han där Hejlskov Man kan argumentera att problemet även är ett annat - Vård och stöd innebär en minskning av rättigheter - Därmed upphör etiska kontrakt att gälla - Om jag inte har samma rättigheter som andra behöver jag inte uppföra mig
Bemötande Problembeteende handlar ofta om problemets och lösningens växelspel - Jag har ett problem som jag löser - Min lösning blir ofta ett problem for den andra, som han löser - På ett sätt som blir ett problem för mig, som jag löser... Man kan enbart lösa denna sortens konflikter genom att hitta en lösning som inte är ett problem för den andra
Bemötande Vi vill helst lära personer med autism att använda sig av lösningar som inte är ett problem för oss Det är nog den dummaste tanke vi kan ha - Vem har alla resurserna? - Får en av oss till och med betalt? Det er mer logiskt att vi hittar lösningar som inte är ett problem för den andra Då slippar vi maktlösheten det innebär att uppleva att man inte har kontroll
Kontrollprincipen Man måste ha kontroll över sig själv, om man ska kunna lämna över lite kontroll till andra
Kontrollprincipen Att förlora självkontrollen är läskigt Då blir det - Slag - Sparkar - Bett - Skadegörelse - Våldsam självskada Farligt!
Kontrollprincipen Därför försöker man lösa det problemet genom att - Att bestämma vad den andra ska göra - Att vägra - Att ljuga - Att gå två steg baklänges eller springa bort - Spottande, enstaka slag eller skrik - Glåpord eller hot - Att bita sig i handen eller skära sig i armen Icke-farligt
Affektreglering Affektintensitet Affektutlösare Kaos Ingen kontroll Självkontroll Tid
Affektreglering Ingen kontroll Självkontroll Affektintensitet Affektutlösare Tid
Affektreglering Affektintensitet Affektutlösare Kaos Ingen kontroll Självkontroll Tid
Affektreglering Affektintensitet Affektutlösare Kaos Ingen kontroll Självkontroll Tid
Kontrollprincipen Därför måste allt vårt arbete ha som mål att brukaren har kontrollen över sig själv Och vårt mål i varje svår situation måste vara att brukaren snabbast möjligt uppnår självkontroll igen Och vi måste använda oss av metoder som gör det lätt för brukaren att lämna över kontroll till oss
Metod -Kravanpassning -Låg-affektivt bemötande
Krav Minst 70 % av konflikterna mellan personal/föräldrar och personer med autism föregås av ett krav Vi måste dock ställa krav - Vi måste kompensera for den andras bristande förmåga att veta vad som är bra för henne - Vi ställer därför krav som ska - Få vardagen att fungera - hygien etc - Utveckla - Skapa inlärning - Men även krav har en etik
Kravanpassning Alla har rätt att säga nej!
Lagen Regeringsformen: Varje medborgare är grundlagskyddad mot frihetsberövningar och andra frihetsinskränkningar Frihetsinskränkningar eller tvång får inte företas, dessa handlingar är straffbelagda enligt brottsbalken
Lagen Skollagen: Skolplikten innebär att eleven måste gå till skolan och delta i undervisningen Men skollagen säger inte att eleven ska göra som läraren säger!
Kravanpassning Alla har rätt att säga nej! Uppgiften är att ställa kravet på ett sätt som innebär att personen med autism säger ja
Levinas etik Levinas etik är utvecklad för sjukvården Han är intresserad av valet att ta emot behandling eller låta bli vid livshotande sjukdomar
Levinas etik Levinas menar att sjukvårdens uppgift där är att informera så att patienten vet vad ett val av behandling innebär - I vårt arbete är hans etik inte tillräcklig - Personen med autism behöver mer än information - Hon behöver begriplighet kring hela situationen - Som inte enbart är att förstå, men mycket större
Kravanpassning Alla har rätt att säga nej! Uppgiften är att ställa kravet på ett sätt som innebär att personen med autism säger ja - En begriplig struktur - Geografisk - Regler - Tidsmässig - Tidsmässiga strukturer kompenserar för att personen med autism inte vet vad som kan hända
Han där Hejlskov Att försöka skapa bred begriplighet, ex för varför jag går i skolan, är svårt Det räcker ibland att begripa i situationen
Kravanpassning Därför måste vi ibland öka begripligheten i situationen specifikt genom - Sokratiskt förhållningssätt - Delaktighet - Vi-upplevelser - Val - Att leda vidare - Förberedelse, tid - Att bli färdig - Att bli redo - Snooze-metoden - Mutor och motiverande handlingar
Metod -Kravanpassning -Låg-affektivt bemötande
Affekt Det finns ett antal grundläggande affekter, som fungerar från vi är små: - Glädje - Överraskning - Ilska - Ångest - Fruktan - Ledsnad - Skam - Leda - Avsmak/avsky Havnesköld & Mothander: Utvecklingspsykologi. Liber 1995
Affektsmitta Affekt smittar - vi känner av varandras affekter Det gör vi genom såkallade spegelcellsfunktioner Vi speglar varandras muskelspänningar
Affektsmitta Alla barn är födda med förmågan till affektsmitta Det är det första ledet i empatiutvecklingen Barn med autism har svårigheter med den fortsatta empatiutvecklingen Man utvecklar inte förmågan att särskilja egna och andras affekter lika bra som andra
Affektreglering Affektintensitet Kaos Ingen kontroll Självkontroll Tid
Låg-affektivt bemötande Dämpa känslouttrycken Avleda om möjligt - Humor - Personalbyte - Tänka på annat Undvik förlängd ögonkontakt vid kravsättning eller konflikt
Låg-affektivt bemötande Respektera det personliga utrymmet - Varje gång någon går två steg bort från dig ska du gå två steg baklänges - Gå baklänges vid kravsättning - Placera dig inte mitt emot personer med autism
Låg-affektivt bemötande Den andra Du
Du Låg-affektivt bemötande Den andra
Låg-affektivt bemötande Sätt dig när den andra blir orolig Undvik att markera dig fysiskt Låtsas du är på väg hem från stan en mörk lördagskväll! Undvik att smittas av den andras oro Se till att smitta den andra med ditt lugn
Affektreglering Affektintensitet Affektutlösare Kaos Ingen kontroll Självkontroll Tid
Låg-affektivt bemötande - vid kaos Vänta - ofta räcker det Få ut andra så det blir utrymme och lugn Undvik beröring med spända muskler - Slappna av om någon tar tag i dig Andrew McDonnel: Managing Aggressive Behaviour in Care Settings. Wiley 2010
Låg-affektivt bemötande - vid kaos Och i nödsituationer, där du måste ta tag i någon - Använd rörelse, inte fastlåsning som ökar adrenalinet - Släpp aktivt efter några sekunder - Se till att undvika smärta, det ökar stressen Andrew McDonnel: Managing Aggressive behaviour in care settings. Wiley 2010
Principer Människor som kan uppföra sig gör det Du har ansvaret för personens med autisms beteende och reaktioner Pedagogik, vård och omsorg måste ha som mål att varje person har kontrollen över sig själv Kravanpassa - man får faktiskt säga nej, så få ett ja Skapa lugn - avstånd, titta bort, sidan till, ingen muskelspänning Och använd Matthews lag - alla pedagogiska nederlag kräver en handlingsplan www.hejlskov.se