Hälsoeffekter av trafikbuller Maria Albin, Arbets- och miljömedicin, Labmedicin Skåne, SUS Lund http://www.skane.se/labmedicin/amm
Arbets- och miljömedicin: en resurs för Södra sjukvårdsregionen* Uppdrag Utreda misstänkt miljöbetingad ohälsa Arbeta förebyggande mot ohälsa betingad av arbetsmiljön och den allmänna miljön Vara ett kompetenscentrum för arbets- och miljömedicinska problem: regionalt, i vissa fall nationellt och internationellt * Skåne, Blekinge, Kronoberg, Södra Halland
Tvärfackligt arbetssätt Läkare Ergonomer Yrkeshygieniker Arbetsplats Allmän miljö Analytiska kemister Beteendevetare Epidemiologer
Perspektiv Sjukdomsmekanismer Evidensläge: Omgivningsbuller och ohälsa Vilka nivåer är skadliga? Källspecificitet? Vad vägs in i en miljömedicinsk bedömning?
Hur påverkar buller hälsan?
Möjliga mekanismer Stör aktiviteter, sömn, kommunikation Orsakar stressreaktion Blodtryckshöjning Stresshormoner Blodfetter, blodsocker osv Blodtryckssjukdom, Åderförfettning Hjärtinfarkt www.ennah.eu
Vänjer man sig inte? Rapporterad sömnstörning Avtar snabbt Observerad sömnstörning Avtar ej Hjärtrytmpåverkan Avtar ej www.ennah.eu
Evidensläge för hjärtkärlsjukdom? www.ennah.eu Blodtryckssjukdom Hjärtinfarkt Flygbuller-blodtryck Vägbuller - hjärtinfarkt Vägtrafik blodtryck +12% per 5dBA (Lday,16h) + 5% per 5dBA (L24h)? + 38% per 5dBA (L24h)? Babisch & van Kamp 2009 Babisch 2008
Oklarheter Kön Män känsligare? Ålder Medelåldern känsligare? Tid på dygnet Nattbuller effekt vid lägre nivå? Sårbarhet pga tidigare sjukdom? Stroke?
Evidensläge sömnstörning www.ennah.eu WHO Night noise guidelines for Europe 2009
Oklarheter Direkta effekter av sömnstörningen Prestation? Olycksfall? Samverkanseffekt med belastande arbetssituation? Ökad sårbarhet för arbetsrelaterad stress? Depression, annan mental ohälsa? Metabolt syndrom, smärttröskel, övervikt..?
Inlärning - barn Sämre prestation i psykologiska test Pusselläggning, korrekturläsning, läsförståelse, Motivationsförmåga Exponering för flygbullernivåer >50dBAeq ute Effekt även av väg/tågtrafik >60dBAeq Svagpresterande barn mest drabbade Ökande effekt med exponeringstid ingen tillvänjning Vistelse-tid: skola (dag), bostad (natt)
Effektskattning minne- läsning 55-65 Ldn 20% reduktion 65-75 Ldn 45-50% reduktion >75 Ldn 70-85% reduktion WHO 2011
Effekter av olika ljudnivåer Ljudnivå (db) Effekt Plats Indikator 30 utomhus 40 utomhus Lätt sömnstörning Sömnrubbning Hem Hem Lnatt Lnatt 42 utomhus Irritation/störning Hem Ldygn 55 utomhus Högt blodtryck Hem LAeq 16h 50-60 utomhus Inlärning Skola LAeq 12h 60 utomhus Hjärtinfarkt Hem LAeq 16h 70 inomhus Hörselnedsättning Fritid LAeq 24h 75 inomhus Hörselnedsättning Arbete LAeq 8h 80 inomhus Högt blodtryck Arbete LAeq 8h Anm. Vid Lnatt<30 db utomhus nattetid har inga påtagliga biologiska effekter observerats. Vid 30-40 db ökar uppvaknanden och självrapporterad sömnstörning. Vid >40 db är påverkan på sömnen kraftigare, med bl a ökad förbrukning av sömnmedel
Hälsoeffekter av väg- och tågtrafik Theo Bodin, doktorand
Survey Folkhälsoenkät Slumpmässigt utval stratifierat på kommun Survey in 2004 n=24,238 participation 59% occupationally active subsample (n=12,093) 1.1 milj invånar var och en en punkt
Modelling of road traffic data Road LAeq,24 Road segments (N=21.397) Swedish road administration (N=17.339) Local municipalities (N=4.058) Number/type of vehicle (82%) Speed limit (95%)
