Nordiska förädlingsprogram för gran och tall möjligheter och risker
|
|
- Emma Abrahamsson
- för 5 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Nordiska förädlingsprogram för gran och tall möjligheter och risker NordGen Temadag , SLU Umeå Bengt Andersson Gull Matti Haapanen (LUKE) Arne Steffenrem (NIBIO)
2 Breddgrad (fotoperiod ) Förädlingsstrategi Förädlingspopulationer för - ökad värdeproduktion - möta klimatförändring - förvalta/bevara genetisk variation Temperaturklimat (veg. periodens längd, dagar)
3 Förädlingscykeln 1. Testa kandidatträd 2. Beräkna genetiskt värde, Avelsvärden y = Xb + Z1p + Z2f + W1ps + W2fs + e 3. Välj ut de bästa träden 4. Korsa för ny generation 4. Massföröka
4 Genomikverktyg i förädlingen 1. Testa kandidatträd Marker aided, genomic selection Pre-selection 2. Beräkna genetiskt värde, Avelsvärden y = Xb + Z1p + Z2f + W1ps + W2fs + e Gmatrix 3. Välj ut de bästa träden 4. Korsa för ny generation 4. Massföröka Paternity analysis SE plants Pollen comtamination Status number in each crop
5 Målegenskaper Vitalitet/Klimatanpassning Tillväxt Stamkvalitet (rakhet/grenkaraktärer) Resistens Vedegenskaper
6 Fältförsök koppling och samanalys 68 ~10% gemensamma Sorter = koppling Population a Population b Population c Samanalys (TREEPLAN): Ökad säkerhet i avelsvärden - Ökad test av robusthet - Prestation på otestade lokaler 56
7 En förädlingspopulation obesläktade founders per pop. Tall & gran >1000 founders Balanserat inomfamiljsurval DPM (PAM) Parent x x 2 x 3 4 x 5 Bevarad additiv genetisk varians Uthållig genetisk vinst över många generationer Låg inavelsnivå
8 Genetisk vinst (%) i arealproduktion Beräknad genetisk vinst från fröplantager Veg. förökning 0 Dagens Nya 1,5 gen. Nästa gen. Upp till 5 12 % högre överlevnad (tall i norr) Bättre stam- och kvistkvalitet Högre sjukdomsresistens
9 Division of pine breeding populations by climatic target areas in Finland 70 Latitude Temperature sum 60 Infusion of more southern breeding material s from the Baltic states & Sweden
10 Yield per ha Timber quality Branch diameter & angle Wood density General breeding goals common to all species Resistance to pests and diseases Hardiness / Stability
11 Preparing for future threats Testing the resistance of Finnish Scots pine breeding materials against pine-wilt nematode in Hitachi, Japan
12 Foredlingsmålene i Norge Produksjon CO 2 -binding Økning i skogarealets gjennomsnittlige produktivitet på 20 % eller mer Økt binding av CO 2 fra atmosfæren på mer enn 20 % Kvalitet Uendret eller bedre styrkeegenskaper for trelast Bedre formstabilitet Mindre skader og feil og bedre stammeform Sterkere resistens mot rotråte (når teknologien er moden) Klimatilpasning Bedre overlevelse Tilpasset større geografisk område Robust materiale for mer ustabilt klima Mulighet for valg av nye frøkilder ved raske klimaforandringer Skogfrøverkets strategi for skogplanteforedling (Edvardsen et al 2010, 2017) 10/22/
13 Foredlingssoner og foredlingspopulasjon G0 - Framtidscenario Lavland sub-pop Midtre sub-pop Høyere sub-pop Testede 1. gen Naturlig utbredelse
14 14 Planter pr år (*mill) Langsiktig frøforsyning fra frøplantasjer Prognose 60 for hele landet målet er 100 % til 50 mill. planter år Skogfrøverket 2017
15 Klimatet förändras! Nya egenskaper! Bättre matchning!
16 Gamla och Nya scenarier RCP8.5 ~ SRES A2/A1FI ~SRES A1FI RCP4.5 ~ SRES B1 RCP6.0 ~ SRES A1B Knutti and Sedlacek, Nature Climate Lars Bärring, Change, SMHI 2012 Rossby Centre, Mistra-Swecia -- Future Forests planeringsmöte, 4 oktober 2013, Skogforsk Uppsala
