Kallelse/Underrättelse Sammanträde med Kommunstyrelsens arbetsutskott Tid: Onsdagen den 3 juni 2015, kl 9.00 Plats: Rådslaget, Rådhuset, Alingsås OBS! Kl 9.00 Studiebesök Montessoriskolan Globen Information och överläggningar A/ Hyreskontrakt Kulturhuset B/ Kostnader för tillköp av resor för skolskjutsar samt fördelning av kostnaderna mellan kommunstyrelsen och barn- och ungdomsnämnden C/ Inriktningsbeslut, ny näringslivsorganisation - avrapportering Ärendelista Val av justerare Ärende 1-3 1. Livsmedelsprogram. (återremiss från KS 25/5, ytterligare handlingar senare) 2. Svar på motion om "Vattensäker kommun" - Leif Hansson (S) och Birgitta Carlsson (S). 3. Utredning om skydd för internetanvändning. 4. Hyreskontrakt för Kulturhuset. (handlingar senare) 5. Kostnader för tillköp av resor för skolskjutsar samt fördelning av kostnaderna mellan kommunstyrelsen och barn- och ungdomsnämnden. 6. Överenskommelse mellan Migrationsverket, Länsstyrelsen och Alingsås kommun om asyl och PUT. 7. Utredning angående avgångsbetyg i grundskolan och gymnasieskolan. (återremiss från KS den 2/2) Joakim Järrebring (S) Ordförande Anci Eyoum Sekreterare Tel: 61 61 30 Anci.eyoum@alingsas.se
Ärende 1 Livsmedelsprogram
Kommunstyrelsen 2015-05-25 Protokollsutdrag KS 109 Dnr 2015.268 KS 081 Livsmedelsprogram Ärendebeskrivning Kommunfullmäktige beslutade den 26 februari 2014, 26 att bifalla en motion från Lena Klevenås (MP) m fl om att arbeta fram en livsmedelspolicy och gav kommunstyrelsen i uppdrag att arbeta fram ett förslag till livsmedelspolicy alternativt riktlinje. Beredning Kommunledningskontoret har i skrivelse den 12 maj 2015 lämnat följande yttrande: Utifrån kommunens Riktlinjer för styrande dokument är Program eller Riktlinje en mer korrekt benämning än Policy för ett styrdokument i enlighet med motionen. Det förslag till styrdokument som tagits fram har därför fått benämningen Program, det vill säga Livsmedelsprogram. Förslaget till program har på kommunledningskontorets uppdrag tagits fram av kommunens kostenhet på barn- och ungdomsförvaltningen. Under arbetets gång har processen och förslag till avgränsningar stämts av med kommunstyrelsens arbetsutskott. Livsmedelsprogrammets funktion är att ange inriktning för de kvalitetskrav som kommunen skall ställa på de livsmedel som används i de olika verksamheterna. Programmet skall utgöra ett underlag för att kommunens nämnder och bolag i upphandlingar av måltider och livsmedel, samt vid avrop, skall kunna ställa rätt kvalitetskrav utifrån tillgängliga ekonomiska resurser och förhållanden i övrigt. Programmet innehåller följande delar: Mål och syfte, Avgränsningar, Inriktning för olika livsmedelsgrupper, Inriktning för etiska livsmedel, Inriktning för tillsatser, Uppföljning och kontroll, Revidering av program. I bilagor redovisas effekter av vald inriktning samt konkurrensverkets krav. Frågor av ren upphandlingskaraktär ingår inte i Livsmedelsprogrammet, utan föreslås hanteras inom kommunens riktlinjer för upphandling. I programmet hänvisas till konkurrensverkets kriterier. Miljöstyrningsrådet har upphört och ligger för närvarande under konkurrensverket. Ytterligare förändringar är att vänta. Enligt uppgift kommer inte kriterierna att ändras, men det kommer att ske redaktionella namnändringar utifrån vem det är som ansvarar för frågorna. Arbetsutskottet har behandlat ärendet den 20 maj 2015, 93 och då beslutat att hänskjuta ärendet till kommunstyrelsen för beslut. Justerandes sign Justerandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande
Kommunstyrelsen 2015-05-25 KS 109, forts Dnr 2015.268 KS 081 Yrkande Stefan Svensson (KD) yrkar att ärendet återremitteras till kommunstyrelsens arbetsutskott för ytterligare beredning den 3 juni. Proposition Ordföranden ställer proposition på om ärendet ska avgöras idag eller återremitteras och finner att kommunstyrelsen beslutar att återremittera ärendet. Kommunstyrelsens beslut: Ärendet återremitteras till kommunstyrelsens arbetsutskotts sammanträde den 3 juni för ytterligare beredning. Exp: KSAU Justerandes sign Justerandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande
Ärende 2 Svar på motion om "Vattensäker kommun" - Leif Hansson (S), Birgitta Carlsson (S)
