Delgivningar Protokoll Länshandikapprådet 2012-12-07 Protokoll Kommunikationspolitiska rådet 2013-01-24 Skrivelse till Näringsdepartementet, Synpunkter från Tillväxtberedningen i Norrbotten inför framtagandet av partnerskapsöverenskommelsen för Sverige. Yttrande avseende Trafikverkets förslag till ändrade föreskrifter om driftbidrag till icke-statliga flygplatser (TRV 2012/89201)

24 JANUARI 2013 Protokoll från Kommunikationspolitiska rådet Tid och plats 2013-01-24 kl. 10.00-12.00, Kommunförbundet, Luleå Karl Petersen, Kommunförbundet Kent Ögren, landstinget Lars Alriksson, Kommunförbundet Britta Flinkfeldt Jansson, Kommunförbundet Peter Roslund, fyrkanten Närvarande Tom Lundberg, A-kommunerna Roland Kemppainen, Östra Norrb. Henrik Berg, landstinget Anita Lindfors, Kommunförbundet Agneta Granström, landstinget Sari Hedlund, landstinget Kristina Zakrisson, LKF För kännedom Kurt-Åke Hammarstedt, landstinget Gunnar Persson, landstinget Roger Kempainen, Kommunförbundet 1. Sammanträdet öppnas Ordförande Karl Petersen förklarar mötet för öppnat. 2. Val av justerare Kent Ögren väljs som justerare. 3. Godkännande av dagordning Dagordningen godkännes. 4. Föregående protokoll Föregående protokoll gås igenom och läggs till handlingarna. 5. Lägesrapport Norrbotniabanan/Botniska korridoren Peter Roslund informerar att Norrbotniabanegruppen och Norrbotniabanan AB fortsätter sitt lobbyarbete och argumentation med koppling till Botniska korridoren. Idag hålls en hearing i riksdagen om NB. Ett möte med infrastrukturministerns statsekreterare är på gång gällande de fyra städerna (Umeå, Skellefteå, Piteå, Luleå) och de breda korridorer som är avsatta för NB. Det hindrar all markanvändning och planering för t.ex. industrietableringar. Informationen läggs till handlingarna. 6. Rapport från Norrtåg AB Kent Ögren informerar om tågsituationen. Han ger en återblick att när det tioåriga försöket med persontågtrafik godkändes av riksdagen bildades Norrtåg AB. Upphandlingen av trafiken vann Botniatåg AB (SJ och Arriva AB). Bolaget ansvarar för persontrafiken på sträckorna Umeå-Sundsvall, Sundsvall-Östersund, Umeå-Luleå, Luleå-Kiruna samt trafik med 1

