sfi Svenska för invandrare, kurs D Uppföljning av nationellt sfi-prov 21

sfi Svenska för invandrare, kurs D Uppföljning av nationellt sfi-prov 21 Grazyna Bartholdson, Sofia Engman och Ingrid Skeppstedt Centrum för tvåspråkighetsforskning Stockholms universitet Skolverket 2007

1. INNEHÅLL OCH UPPLÄGG... 4 1.1 Inledning... 4 1.2 Utgångspunkt vid provkonstruktionen... 4 1.3 Provets delar och teman...4 1.4 Provets receptiva delar... 5 1.4.1 Häfte A och C... 5 1.4.2 Häfte B... 6 1.5 Provets produktiva delar...7 1.5.1 Skriftlig produktion... 7 1.5.2 Muntlig produktion... 8 2. SAMTAL PÅ GÅNG... 8 3. INSÄNT MATERIAL... 8 3.1 Beställda prov... 8 3.2 Inskickat material... 9 4. RESULTAT... 9 4.1 Kort om testtagarna i urvalet... 9 4.2 Resultat för provets receptiva delar... 11 4.2.1 Häfte A, B och C... 11 4.3 Resultat för provets produktiva delar... 12 4.3.1 Häfte D... 12 4.3.2 Häfte E... 13 4.3.3 Resultat på hela provet... 14 4.3.4 Jämförelse resultat utbildningsgrupp... 15 4.3.5 Resultat på hela provet utifrån kön och språkgrupp... 16 5. ÅSIKTER OM PROVET... 18 5.1 Provets receptiva delar: Häfte A, B och C... 18 5.3 Provets produktiva delar: Häfte D... 18 5.4 Provets produktiva delar: Häfte E... 18 5.5 Övergripande frågor i enkäten... 19 5.6 Samtal på gång... 19 6. SAMMANFATTNING... 19 2

REFERENSER... 21 3

1. Innehåll och upplägg 1.1 Inledning Sfi-prov 21 började distribueras till sfi-anordnarna i november 2006 och användes sedan åtminstone fram till april 2007 då prov 22 blev tillgängligt för beställning. Prov 21, som inte är bundet till en viss tidsperiod utan kan användas närhelst behov föreligger, är sekretessbelagt i tre år (sekretesslagen 4 kap. 3 ) d.v.s. fram t.o.m. 31 december 2009. Syftet med rapporten är att ge en återrapportering till de sfi-enheter som använt provet, provkonstruktören och Skolverket, samt att, så långt det är möjligt med hänvisning till sekretessbestämmelser, föra ett resonemang kring provet. I rapporten beskrivs provets uppläggning, de uppgiftstyper som finns representerade och de nyheter som införts i prov 21. De insända provresultaten kommenteras och jämförs med tidigare provversioner och lärarnas reaktioner finns redovisade i form av en sammanställning. 1.2 Utgångspunkt vid provkonstruktionen Utgångspunkt för provkonstruktionen är de styrdokument som vid provets genomförande reglerade sfi-undervisningen 1. Sfi-provets syfte är att utgöra ett stöd för lärare vid bedömning och betygsättning. Provresultatet ska tillsammans med andra belägg för den studerandes prestationer som dokumenterats under kursens gång fungera som underlag för betygsättning. Av de fyra mål som kursplanen för kurs D ställer upp är det huvudsakligen förmågan att kunna kommunicera muntligt och skriftligt i olika situationer i vardags-, samhälls- och arbetsliv (SKOLFS 2002:19) som prövas genom provet. Till grund för provkonstruktionen ligger en syn på språk som meningsskapande verktyg som används på ett varierande sätt i enlighet med krav och förutsättningar i olika sociala sammanhang och situationer. Intentionen är att provuppgifterna ska vara så naturliga som möjligt, d.v.s. att de är utformade så att de ska likna uppgifter som var och en kan ställas inför i sitt dagliga liv, som t.ex. att delta i både informella och formella samtal, att läsa annonser för att söka efter viss information eller att skriva ett brev eller ett meddelande till någon. En utförlig beskrivning av den modell för språkbehärskning som ligger till grund för provkonstruktionen finns i provets lärarhandledning (s. 5 13). 1.3 Provets delar och teman Provet består av fem häften: Häfte A Tema: Ekonomi. Läsförståelse, ordkunskap och samhällsorientering. Häfte B Hörförståelse, ordkunskap och samhällsorientering. 1 Förordning om kursplan för svenskundervisning för invandrare 1994:895, Kursplan i svenskundervisning för invandrare SKOLFS 2002:19 och Skolverkets föreskrifter om betygskriterier för betyget Godkänd SKOLFS 2004:10. En ny förordning om kursplan för svenskundervisning för invandrare 2006:28 utkom från trycket 15 december 2006 och började gälla från 07 01 01. 4

