Specifika. äldre. Anna-Carin Attåsen 100118



Relevanta dokument
Spelarutveckling ett helhetsperspektiv kapitel 4. spelare Johan Fallby, Riksinstruktör, beteendevetenskap

Antal timmar sömn per natt

BESKRIVNING OM EPILEPSINS KARAKTÄR

8 European Foundation for Osteoporosis

Lågt socialt deltagande Ålder

RIKS-STROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING

INTYG om provtjänstgöring

Anna-Carin Attåsen

Klinisk omvårdnad: Somatisk hälsa, ohälsa och sjukdom.

Klicka här för att ändra format

Träningslära. Årskurs 8

BILAGA III ÄNDRINGAR I RELEVANTA AVSNITT AV PRODUKTRESUMÉN OCH BIPACKSEDLARNA

Läkemedelsbehandling av kognitiv störning vid Alzheimers sjukdom

Psykisk ohälsa. Depression och panikångest

Smärtskattning. Palliativa rådet

Det behövs specialister inom demensvården

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? Stockholms län Resultat för Farsta Hemtjänst

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? Resultat för Lund Hemtjänst

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? Resultat för Hallsberg Hemtjänst

Riv 65-årsgränsen och rädda liv

Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Avsnitt 18. Råd och rutiner vid Värmebölja

Cellgifter/Cytostatika Myter & Sanningar:

Repetitivt arbete ska minska

Barn i kris - upplägg. Generell traumateori Att möta barn på flykt Att tänka på Gruppdiskussion

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? Resultat för Mark Särskilt boende

PSYKISK HÄLSA OCH KÖN

mest? Hälsan i befolkningen olika utvecklingsscenarier Gotland

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? Resultat för Karlstad Hemtjänst

Hälsobarometern. Första kvartalet Antal långtidssjuka privatanställda tjänstemän, utveckling och bakomliggande orsaker

Smärta och inflammation i rörelseapparaten

Rutin för att kontakta sjuksköterska i Söderköpings kommun

Kontaktperson/kontaktfamilj Institutionsvård

Om chefen är den sista som får veta. Varför är det enklare att berätta att man brutit benet än att man brutit ihop?

Begreppet allvarlig sjukdom eller skada i ett försäkringsmedicinskt sammanhang

Konsultation med skolan

Klinisk omvårdnad: Somatisk hälsa, ohälsa och sjukdom Provmoment: Tentamen 1 Ladokkod: Tentamen ges för: SSK 08. 3,0 högskolepoäng

Viktiga saker att komma ihåg om din GILENYA -behandling

Information om hjärtsvikt. QSvikt

Sektionen för Beteendemedicinsk smärtbehandling

Begreppet allvarlig sjukdom/skada i ett försäkringsmedicinskt sammanhang

Psoriasiskoll - Har psoriasis

Rörelse ger dig mer energi, och du sover bättre.

Neurologi. RDK Frösundavik Magnus Fogelberg

Att ge omsorg mitt i livet

Förfrågan angående sömnvanor!

SAMORDNINGSFÖRBUNDET VÄSTRA SKARABORG. Kartläggning Aktivitetsersättning

Allmänhetens syn på sjukvård

Palliativ vård. Helena Larsson

ANSÖKAN OM GOD MAN/ FÖRVALTARE. enligt föräldrabalken 11 kap 4 respektive 11 kap 7. (ansökan från anhörig)

Alla föräldrar i länet med barn i åldern 0-18 år ska erbjudas föräldrastöd innan utgången av 2012.

Lilla självhjälpsguiden vid fibromyalgi

SNUSKFAKTA. Sant eller falskt?

PROSTATBESVÄR del 1 Malmö 2007

Likabehandlingsplan för läsåret

Mellan äldreomsorg och psykiatri py. Om äldres psykiska ohälsa

Hälso- och sjukvårdslagen

Hälsa. Vad innebär hälsar för dig?

Tema rygg, arbetsfrågor för undervisning i ortopedi, T8, Karolinska Universitetssjukhuset i Solna

Ganska dåligt/ Mycket dåligt Totalt

Bättre hälsa: antagande

Hospicevård i Göteborg

När och hur det ska skrivas

Del 3_5 sidor_15 poäng

Frågor och svar TLV:s beslut att begränsa subventionen för Cymbalta

KARTLÄGGNING AV BEHOV I DEN DAGLIGA LIVSFÖRINGEN

Psykopatologi. Maria Levander. Docent/specialist i neuropsykologi Leg psykolog/leg psykoterapeut med KBT-inriktning/handledare

Barn och ungdomar som närstående till svårt sjuka på TIVA (Thorax-intensiven) Barn/Ungdoms Team:

Kan du inte komma till tandläkaren så kommer vi till dig.

Lägre kostnader och bättre hälsa samtidigt är det möjligt?