24 JANUARI 2013 dieseldrivna tåg på sträckan Umeå- Lycksele. Även sträckan Luleå- Haparanda, dock endast som option. Upphandling av tåg sker genom Transitio AB och där blev Alstom leverantör. Trafiken på Botniabanan blev försenad pga. banans färdigställande fördröjdes samt de tekniska problem mellan tågen och signalsystemet ERTMS, vilket medförde att tågen drabbades av felaktiga stopp utan anledning. Detta skedde i en sådan frekvens att man bedömde att felen måste åtgärdas innan trafikstart kunde ske på sträckorna Umeå Luleå och Luleå Kiruna vilket skedde september 2012. Förhandlingar pågår med Trafikverkets ledning och departementet om kompensation för fördröjningen och ett inte fungerande signalsystem vilket medförde stora extrakostnader för Norrtåg AB. Här diskuteras det även en förlängning av persontågförsöket tom 2019. Problemen med tågen idag handlar om ett svagt nosparti vid viltolyckor, nedisning, toaletterna, svarvning av hjulen och därtill för liten kapacitet på avtiningsverkstäder och för underhåll. Förfrågningsunderlaget och upphandlingen är korrekta och det är leverantörens (Alstom) ansvar att åtgärda samtliga brister. Det är lite komplicerat då olika leverantörer ansvarar för datatekniken, tågen, etc. Norrtåg AB har brustit i informationen till kunderna samt inte insett behovet av avtiningsanläggningar. Samtidigt bör man komma ihåg att det inte är ovanligt med inkörningsproblem vid uppstart av nya trafiklösningar. Norrtåg AB och Botniatåg AB har kommit överens att ställa in trafiken Luleå-Umeå tills 10 februari då förhoppningsvis det mesta är åtgärdat. Utifrån en diskussion i KPR om eventuella ökade kostnader, säger Ögren att det enligt finansieringsmodellen drabbar landstinget då de står för tågtrafiken. Kent Ögren informerar även om att i avtalet med staten om persontågstrafikförsöket finns ingen ersättning medtagen för att köra tåget Karven februari till oktober mellan Kiruna och Riksgränsen. Trafikverket saknar drygt 3 miljoner för den trafiken. I nuläget finns ingen lösning. Informationen läggs till handlingarna. 7. Revidering av nationell transportplan och länsplanen 2014-2025 Anita Lindfors rapporterar om processen med trafikplanearbetet. Det handlar om att ompröva, effektivisera, underhålla befintlig infrastruktur och komplettera den gällande nationella planen för transportsystemet. Kapacitetsutredningen utgör underlag. Fyrstegsprincipen ska tillämpas och finansieringen av åtgärder ska i huvudsak ske genom anslag. 522 miljarder kronor är avsatta under perioden 2014-2025. Uppdraget att byggstarta projekt kommer regeringen i det nya systemet att besluta årligen med en framförhållning på tre år (år 1 3). Tidsplan; Trafikverket ska lämna in åtgärdsplaneringen senast 13 juni 2013 till näringsdepartementet. Remissvar ska inlämnas senast 1 okt 2013 till regeringen. Samtliga länstransportplaner ska även revideras och vara inlämnade senast 16 dec 2013. För Norrbotten tillkommer inga nya medel i länsplanen tom 2021 utan 784 miljoner gäller. Det innebär troligast smärre justeringar. För perioden 2022-2025 tillkommer ett preliminärt anslag på 261 miljoner. KPR beslutar uppdra till tjänstemännen att ta fram diskussionsunderlag för prioriteringar till nästa möte. Därefter gör KPR ett utskick till kommunerna 2

24 JANUARI 2013 för att skapa enighet om länets prioriteringar inför remissyttrande till den nationella transportplanen. 8. Aktuellt på EU-nivå Henrik Berg rapporter vad som är aktuellt på EU nivå. Då ingen överenskommelse om EU:s långtidsbudget nåddes vid toppmötet i november är det inte klart med fonden för ett sammanlänkat Europa, Connecting Europe Facility, CEF som ska finansiera åtgärder inom TEN-T. Rådet föreslår nedskärningar i bl.a. CEF. Inga förändringsförslag som berör Botniska korridoren föreligger ännu. Förhoppningen är att uppnås enighet på toppmötet 7-8 februari om EU:s långtidsbudget. IMO beslutade 2008 om gränsvärden för svavel i marina bränslen, där gränsvärdet för SECA-området (Östersjön, del av Nordsjön och Engelska kanalen) blir max 0,1 % f r o m 2015. Svavelhalten i övriga EU blir max 0,5% f r o m 2020. EU-kommissionens förslag har godkänts av parlamentet. När rådet antar direktivet (senast 18 juni 2014) har medlemsländerna 18 månader på sig att implementera det i sin nationella lagstiftning. Det blir en betydande konkurrensnackdel för norra Sverige omställning av hamnar och fartyg, risk för bränslebrist, ökade transportkostnader, överföring till väg och järnväg (kapacitetsbrist) och ökad miljöbelastning. EU kommissionen har sagt att medlemsländerna medges ge stöd till drabbade aktörer som statsstöd. Det pågår en revidering av EU-kommissionens riktlinjer om offentligt stöd till regionala flygplatser. Signalerna är inget stöd till flygplatser under 200 000 passagerare och starkt begränsat stöd till flygplatser mellan 200 000 1 miljon passagerare. Ett utkast ska presenteras i slutet av januari 2013. AER:s arbetsgrupp för regionala flygplatser förbereder reaktioner. KPR beslutar att frågorna följs av tjänstemännen som får återkomma om ett agerande behövs samt lägga informationen till handlingarna. 9. Invigning av Haparandabanan rapport avseende persontrafik Ordförande och övriga politiker som deltog upplevde invigningen positiv och ser det som en milstolpe att en del av Norrbotniabanan är byggd. Henrik Berg redogör för arbetet med frågan om persontrafik. Kommunerna längs sträckan, landstinget, länsstyrelsen, RKM och Trafikverket har tagit fram en avsiktsförklaring. Ett regionalt/lokalt finansieringsförslag behövs för att uppvakta staten om dess finansiering. Beräknad kostnad/år är 20 Mkr där staten förutsätts ta 10 Mkr. Tre förslag har tagits fram; Förslag 1 (Kalix): landstinget tar 50 % av den regionala kostnaden, respektive kommun utifrån invånarantal Förslag 2 (Luleå): landstinget tar 50 % av den regionala kostnaden, respektive kommun delar lika på resten Förslag 3 (Haparanda): kompromissförslag landstinget tar 50 %, kommunerna delvis samma belopp, delvis utifrån invånarantal KPR beslutar att inte ta ställning till något förslag i nuläge och rekommenderar att avvakta med frågan om persontrafik då det är ett känsligt läge med förhandlingar om kompensation för persontågförsöken. 3