Häfte C Tema: Kommunikation i vardagen. Läsförståelse, ordkunskap och samhällsorientering. Häfte D Skriftlig produktion. Häfte E Muntlig interaktion och produktion. 1.4 Provets receptiva delar 1.4.1 Häfte A och C I häfte A och C integreras texter med varierande tema och innehåll. Uppgifterna är konstruerade för att ge underlag för en bedömning av testtagarnas förmåga att kunna läsa utifrån olika syften. Exempel på detta kan vara att ta ställning till innehållet i en text, att söka övergripande information eller att hitta detaljinformation i en annons eller en broschyr, att förstå olika påståenden, att förstå ord och uttryck och att tolka tabeller. I prov 21 har tre olika uppgiftsformat använts: Kortsvar (SAQ: Short Answer Questions), d.v.s. frågor där testtagaren själv formulerar sitt svar. Det kan handla om att hämta information från eller svara på frågor om en text, en tabell eller ett diagram, men också om att fylla i en blankett. Flerval (MCQ: Multiple Choice Questions), d.v.s. uppgifter där testtagaren väljer mellan ett antal på förhand givna svarsalternativ till varje fråga. Matchning, d.v.s. uppgifter där testtagaren ska para ihop ett antal enheter (ord, fraser, delar av meningar, textsnuttar etc.) med ett givet antal andra enheter (ord, fraser, rubriker, genrer, syften etc.). 5

Tabell 1: Texttyper, antal uppgifter och uppgiftsformat i häfte A och C (varje uppgift motsvarar ett poäng) Texttyp Uppgift Kortsvar Flerval Matchning Tidningsartikel att med hjälp av läsförståelse 4 ta ställning till vilka påståenden som stämmer med texten. Spartips att förstå markerade uttryck i 5 några uttalanden. Korta att förstå vem som säger vad, 3 påståenden och bilder att kombinera text och bild. Frågor och svar att förstå och rätt kombinera 5 frågor och svar. Tips att tolka några tips och 4 relatera till rätt språklig handling. SMS att tolka sms-meddelanden 4 och relatera till rätt språkligt syfte. Mejl att tolka vilken känsla några 4 personer ger uttryck för. Tidtabell att hämta information från en 4 tidtabell. Rubriker att tolka personers önskemål och behov och relatera till rätt rubrik. 4 Brev från förskola att lokalisera och lista efterfrågad information. 3 7 13 20 1.4.2 Häfte B Häfte B fokuserar främst på hörförståelse. Uppgifterna avser att pröva testtagarnas förmåga att uppfatta och förstå sammanhängande tal: att förstå innehållet i några uttalanden både på övergripande plan och på detaljnivå, samt att förstå temat i några sånger. Hörförståelse prövas även i häfte E men då interaktivt i samtal, d.v.s. i en situation där testtagaren mer kan påverka situationen. Uppgiftsformaten för hörförståelsen i häfte B är flerval och matchning. 6