Datum: 2015-05-11 Kommunstyrelsen Handläggare: Malin Wallin Direktnr: 0322-61 61 07 Beteckning: 2013.624 KS Svar på motion om Vattensäker kommun Leif Hansson (S), Birgitta Carlsson (S) Ärendebeskrivning Leif Hansson (S) och Birgitta Carlsson (S) har till kommunfullmäktige den 27 november 2013, 179 lämnat en motion om att Alingsås kommun ska arbeta för att uppfylla Svenska Livräddningssällskapets sex kriterier för att bli en så kallad Vattensäker kommun. Kommunfullmäktige beslutade att lämna motionen till kommunstyrelsen för beredning. Förvaltningens yttrande Alingsås kommun, genom Kultur och fritidsförvaltningen, Barn- och ungdomsförvaltningen samt Räddningstjänsten, arbetar i enlighet med de sex kriterierna för att bli en så kallad Vattensäker kommun. Arbetet med några av kriterierna kan vidareutvecklas för att bli en certifierad kommun. Det handlar bland annat om att tydliggöra samordningsansvaret för vattensäkerhetsfrågorna. En annan del som kan utvecklas är informationen på hemsidan samt att utveckla säkerhetsdepån för utlåning, så att den även omfatta isdubbar. I det fall som Kommunfullmäktige (KF) bifaller motionen bör KF ge RT i uppdrag att samordna utvecklingen av arbetet om Vattensäker kommun. Nedan följer en beskrivning över hur kommunen idag arbetar med de sex kriterierna: Punkt 1: Räddningstjänsten (RT) tar under hösten fram ett nytt fyrårigt handlingsprogram enligt Lagen om skydd mot olyckor (LSO) där frågan om vattensäkerhetsfrågor ingår. Idag har RT en tillsynsplikt i vattensäkerhetsfrågor. Det finns livräddningsutrustningar utplacerade på ca 80 platser kring vattendragen runt om i kommunen. Dessa sköts om och kontrolleras av Kultur- och fritidsförvaltningen. Punkt 2: Barn och ungdomsförvaltningen anger att de följer upp och dokumenterar att eleverna uppfyller skolans mål, dvs att de senast under sjätte skolåret kan simma enligt definition i läroplanen för grundskolan. Detta innebär att elever inte kan få godkända betyg i idrott om de inte kan simma 200 m, varav 50 meter rygg, i åk 6. Kan eleven inte simma erbjuds den extra simundervisning. När det gäller kriteriet att man senast under nionde skolåret kan hantera en nödsituationer vid vattnet (häri
innefattas också första hjälpen och HLR) så är detta inte betygsgrundande. Ansvaret ligger därför hos varje lärare att se om detta uppnås. Punkt 3: Kommunen ska enligt kriterierna ha en tydlig plan för hur man ökar simkunnigheten och höjer säkerhetsmedvetenheten hos vuxna. Här skall särskilt beaktas personer med särskilda behov. I Alingsås ingår simundervisning för vuxna i det ordinarie utbudet. Punkt 4: Kultur och fritidsförvaltningen anger att deras personal vid badanläggningar (finns bara i Nolhagabadet) har en adekvat säkerhetsutbildning, dvs de har utbildning i HRL och livräddning. Punkt 5: Idag finns information på kommunens hemsidan att det finns livräddningsutrustningar utplacerade på ca 80 platser kring vattendragen runt om i kommunen. Det står vidare att badbryggor finns på åtta badplatser i kommunen medan ett par kommunala badplatser saknar badbryggor. Inför varje säsong kontrolleras badbryggorna av dykare som samtidigt söker av botten. Punkt 6: I Nolhagahallen finns en utlåning av flytvästar till allmänheten. De kostar 5 kr per dag att låna. Det finns dock inga isdubbar att låna. Förslag till beslut i Kommunfullmäktige Motionen besvaras med kommunledningskontorets yttrande. Exp: Kultur och fritidsnämnden, Barn- och Ungdomsförvaltningen, Räddningstjänsten Kommunledningskontoret Cecilia Reuterberg/Patrik Fridh Chef Hållbar tillväxt och näringsliv/enhetschef Malin Wallin Folkhälsostrateg Godkänd av: Titel: Datum: approvername approvertitle approverdate
Kommunstyrelsens arbetsutskott 2014-01-29 Protokollsutdrag AU 21 Dnr 2013.624 KS 092 Motion om "Vattensäker kommun" - Leif Hansson (S), Birgitta Carlsson (S) Ärendebeskrivning Leif Hansson (S) och Birgitta Carlsson (S) har till kommunfullmäktige den 27 november 2013, 179 lämnat en motion om att Alingsås kommun ska arbeta för att uppfylla Svenska Livräddningssällskapets sex kriterier för att bli en så kallad Vattensäker kommun. Kommunfullmäktige beslutade att lämna motionen till kommunstyrelsen för beredning. Arbetsutskottets beslut: Motionen remitteras till kommunledningskontoret. Exp: Klk-HTN Justerandes sign Justerandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande
Kommunfullmäktige 2013-11-27 Protokollsutdrag KF 179 Dnr 2013.624 KS 092 Motion om "Vattensäker kommun" - Leif Hansson (S) och Birgitta Carlsson (S) Leif Hansson (S) och Birgitta Carlsson (S) lämnar en motion om att Alingsås kommun ska arbeta för att uppfylla Svenska Livräddningssällskapets sex kriterier för att bli en så kallad Vattensäker kommun. Kommunfullmäktiges beslut: Motionen lämnas till kommunstyrelsen för beredning. Exp: KS-klk Justerandes sign Justerandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande
Socialdemokraterna i Alingsås Motion om Vattensäker kommun. Alingsås är en kommun som har mycket vattendrag i sin närhet; Mjörn, Anten, Säveån, Gerdsken, Färgen, Ömmern mm. Hittills i år, t o m oktober, har 114 människor drunknat i Sverige. Förra året var det totalt 97 personer. Många av dessa är barn och många av de som drunknar är ej simkunniga. Därför vill vi lägga denna motion som syftar till att minska antalet drunkningsolyckor i Alingsås. Allt fler kommuner ansöker om att bli s.k. vattensäkra kommuner. Det är Svenska Livräddningssällskapet som står för certifieringen och det krävs att följande sex kriterier uppfylls: Svenska Livräddningssällskapets sex kriterier för "En vattensäker kommun" Punkt 1 Kommunen ska i sitt handlingsprogram enligt Lagen om skydd mot olyckor (LSO) tydligt ange vem som har ansvar för vattensäkerhetsfrågor. Detta gäller både skötsel av material och anläggningar, information samt tillsyn enligt LSO 5 kap 1. Man ska bedriva ett kontinuerligt dokumenterat uppföljningsarbete med inventering och hantering av risker. Punkt 2 Skolan ska tydligt kunna dokumentera att man uppfyller skolans mål i form av att man: Senast under sjätte skolåret kan simma enligt definitionen i läroplanen för grundskolan Senast under nionde skolåret kan hantera nödsituationer vid vattnet. Häri innefattas också första hjälpen och HLR. Punkt 3 Kommunen ska ha en tydlig plan för hur man ökar simkunnigheten och höjer säkerhetsmedvetandet hos vuxna. Här skall särskilt beaktas personer med särskilda behov. Punkt 4 Alingsås arbetarekommun 441 31 Alingsås Norra Strömgatan 9 0322-158 40 www.socialdemokraterna.se/alingsas
Socialdemokraterna i Alingsås All berörd personal på badanläggningar som tillhör kommunen ska ha en adekvat säkerhetsutbildning så att man kan förhindra och avhjälpa olycksfall. Kommunen ska vidare aktivt arbeta för att personal även på badanläggningar som inte tillhör kommunen har motsvarande kompetens. Punkt 5 Kommunen ska aktivt på hemsidor, i simhallar och på andra sätt dels informera allmänt om vatten- och issäkerhet och vikten av kunskap om detta dels säsongsanpassat informera om de särskilda risker som kan finnas i kommunen Punkt 6 I kommunen ska finnas minst en säkerhetsdepå för utlåning eller uthyrning av vattensäkerhetsutrustning såsom flytvästar och isdubbar till allmänheten. Vi föreslår att Alingsås kommun arbetar för att uppfylla de sex kriterierna för Svenska Livräddningssällskapets "En vattensäker kommun" (EVK), Därefter kan en skriftlig ansökan göras om certifiering. Leif Hansson (S) Birgitta Carlsson (S) läs gärna vidare på: http://www.svenskalivraddningssallskapet.se/vattenkunskap/en-vattensakerkommun/sex_kriterier_for_en_vattensaker_kommun.aspx Alingsås arbetarekommun 441 31 Alingsås Norra Strömgatan 9 0322-158 40 www.socialdemokraterna.se/alingsas
Ärende 3 Utredning om skydd för internetanvändning
Datum: 2015-05-19 Kommunstyrelsen Handläggare: Göran Westerlund Direktnr: Beteckning: 2015.282 KS Utredning om skydd för internetanvändning Ärendebeskrivning Leif Hansson (S) och Pär-Göran Björkman (S) lämnade till kommunfullmäktige den 29 januari 2014, 10 en motion om möjligheten att begränsa tillgängligheten till vissa nätsidor. Bakgrunden till motionen var att många stora företag, kommuner och regioner har någon form av filter för att förhindra åtkomst till sidor med bland annat barnpornografi samt att kommunen har försett barn och ungdomar med datorer eller läsplattor. Enligt motionärerna har kommunen inget sådant filter. I motionen föreslogs att kommunledningskontoret får i uppgift att utreda fördelar respektive nackdelar med ett sådant förslag samt återkomma med förslag till beslut. Kommunfullmäktige beslutade den 10 december 2014, 162 att bifalla motionen samt att ge kommunstyrelsen i uppdrag att genomföra utredningen Förvaltningens yttrande Kommunledningskontoret har genomfört en utredning (bilaga till tjänsteskrivelsen) för att klargöra vilka eventuella behov av ytterligare skydd för internetanvändning som behövs i kommunen. Om kommunen skall införa filtrering av internettrafik är kommunledningskontorets rekommendation att filtrera uppenbart olämpliga kategorier inom följande områden: - Pornografi - Hacking - Hat/rasism - Vapen - Olagliga droger - Anonymitetstjänster (för att dölja vad man gör på internet) - Fildelning inklusive s.k. bittorrent - Botnets - Spyware/Malicious websites/phishing/spam Kategorierna är ett medvetet urval av de mer än 200 tillgängliga kategorier som kan hanteras i internetskyddet. Utredningen omfattar inte detaljanalys av konsekvenserna för varje vägval som kan göras inom området, exempelvis får frågor om uppdatering av kommunens styrande dokument hanteras separat beroende på vald inriktning framöver.