24 JANUARI 2013 10. Svenskt-norskt samarbete om flygförbindelse Luleå-Tromsö Henrik Berg informerar att landstinget och Troms fylkeskommun slutit ett nytt vänregionavtal. Det pågår ett arbete för en flygförbindelse mellan Tromsö- Luleå där en förstudie genomfördes våren 2012 som var en analys av tidigare erfarenheter samt framtida marknadsförutsättningar. Tromsö flygplats utgör en hubb i Norge med 2 miljoner passagerare /år samt med internationella linjer. Simulering indikerar att en flyglinje med ett 32-sitsigt flygplan med tre avgångar/vecka ger ett underskott på ca 1,5 miljoner NOK. Överenskommelsen är nu att göra marknadsundersökningar på norsk och svensk sida samt en projektplan och budget klar till april 2013. Kent Ögren säger att det är tänkbart att Uleåborg tillkommer för större underlag. Ordförande ser mycket positivt på det då de tre universiteten har utökat sitt samarbete. Informationen läggs till handlingarna. 11. Information från kollektivtrafikmyndigheten Kent Ögren informerar om en gemensam chefslösning för myndigheten och VD för länstrafiken och bussgods. Processen sköts av ett rekryteringsföretag och är snart avslutad. Syftet är att optimera de gemensamma resurserna i bolagen. From 1 mars är Charlotte Reinholdt anställd som trafikstrateg i myndigheten och ska bl.a. arbeta med trafikförsörjningsprogrammet och föra dialog med kommuner och landsting om deras trafikplaner. Konferensen Kollektivtrafiken en del i vardagen hålls torsdag 28 februari på landstingshuset. Informationen läggs till handlingarna. 12. Mötesplan 2013 Planen godkännes. 13. Övriga frågor Tom Lundberg vill att KPR bevakar och yttrar sig över flygutredningen Flyg 2015-2018 som Trafikverket nu har påbörjat. Avtalen på aktuella flyglinjer löper ut den 25 oktober 2015. Flygutredning ska ge underlag för beslut om vilken flygtrafik som är aktuell för staten att upphandla 2015-2018. Utredningen kommer att gå ut på remiss under våren 2013. Tom Lundberg säger att de pågår diskussioner i förslaget att omfördela driftstödet bland de upphandlade kommunala flygplatserna (9 st) vilket innebär att Gällivare och Arvidsjaur förlorar miljonbelopp. KPR beslutar uppdra till tjänstemännen att undersöka frågan och återkomma med ett yttrande. Ska remissyttrande inskickas innan nästa möte får Karl Petersen och Kent Ögren i uppdrag att godkänna och underteckna. Nästa möte i KPR är onsdag den 10 april kl.10-12. Ordförande tackar för visat intresse och förklarar mötet avslutat. 4