Tabell 2: Texttyper, antal uppgifter och uppgiftsformat i häfte B (varje uppgift motsvarar ett poäng) Texttyp Uppgift Flerval Matchning Intervjusvar att förstå och tolka vad 10 sommaren betyder för några intervjuade personer och vad de har gjort under sommaren. Sånger att förstå sångernas tema och 4 relatera dem till rätt bild. Utdrag från att förstå och tolka innehåll i 6 radioprogram sammanhängande tal, samt att relatera till rätt rubrik. 10 10 1.5 Provets produktiva delar 1.5.1 Skriftlig produktion Häfte D Kursplanens mål för den skriftliga förmågan i kurs D är att de studerande ska kunna uttrycka sig tydligt och begripligt, och förmedla personliga synpunkter och åsikter i sammanhängande skrift (SKOLFS 2002:19). Skrivuppgifterna i det nationella provet för sfi prövar testtagarnas förmåga att skriva funktionellt och är hämtade från så autentiska skrivsituationer som möjligt i vardags- samhälls- och arbetsliv. Prov 21 innehåller två korta skrivuppgifter. Den första innebär att testtagarna ska skriva en insändare till en webbsida. Den andra innebär att testtagarna ska skriva en annons. Nytt i prov 21 Från och med prov 21 gäller nya bedömningskriterier för den skriftliga produktionen i provet. En allmän beskrivning av de skriftliga färdigheter som krävs för att nå målen för kurs D medföljer provet. För bedömning av de skriftliga uppgifterna finns bedömningsprotokoll som, utifrån den allmänna beskrivningen, lyfter fram de för varje uppgift mest relevanta bedömningsaspekterna. Bedömningskriterierna utgår från samma modell som togs fram för de muntliga kriterierna för prov 20. Testtagarnas skriftliga färdigheter bedöms i två steg. I det första steget fokuseras en mer övergripande global bedömning beträffande innehåll, funktionalitet och textflöde. I det andra steget genomförs en analytisk bedömning av språkanvändningen när det gäller innehåll och kommunikation, och av språksystemet när det gäller form och uttryck. Den slutgiltiga bedömningen och betygsättningen baseras på resultatet av såväl den globala som den analytiska bedömningen och stor vikt läggs vid helhetsintryck och kommunikativa aspekter. Bedömningskriterierna har utvecklats för att fånga relevanta drag i skriftlig kommunikation. Dessa kriterier syftar till att underlätta bedömningen av de skriftiga färdigheterna och garantera en hög validitet, så att det är just skriftliga färdigheter och inte något annat som bedöms. De syftar också till att garantera provet en hög reliabilitet, så att bedömningen av skriftliga språkfärdigheter hos olika anordnare och av olika bedömare vid olika tidpunkter och tillfällen sker utifrån samma måttstock och på ett så likartat sätt som möjligt. För en hög reliabilitet är det också en fördel om det, förutom en testledare, också finns en medbedömare. 7

1.5.2 Muntlig produktion Häfte E Kursplanens mål för muntlig produktion och interaktion är att de studerande ska kunna kommunicera muntligt i olika situationer i vardags-, arbets- och samhällsliv. Enligt betygskriterierna innebär detta att kunna delta aktivt i samtal och diskussioner och att kunna återge innehållet i sammanhängande tal om ett bekant ämne. Vidare ska de studerande kunna uttrycka sig tydligt och begripligt och med en viss språklig variation i sammanhängande tal och därvid kunna uttrycka personliga synpunkter och åsikter (SKOLFS 2002:19, SKOLFS 2004:10). Uppgifterna består i prov 21 liksom i tidigare prov av ett enskilt samtal och ett parsamtal. I det enskilda samtalet får testtagaren utrymme och möjlighet att visa sin förmåga att uttrycka sig självständigt och sammanhängande medan hon/han i parsamtalet också får större möjlighet att visa sin interaktiva förmåga. För att få betyget Godkänd 2 för muntlig produktion och interaktion måste testagaren bli bedömd som godkänd på båda uppgifterna. Den muntliga uppgiften som genomförs enskilt i prov 21 går ut på att testtagaren ska berätta om en situation som orsakat olika reaktioner. Här bedöms testtagarens muntliga produktion och alltså inte interaktionen med intervjuaren. I paruppgiften ska testtagarna samtala kring några språkliga uttryck. 2. Samtal på gång År 2005 fick provgruppen i uppdrag av Skolverket att ta fram ett stödmaterial för muntlig bedömning. Arbetet gjordes i samarbete med den referensgrupp som är knuten till provet. Materialet, Samtal på gång 3 distribuerades till skolorna tillsammans med prov 21. Samtal på gång vänder sig till lärare och skolledare och är tänkt att fungera som ett stöd vid bedömning av muntliga uppgifter i det nationella provet för sfi. Samtal på gång kan också användas till kompetensutveckling för lärare samt i diskussioner med studerande kring muntliga språkfärdigheter och bedömning. Materialet ersätter den cd-skiva med inspelade elevsamtal som tidigare följde med provet. Samtal på gång består av ett lärarhäfte, en bedömningsmall, sex bedömningsprotokoll och en dvd-skiva med exempel på samtal med testtagare som genomför olika uppgifter. Lärarhäftet innehåller dels en presentation av materialet, mål och betygskriterier, dels ett teoretiskt resonemang om talat och skrivet språk, muntlig interaktion på andraspråket samt bedömning av muntliga färdigheter. 3. Insänt material 3.1 Beställda prov Antal beställningar har för prov 15 t.o.m. 18 legat på 7 000 7 500 beställningar. Vid uppföljningen av prov 19 noterades en märkbar uppgång av antalet beställningar för att åter 2 Godkänt fr.o.m. 07 07 01 3 Samtal på gång kan beställas (av rektor för sfi-utbildningen) från Liber Distrubition 8