Utredningen visar att det är aktuellt att uppdatera IT-säkerhetsinstruktion för användare som antogs av kommunstyrelsen den 15 augusti 2005, 183, reviderad den 2 juni 2008, 161. Även instruktioner som tagits fram för elever av barn- och ungdomsnämnden samt utbildningsnämnden bör ses över. Förslag till beslut i kommunfullmäktige 1. Internettrafiken från kommunens nätverk ska filtreras. Detta gäller administrativa nätet, skoldatanätet, studerandenätet, gästnätet och Visit Alingsas. 2. Filtreringen av nuvarande och framtida nät ska genomföras enligt de kategorier som redovisats i utredningen. 3. Internettrafiken från kommunens nät ska loggas och sparas i två månader för att möjliggöra utredningar men begränsa inskränkningen i den personliga integriteten 4. Kommunstyrelsen får i uppdrag att uppdatera användarinstruktioner och relevanta dokument. 5. Kostnader för IT-filtret täcks i kommunstyrelsens ordinarie IT-budget. Eventuellt framtida behov av utbyggnad finansieras via användaravgifter i tjänstekatalogen. Förslag till beslut i kommunstyrelsen Under förutsättning av kommunfullmäktiges beslut: 1. Kommunledningskontoret ansvarar för att följa upp incidenter avseende uppenbara brott mot lagar eller kommunens regelverk. 2. Kommunledningskontoret får i uppdrag att ta fram rutiner för bevissäkring och utredning av allvarliga incidenter. 3. Kommunledningskontoret får möjlighet att justera kategorier och nivåer framöver baserat på kommunstyrelsens beslut och riktlinjer. Kommunledningskontoret Björn Franke Administrativ chef Göran Westerlund IT-chef Godkänd av: Björn Franke Titel: Datum: 2015-05-22
2015-05-12 Utredning av skydd för internetanvändning Nuläge Utredningens syfte är att beskriva behovet av ytterligare skydd för internetanvändning och beskriva för- och nackdelar med att begränsa tillgängligheten till vissa nätsidor. Kommunen har idag tydliga riktlinjer i antagna dokument på vad som är tillåtet att göra för personal och elever på internet. Utredningen har analyserat den befintliga IT-lösning för filtrering av internettrafik som är en del av brandvägg och intrångsskyddet. I dagsläget blockeras trafik som är förknippad med kategorin Child abuse samtidigt som all internettrafik loggas med märkning avseende bland annat dator-id samt kategori för besökt webbsida. Den trafik som hanteras kommer från det administrativa nätet och skoldatanätet. På skoldatanätet är datorer för pedagogisk personal och gemensamma elevdatorer inkopplade. På administrativa nätet är datorer för övrig kommunal personal samt FABS inkopplade. Det finns idag tre trådlösa datanät - studerandenätet, gästnätet och Visit Alingsas som idag är undantagna i denna IT-lösning. De kommunala bolagen Alingsåshem och Alingsås Energi har egna nätverk som är anslutna till internet. Tänkbara kompletterande åtgärder Man kan omgående utöka både loggning och blockering i befintlig lösning för det administrativa nätet och skoldatanätet, exempelvis kan kategorier som Alkohol, Sex, Pornografi, Sex utbildning, High risk, Hacking, Hate/Racism, Illegal drugs och Illegal/Questionable spårasoch/eller blockeras. Även webbsidor avseende fildelning, anonymitetstjänster och sociala medier kan blockeras.