24 JANUARI 2013 Karl Petersen Ordförande Kent Ögren Justerare Anita Lindfors Sekreterare 5

2013-02-20 Näringsdepartementet Camilla Lehorst 103 33 Stockholm Synpunkter från Tillväxtberedningen i Norrbotten inför framtagandet av partnerskapsöverenskommelsen för Sverige. Tillväxtberedningen i Norrbotten är landstingets och kommunförbundets gemensamma beredning i regionala tillväxtfrågor. Vårt synsätt är att den nationella nivån måste samordna sammanhållningspolitiken med genomslag för lokala och regionala prioriteringar och beslut. Tillväxtberedningen påpekar att avseende partnerskapsöverenskommelsen mellan EU-kommissionen och regeringen har vi politiker hela tiden tryckt på vikten av regionalt inflytande och delaktighet. Det räcker inte med deltagande från tjänstemannanivå utan politiska företrädare från regionen ska ha reellt inflytande i processen. Principen om flernivåstyre med ett ökat regionalt ansvarstagande och aktiva politiker som företrädare för den lokala och regionala nivån är avgörande för förverkligande av Europa 2020 strategin och dess målsättningar. Som företrädare för Norrbottens län anser vi att de lokalt och regionalt folkvalda måste få ta ansvar för den egna regionens utveckling. Förutsättningarna för regional utveckling ser olika ut i olika delar av Sverige. Därför är det viktigt att strukturfondspartnerskapet har ett tydligt mandat att fatta beslut som rör tillväxten och utvecklingen i sin region. Eftersom regional tillväxtpolitik är politiska frågor ska politiker besluta om prioriteringar och satsningar vilket också ger demokratisk legitimitet. Ambitionen i det regionala tillväxtarbetet ska utgå ifrån norra Sveriges möjligheter och utmaningar samt prioriteringar som skapar förutsättningar för ett konkurrenskraftigt näringsliv och ökad sysselsättning. EU-Kommissionen har i sitt positionspapper om partnerskapsöverenskommelsen (PÖ) pekat ut att samarbete i de glest befolkade områden i norra Sverige och dess grannländer bör stödjas dvs. NSPA-(Northern Sparsely Populated Area).

Partnerskapsöverenskommelse (PÖ) måste tydliggöra att det är norra Sverige som avses med permanenta naturliga och demografiska nackdelar såsom glest befolkade områden och dess specifika svårigheter och utmaningar bör särskilt uppmärksamma. Den extra allokeringen i form av gleshetsbonusen är avsedd för att främja utvecklingsmöjligheter i dessa områden. En utmaning är den könsuppdelade arbetsmarknaden där möjligheter för unga och kvinnor måste synliggöras och satsas på. NSPA-områdets strategiska läge och koppling till bl. a Barentssamarbetet, Arktiska policyn, Nordostpassagens möjligheter och inverkan på handel och transporter och därmed möjligen också behovet för EU, nationer och regioner att skapa beredskap för kommande utveckling i Barents-Euro Arctic regionen är oerhört betydelsefullt. Detta måste synliggöras i PÖ och kraftfullt särskiljas från glesa områden i övriga Sverige. Tidigare politiska ställningstagande har varit och är fortfarande att fonderna bör stödja insatser på infrastrukturområdet och investeringar i informations- och kommunikationsteknik även under nästa programperiod. Detta är ett ställningstagande som har bred regional förankring i Sverige, vilket bland annat lyfts fram av merparten av län/regioner som ett prioriterat tillväxtområde. Genom satsningar inom IKT-området ges goda förutsättningar att bo, leva och utvecklas i såväl tätort som på landsbygden samt att utveckla konkurrenskraftiga företag. Övriga strategiska satsningar på infrastruktur och bygga bort flaskhalsar är nödvändiga för regionens konkurrenskraft vilket måste tydliggöras i partnerskapsöverenskommelsen. En väl fungerande infrastruktur, där olika transportslag bildar ett samverkande hållbart transportsystem, är en förutsättning för att näringslivet i Norrbotten fortsättningsvis ska skapa nya arbetstillfällen, generera exportintäkter och bidra till det Europeiska mervärdet. Därför ska även medel från regionala fonden, ERUF kunna nyttjas vilket måste framgå i PÖ. Programförberedelsearbete och genomförandeorganisation För att säkerställa ett regionalt ägande för både programmering och genomförande är vi politiker på regional nivå villiga att ta detta ansvar, kopplat till vårt ansvar för regional tillväxtpolitik. Politiken markerar kraftfullt att beslut och prioriteringar om strukturfonder ska fattas på regional nivå med koppling till regionala strategier för att genomföra Europa 2020 strategin. Vi politiker betonar betydelsen av att inriktningen av de operativa regionala programmen utformas efter regionala och lokala behov (regionala utvecklingsstrategier) samt att programmen är öppna för att anpassas till konjunktur och nya regionala förutsättningar under programperioden. Samordningen av regionala fonden och sociala fonden måste stärkas och utvecklas vilket kan ske genom ett tydligt regionalt ägarskap. Socialfonden måste tydligare kopplas till det regionala kompetensplattformsuppdraget och regionalfonden för tydligare genomförande av kommissionens uppsatta mål för Sverige. I Pö bör kvinnors och mäns möjligheter att på lika villkor delta i samhällsutvecklingen avseende arbetsmarknad, utbildning, pendling, företagande, etc. uppmärksammas. Landsbygdsstrategier bör i möjligaste mån utformas på regional nivå för att stärka kopplingen mellan genomförande för att uppnå målen. Landsbygdsprogrammet med koppling till regionalfond och socialfond kan stärka ett resurseffektivt