sjunka något vid prov 20 och 21. Prov 21 har beställts i 8 228 exemplar av 259 sfi-anordnare runt om i landet. Tabell 3: Beställningar, prov nr 15 21 Nr 15 Nr 16 Nr 17 Nr 18 Nr 19 Nr 20 Nr 21 Antal prov 7 400 7 687 7 385 7 033 8 550 8 324 8 228 3.2 Inskickat material Liksom för tidigare prov begärdes ett visst antal elevprov och inspelade och bedömda elevsamtal in för uppföljning och analys. I provmaterialet medföljer också en lärarenkät med en uppmaning till provkonstruktören att förmedla erfarenheter av och synpunkter på respektive prov. Tabell 4: Inskickat material, prov nr 15 21 Nr 15 Nr 16 Nr 17 Nr 18 Nr 19 Nr 20 Nr 21 Antal lärarenkäter 81 108 83 62 69 58 49 Antal sfi-anordnare som skickat lärarenkäter 57 70 53 50 50 47 42 Antal elevprov 170 188 130 121 158 187 146 Antal sfi-anordnare som skickat elevprov 56 64 58 49 54 49 41 Antal sfi-anordnare som skickat band 25 25 26 15 22 14 21 Antal sfi-anordnare totalt i materialet 61 73 61 55 58 54 45 Eftersom andelen provresultat som skickats in till provkonstruktören generellt har varit mycket liten ändrades rutinerna för insamlingen för prov 19. I stället för att som tidigare begära in provresultat för var tionde testtagare, begärdes provresultat för var femte testtagare. Av tabell 4 framgår att antalet inskickade provresultat har ökat vid prov nummer 19 och 20 men har åter sjunkit vid prov 21. Andelen sfi-anordnare som skickar in efterfrågat material och antalet inskickade lärarenkäter fortsätter att minska och är för prov 21 de lägsta hittills. 4. Resultat De resultat som redovisas bygger uteslutande på de 146 elevprov från 41olika sfi-anordnare som skickats in till provkonstruktören. Eftersom materialet är begränsat bör resultaten tolkas med stor försiktighet. 4.1 Kort om testtagarna i urvalet Urvalsgruppen på 146 testtagare består av 66 procent kvinnor vilket är samma andel som i prov 20. Andel testtagare mellan 18 och 30 år är 56,6 procent. Testtagare under 20 år (18 19) utgör 4, 9 procent av det totala antalet vilket är en betydligt lägre andel än i tidigare prov (14 23 procent). Medelåldern för testtagarna i urvalet är 31 år vilket är något lägre än vid prov 20 (32 år) men på samma nivå som vid prov 18 och 19. I tidigare prov var medelålder lägre (28 29 år). Av de 146 testtagarna är 29 procent flyktingar, 3 procent är tillståndssökande och 68 procent tillhör gruppen övriga invandrare. 9

De vanligast förekommande modersmålen bland testtagarna är arabiska (13 procent), bosniska kroatiska serbiska (7 procent) och thailändska (7 procent). Nedan följer en jämförelse med avseende på modersmål bland sfi-deltagare inskrivna på kurs D i Skolverkets statistik läsåret 2005/2006 och testtagare i urvalet. Tabell 5: Modersmål bland sfi-deltagare kurs D och bland testtagare i urvalet för prov 20 21 Modersmål Läsåret 05/06 (kurs D) 4 Prov 20 Prov 21 Samtliga elever 15 101 187 146 därav med modersmål (i procent): Arabiska 16 15 13 Bosniska, 6 4 7 kroatiska, serbiska Ryska 6 5 5 Spanska 6 4 5 Thailändska 5 6 7 Engelska 5 3 2 Persiska 4 6 3 Kurdiska 4 5 5 Polska 4 2 3 Somaliska 3 3 3 Övriga 41 47 45 Anordnarnas rapportering av bakgrundsinformation om testtagarna i urvalet har förbättrats jämfört med föregående prov men fortfarande saknas uppgifter om ett antal testtagares utbildningsbakgrund (6 procent). Tabell 6: Sfi-deltagarnas utbildningsbakgrund i Skolverkets statistik 2005/2006 för kurs D jämfört med inskickade data för testtagarna i urvalsgruppen i prov 20 21 Utbildningsbakgrund 0 6 år 7 9 år 10+ år Totalt Studieväg 3 11% 13% 76% 100% (15 101) Kurs D läsåret 2005/2006 Inskickade elevprov, 7% 15% 78% 100% (182) Prov 20 Inskickade elevprov, Prov 21 12% 6% 82% 100% (146) Utbildningsbakgrunden bland testtagarna i urvalsgruppen i prov 20 jämfört med Skolverkets redovisning av utbildningsbakgrunden för de registrerade sfi-deltagarna i kurs D överensstämmer relativt väl när det gäller testtagare med 7 9 års skolbakgrund och testtagare 4 Skolverkets statistik 2005/2006 10