Likabehandlingsplan samt Plan mot kränkande behandling. Tallets förskola 2014/2015

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

Vikten av att få en demensdiagnos och att leva med kognitiv svikt. Sonja Modin Allmänläkare - SFAM

Anhörig den som ger stöd, hjälp, vård och omsorg. omvärlden

Förmaksflimmer ORSAK, SYMTOM, BEHANDLING PATIENTINFORMATION

ECT i praktiken. elektrokonvulsiv behandling. Ylva Stewénius HT 13

MRSA. Information till patienter och närstående

Rutiner gällande remissförfarande, utprovning samt förskrivning av boll-tyngd-kedjetäcke

Britt-Mari Banck Christian Farman

avseende god man eller förvaltare enligt föräldrabalken 11 kap 4 respektive 7 (egen ansökan).

Ser patient och behandlare sjukdom på samma sätt och kan det förändras.

Viktiga saker att komma ihåg om din GILENYA -behandling. Detta läkemedel är föremål för utökad övervakning.

Motion till riksdagen. 1987/88: So488 av Kenth Skårvik och Leif Olsson (fp) om primär fibromyalgi

Att inte göra en kamp mot symtom till ett krig mot en människa. Henning Beier

Kvinnor som driver företag pensionssparar mindre än män

Om sociala skillnader i hälsa och levnadsvanor

Stress allmänt WHAT IS STRESS?

Bild Engelska Idrott

förstått samband inom farmakologi samt lagt en del preparat och effekter på minnet.

Åldrande. Aase Wisten Överläkare. Geriatriskt kompetensbevis Åldrande 1

Invandrarföretagare om att starta, driva och expandera företagande i Sverige

Föräldrar och barn kortfattat om lagstiftningen

NO Fysik Åk 4-6. Syfte och mål

Flyktingbarnteamet Göteborg

Uppdrag att ta fram ett utbildningspaket för vårdpersonal om bemötande

" " " " " " " " " " " " " " " " " " " " " " " "

Största förändringen i sjukförsäkringen på 15 år

Folkhälsorapport 2015 i sammanfattning. Mona Backhans, Joanna Stjernschantz Forsberg, Anton Lager (redaktörer)

och hur man kan bemöta dem

Syftet med en personlig handlingsplan

Minskad östrogenproduktion och besvär i underlivet Behandling med Oestring Så här sätter du in och byter Oestring... 8

Transkript:

Specifika symtom för äldre Anna-Carin Attåsen 100118

Karakteristiska drag hos äldre Multipla diagnoser Minskad organfunktion, nedsatt reservkapacitet och försvagad homeostas Nedsatt motståndskraft

Fem stora problemområde De geriatriska giganterna Inkontinens Instabilitet/fall Immobilitet Intellektuell svikt/delirium Iatrogena tillstånd

Äldre och kosten Oral hälsa

Sjukdomar som ökar med åldern så kallade åldersrelaterade (degenerativa) Hjärtsvikt Lungsjukdomar Sjukdomar i mag-tarmkanalen Yrsel Sjukdomar i skelett och muskler Sömnstörningar Långvarig icke malign smärta

Ändrat sjukdomsförlopp Stor risk för komplikationer som uttorkning, trycksår, infektion och läkemedelsbiverkningar Problem med naturliga funktioner som förstoppning, urinretention, urininkontinens och näringsproblem Snabb försämring utan behandling

Ändrad sjukdomsbild Avsaknad av specifika symtom ex vid, ingen hosta vid pneumoni, ingen eller låg temp vid infektion, ingen smärta vid hjärtinfarkt Icketypisk sjukdomsbild ex hjärtsviktssymtom vid cancer, akut konfusion som symtom på hjärtinfarkt, pneumoni eller UVI. Kraftlöshet som symtom på hjärtsvikt

Inkontinens Vanligt problem hos äldre Kan leda till begränsningar i det dagliga livet Kan orsaka flytt till särskilt boende Kan uppleva psykiskt lidande Kan påverka social status, självkänsla och egenvärde

Orsaker till inkontinens. Urinblåsans kapacitet minskar Nervreceptorerna påverkas Synförändringar, balans och rörelse- svårigheter Förändringar i CNS och/eller bäcken- organen Vissa sjukdomar och läkemedel miljön

Hur problemet hanteras beror på olika faktorer: Personligheten, formen av läckage och samhällets attityder Ålder, kön, kulturella skillnader och utbildning Alla hittar någon strategi för problemet Bra rutiner för toalettbesök Planering och organisering av aktiviteter

Vanligt att män inte talar om problemet Rädsla för undersökning och behandling kan göra att hjälp inte söks Tror att det tillhör åldrandet, så det finns ingen hjälp att få Oftast saknas utredning av läckaget Viktigt med utredning och behandling Rätt inkontinensskydd Lämplig omvårdnadsstrategi