17 Scenario exempel: Vegetationsperiodens längd (antal dagar >+5º C) Difference källa: Rossby Centre, SMHI.
18 Möjliga åtgärder Förädling (på längre sikt): Träd med nya anpassningsprofiler Mer robusta träd (resistens, plasticitet) Dynamiska anv. rekom. (på kort sikt) : - överlevnad i dagens klimat - produktion i framtidens klimat
19 Samarbeten Utökad, gemensam fälttestning försök, kopplingar Trädens reaktion på klimatindex - modellering Användningsrekommendationer över landsgränser
20 SLUT Bengt Andersson Gull Matti Haapanen (LUKE) Arne Steffenrem (NIBIO)
Förädling och genbevarande två sidor av samma mynt
Förädling och genbevarande två sidor av samma mynt Bengt Andersson Gull Nordgen Temadag 9 oktober, Stockholm Upplägg Lite statistik Förädlingsprogrammen Genetiska vinster Genetisk variation och genbevarande
Läs merARBETSRAPPORT. Lägesrapport för förädlingspoulationer
ARBETSRAPPORT FRÅN SKOGFORSK NR 568 2004 Lägesrapport 2003 12 31 för förädlingspoulationer av tall, gran, björk och contortatall Johan Sonesson, Curt Almqvist, Bengt Andersson, Tore Erikcsson, Bo Karlsson,
Läs merFramtidens träd och träråvara. Ove Nilsson Umeå Plant Science Centre Dept. of Forest Genetics and Plant Physiology SLU
Framtidens träd och träråvara Ove Nilsson Umeå Plant Science Centre Dept. of Forest Genetics and Plant Physiology SLU Umeå Plant Science Centre Ett excellenscenter för växtforskning - och en innovationsplattform
Läs merArbetsrapport nr 541 År Titel. Lägesrapport för förädlingspopulationer av tall, gran, björk och contortatall.
Arbetsrapport nr 541 År 2003 Titel Författare Lägesrapport 2002-12-31 för förädlingspopulationer av tall, gran, björk och contortatall Johan Sonesson, Bengt Andersson, Tore Ericsson, Karl-Anders Högberg,
Läs merFörädling. för framtiden. Broschyrens namn 1
Förädling för framtiden Broschyrens namn 1 Skogforsk ansvarar för skogsträdsförädlingen i Sverige. Vi arbetar i först hand med tall, gran, contorta och björk. Men bedriver också visst förädlingsarbete
Läs merSkogens möjligheter och utmaningar med ett förändrat klimat
Skogens möjligheter och utmaningar med ett förändrat klimat Lars Sängstuvall 120509 Bergviks markinnehav i centrala Sverige Drygt 8% av Sveriges totala produktiva skogsmark Avverkning > 6 miljoner m3fub
Läs merRCP, CMIP5 och CORDEX. Den nya generationen klimatscenarier
RCP, CMIP5 och CORDEX Den nya generationen klimatscenarier Erik Kjellström Rossby Centre, SMHI Rossby Centre Day Forskarsamverkan för anpassningsstudier 16 november 2011, SMHI NORRKÖPING Innehåll RCP CMIP5
Läs merEtt förändrat klimat och hållbar spannmålsproduktion, vad bör vi tänka på?
Seminarium om kulturgrödor, SLU, Ultuna, måndagen den 20 maj 2019 Ett förändrat klimat och hållbar spannmålsproduktion, vad bör vi tänka på? Jacob von Oelreich, sektoransvarig inom klimatanpassning, Kunskapscentrum
Läs merKlimatscenarier och klimatprognoser. Torben Königk, Rossby Centre/ SMHI
Klimatscenarier och klimatprognoser Torben Königk, Rossby Centre/ SMHI Översikt Vad är klimat? Hur skiljer sig klimatmodeller från vädermodeller? Vad är klimatscenarier? Vad är klimatprognoser? Definition
Läs merDet nordiska samarbetet
Arni Bragason Det nordiska samarbetet Norden består av 5 självständiga länder (Norge, Sverige, Danmark, Finland och Island) och 3 självständiga regioner (Färöarna, Åland och Grönland). Sammanlagt 25 miljoner
Läs merNågra höjdpunkter från IPCCs femte utvärdering Lars Bärring, forskare, SMHI IPCC kontaktpunkt
Några höjdpunkter från IPCCs femte utvärdering Lars Bärring, forskare, SMHI IPCC kontaktpunkt IPCCs femte utvärdering (AR5) Stockholm september 2013 1535 sidor, >9 200 referenser Specialrapporter SREX
Läs merBeskrivning demonstrationsförsök Vännfors med Dag Lindgrens lektionssal
Beskrivning demonstrationsförsök Vännfors med Dag Lindgrens lektionssal Skogforsks beskrivning finns på ett pdf dokument 655 Vännfors var särskilt lämpligt för ett demonstrationsförsök, beläget nära det
Läs merDavid Hirdman. Senaste nytt om klimatet
David Hirdman Senaste nytt om klimatet Länsstyrelsedagarna i Umeå, 25 april 2012 Sveriges klimat nu och i framtiden Nya klimatindikatorer RCP den nya generationens klimatscenarier. 2 Sveriges klimat -
Läs merKlimatförändringar Hur exakt kan vi förutsäga. Markku Rummukainen Lunds universitet
Klimatförändringar Hur exakt kan vi förutsäga Markku Rummukainen Lunds universitet Markku.Rummukainen@cec.lu.se Det blir varmare Fortsatta utsläpp av växthusgaser kommer att orsaka fortsatt uppvärmning
Läs merMöjligheter och utmaningar i användandet av klimatscenariodata
Möjligheter och utmaningar i användandet av klimatscenariodata Patrick Samuelsson och kollegor Rossby Centre, SMHI patrick.samuelsson@smhi.se Agenda Kunskapsläget sedan IPCC AR4 (4th assement report) 2007
Läs merSimulering av möjliga klimatförändringar
Simulering av möjliga klimatförändringar Torben Königk, Rossby Centre/SMHI Bakgrund, observationer IPCC AR4, globala scenarier Regionala scenarier IPCC AR5 Bakgrund Observationer visar en tydlig uppvärmning
Läs merHur ser det förändrade klimatet ut? Extremare väder?