med 10 eller fler års skolbakgrund medan andelen testtagare som har mellan 0 6 års skolbakgrund är betydligt lägre. I urvalet för prov nummer 21 sjunker andelen testtagare med en utbildningsbakgrund på 7 9 år, medan de övriga två grupperna ökar. Gruppen testtagare med en utbildningsbakgrund på 0 6 år har aldrig tidigare procentuellt varit så stor och andelen testtagare med 7 9 års skolbakgrund har aldrig tidigare varit så liten. Andelen testtagare med mer än 10 års utbildningsbakgrund har bara vid ett tillfälle varit lika hög som vid prov 21 (jämförelse av data för prov 2 till 21). Antalet studerande i sfi har ökat med över 15 000 personer jämfört med läsåret 2000/2001 (Skolverkets statistik 2000/2001 och 2005/2006). Sammanlagt hur många av dessa som har en hög utbildningsbakgrund finns ingen uppgift om. 4.2 Resultat för provets receptiva delar Resultaten för de inskickade elevproven presenteras i diagram, tabeller och text. 4.2.1 Häfte A, B och C Från och med prov 20 gäller ett nytt sätt att väga samman och redovisa resultaten för de receptiva delarna, häfte A, B och C. För att få betyget Godkänd på provet krävs sammanlagt minst 38 poäng av 60 möjliga (63%). Uppgifterna poängsätts och omvandlas därefter till Godkänd och Icke godkänd (se prov 21 del E s.8). Häftena A, B och C omfattar 13 uppgifter med 60 deluppgifter, fördelade på följande sätt i respektive häfte: Häfte A: 4 uppgifter och 17 deluppgifter Häfte B: 3 uppgifter och 20 deluppgifter Häfte C: 6 uppgifter och 23 deluppgifter. Fördelningen av resultaten för samtliga testtagare (146) för häfte A, B och C framgår av figur 1. 11

Figur 1: Poängfördelning för häfte A, B och C Medelvärdet av testtagarnas resultat för häfte A C är 47 poäng vilket ska jämföras med godkändgränsen på 38 poäng. Eftersom provet i de flesta fall genomförs när läraren bedömer att kursdeltagaren har nått målen för kurs D bör majoriteten av testtagarna nå poängresultat som ligger inom ramen för godkänd. Resultatkurvan skiljer sig således från en normalfördelningskurva och har till följd av detta en förväntad högertyngd. Medelvärdet på 47 poäng är mycket högt. En majoritet på 88,4 procent av testtagarna i urvalet fick minst 38 poäng (av 60) och blev godkända på delarna A C. Det är det högsta resultatet hittills. Vid prov 20 fick 70 procent testtagare 38 eller mer poäng på häfte A C. Vid prov 16 19 låg andelen mellan 62 77 procent. Fram till prov 19 låg gränsen för godkänd för häfte A C på 70 procent (42 poäng av 60 möjliga). Det är svårt att veta vad som kan ligga bakom det höga resultatet. Andelen högutbildade testtagare i urvalet är som tidigare påpekats en av de högsta hittills. Detta påverkar med säkerhet resultatet. Förutom att de flesta testtagare som gör provet ansetts ha nått målen för kurs D kan ytterligare en orsak vara att flera av de studerande med en lägre utbildningsbakgrund (7 9 år) idag avslutar sin sfi-utbildning, t.ex. efter kurs C. 4.3 Resultat för provets produktiva delar 4.3.1 Häfte D Fr.o.m. prov 20 ligger alla skrivuppgifter i häfte D. För att bli godkänd på provet i sin helhet krävs ett godkänt resultat på den skriftliga delen. Den skriftliga delen i prov 21 består av två korta skrivuppgifter. 12

