Förädling och genbevarande två sidor av samma mynt



Relevanta dokument
Nordiska förädlingsprogram för gran och tall möjligheter och risker

Förädling. för framtiden. Broschyrens namn 1

Beskrivning demonstrationsförsök Vännfors med Dag Lindgrens lektionssal

Karl Holm Ekologi och genetik, EBC, UU. ebc.uu.se. Nick Brandt. Populationsgenetik

Skogens möjligheter och utmaningar med ett förändrat klimat

Framtidens träd och träråvara. Ove Nilsson Umeå Plant Science Centre Dept. of Forest Genetics and Plant Physiology SLU

Strategi Skogligt genbevarande i biotopskyddsområden

ARBETSRAPPORT. Lägesrapport för förädlingspoulationer

Tydliga signaler om ökad skogsproduktion Varför och hur ska det åstadkommas?

I korta drag. Produktion av skogsplantor 2018 JO0313 SM 1901

I korta drag. Produktion av skogsplantor 2017 JO0313 SM Sammanfattning. Korrigerad Production of seedlings 2017

Arbetsrapport nr 541 År Titel. Lägesrapport för förädlingspopulationer av tall, gran, björk och contortatall.

Södras plantor ger snabbare tillväxt i skogen

I korta drag. Produktion av skogsplantor JO0313 SM Ny publiceringsform. Nyheter för undersökningen. Production of seedlings

I korta drag. Produktion av skogsplantor 2016 JO0313 SM Sammanfattning. Fördjupning. Production of seedlings 2016

SE plantor öppnar för nya möjligheter. Zygotisk embryogenes Somatisk embryogenes. m f. Förädling av barrträd. Fröplantag. Test.

Genetisk variation. Konsekvenser av skogsträdsförädling och fröplantager beträffande genetisk variation och skadegörare

NordGens Miljösamordningsgrupp 2011

NordGen Skog temadag 12 mars 2009

Hur sköter vi skogen i ett föränderligt klimat? Göran Örlander Skogsskötselchef, Södra Skog

Forest regeneration in Sweden

Främmande trädslag på Sveaskog. Marie Larsson-Stern Skogsvårdschef

Skogbehandling i Sverige etter store stormer. Skog og Tre 2014 Göran Örlander Skogschef Södra

Heritabilitetsskattningar och avelsvärderingsmetodik för kvantitativa egenskaper. Erling Strandberg Inst för husdjursgenetik, SLU

Genetisk vinst i volym över tid i två granklontester

Evolution, del 1: Evolution och naturlig selektion. Jessica Abbott Forskare Evolutionär Ekologi

EVOLUTIONENS DRIVKRAFTER ARTBILDNING

Introduktion av nya trädslag i skogsbruket steg för steg. Ola Rosvall Skogforsk

Evolution, del 2: Evolutionsprocesser och förändringar i det genetiska materialet. Jessica Abbott Forskare Evolutionär Ekologi

Tallföryngring i Sverige: aktuell situation, problem och möjligheter

för svensk och nordisk marknad

Pedagogisk planering Bi 1 - Individens genetik

Future Forests: Forskning, Fakta, Fantasi

Totalt finns det alltså 20 individer i denna population. Hälften, dvs 50%, av dem är svarta.

Mångfald inom en art. Genotyp. Genpool. Olika populationer. Fig En art definieras som

Bilaga 5. Genetisk variation och skaderisker

Mångfald inom en art. Genotyp. Genpool. Olika populationer. Fig En art definieras som

ÅRSBOK 2011 FÖRENINGEN SKOGSTRÄDSFÖRÄDLING

An#bio#karesistens Kan det vara e2 sä2 a2 undervisa om naturligt urval?

Skogsgenetik/Skogsträdsförädling - Utredning och förslag till framtida satsningar

Det nordiska samarbetet

ARBETSRAPPORT. Group coancestry and Inbreeding coefficient. Group coancestry RAM=PAM F PAM F RAM. Breeding cycle. GD x 100 NeV Ns.

Symboler och abstrakta system

Främmande trädslag - användning och lagstiftning i Sverige

Miljöövervakning av genetisk mångfald. Linda Laikre Stockholms universitet

Växtodlingskonferens Brunnby

Vad betyder ökningen av arealen ekologiskt odlad mark för den hotade biologiska mångfalden?