Hur ser det förändrade klimatet ut? Extremare väder? Lars Bärring SMHI Rossby Centre Upplägg: Sveriges klimat de förändringar vi ser redan nu Klimatmodeller vad är det helt kort? Framtida förändringar
Läs merFramtidens översvämningsrisker
-1-1 Framtidens översvämningsrisker Bakgrund Med början våren driver SMHI med medel från Länsförsäkringars Forskningsfond forskningsprojektet Framtidens Översvämningsrisker. Projektet skall pågå till och
Läs merSE plantor öppnar för nya möjligheter. Zygotisk embryogenes Somatisk embryogenes. m f. Förädling av barrträd. Fröplantag. Test.
plantor öppnar för nya möjligheter Foto Hartmut Weichelt Zygotisk embryogenes Somatisk embryogenes Fröplantor plantor m f Förädling av barrträd x Test Fröplantag Selektion Massförökning 1 Somatisk embryogenes
Läs merGenmodifierade Träd. Vilka möjligheter erbjuder gentekniken?
Genmodifierade Träd Vilka möjligheter erbjuder gentekniken? Björn Sundberg Umeå Plant Science Center, SLU A center of excellence in plant- and forest tree research. An innovation platform for the Swedish
Läs merNiclas Hjerdt. Vad innebär ett förändrat klimat för vattnet på Gotland?
Niclas Hjerdt Vad innebär ett förändrat klimat för vattnet på Gotland? Vattenbalansen på Gotland Ungefär hälften av nederbörden avdunstar. Ungefär häften av nederbörden bildar avrinning (inklusive grundvattenbildning)
Läs merUnderskattas effekterna av investeringar i kollektivtrafik i storstäderna? v/ Ingunn Opheim Ellis Urbanet Analys
Underskattas effekterna av investeringar i kollektivtrafik i storstäderna? v/ Ingunn Opheim Ellis Urbanet Analys Agenda 1. Tidsvärdestudier vad och varför 2. Stora skillnader mellan dels i. olika områden/
Läs merSG0151 Skogens ekonomi, 15hp, Umeå (G1N) SG0210 Skogsekosystemets kemiska grunder 15hp (G1F) SG0203 Skogsteknologi och virkeslära 15hp (G1F)
PROGRAMNÄMND SKOG BILAGA I PROTOKOLL SLU ID: SLU.sfak.2018.3.1.1-229 Tabell: ramschema jägmästarprogrammet grundnivå lå 19/20 Termin 1 höst Termin 2 vår Sommar Årskurs 1 SG0170 Skog och skogsbruk, 15hp
Läs merTydliga signaler om ökad skogsproduktion Varför och hur ska det åstadkommas?
Tydliga signaler om ökad skogsproduktion Varför och hur ska det åstadkommas? Bo Karlsson, Skogforsk, Sverige Oljekommissionen 2006 Kommissionen föreslår: att skogens tillväxt ökas långsiktigt med 15-20
Läs merStommaterialets betydelse för komforten i en byggnad vid ett framtida varmare klimat
Stommaterialets betydelse för komforten i en byggnad vid ett framtida varmare klimat Ulf Ohlsson Victoria Bonath Mats Emborg Avdelningen för byggkonstruktion och -produktion Institutionen för samhällsbyggnad
Läs merKlimatsimuleringar. Torben Königk, Rossby Centre/ SMHI
Klimatsimuleringar Torben Königk, Rossby Centre/ SMHI Översikt Vad är klimat? Hur skiljer sig klimatmodeller från vädermodeller? Hav- och havsis processer Vad är klimatscenarier? Vad är klimatprognoser?