Figur2: Resultat på skrivuppgiften för samtliga testtagare. Av de 146 testtagarna var 76 procent godkända på den skriftliga delen av provet. För ca 3 procent saknas resultat. Av de 129 testtagarna som var godkända på delarna A C hade ca 83 procent ett godkänt resultat även på den skriftliga delen (se figur 3). Figur 3: Resultat på skrivuppgiften för testtagare som var godkända på A C. 4.3.2 Häfte E Häfte E innehåller två muntliga uppgifter, en enskild uppgift och ett parsamtal. Bortfallet för häfte E är liksom vid tidigare prov stort (ca 13 procent) men betydligt lägre än i föregående prov 20 (25 procent). En del av bortfallet för den muntliga delen av provet beror troligen på 13

att testtagare som inte godkänts på de övriga delarna av provet, häfte A C eller häfte D, ofta inte genomför den muntliga delen. Figur 4: Resultatfördelning för de muntliga uppgifterna Av de 128 testtagarna med redovisade resultat för den muntliga delen av provet hade 117, d.v.s. 91 procent ett godkänt resultat vilket är det högsta resultatet hittills för de muntliga uppgifterna (prov 5 21). 4.3.3 Resultat på hela provet Av det totala antalet testtagare i urvalet (146 personer) är 69 procent godkända och 18 procent är inte godkända på provet. För ca 13 procent av testtagarna i urvalet saknas resultat på en eller två delar av provet vilket är en förbättring jämfört med prov 20 då bortfallet var 26 procent. 14

Figur 5: Andelen godkända och icke godkända på hela provet Av de 127 testtagarna med resultat från samtliga delar av provet är 79,5 procent godkända, d.v.s. 101 personer. Resultatet för de testtagare som genomfört samtliga delar av provet är också det högsta resultatet hittills vid jämförelse av de prov där det finns jämförbara resultat (prov 5 20). Tabell 7: Jämförelse av slutresultat prov nr 12 20 Godkända på provet Godkända på kursen Andel av dessa som fått betyget Väl godkänd Prov Prov Prov Prov Prov Prov Prov 15 16 17 18 19 20 21 0,62 0,75 0,57 0,67 0,66 0,58 0,79 0,61 0,74 0,75 0,80 0,72 0,61 0,78 0,29 0,26 0,29 0,23 0,31 0,21 0,26 Andel godkända på provet jämfört med andel testtagare i urvalet som fått betyget Godkänd på kurs D stämmer, liksom för tidigare prov (prov 5 20), väl överens. 4.3.4 Jämförelse resultat utbildningsgrupp Nedan redovisas i form av en figur distributionen av slutresultat utifrån testtagarnas utbildningsbakgrund. 15

Figur 6: Resultat på provet efter utbildning (obs! sista stapeln innehåller en avrundningskorrigering). Analysen visar att utbildningsbakgrund är en faktor som i hög grad påverkar testtagarnas resultat. 47 procent av gruppen testtagare med en utbildningsbakgrund på 0 6 år har fått ett godkänt resultat på provet jämfört med 79 procent för testtagare med 14 eller fler års skolbakgrund. Andelen godkända testtagare i gruppen med 7 9 års skolbakgrund är högre än gruppen testtagare med 10 13 års skolbakgrund och är den enda grupp som inte har något bortfall. Liksom i prov 20 är bortfallet störst i gruppen med 0 6 års skolbakgrund. 4.3.5 Resultat på hela provet utifrån kön och språkgrupp Resultatet utifrån kön visar att kvinnliga testtagare presterade något bättre än manliga testtagare. Detta resultat är i överensstämmelse med Skolverkets redovisning av sfi-deltagare som avslutat kurs D med minst betyget Godkänd läsåret 2005/2006. Slutligen redovisas testtagarnas provresultat efter språkgrupp. 16

Figur 7: Slutresultat efter språkgrupp Resultatet i denna uppföljning återspeglar resultatet i tidigare prov. Testtagare med germanska och romanska språk som modersmål och övriga europeiska språk har bättre resultat än testtagare med icke-europeiska språk. I prov 21 är andelen godkända testtagare med icke europeiska språk dock betydligt högre (62 procent) jämfört med resultatet i uppföljningen av prov 20 (37 procent). Det gäller främst gruppen testtagare som har arabiska, persiska och turkiska som modersmål och som har mer än 10 års utbildning från hemlandet. 17