genomförande av regionalt utvecklingsarbete. Vi ser möjligheter i att flera fonder kan samordnas. En ökad samordning kommer att förbättra förutsättningarna för projekten att optimera sina insatser. Vi politiker har tolkat signalerna från Näringsdepartementet som mycket tydliga att det blir medel från regionala fonden, ERUF kvar i en nationell fonddel. Vi anser att i så fall ska det vara en mycket begränsad del av medlen som avsätts på nationell nivå till satsningar på innovationer samt på energieffektivisering och förnybar energi. Däremot ska det Regionala strukturfondspartnerskapet ha inflytande avseende prioriteringar av dessa medel. Vi anser dock gällande regionala utvecklingsfonden, ERUF finansiering av 5% stadsutveckling ska samtliga medel ligga på den regionala nivån för att möjliggöra och stärka städer som motorer i regional utveckling. De av EU-kommissionen föreslagna verktygen; lokal ledd utveckling(clld), integrerad territoriell investering (ITI) och stadsutveckling kan möjliggöra genomförande av delar av program och skapa flexibilitet. Dock kan vi inte skapa nya beslutssystem som innebär byråkrati och otydlighet avseende beslut och prioriteringar. Vi anser att regionala fonden inte kan splittras upp än mer och finansiera tillsammans med andra fonder några lokala program (CLLD lokal utveckling/leader). Leadermetoden och lokala utvecklingsprogram ska därför som i nuvarande period endast finansieras via landbygdsprogrammet. Avseende stadsutveckling (5%av ERUF medel) ska det inte endast beröra de större städer. Utifrån den enorma gruvexpansion som pågår i Norrbotten till nytta för både statskassan och EU krävs det ofantliga investeringar i samhällsservice och byggande av hållbara samhällen. Samhällsomvandling innebär att Kiruna och Malmberget/Gällivare ska flytta städer vilket inte sker någon annanstans i Sverige. Stadsutvecklingsinsatser är t.ex. kopplade till attraktivitet, utvecklade kommunikationer och infrastruktur samt innovativa lösningar kopplade till klimatsmarta utvecklingsstrategier och energieffektivt byggande. Haparanda stad har ett väldigt utpräglat gränsöverskridande perspektiv i sin stadsutveckling. Man har en ganska lång historia av aktiv samverkan med grannstaden Tornio på politisk och tjänstemannanivå och har även kommit igång på allvar med en gemensam fysisk planering och byggande över nationsgränsen. Stadsutvecklingsarbete i den här delen av landet karakteriseras av utmaningar kopplat till gränsen. Politiker i Norrbotten poängterar att synen och fördelning av medel eventuellt skulle kunna hotas av ett allt för snävt fokus på stadsutveckling. Städer i hela landet ska kunna involveras. Sammanfattningsvis ska de regionala strukturfondspartnerskapen prioritera och besluta utifrån de politiska ansvaret för regional tillväxtpolitik. Politiker har ansvaret att göra vägval, fokusera samt fatta viktiga och ibland svåra beslut. Tydliga roller bör klargöras mellan förvaltningsmyndighet, strukturfondspartnerskap och det regionala utvecklingsansvaret. Kravet på en gemensam förvaltningsmyndighet skulle underlätta och förenkla samt minska byråkratin.