Läs merKlimatscenarier för analys av klimatpåverkan
Rossby Centre dagen 2010-10-21 Klimatscenarier för analys av klimatpåverkan Lars Bärring SMHI, Rossby Centre Innehållsförteckning: Allmän introduktion, klimatscenarier Upplösning hur detaljerade kan vi
Läs merPåverkan, anpassning och sårbarhet IPCC:s sammanställning Sten Bergström
Påverkan, anpassning och sårbarhet IPCC:s sammanställning 2014 Sten Bergström IPCC 2014 Människans påverkan på klimatsystemet är tydlig. Påverkan är uppenbar utifrån stigande halter av växthusgaser i
Läs merDen nya skogsindus trin. Gunnar Olofsson
Den nya skogsindus trin Gunnar Olofsson Skogen idag 30% av världens skogar år 2010 används för produktion Virkesproduktion 7 % 15 % 30 % Skydd av biologisk mångfald Erosionsskydd Sociala tjänster 24 %
Läs merPlantprat Resistens mot bladlöss i korn och vete. Inger Åhman et al. SLU
Plantprat Resistens mot bladlöss i korn och vete Inger Åhman et al. SLU www.plantcommistra.com Allelobios* *En av flera möjliga förklaringar till att sortblandningar kan ha mindre skadegörarproblem Fas
Läs merHav möter Land I ett förändrat klimat, men var? Erik Engström Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska Institut
Hav möter Land I ett förändrat klimat, men var? Erik Engström Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska Institut Vad är det för skillnad på klimat och väder? Climate is what you expect, weather is what
Läs merArbetstillfällen 100 000.
2 3 4 Arbetstillfällen 100 000. 5 6 7 Vissa anspråk ställs I de internationella direktiv och konventioner Sverige antingen är ålagt att följa eller frivilligt valt att följa. Här har jag listat några exempel
Läs merNordGens Miljösamordningsgrupp 2011
NordGens Miljösamordningsgrupp 2011 Rapport: Genetisk mångfald en nyckel till motverkan av och anpassning till klimatförändringar Genetisk mångfald en nyckel till motverkan av och anpassning till klimatförändringar
Läs merÖvervakning av vegetation med lågupplösande satellitdata
Övervakning av vegetation med lågupplösande satellitdata Lars Eklundh Institutionen för Naturgeografi och Ekosystemanalys Lågupplösande satellitdata NOAA AVHRR: dagliga data 1-5 km 5 våglängsband 1982
Läs merPåverkas Blekinge av klimatförändringarna? Cecilia Näslund
Påverkas Blekinge av klimatförändringarna? Cecilia Näslund Klimat- och energisamordnare Stockholm, 27 sept 2013 IPCC - Climate Change 2013 Summary for Policymakers, Working Group 1 Utsläppen av växthusgaser
Läs merIntroduktion av nya trädslag i skogsbruket steg för steg. Ola Rosvall Skogforsk
Introduktion av nya trädslag i skogsbruket steg för steg Ola Rosvall Skogforsk Introduktion av nya trädslag 1. Motiv för och konsekvenser av nya trädslag 2. Behov av kunskap och fältförsök 3. Försöksläget
Läs merSkogsbruket som praktisk klimatförvaltare
Skogsbruket som praktisk klimatförvaltare Bo Karlsson, Skogforsk Till stor del baserat på material från Göran Örlander, Södra Jordbrukets roll som klimatförvaltare Biomassaproduktionsom exempel på samspel
Läs merHur påverkar klimatförändringen den biologiska mångfalden i skogen?
Klimatförändringarnas påverkan på den biologiska mångfalden i skogslandskapet ulrika.siira@skogsstyrelsen.se Hur påverkar klimatförändringen den biologiska mångfalden i skogen? Klimatförändringen i Sverige
Läs merMiljökonsekvenser av ett ökat uttag av skogsbränsle i relation till uppsatta miljö- och produktionsmål
Miljökonsekvenser av ett ökat uttag av skogsbränsle i relation till uppsatta miljö- och produktionsmål Bränsleprogrammet Hållbarhet Johnny de Jong Cecilia Akselsson, Gustaf Egnell, Stefan Löfgren, Bengt
Läs merVäxtförädling och forskning kring äpple på Balsgård
Växtförädling och forskning kring äpple på Balsgård Hilde Nybom + medarbetare, SLU Balsgård, Fjälkestadsvägen 459, 29194 Kristianstad, www.slu.se/balsgard Å ena sidan ser det ljust ut: Växtförädlingspengar
Läs merARBETSRAPPORT. Lägesrapport för förädlingspopulationer contortatall
ARBETSRAPPORT FRÅN SKOGFORSK NR 656 2008 Lägesrapport 2007-12-31 för förädlingspopulationer av tall, gran, björk och contortatall Torgny Persson, Curt Almqvist, Bengt Andersson, Tore Ericsson, Karl-Anders
Läs mer2015-04-28. Förändrat klimat. Direkta effekter Klimat extremväder. Direkta effekter Klimat extremväder. Hur påverkar klimat hälsan
Förändrat klimat Det pågår en global uppvärmning, som beror på människans utsläpp av växthusgaser. Även om utsläppen av växthusgaser drastiskt minskar dröjer det innan uppvärmningen stannar av. Parallellt
Läs merKommer klimatförändringen påverka återhämtning i sjöar och vattenddrag?