5. Åsikter om provet Andelen besvarade och inskickade lärarenkäter fortsätter att minska. Av de 259 sfi-anordnare som beställt prov nummer 21 har endast 16 procent (42 sfi-anordnare) skickat in lärarenkäter. Åsikterna i sammanställningen grundar sig alltså på ett mycket litet underlag och bör därför tolkas med stor försiktighet. 5.1 Provets receptiva delar: Häfte A, B och C Uppfattningen om häftena A och C i prov 21 är i huvudsak positiv. Både när det gäller tema, innehåll, tid och svårighetsgrad har de allra flesta, runt 90 procent, svarat att provet är relevant och bra. I lärarnas synpunkter och förslag kan man läsa kommentarer som Provet var bra och fungerade bra, får gärna se ut som detta., Håll nivån uppe, gör det absolut inte lättare. För häfte B (hörförståelsen) råder i stort sett samma förhållanden. Majoriteten av dem som svarat tycker att innehållet är bra och uppgifterna lagom svåra. 17 procent tycker att svårighetsgraden är för låg. Kommentar Detta kan jämföras med tidigare prov då det var vanligt att svårighetsgraden ansågs vara för hög i hörförståelsedelen. Åsikterna och resultaten stämmer dock inte alltid överens. Vad som avgör om en hörförståelseuppgift är lätt eller svår kan ha flera orsaker, som t.ex. uppgiftstyp, om testtagaren är förtrogen med innehållet i uppgiften, hur mycket man arbetat med hörförståelse i undervisningen samt kvaliteten på teknisk utrustning, lokalens storlek och akustik. 5.3 Provets produktiva delar: Häfte D Även skrivuppgifterna bedöms av de flesta som bra (78 procent) eller acceptabla (15 procent). Majoriteten (85 procent) tyckte att uppgifterna var lagom svåra, nästan alla hade fått god eller viss hjälp av lärarhandledningens exempel. Bedömningsexemplen ansågs av 89 procent som rimliga. Många ställer sig också positiva till två skrivuppgifter samlade i ett häfte. De nya bedömningskriterierna och bedömningsprotokollen var enligt de lärare som besvarat enkäten till god eller viss hjälp. Någon kommenterar att det är väl hårt att ge underkänt på hela provet om man misslyckats på en av de två ganska korta skrivuppgifterna. En annan påpekar att en bra utförd skrivuppgift bör kunna kompensera en missuppfattad. Att döma av de kommentarer som kommit in är de flesta positiva till att bedömningen av skrivuppgiften görs med hjälp av betygen Godkänd och Icke godkänd istället för som tidigare med poäng. Kommentar Eftersom skrivuppgifterna är tänkta att spegla olika typer av skrivsituationer krävs att båda uppgifterna är godkända för att få ett godkänt resultat på provet. Provet är inte ett examensprov utan har en vägledande funktion. Om en testtagare inte blir bedömd som godkänd på den skriftliga delen av provet är det upp till läraren och skolan att avgöra när eller om det finns andra belägg för att testtagaren nått målen och kan få betyget Godkänd på kursen. 5.4 Provets produktiva delar: Häfte E Den enskilda uppgiften har enligt lärarna fungerat bra medan paruppgiften har fungerat mindre bra. Det upplevdes av många som svårt att samtala kring språkliga uttryck. 18