Utökning av loggning / blockering Området behöver beslut eller prioriteringsriktlinje från politiken. IT-enheten kan anpassa befintlig lösning på en mängd olika sätt och behöver en inriktning att agera utifrån.it-enhetens egen rekommendation är att utöka filtreringen med uppenbart olämpliga kategorier inom dessa områden: - Pornografi - Hacking - Hat/rasism - Vapen - Olagliga droger - Anonymitetstjänster (för att dölja vad man gör på internet) - Fildelning inklusive s.k. bittorrent - Botnets - Spyware/Malicious websites/phishing/spam Ovanstående kategorier är ett medvetet urval av de mer än 200 tillgängliga kategorier som kan hanteras i internetskyddet. Ofta kan man spontant vilja blockera även kategorier som Sex/Sex education/tasteless/alchohol/nudity etc, men då kommer användarna att stoppas från internetsidor som normalt betraktas som acceptabla. Exempel på detta, i dessa kategorier, är sidor i utbildningssyfte, webbplatsen Fotosidan eller den svenska whiskytillverkaren Mackmyras hemsida. Inriktningen föreslås därför vara blockering avseende uppenbart olämpliga kategorier d.v.s. de grövsta webbsidorna med i stort sett garanterat olämpligt innehåll. Det innebär att man tillåter de sidor som finns i gråzonen mellan lämpligt och bekräftat olämpligt, även om vissa olämpliga sidor då släpps igenom. Anledningen är att ett antal acceptabla sidor annars blockeras, ett annat exempel på detta är att den lokala affären för jaktvapen blockeras om vapen-kategorin är för restriktiv. IT-enheten rekommenderar även att normala sociala medier som exempelvis Facebook, Twitter och Instagram tillåts, eventuellt kompletterat med en tydliggjord och kommunicerad policy. Förslagsvis ges IT-enheten möjlighet att själv justera kategorierna i framtiden på ett sätt som harmonierar med den valda inriktningen, eftersom det annars krävs politiska beslut för vardagliga justeringar/trimning av IT-lösningen. Som kompletterande information kan även nämnas att de definierade kategorierna som används baseras på kommersiella prenumerationstjänster som uppdateras löpande. I kommunens fall köps dessa tjänster från den valda leverantören av kommunens brandväggslösning (Checkpoint Software Technologies) eftersom vi får denna funktionalitet i befintlig IT-lösning. Fördelar med detta är lägre löpande licenskostnader och att man nyttjar befintlig kompetens inom IT-enheten. 2
Det finns leverantörer som säljer separat hårdvara/prenumerationstjänster och som skulle kunna erbjuda ännu fler kategorier och till viss del större träffsäkerhet, men det innebär i så fall stora nyinvesteringar i både hårdvara, licenser och utbildningar till en begränsad nytta. Loggning IT-enheten rekommenderar även att all internettrafik loggas och att denna information sparas i två månader för att därefter raderas. Detta för att möjliggöra utredningar men begränsa inskränkningen i den personliga integriteten. Inkludera återstående nät i vald lösning De trådlösa näten studerandenät, gästnät och Visit Alingsas är idag undantagna avseende webbfiltering/loggning och man kan implementera valda lösningar enligt ovan för alla eller utvalda nät. Ur ett IT-perspektiv så är det en naturlig åtgärd att inkludera återstående nät i den valda lösningen. Dock finns det politiska aspekter på denna fråga där beslut måste tas. Studerandenätet Detta nätverk som är till för elevernas digitala lärverktyg (1-1 datorer och läsplattor) innehåller historiskt sett mycket trafik till webbplatser som troligtvis inte stödjer den pedagogiska verksamheten utan mer sannolikt är internettrafik av privat karaktär. Dessutom finns en hel del fildelningstrafik (bittorent) som kan innehålla upphovsrättskyddat material som musik eller film som i så fall är olagligt att ladda ner. Det är Alingsås kommuns externa IP-adress som syns och som är skyldig som mottagare. Rekommendationen är att använda samma sorts blockeringslista och loggning som föreslås för befintliga nät. Det kan dock skapa protester och missnöje från elevhåll inom kommunen. Gästnät Som namnet antyder handlar detta om nät som är avsett att användas av besökare till kommunens verksamheter för internetuppkoppling av datorer, läsplattor, telefoner etc. Rekommendationen är använda samma sorts blockeringslista och loggning som föreslås för befintliga nät enligt tidigare stycke i detta avsnitt. Det kan dock skapa missnöje/klagomål från dem som använder nätet. Dock kan det anses rimligt att kommunens IT-miljö och köpta internetförbindelser inte skall belastas med den beskrivna sortens trafik. Det kan också finnas fler aspekter som gör att kommunen inte ska hjälpa till med potentiellt olaglig trafik. 3