Kommer klimatförändringen påverka återhämtning i sjöar och vattenddrag? avnämarseminarium 212-5-21, Stockholm Filip Moldan, IVL Svenska Miljöinstitutet Göteborg, i samarbete med många kolleger från SMHI
Läs merFramtidsklimat i Kalmar län
KLIMATOLOGI Nr 26, 2015 Framtidsklimat i Kalmar län enligt RCP-scenarier Gunn Persson, Magnus Asp, Steve Berggreen-Clausen, Gitte Berglöv, Emil Björck, Jenny Axén Mårtensson, Linda Nylén, Alexandra Ohlsson,
Läs merData, fakta och scenarier vad händer med klimatet? 21 oktober 2015 Åsa Sjöström, Nationellt kunskapscentrum för klimatanpassning, SMHI
Data, fakta och scenarier vad händer med klimatet? 21 oktober 2015 Åsa Sjöström, Nationellt kunskapscentrum för klimatanpassning, SMHI Nationellt kunskapscentrum för klimatanpassning ett regeringsuppdrag
Läs merNaturvårdseffekter av granbarkborrebekämpningen
Sundsvall 2012-03-13 Naturvårdseffekter av granbarkborrebekämpningen Bengt Gunnar Jonsson Mittuniversitetet, Sundsvall Skurken Mittuniversitetet i projektet Utveckling av feromon för dubbelögad bastborre
Läs merTroposfäriskt ozon - Effekter på vegetation och kollagring
Troposfäriskt ozon - Effekter på vegetation och kollagring Håkan Pleijel Växt- och miljövetenskaper Göteborgs universitet Innehåll - översikt Effekter av ozon på vegetation Jordbruksgrödor Skogsträd Ozonhalt
Läs merNordGen Skog temadag 12 mars 2009
Föreningen Sveriges Skogsplantproducenter Karin Johansson 2009-03-17 NordGen Skog temadag 12 mars 2009 Ökad skogsproduktion nya kundkrav, nya plantor och ny teknik? Introduktion Dagen, som lockade närmare
Läs merPresentation av. Nordiskt Genresurscenter. NordGen
Presentation av Nordiskt Genresurscenter NordGen April 2011 NordGen är en nordisk institution för bevarande och hållbart nyttjande av växter, husdjur och skog NordGens grundläggande uppgift är att bidra
Läs merKlimateffekter på vegetation och återkopplingar till klimatet
Klimateffekter på vegetation och återkopplingar till klimatet Ben Smith med bidrag av Wenxin Zhang och Paul Miller Inst för naturgeografi och ekosystemvetenskap Lunds universitet Klimatmodeller är fortfarande
Läs merReferat från presentationer under seminariet Skogens och skogsbrukets klimatanpassning verktyg för beslutsstöd och visualisering
Referat från presentationer under seminariet Skogens och skogsbrukets klimatanpassning verktyg för beslutsstöd och visualisering Stockholm Waterfront Congress Center 22 november 2012 Mistra-SWECIA och
Läs merKlimatscenarier för Sverige beräkningar från SMHI
Klimat- och miljöeffekters påverkan på kulturhistoriskt värdefull bebyggelse Delrapport 1 Klimatscenarier för Sverige beräkningar från SMHI Klimatscenarier för Sverige beräkningar från SMHI 2 För att öka
Läs merKlimatanpassning i Sverige och EU vad anpassar vi samhället till och hur gör vi?
Klimatanpassning i Sverige och EU vad anpassar vi samhället till och hur gör vi? Kerstin Konitzer Seminarium Nätverket Renare Mark, Uppsala 5 december 2018 Upplägg av presentationen Klimatscenarier vad
Läs merMedia om invigning i Brån
Media om invigning i Brån Ett antal artiklar triggade av invigningen återges nedan: 1. Skogssverige 130925 2. VK 130928 sid 12 3. Skogforsk s nyhetsflöde 131008 4. Sveaskog intraweb De tre senare återges
Läs mer2009-10-13. -Gävles framtida klimat. -Vad kan vi göra? -Baltic Climate. Lars Westholm Miljöstrateg, Kommunledningskontoret Gävle kommun
Lars Westholm Miljöstrateg, Kommunledningskontoret Gävle kommun -Gävles framtida klimat -Vad kan vi göra? -Baltic Climate 80 Förändring i temperatur och nederbörd 1960 2100 Årsmedelvärden i Gävleborgs
Läs merHur sköter vi skogen i ett föränderligt klimat? Göran Örlander Skogsskötselchef, Södra Skog
Hur sköter vi skogen i ett föränderligt klimat? Göran Örlander Skogsskötselchef, Klimatförändringar och skogsskötsel Klimatforskarna idag är relativt eniga om att vi ska få förändringar i klimatet som
Läs merför svensk och nordisk marknad
Kommersiell växtförädling av lantbruksgrödor för svensk och nordisk marknad Annette Olesen, Lantmännen Lantbruk KSLA 20 april 2012 Växtförädlingsenheten på Lantmännen förädlar och tar fram nya sorter av
Läs merVäxtodlingskonferens Brunnby
Växtodlingskonferens Brunnby 2014-01-14 Tina Henriksson, höstveteförädlare, Lantmännen Lantbruk Integrated Pest Management (IPM) is a broadbased approach that integrates a range of practices for economic
Läs merversion januari 2019 Manual SMHI klimatdata
version januari 2019 Manual SMHI klimatdata Ägare Sametinget Ansvariga personer Anne Walkeapää Bengt Näsholm Leif Jougda Stefan Sandström Förslag och synpunkter skickas till Sametinget Anne Walkeapää anne.walkeapaa@sametinget.se
Läs merInger Åhman Inst. för växtförädling Alnarp. Havrebladlusresistens från vildkorn till odlat korn utveckling av växtmaterial under mer än 25 år
Inger Åhman Inst. för växtförädling Alnarp Havrebladlusresistens från vildkorn till odlat korn utveckling av växtmaterial under mer än 25 år Nationella växtskyddskonferensen, Ultuna, 14-15 november 2018
Läs merHav möter Land vill ändra på detta.