Hardy-Weinberg jämnvikt Processer som minskar genetisk variation: Inavel Genetisk drift

Tentamen Biologi BI1112 Termin och år: ad Klockan:

Granens genetik och val av skogsodlingsmaterial Bo Karlsson, SkogForsk

Skrivning för biolog- och molekylärbiologlinjen, genetik 5p.

Produktionshöjande åtgärder

*****************************************************************

Körsbärsplommon. Med reservation för feltryckningar och eventuella sortimentsändringar.

I huvudet på en växtförädlare

Kvalitet från planta till planka

Grundläggande Idéer Algoritmens komponenter Numerisk optimering Genetisk Programmering. Genetiska Algoritmer

Visioner om genetisk mångfald i svenskt ekologiskt lantbruk

Förvaltning för mildrade effekter av klimatförändringar i Östersjön

Media om invigning i Brån

Skogsstyrelsens författningssamling

Den evolutionära scenen

Vad man bör tänka på när man har en liten ras? Erling Strandberg, professor vid institutionen för husdjursgenetik, SLU, Uppsala

Syntesrapport över projektet Hög och uthållig biomassaproduktion från salix: integrering av molekylärgenetik, ekofysiologi och växtförädling (SAMBA),

Offentligt engagemang i växtförädling i Sverige och grannländer

SBR SV / Lotta Fabricius Kristiansen Drottningodling för nybörjare

Fördjupad dokumentation av statistiken

LifeELMIAS och klimatet. Ola Runfors, Skogsstyrelsen

Fördjupad dokumentation av statistiken

Tensta Gymnasium Per Anderhag 2005 Biologi A Naturligt urval Selektionstryck på Björkmätare 1

Hur påverkar klimatförändringen den biologiska mångfalden i skogen?

Prislista Södras plantor 2015

Avelsvärdering för HD och AD. Sofia Lindberg Institutionen för husdjursgenetik, SLU

Skötselanvisningar vid beskogning av nedlagd jordbruksmark

Bevarandegenetisk analys för den svenska lantrasen Västgötaspets

Information om SKK:s index för HD och ED

Plantprat Resistens mot bladlöss i korn och vete. Inger Åhman et al. SLU

Biologisk mångfald - inte bara arter. Kerstin Johannesson Göteborgs universitet Tjärnö

Skogsplantor våren 2015

Attityder till vildsvin & utfodring. Fredrik Widemo

Nytt klimat nya skogsskador Gunnar Isacsson, Skogsstyrelsen

Förvaltning av lövträdens genresurs. - anpassning till förändrat klimat och behov

Framtidens lövskog 15 mars 2013

Vinsten med att använda naturlig återväxt i stället för förädlade plantor

SCA Skog. Utvärdering enligt svenska FSC-standardens kriterie 8.2

Jordbruksdepartementet Skogsindustrierna har lämnats tillfälle att ge synpunkter på rubricerade förslag.

PROV 6 Bioteknik. 1. Hur klona gener med hjälp av plasmider?

ÖKAD TILLGÅNG OCH ANVÄNDNING AV FÖRÄDLADE PLANTOR

Bevarandegenetik och de svenska nationalraserna: lägesrapport. Mija Jansson

PROV 6 Bioteknik. 1. Hur klona gener med hjälp av plasmider?

Prislista Södras plantor 2017

Cell och molekylärbiologi (BL3008) Omtentamen CMB-II (11 hp) Kod: Personnummer: Plats nr: Inlämnad kl: ID kollad: Poäng: Betyg:

Redogörelse. Från Skogforsk nr Förädlingseffekter i Sveriges skogar. Kompletterande scenarier till SKA-VB 08

Effekter av marknära ozon på skog hur bör det beaktas vid val av trädslag?

Genmodifierade Träd. Vilka möjligheter erbjuder gentekniken?

Presentation av. Nordiskt Genresurscenter. NordGen

Hur har naturvärden påverkats av röjning/avverkning i betesmarker?