Instabilitet Är ett uttryck för kroppens förmåga att hålla balansen i upprätt ställning Dålig balans ökar risken för fall Balansen upprätthålls av ett komplicerat samspel av det perifera och centrala nervsystemet samt muskulaturen Synen är en annan del Receptorer i muskler, senor, leder, hud och underhudsvävnad sänder impulser Dessa impulser bearbetas i hjärnan Obalans kan vara risk för fall

Riskfaktorer för fall Den fysiska omgivningen Fysisk aktivitetsnivå Funktionssvikt Mental och psykisk status Sjukdomar Läkemedel

Orsakerna till fall kan delas in i tre grupper: Yttre orsaker Inre orsaker Kombination av yttre och inre förhållande

Andra orsaker till fall: Läkemedel Fall utan medvetande förlust Sjukdomar i skelett och muskelsystem Sinnesapparaten Svimning

Svimning symtom och orsaker Symtom blek, illamående och kallsvettig På grund av nedsatt pumpfunktion Ortostatiskt blodtryck Neurologiska sjukdomar

Immobilitet Kan uppstå vid kortare tids sängläge och kan bli bestående. Kan leda till beroende av andra för det dagliga livet Omfattande rehabilitering kan behövas för att få en tidigare fullt rörlig person tillbaka efter sängläge

Komplikationer som kan uppstå av sängläge Muskler och skelett Hjärta och kärl Lungorna och andning Mag-tarmkanalen Urinvägarna Ämnesomsättningen Psykiska funktioner Trycksår

Intellektuell svikt Psykologisk åldrandeprocess bygger på observationer och beskrivs i form av medelvärden. Sämre värden av intellektuell eller kognitiv funktion Förlust av make/maka, nätverk, roller, sviktande hälsa eller hot om egen död Hur de påverkas beror på personligheten och hur de hanterar svårigheter Delirium

Delirium uppstår ofta hos äldre som har: Somatisk sjukdom Är intoxikerade Överdoserar medicin Plötsligt slutar med läkemedel eller alkohol

Delirium kan betraktas som en ospecifik, organisk, akut eller subakut reaktion på en somatisk sjukdom eller förgiftning. Hjärnan blir överbelastad och hjärnsvikt uppstår. Har kallats akut konfusion, förvirring, akut senil psykos. Internationellt enats om att använda beteckningen delirium. Vanligt bland äldre med kroniska eller akuta sjukdomar.

Symtom på delirium Ångest Motorisk oro Trötthet med fokus på att nicka till under dagens lopp Insomningsproblem på kvällen Orolig sömn med mardrömmar

Kriterier för delirium. Sänkt medvetandenivå Kognitiva störningar Svårt att återkalla saker till minnet Stört korttidsminne Desorientering till tid, plats och person Psykomotoriska störningar Ökad reaktionstid Ökat eller minskat talflöde Tendens att rycka till

Störd nattsömn Förvärrade symtom nattetid Oroliga drömmar eller mardrömmar Ev. hallucinationer eller vanföreställningar Akut debut och fluktuerande förlopp Bevis för hjärnorganisk etiologi

Uppstår vid störningar av syretillförseln till hjärnan och vid låg halt av acetylkolin. Dessa båda faktorer samverkar troligen vid delirium hos äldre. Viktigt att förebygga ju äldre patienten är. Tillräckligt med syre och inte för lågt blodtryck. Inte ge läkemedel som har antikolinerg effekt och undvika stress.

Orsaker till delirium: Hög ålder och åldersdemens Män i åldern 80-8585 år större risk än kvinnor i samma ålder Nedsatt syn eller hörsel med nedsatt informationsflöde Svåra smärtor Narkos KOL, hjärtsvikt och snarkning Lågt blodsocker på natten Sömn- eller lugnande mediciner på kvällen/natten

Predisponerande faktorer: Hög ålder Demens Sensorisk deprivation

Vanliga utlösande faktorer: Somatiska sjukdomar med metaboliska störningar i hjärnan, särskilt syreupptaget Läkemedel med centralt verkande antikolinerg effekt Läkemedel som passerar blod-hjärnbarriären Vid utsättande av bensodiazepiner, alkohol och läkemedel som interagerar med alkohol Faktorer vid samtidig demens är stress och miljöförändring

Delirium debuterar hastigt och varar från någon timme till ett par dagar. Kan ibland vara i veckor till månader

Iatrogena tillstånd Dessa tillstånd är orsakade av vårdpersonal ex biverkningar av läkemedel, komplikationer vid kirurgiska ingrepp, infektioner relaterade till vården, sänglägeskomplikationer och bristande omvårdnad. Den äldres sårbarhet på grund av nedsatt organfunktion och försvagad homeostas gör att den äldre är särskilt utsatt för dessa komplikationer.