Individual exposure to road noise was modelled using a simplified version of the Nordic prediction method* Individual geocoded in the population registry Road with known number/type of vehicle Modeled noise levels (L Aeq,24, L Afmax )** *accounting for distance from the source and soft/hard surface, but not topography ** no separate analyses of day-/night levels due to high correlation with L Aeq,24
Självrapporterad bullerstörning och vägbuller
Buller och hjärt-kärlsjukdom Studier har visat att buller från väg, tåg och flyg ökar risken för högt blodtryck, hjärtinfarkt och stroke
Högt blodtryck kopplat till vägbuller (folkhälsoenkäten 2004) Laeq 24 h (db) <45 45-49 Ojusterad OR (CI 95%) 1.18 (1.07-1.29) Ålder, Kön, BMI OR (CI 95%) 1.10 (0.99-1.22) Fullt justerad OR (CI 95%) 1.09 (0.99-1.21) 50-54 1.11 (1.01-1.22) 1.08 (0.98-1.20) 1.08 (0.97-1.19) 55-59 1.10 (0.99-1.21) 1.11 (0.99-1.24) 1.10 (0.98-1.23) 60-64 1.04 (0.92-1.18) 1.14 (0.99-1.31) 1.12 (0.97-1.29)
Odds ratios (95% CI) of hypertension associated to an estimated 5 db(a) increase in traffic noise 1.30 Sex 1.30 Age OR (95% CI) 1.20 1.10 1.00 0.90 0.80 Interaction p=0.663 OR (95% CI) 1.20 1.10 1.00 0.90 0.80 Interaction p=0.018 Men Women n= 11102 13136 18-29 30-39 40-49 50-59 60-69 70+ n= 3979 4294 4413 4915 4122 2515 1.30 Disturbed sleep 1.30 Strained economy 1.30 Country of birth OR (95% CI) 1.20 1.10 1.00 0.90 0.80 Interaction p=0.362 OR (95% CI) 1.20 1.10 1.00 0.90 0.80 Interaction p=0.698 OR (95% CI) 1.20 1.10 1.00 0.90 0.80 Interaction p=0.353 No Yes n= 21794 2137 No Yes n= 21948 1951 Sweden Abroad n= 21221 2652 Subgroup-specific effect estimates from fully adjusted logistic regression model applied to each subgroup separately.
Nyttan med tyst sida i bostaden
Nyttan med tyst sida i bostaden Dålig Sömn Dålig Koncentration Dålig sömn Dålig koncentration LAeq 24h db(a) väg+tåg Sovrum mot väg/räls <40* 40-44* 45-49 50-54 55+ Total Nej 13% 13% 17% 20% 22% 17% Ja 0% 6% 22% 26% 31% 26% Nej 19% 16% 21% 19% 23% 19% Ja 17% 38% 30% 34% 32% 32% Tyst rum Ja 12% 12% 14% 16% 21% 15% Nej 12% 16% 24% 27% 28% 26% Ja 19% 15% 18% 19% 20% 18% Nej 19% 25% 29% 26% 32% 29% Få observationer med sovrum mot väg/räls
Buller och psykisk ohälsa Vår hypotes är att buller leder till sömnstörning vilket ökar risken för att uveckla/utlösa depression, maniska skov och psykossjukdom Man har visat kopplingen buller-sömn och sömnpsykisk sjukdom tidigare Endast få och svaga studier på området
Låg score på psykisk hälsa (GHQ) Folkhälsoenkäten 2004 Ojusterad Ålder+kön alko, SEI, Edu, BMI + invandr. LAeq24väg <40 40 44 1,07(0,96 1,19) 1,06(0,96 1,18) 1,05(0,94 1,17) 45 49 1,09(0,98 1,2) 1,05(0,95 1,17) 1,03(0,93 1,14) 50 54 1,19(1,06 1,32) 1,1(0,98 1,23) 1,06(0,95 1,19) 55 59 1,38(1,21 1,57) 1,24(1,08 1,41) 1,18(1,03 1,35) 60+ 1,87(1,4 2,48) 1,65(1,24 2,21) 1,60(1,19 2,15)
Ny studie 2012 Buller och hjärt-kärlsjukdom Buller och psykisk ohälsa Prospektiv studie med ca 13 500 personer. Världsunik studie och material Samarbete med engelsk forskargrupp
Data som vi samlar in Folkbokföring Läkemedel Riks-HIA / Riks-Stroke Slutenvårdsregister/Riks-HIA / Patientregister Buller och luftföroreningar
Störning då?
Trivsel i bostadsområdet Negativ association med buller - Trivsel i området - Trivsel med bostaden (mest lägenhet) - Vill byta bostad pga miljöskäl: <50dB: Lägenhet 11%, villa 3% >50dB: Lägenhet 22%, villa 9% Källa: Miljöhälsorapport för Malmö, Malmö stad 2008
Källspecificitet ej övertygande Hjärtkärlsjukdom Väg och flyg, tåg lite studerat Industribuller (yrkesmässigt) Sömnstörning Samtliga trafikslag Kognitiva effekter Flyg värre än väg. Tåg? Arbetsplatser (Kontor, industri)
Mer information. WHO-Europe 2009 WHO-Europe 2011