Utveckling för Lantmännens växtförädling

Storskogsbrukets sektorsansvar

NordGens Miljösamordningsgrupp Möte Nr November CET Kringler conference center, Norge

Transkript:

Förädling och genbevarande två sidor av samma mynt Bengt Andersson Gull Nordgen Temadag 9 oktober, Stockholm

Upplägg Lite statistik Förädlingsprogrammen Genetiska vinster Genetisk variation och genbevarande - en del siffror Kanske en liknelse

Plantproduktion i Sverige 450 400 Milj seedlings 350 300 250 200 150 100 Total Spruce Pine Other conifers Broad-leaved 50 0 1995 2000 2005 2010 2015

Andel förädlade plantor 100 Proportion from seed orchards, % 80 60 40 20 Scots pine Norway spruce 0 2000 2002 2004 2006 2008 2010 2012 2014

Skogsträdsförädling i Sverige Skogforsk ansvarar för de operativa förädlingsprogrammen Intressenterna (markägare, ) ansvarar för fröplantager Skogforsk och universitet (SLU, ) utför förädlingsforskning

Skogsträdsförädling Har pågått några årtionden, fåtal generationer Ung i jfr med förädling av grödor och husdjur Genbevarande ofta en parallell till förädlingen inte integrerat

Förädlingsstrategi Breddgrad (fotoperiod ) Förädlingspopulationer för - ökad värdeproduktion - möta klimatförändring - bevara genetisk diversitet Multiple Population Breeding Strategy Temperaturklimat (veg. periodens längd, dagar)

Förädlingsmål Tidsfördröjning => generella, långsiktiga mål Anpassning Produktion Stam- och vedkvalitet Plasticitet/Robusthet - stabilitet över miljögradienter

Förädlingscykeln Genetisk variation!

Fälttestning 68 66 62 64 Population a Population b Population c Gemensam analys: 58 60 - Bättre avelsvärden - Test av robusthet - Information också från otestade lokaler 56

Beräknad genetisk vinst från fröplantager Genetisk vinst (%) i arealproduktion 40 35 30 25 20 15 10 5 0 Dagens Nya 1,5 gen. Nästa gen. Upp till 5 12 % högre överlevnad (tall i norr) Bättre stam- och kvistvalitet Högre sjukdomsresistens

Långsiktiga förädlingsprogram Gran Tall Björk Contorta Mindre aktiviteter för andra arter t.ex. lärk, h-asp, ek, ask, bok, fågelbär, sitkagran, Douglasgran

Varför genbevarande? Genetisk variation behövs för förädling/förändring av egenskaper ökat värde, överlevnad och reproduktion i ändrat klimat Viktigt för riskhantering Tillräcklig diversitet för fortsatt evolution om kommersiellt skogsbruk upphör

Hur kan genetisk variation kontrolleras i förädlingspopulationer? Storleken på f-populationen,(antalet individer) Lågt släktskap för att minimera inavel

Genetisk variation för anpassning Kvantitativa egenskaper med kontinuerlig variation Styrs av många gener (spridda över kromosomerna) Varje gen har liten, och additiv, påverkan Olika gener kan ha samma effekt (jfr. synonymer) Genvarianter med mkt låga, eller höga, frekvenser bidrar marginellt till additiv varians

Genetisk variation 1 0,8 Additiv varians 0,6 0,4 0,2 0 0 0,1 0,2 0,3 0,4 0,5 0,6 0,7 0,8 0,9 1 Allelfrekvens

Sällsynta genvarianter (alleler) Antalet individer i en population för att behålla alla alleler i ett locus med viss sannolikhet (från Gregorius 1980). Frequency of rarest allele Probability of keeping rarest alleles 95 % 99 % 99.9 % 20 % 21 28 39 10 % 51 66 88 5 % 117 149 194 1 % 754 916 1146 = 99.0 % efter 10 generationer Men vi vet inte säkert hur låg allelfrekvens vi behöver behålla

Inavel, släktskap F=1/2Ne Populationsstorlek = 50 Inavel 1% per generation Reducerar additiv varians med 1% per generation

Återstående additiv variation Slumpmässig rekrytering vi kan bättre!

Variation i en egenskap Frekvens Värde (medel 100 i oförädlad skog)

Efter 10 generationer Ne = 50, >95% av variationen kvar Ne = 500, > 99.95% av variationen kvar och Ne totalt = 1100 1600 i gran- och tallprogrammen På lång sikt bidrar mutationer till att skapa ny genetisk variation Uthållig selektionsrespons verifierad i teoretiska simuleringar och praktiska selektionsförsök

Viktigt tillägg F-strategin är dynamisk Fältförsöken är en viktig informationskälla Träd kan fasas ut och nya träd fasas in baserat på testning i praktiken är därför populationerna större och träden säkrare

I sammanfattning Stor genetisk variation i f-populationer är nödvändigt för genetisk förändring Genetiskt bevarande kan integreras med förädling utan att vara spec. krävande F-programmen skapar möjlighet till variabla, välanpassade skogar