Visit Alingsas Detta är den av kommunstyrelsen beslutade tjänsten som erbjuds allmänhet och besökare ute på stan i form av ett publikt trådlöst nät (wifi). Generellt sett förväntas denna sorts nät vara en ren internetkontakt utan någon slags filtrering eller loggning av användare och deras internettrafik. Men även här kan andra aspekter vägas in som att nätet inte är avsett för exempelvis hacking, barnpornografi, bittorent/fildelning eller anonymitetstjänster. Alingsås kommun betalar internetoperatörerna för internetförbindelser och dessa bör inte belastas med denna sorts trafik. Rekommendationen är att använda blockering för minst kategorierna barnpornografi/child abuse, hacking, olagliga droger, fildelning inklusive bittorrent och botnets (nätverk av datorer infekterade av datavirus/trojaner). Blockeringen föreslås för de grövsta nivåerna men med genomsläpp av gråzoner. Målgruppen för detta nät är inte anställda eller elever i kommunens skolor. Synpunkter kan komma om att kommunen ej ska lägga sig i hur detta nät nyttjas av allmänheten. Dock kan det anses rimligt att kommunens IT-miljö och köpta internetförbindelser inte skall belastas med den beskrivna sortens trafik. Det kan också finnas fler aspekter som gör att kommunen inte ska hjälpa till med potentiellt olaglig trafik. IT-enheten föreslår att Kommunstyrelsen tar ett inriktningsbeslut för att trafiken ska loggas och sparas under två månader avseende detta nät. Möjliga konsekvenser av olika val Ovan har beskrivits hur blockering och loggning kan användas och positiva effekter av detta. Man måste dock noga överväga konsekvenserna av sådan spårning och/eller blockering, exempelvis kan vissa webbtjänster behövas i arbetet för viss personal och andra webbsidor i kategorin sociala medier som Facebook och Instagram bör tillåtas i någon slags rimlig omfattning. Beslut avseende webbfiltrering som berör kommunens personal behöver också inkludera analys om vad som krävs avseende policys, instruktioner och anställningsavtal. Beroende på vilken inriktning som kommunstyrelsen önskar så behöver valda frågor och områden beredas i samarbete personalavdelningen. Detta inkluderar även frågan om hur man övervakar och agerar när en anställds dator använts i sammanhang som bryter mot lagar eller kommunens eget regelverk. För att upprätthålla en sådan funktion behövs både rätt IT-lösning, ITpersonal som övervakar och administrerar lösningen och en tydligt kommunicerad rutin om vad som händer när en dator använts i exempelvis ett brottsligt sammanhang som barnpornografi. En tänkbar arbetsprocess är 4
att IT-enheten upptäcker och rapporterar en händelse till förvaltningschef som beslutar om intern utredning och/eller polisanmälan samt lämpliga åtgärder i väntan på att utredningen skall bli klar. Personalavdelningen finns med som en resurs och kompetens i arbetet. IT-enheten behöver i så fall också utbilda sin personal i korrekt bevissäkring alternativt anlita externa ITsäkerhetsföretag för detta. Förutom detta behöver även aspekten av möjligt missnöje från personal, elever och besökare beaktas och i ett senare skede bemötas på rätt sätt. Kostnader Utökning av blockering samt loggning i befintlig IT-lösning kan ske inom ramen för nuvarande IT-budget. De arbetsuppgifter som tillkommer är tid för manuell övervakning och uppföljning av upptäckta incidenter - uppskattningsvis 10-15 tim/mån för ITenheten. Ytterligare tid tillkommer vid utredningar för IT-enheten, personalavdelningen och kommunjuristen. Om bevissäkring i IT-miljön vid incidenter som blir ett personalärende kräver ett externt konsultstöd uppskattats kostnaden till 30000 kr per tillfälle. IT-enheten bedömer att filtrering av studerandenät, gästnät och Visit Alingsas kan inkluderas inom ramen för befintlig lösning och budget. Det finns dock en risk för att vi når ett kapacitetstak när detta sker som kräver kompletterande åtgärder i form av exempelvis hårdvara. Engångskostnaden för detta bedöms i så fall hamna mellan 100.000 till 200.000 kr. Observera att detta är uppskattningar baserat på nuvarande situation avseende IT-lösningar och externa kostnader för licenser och uppdateringar, detta kan förändras åt bägge håll över tid. I framtiden kan man inte utesluta att behov av ytterligare trådlösa nät kommer och att dessa ska anslutas till internet. Förslagsvis får IT-enheten uppdraget att planera in denna tekniska kapacitet som en del i det reguljära IT-driftuppdraget. Om utökade kostnader uppstår föreslås dessa täckas via användaravgift i IT-enhetens tjänstekatalog. 5