Tänk dig en värld där kartan tar slut vid gränsen Där kunskapen ligger gömd i skilda lådor En värld där klimatet snart kanske höjer vattennivån och rubbar ekosystemen Välkommen till Kattegatt Skagerrak
Läs merNytt klimat nya skogsskador Gunnar Isacsson, Skogsstyrelsen
Nytt klimat nya skogsskador Gunnar Isacsson, Skogsstyrelsen Foto: Anna Marntell, Skogsstyrelsen Klimatförändringar och transport via världshandeln ger Fler möjligheter för främmande arter att nå Sverige.
Läs merVallväxter - egenskaper som säkrar övervintring under moderna vintrar
Vallväxter - egenskaper som säkrar övervintring under moderna vintrar överförbart till vete och raps? Mats Höglind, Bioforsk Många typer av vinterstress vilka sortegenskaper är viktiga i instabilt klimat?
Läs merFramtidsklimat i Östergötlands län
KLIMATOLOGI Nr 23, 2015 Framtidsklimat i Östergötlands län enligt RCP-scenarier Magnus Asp, Steve Berggreen-Clausen, Gitte Berglöv, Emil Björck, Anna Johnell, Jenny Axén Mårtensson, Linda Nylén, Alexandra
Läs mer2010-05-06 CARIN NILSSON. Klimatförändringar i Västerbottens län Klimatunderlag och data från SMHI
2010-05-06 CARIN NILSSON Klimatförändringar i Västerbottens län Klimatunderlag och data från SMHI Vulkanutbrott Eyjafjallajökul Vulkanerna släpper ut varje år runt 130 miljoner ton koldioxid. Jämfört med
Läs merMolecular marker application in breeding of self- and cross- compatible sweet cherry ( (P. P. avium L.) varieties. Silvija Ruisa, Irita Kota
Molecular marker application in breeding of self- and cross- compatible sweet cherry ( (P. P. avium L.) varieties Gun rs L cis, Silvija Ruisa, Irita Kota Introduction Sweet cherry (Prunus avium L.) collection
Läs merElin Sjökvist och Gustav Strandberg. Att beräkna framtidens klimat
Elin Sjökvist och Gustav Strandberg Att beräkna framtidens klimat Koldioxidkoncentration Idag 400 ppm Tusentals år sedan Temperaturökningen fram till idag Källa: NOAA Vad är ett klimatscenario? Koncentrationsscenario
Läs merFörvaltning för mildrade effekter av klimatförändringar i Östersjön
Förvaltning för mildrade effekter av klimatförändringar i Östersjön Linda Laikre Populationsgenetik, Zoologiska institutionen, Stockholms universitet Samverkan Adaptiv förvaltning Individer Ekosystem Genetisk
Läs merVad ska vi äta i framtiden? Hur ska det produceras? Hur kan ekolantbruket bli mer en del av lösningen?
Vad ska vi äta i framtiden? Hur ska det produceras? Hur kan ekolantbruket bli mer en del av lösningen? Elin Röös, Postdok, Institutionen för energi och teknik Centrum för ekologisk produktion och konsumtion
Läs merSkogen Nyckeln till ett framgångsrikt klimat- och energiarbete Nils-Olov Lindfors
Skogen Nyckeln till ett framgångsrikt klimat- och energiarbete Nils-Olov Lindfors Bakgrund! Kyoto protokollet Artikel 3.4! Countries should, in their work of achieving their defined goals, apply forest
Läs merInger Åhman Inst. för växtförädling BLADLUS/RÖDSOTVIRUS- RESISTENS I HÖSTVETE BLADFLÄCKSJUKE- RESISTENS I KORN
Inger Åhman Inst. för växtförädling BLADLUS/RÖDSOTVIRUS- RESISTENS I HÖSTVETE BLADFLÄCKSJUKE- RESISTENS I KORN Grundläggande växtförädlingsforskning Pre-breeding Nya rön Nya metoder Förbättrat växtmaterial
Läs merForest regeneration in Sweden
Forest regeneration in Sweden Historic developement Methods Pine regeneration in Southern Sweden Storm damage Forest legislation and regeneration survey Survey: Is performed 5(7) years after final cutting.