Vår förhoppning, som representanter för Tillväxtberedningen, är att strukturfondspartnerskapet ska säkerställas politiskt majoritet som främjar en långsiktig hållbar tillväxt för Norrbotten som en konkurrenskraftig region. För Tillväxtberedningen Peter Roslund Ordf. i Tillväxtberedningen Kent Ögren Ordf. i Landstingsstyrelsen

2013-02-13 Till Trafikverket 781 89 Borlänge Yttrande avseende Trafikverkets förslag till ändrade föreskrifter om driftbidrag till icke-statliga flygplatser (TRV 2012/89201). Kommunikationspolitiska rådet (KPR) är ett gemensamt politiskt organ för Kommunförbundet Norrbotten och Norrbottens läns landsting för strategiska diskussioner och agerande rörande transporter och infrastruktur i länet. Kommunikationspolitiska rådet har valt att lämna nedanstående synpunkter rörande rubricerat förslag. Kommunikationsrådet i Norrbotten har tagit del av Länsstyrelsen i Norrbottens, Gällivare kommuns samt Arvidsjaur Flygplats AB;s yttrande där vi politiker stödjer deras ställningstagande. Ärendebeskrivning Den 1 januari 2012 ändrades förordningen (2006:1577) om driftbidrag till icke statliga flygplatser. Ändringen innebär att driftbidrag endast lämnas till flygplatser där staten avtalat om upphandlad trafik vilket medför att Trafikverkets föreskrifter till fördelning av driftbidraget måste anpassas därtill. Trafikverkets nu föreslagna anpassning innebär en mycket kraftig omfördelning av bidragsnivåerna mellan de nio berörda flygplatserna. Yttrande Kommunikationspolitiska rådet har tagit del av Trafikverkets förslag och vill härmed bestämt avstyrka förslaget som helt oacceptabelt. Det statliga driftbidraget till icke statliga flygplatser i Norrbottensoch Västerbottens inland ska ligga kvar på samma nivå som var gällande år 2012. Den av Trafikverket föreslagna förändring av driftbidragssystemet är bristfällig avseende uppfyllandet av de transportpolitiska målen. Borttagandet av avståndsfaktorn som föreslås är helt orimlig. Detsamma gäller kriterier avseende post och fraktvolymer samt typ av flygtrafiktjänst. Bidragssystemet bör fortsättningsvis i fördelningsmodellen ta hänsyn till transporter och volymer som utgör viktiga samhällstjänster. Norrbottens geografiska förutsättningar och avstånden till viktiga marknader både inom och utanför länet ställer höga krav på goda flygförbindelser. För inlandet som saknar alternativa transportmöjligheter med rimliga restider är flyget direkt avgörande för näringslivet där

Stockholm/Arlanda utgör ett strategisk nav. Avståndet till Stockholm/Arlanda bör också beaktas i fördelningsmodellen som en avgörande betydelse för tillväxt. Flygtrafiken till norra Norrlands ickestatliga flygplatser är helt beroende av upphandlad flygtrafik för tillgänglighet och näringslivets konkurrenskraft. Sammantaget finner kommunikationspolitiska rådet Trafikverkets resonemang anmärkningsvärt där förslaget innebär att omfördela medel från flygplatser i norr till mindre flygplatser i söder. Kommunikationspolitiska rådet avvisar förslaget med bestämdhet samt efterlyser en bättre dialog med Trafikverket avseende ett omarbetat förslag där hänsyn tas både till transportpolitiska målen samt det regionala utvecklingsperspektivet. Den samhällsekonomiska nyttan måste tydliggöras bättre. De icke statliga flygplatserna måste säkerställas ett långsiktigt statligt driftbidrag vilket är direkt avgörande för regionens konkurrenskraft och ekonomiska utvecklingsmöjligheter. För kommunikationspolitiska rådet Kent Ögren Landstingsstyrelsens ordförande Norrbottens läns landsting Karl Petersén Ordförande Kommunförbundet Norrbotten