Sammanfattning Det är möjligt med nuvarande IT-baserade skydd att filtrera och blockera oönskad internettrafik för personal och elever. Även trådlösa nät som kommunen tillhandahåller för besökare och allmänhet bör bedömas som skyddsvärda. Tillkommande kostnader kan täckas via den ordinarie ITbudgeten. KOMMUNLEDNINGSKONTORET Göran Westerlund IT-chef Melker Härnälv Driftchef 6
Ärende 4 Hyreskontrakt för Kulturhuset
Ärende 5 Kostnader för tillköp av resor för skolskjutsar samt fördelning av kostnaderna mellan kommunstyrelsen och barn- och ungdomsnämnden
Datum: 2015-05-08 Kommunstyrelsen Handläggare: Marit Minou Direktnr: 0322-61 61 56 Beteckning: 2015.260 KS Kostnader för tillköp av resor för skolskjutsar samt fördelning av kostnaderna mellan kommunstyrelsen och barn- och ungdomsnämnden Ärendebeskrivning Västtrafik har upphandlat busstrafiken i Alingsås och det nya avtalet träder i kraft fr. o m tidtabellskiftet juni 2015. I upphandlingen ingår de linjer som kommunen har gjort tillköp. Efter uppsägningen av tillköp för helg- och nattrafiken, har kommunen enbart tillköp för linjer som behövs för skolelevernas resor. Det är allmänna linjer som alla kan åka med. Bakgrunden till tillköpen är att Västtrafik år 2012 fick besparingskrav, som även berörde trafiken i vår kommun. Västtrafik har informerat att kommunen får kostnadsökningar för tillköpen, totalt med 983 206 kr. I Alingsås stad blir det nya bussar, elhybridbussar och låggolv, men de saknar bälten. Barn- och ungdomsnämnden har beslutat att elever inte får åka med stadsbusarna fr. o m hösterminen, eftersom de nya bussarna saknar bälten, se ärende 134 dnr.2015.081 BUN. Konsekvensen blir att 10 elever får åka taxi fr. om hösttermminen och kostnaden uppskattas till drygt 503 tkr. Barn- och ungdomsnämndens uppfattning är att kommunstyrelsen ansvarar för resorna som tidigare har samordnats med kollektivtrafiken. En beskrivning av ärendet finns i bilaga, Bakgrund. Kommunledningskontorets synpunkter Kommunledningskontoret anser framförallt är det olyckligt att en suboptimering sker av trafiken, när samordningen splittras. De föreslagna linjerna 547/548 (Loo/Börta/Vänga-Långared) som har varit en del av linje 541/542, berör 114 elever. Enligt uppgift från bussentreprenören har eleverna stämplat sina resor, vilket har påverkat intäkterna på linje 541 och linje 542. Kommunen köper busskort för 114 elever och minst 70 elever åker sträckan till Långared t or varje skoldag, 1 morgontur och 3 eftermiddagsturer. Intäkterna från 70 elever motsvarar ca 280 tkr/läsår. Kommunledningskontorets ställer sig frågande till att entreprenören inte har fått full ersättning för produktionskostnaderna. Kostnadstäckningen påverkas negativt på linje 541 och 542 när skolresorna bryts ut från linjerna. När Västtrafik plockar ut vissa turer från tidtabellen, med konsekvensen minskad samordning, så kommer kostnadstäckningen att minska. Kollektivtrafiken på landsbygden är beroende av ungdomarnas resor och utgör basen till trafiken, som ger möjligheter till samordning och utveckling med andra resor, såsom arbetsresor och
fritidsresor. Kommunledningskontoret anser att Västtrafik bör undersöka kostnaderna och intäkterna på dessa turer på linje 541 och 542 ytterligare, för att få ett klargörande innan beslut fattas om behovet av tillköp för särskild skolbuss linje 547/548. Barn- och ungdomsnämndens beslut berör framförallt linje 567, Dammen Torvmossen. För närvarande är det 4 elever som åker med linjen. Det finns möjlighet att behålla den fysiska bussen med bälten, men det är billigare för kommunen att skjutsa eleverna med taxi. Kostnadsskillnaden är 168 tkr. Det finns ett behov att få en linje 3 i staden som kan försörja resandet i Dammen/Torvmossen och i övrigt förbättra kollektivtrafiken. En utredning av stadstrafiken pågår och det vore fördelaktigt om tillköpet kunde finnas kvar, för att försöka förbättra trafiken och locka fler att åka kollektivt. Kommunledningskontoret föreslår att tillköpet för linje 567 finns kvar och den trafikeras med de nya bussarna, som är elhybridbusar, låggolv utan bälten. Kostnaden för tillköpet uppskattas till ca 328 tkr (hänsyn tas till minskade biljettintäkter från skolkort). Busskapaciteten kan användas i