Läs merFramtidsklimat i Hallands län
1 Exempel på sidhuvud - ÅÅÅÅ MM DD (Välj Visa, Sidhuvud sidfot för att ändra) Falkenberg 15 april 2016 Framtidsklimat i Hallands län Gunn Persson Klimathistoria Skillnad dagens klimat/istid, globalt 6ºC
Läs merGnagarcykler i Fennoskandien: När, var, varför? Bodil Elmhagen & Heikki Henttonen Stockholm University Finnish Forest Research Institute
Gnagarcykler i Fennoskandien: När, var, varför? Bodil Elmhagen & Heikki Henttonen Stockholm University Finnish Forest Research Institute Dagens Nyheter 2001 Lämmelår Angerbjörn m. fl. 2001 Lämmelår i Fennoskandien
Läs merAllt började långt tidigare!
Prolog pre Mendel Allt började långt tidigare! De första förädlarna Den Fertila Halvmånen Domesticering för 10 000 år sedan lins lin böna vete korn DOMESTiCERING: Stora genetiska förändringar under kort
Läs merAn#bio#karesistens Kan det vara e2 sä2 a2 undervisa om naturligt urval?
An#bio#karesistens Kan det vara e2 sä2 a2 undervisa om naturligt urval? Gustav Bohlin Visuellt Lärande och Kommunika#on Medie- och Informa#onsteknik Ins#tu#onen för Teknik och Naturvetenskap E2 ökande
Läs merKan vi åtgärda utsläpp av koldioxid och luftföroreningar samtidigt?
Kan vi åtgärda utsläpp av koldioxid och luftföroreningar samtidigt? Stefan Åström, IVL Svenska Miljöinstitutet HC Hansson, Institutet för Tillämpad Miljövetenskap Punkter Huvudbudskap CLEO 4.1, vad gör
Läs merHUR VÄL STÄMMER RESULTAT FRÅN MÖGELMODELLER MED VERKLIGHETEN
HUR VÄL STÄMMER RESULTAT FRÅN MÖGELMODELLER MED VERKLIGHETEN Pernilla Johansson Fuktcentrums infodag 2019-03-27 RISE Research Institutes of Sweden SAMHÄLLSBYGGNAD/BYGGTEKNIK Material är olika känsliga
Läs merKlimatanpassning i utvecklingsländer svensk expertis på export
Klimatanpassning Sverige 2015, 23 September 2015; Sem C2; Klimatanpassning i utvecklingsländer svensk expertis på export Bo Holst, International Projects Manager, SMHI, Sweden; bo.holst@smhi.se Klimatanpassning
Läs merElin Sjökvist och Gustav Strandberg. Att beräkna framtidens klimat
Elin Sjökvist och Gustav Strandberg Att beräkna framtidens klimat Koldioxidkoncentration Idag 400 ppm Tusentals år sedan Temperaturökningen fram till idag Källa: NOAA Vad är ett klimatscenario? Koncentrationsscenario
Läs merVilka skogsskador kan vi förvänta oss framöver? Gunnar Isacsson, Skogsstyrelsen
Vilka skogsskador kan vi förvänta oss framöver? Gunnar Isacsson, Skogsstyrelsen Föredragets innehåll Klimatförändringar Befintliga skogsskadegörare i nytt klimat Nya skadegörare på gång Vad kan vi göra
Läs merExamensarbete på agronomprogrammet 2010
Examensarbete på agronomprogrammet 2010 Härmed utlyses ett examensarbete om vilka faktorer som styr stärkelseinlagringen i vetekärnan. En praktikplats erbjuds på Hushållningssällskapet i Kristianstad under
Läs merVerksamhetsidé. SLU utvecklar kunskapen om de biologiska naturresurserna och människans förvaltning och hållbara nyttjande av dessa.
Jorden som resurs, SLU:s bidrag Jordbruks- och trädgårdskonferens 2010. Lisa Sennerby Forsse, SLU. 4 mars 2010 Verksamhetsidé SLU utvecklar kunskapen om de biologiska naturresurserna och människans förvaltning
Läs merBekämpning av rapsbaggar och resistensfrågor. Barbara Ekbom, SLU, Inst. f. ekologi
Bekämpning av rapsbaggar och resistensfrågor Barbara Ekbom, SLU, Inst. f. ekologi Resistens mot pyretroider Inventeringar 2001-2014 Metabolisk resistens Resistenta insekter kan avgifta eller förstora giftet
Läs merPrinciper för fuktsäkerhetsprojektering med hänsyn till mikrobiell påväxt
2--24 Principer för fuktsäkerhetsprojektering med hänsyn till mikrobiell påväxt Sven Thelandersson Konstruktionsteknik, LTH Projekteringsprincip material i klimatskärmen Indata Uteklimatdata Inkl Meso
Läs merBaljväxtrika vallar på marginalmark som biogassubstrat
Georg Carlsson & Thomas Prade Institutionen för biosystem och teknik Baljväxtrika vallar på marginalmark som biogassubstrat Georg Carlsson &Thomas Prade SLU, institutionen för biosystem och teknologi PA:
Läs merLångvarig torka kontra extrem nederbörd
Halmstad 2011-05-03 Carin Nilsson Långvarig torka kontra extrem nederbörd Hur ser klimatet ut i ett 30 års perspektiv i Sydvästra Sverige? Några utmaningar: Hur ska vi bygga våra hus? Var ska vi bygga
Läs merKlimat och hälsa en översikt. Mare Lõhmus Centrum för arbets- och miljömedicin Stockholms Läns Landsting
Klimat och hälsa en översikt Mare Lõhmus Centrum för arbets- och miljömedicin Stockholms Läns Landsting Förändrad Klimat Det pågår en global uppvärmning, som beror på människans utsläpp av växthusgaser.