5.5 Övergripande frågor i enkäten De flesta, 80 procent, anser att provet speglar kursplanens ämnessyn i hög grad och övriga till viss del. 60 procent tycker att de får gott stöd och 40 procent att de får visst stöd av provet vid betygssättning. Av dem som svarat på enkäten anser 80 procent att nivån på provet är lagom och 20 procent anser att den är för låg. 5.6 Samtal på gång Flera av dem som svarat på enkäten har inte hunnit använda Samtal på gång än men planerar att ha studiedagar kring materialet. Av de lärare som använt materialet tycker några att bedömningarna av elevsamtalen är för snälla och vissa anser att materialet är för teoretiskt. Majoriteten av lärarna är positiva till det nya bedömningsmaterialet. 6. Sammanfattning Prov 21 har beställts i 8 228 exemplar vilket i stort sett motsvarar antalet beställningar av föregående prov. Jämfört med prov 15 18 har antalet beställda prov ökat med över tusen exemplar vilket dels kan bero på att den nya organisationen av sfi med fyra kurser och tre studievägar som infördes 2002 har funnit sina former, dels på att antalet sfi-deltagare har ökat med över 15 000 personer jämfört med läsåret 2000/2001 (Skolverkets statistik 2000/2001 och 2005/2006). I stället för att som tidigare begära in provresultat för var tionde testtagare, begärs provresultat in för var femte testtagare fr.o.m. prov 19. Antalet inskickade prov ökade för prov 19 och 20 men har för prov 21 åter minskat. Generellt fortsätter antalet sfi-anordnare som skickar in material att minska. Av de 259 sfi-anordnare som beställt prov 21 är det endast 45 som skickat in efterfrågat material. Antal sfi-anordnare som skickat in svar på lärarenkäten är det lägsta hittills. Som påpekats vid tidigare prov är detta ett mycket stort problem eftersom det begränsar möjligheterna för provkonstruktören att få den information om hur provet fungerat som är avgörande för en kontinuerlig utveckling och förbättring av provet. Andelen testtagare som fått betyget Godkänd på provet är den högsta hittills. Eftersom underlaget är så litet är det svårt att med säkerhet avgöra vad som ligger bakom det höga resultatet. Innan provet fastställs görs en utprövning av provet. Utprövningen omfattar ca 200 studerande som alla är i slutfasen av sin sfi-utbildning. Ungefär hälften av dem som deltar i utprövningen gör inom ca tio dagar sitt ordinarie sfi-prov. Resultaten från dessa skickas till provkonstruktören som då får två resultat från samma testtagare. Jämförelser av dessa resultat ligger till grund för bedömningen av utprövningsversionens svårighetsgrad. Så har också skett vid prov 21. Andelen högutbildade testtagare i urvalet (de inskickade proven) är en av de högsta hittills. Detta påverkar med säkerhet resultatet. De flesta testtagare som gör provet anses av sina lärare ha nått målen för kurs D och resultatet kan vara en bekräftelse på detta. Skolverkets rapport Det nationella provets funktion och status inom sfi en intervjustudie (Skolverket 2006) visar att gamla prov används mycket i undervisningen vilket troligtvis ger de studerande en viss vana och erfarenhet av prov vilket de har nytta av vid provtillfället. Det sammanlagda resultatet som redovisas utgörs av kompletta prov där testtagarna genomfört samtliga delar av provet. Det innebär att bortfallet (resultat från testtagare som inte genomfört alla delar av provet) inte finns med i den sammanlagda resultatredovisningen. 19

Bortfallet kan ha flera orsaker men troligt är att testtagare som inte uppnått poängen för godkänd för häfte A C eller inte blir godkända på den skriftliga delen av provet inte får göra den muntliga delen. Provkonstruktören anser att detta är olyckligt eftersom det inte ger en fullständig information av resultatet på provet. Dessutom blir många lågutbildade testtagare, den grupp som har det största bortfallet, inte bedömda på den del av provet där troligtvis deras språkliga kompetens är som störst. Från och med prov 20 för muntlig produktion och prov 21 för skriftlig produktion finns nya bedömningskriterier. Bedömningskriterierna utgår från en modell där testtagarna bedöms i två steg, en global och en analytisk bedömning vilka sedan vägs samman vid den slutgiltiga bedömningen och stor vikt läggs då vid helhetsintryck och kommunikativa aspekter. Vid prov 20 ändrades också sättet att väga samman bedömningsresultaten. De receptiva delarna anges som tidigare i poäng. För att bli godkänd på dessa delar (A C) krävs 38 poäng av 60. Resultaten för muntlig respektive skriftlig produktion bedöms inte längre genom poäng utan som Godkänd respektive Icke godkänd. För att få betyget Godkänd på hela provet krävs att testtagaren har blivit bedömd som godkänd på samtliga tre delar, d.v.s. uppnått minst 38 poäng i häfte A C (receptiva delar), blivit bedömd som godkänd på uppgifterna i häfte D (skriftlig del) och häfte E (muntlig del). Enligt lärarnas inskickade enkätsvar har dessa förändringar med några få undantag mottagits positivt. Få sfi-anordnare har hunnit använda stödmaterialet Samtal på gång men de flesta är positivt inställda till materialet även om det finns ett fåtal som anser att det är för teoretiskt. Flera nämner att de kommer att ordna studiedagar så som det föreslagits i materialet. Majoriteten av lärarna som besvarat enkäten är nöjda med provets innehåll, form och nivå. 20

Referenser Förordning om ändring i förordningen (SKOLFS) 1994:895 om kursplan för svenskundervisning för invandrare. Statens skolverks författningssamling ( SKOLFS) 2002:19. Kursplan i svenskundervisning för invandrare SKOLFS. Statens skolverks författningssamling (SKOLFS) 2004:10. Skolverkets föreskrifter om betygskriterier för betyget Godkänd. Statens skolverks statistik. Elever och kursdeltagare i svenskundervisning för invandrare (sfi) läsår 2000/01. Statens skolverks statistik. Elever och kursdeltagare i svenskundervisning för invandrare (sfi) läsår 2005/06. Skolverket. 2006. Det nationella provets funktion och status inom sfi en intervjustudie. 21