Läs merVinsten med att använda naturlig återväxt i stället för förädlade plantor
Vinsten med att använda naturlig återväxt i stället för förädlade plantor Mats Hagner 2011-04-13 300 Skillnad i nuvärde, % 250 200 150 100 50 0 Vinst, tid + kval Vinst, tid -50 0 2 4 6 8 10 Trädhöjd, m
Läs merOffentligt engagemang i växtförädling i Sverige och grannländer
Offentligt engagemang i växtförädling i Sverige och grannländer SUFs sommarmöte den 29 juni 2012 Växjö 2008 Norden stora regionala klimatskillnader! 1 Sverige samverkan samhälle och lantbruk Lång tradition
Läs merMöjligheter och problem anpassning av grödor och odlingssystem
Möjligheter och problem anpassning av grödor och odlingssystem Klimatförändringar och konsekvenser för Uppländskt Jordbruk Länsstyrelsen Uppsala län 16 november 2012 Maria Wivstad, SLU, EPOK Centrum för
Läs merIllustration av kommande klimatförändringar i Lycksele kommun. - delrapport inom projektet Clim-ATIC
Kerstin Abbing Illustration av kommande klimatförändringar i Lycksele kommun - delrapport inom projektet Clim-ATIC Kerstin Abbing Institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap Umeå universitet 2009-02-23
Läs merEng Wide LM-Lantbruk. Brunnby Tina Henriksson, höstveteförädlare Lantmännen Lantbruk
Tina Henriksson, höstveteförädlare Lantmännen Lantbruk Höstveteförädlare Tina Henriksson Ansvarig för vårt höstveteprogram sedan 2005 Tidigare ärtförädlare i Sverige och försöksansvarig på företag i land
Läs merGenetisk vinst i volym över tid i två granklontester
ARBETSRAPPORT 973-2018 Genetisk vinst i volym över tid i två granklontester Genetic gain in volume production over time in two Norway spruce eperiments FOTO: ERIK VIKLUND/SKOGFORSK FOTO: ERIK VIKLUND/SKOGFORSK
Läs merChantal Donnelly, Berit Arheimer, Hydrologienheten, FoU. Hur kommer vattenflöden och näringsämnestransport i Sverige och Europa att påverkas?
Chantal Donnelly, Berit Arheimer, Hydrologienheten, FoU Hur kommer vattenflöden och näringsämnestransport i Sverige och Europa att påverkas? Regionala Projektioner - Framtidklimat Klimatprojektioner med
Läs merKlimatpåverkan och de stora osäkerheterna - I Pathways bör CO2-reduktion/mål hanteras inom ett osäkerhetsintervall
Klimatpåverkan och de stora osäkerheterna - I Pathways bör CO2-reduktion/mål hanteras inom ett osäkerhetsintervall Vi måste förstå att: Vårt klimat är ett mycket komplext system Många (av människan påverkade)
Läs merBevarande och uthålligt nyttjande av en hotad art: flodkräftan i Sverige
Bevarande och uthålligt nyttjande av en hotad art: flodkräftan i Sverige Lägesrapport 2015-12-08 Här kommer den 4:e lägesrapporten från forskningsprojektet Bevarande och uthålligt nyttjande av en hotad
Läs merKlimatförändringar, snö och skidåkning
Klimatförändringar, snö och skidåkning Vad har hänt med klimatförändringarna? Globalt: Nov 2017 3:e varmast Dec 2017 2:a varmast Jan 2018 4:e varmast Feb 2018 3:e varmast (SMHI) Stora variationer i vintertemperaturen
Läs merFramtidens lövskog 15 mars 2013
Tillståndet i lövskogen! Framtidens lövskog 15 mars 2013 Lönsamhet i lövskogsbruket!? Lars Rytter The choice of species in forestry is important, and a real issue as large areas of wind-damaged forest
Läs merUtveckling för Lantmännens växtförädling
Utveckling för Lantmännens växtförädling Annette Olesen SUFs sommarmöte, Alnarp 19 Maj 2016 Växtförädling på Lantmännen Vårt uppdrag är Att förädla nya sorter av jordbruksgrödor för den nord- och centraleuropeiska
Läs mer