syfte att förbättra stadstrafiken. Kommunledningskontoret anser att det är angeläget att få ett förtydligande av avgränsningen för kostnaderna mellan kommunstyrelsen och barn- och ungdomsnämnden. Bägge nämnderna påverkas negativt av Västtrafiks beslut om trafik- och kostnadsförändringar. Kommunledningskontorets förslag till princip av kostnadsfördelningen, är att kommunstyrelsen ansvarar för tillköp för resor som är allmänna kollektivtrafikresor, inkl. resor som elever med skolkort kan nyttja och Barn- och ungdomsnämndens ansvarar för resor som inte är samordnade med allmänna kollektivtrafikresor. Det är i princip den gängse kostnadsfördelningen. En sådan ansvarsfördelning innebär att kommunstyrelsen i dagsläget betalar för tillköpen för linjerna 554 Alingsås-Ödenäs, 565 Alingsås-Östad och för linje 567 Terminalen Torvmossen, totalt ca 1 152 tkr. För kommunstyrelsen innebär det minskade kostnader för tillköp, jämfört med föregående år med ca 399 100 kr. Barn- och ungdomsnämndens kostnader blir för särskilda skolresor med buss och taxi. Beroende på vad Västtrafik svarar om kostnader och intäkter för del av linje 541/542, som Västtrafik föreslår att bli en särskild busslinje, ökar kostnaderna med högst 1 300 tkr. Dessutom får Barn- och utbildningsnämnden kostnader för att eleverna har lektioner i Alingsås stad, ca 109 tkr. Övriga kostnader som Barn- och utbildningsnämnden får ta ansvar för, är ökade taxikostnader som uppskattas till ca 618 tkr. Förslag till beslut i Kommunstyrelsen Kommunstyrelsen begär att Västtrafik granskar kostnaderna och intäkterna ytterligare för del av linje 541/542 och hur det i övrigt påverkar linjerna 541 och 542. Om ovanstående punkt leder till att nya linjer 547/548 införs, ska det ske utifrån den lägsta kostnaden för kommunen.
Kommunledningskontorets förslag till förtydligande av ansvarsfördelningen av kostnaderna mellan kommunstyrelse och barn- och ungdomsnämnden antas. Det innebär att kommunstyrelsen ansvarar för tillköp av allmänna kollektivtrafikresor och barn- och ungdomsnämnden ansvarar för särskilda skolresor som inte kan samordnas med Västrafikens allmänna resor. Tillköp för linje 554, 675 och 567 kvarstår, totalt 1 152 tkr och finansieras inom befintlig budget. Busskapaciteten på linje 567 kan användas i syfte att förbättra stadstrafiken. Avtalet för tillköp av linje 541 sägs upp. Exp: Skriv in eventuell expedition av beslutet Kommunledningskontoret Cecilia Reuterberg/Patrik Fridh Chef HTN/Enhetschef Marit Minou Utredningsstrateg Godkänd av: Patrik Fridh Titel: Datum: 2015-05-26
Bakgrund till ärende 2015.260 KS 1. Tillköp av Linjetrafik Västtrafik har upphandlat busstrafiken i Alingsås och det nya avtalet träder i kraft fr. o m tidtabellskiftet juni 2015. I upphandlingen ingår de linjer som kommunen har gjort tillköp. Efter uppsägningen av tillköp för helg- och nattrafiken, har kommunen enbart tillköp för linjer som behövs för skolelevernas resor. Det är allmänna linjer som alla kan åka med. Bakgrunden till tillköpen är att Västtrafik år 2012 fick besparingskrav, som även berörde trafiken i vår kommun. I tabell 1 nedan visas de linjer som är berörda, gamla och nya årskostnader för resp. linje. Tabell 1: Kostnader för tillköp Västtrafik Linje Antal resor 2014 Aktuella kostnader till Västtrafik Kostnader för skolkort (3 990 kr per läsår) Kostnader/ år, enligt Västtrafik fr om juni 2015 Intäkter skolkort/ linje Intäkter övriga kort Σ intäkter Trafikkostn. Σ Netto kostnader Förändring +/- Kommentar: Avtal sägs upp. Två 541 34 229 60 000 7980 7980 0 7980 155 664 155 664 elever får åka taxi, 95 664 Alingsås-Torp. Kostnad 84 650 kr. Ny linje, blir 547/548 1) 0 454 860 211 624 0 0 1286 642 1286 642 1286 642 särskild skolbuss för del av 541/ 542 554 21 557 91 356 123 690 105 477 0 105 477 254 185 148 708 57 352 565 9 305 876 048 159 600 114 600 135 438 250 038 918 220 674 954-201 094 567 1 468 574 889 19 950 8 579 19 669 28 248 346 796 319 531-255 358 Summa tillköp till Västtrafik: 1 602 293 766 080 448 260 155 107 391 743 2 961 507 2 585 499 983 206 På linje 541 (Alingsås-Torp, del av linjen Alingsås-Långared-Sollebrunn) finns tillköp för en dubbeltur under skoldagar, så att eleverna kan stiga av och på bussen utan att gå över vägen. Enligt Västtrafik är det bara två elever som för närvarande nyttjar turen. Det finns inga andra resenärer. Ett billigare alternativ till dubbelturen är att eleverna åker taxi, som kommunen har upphandlat. Kostnaden på årsbasis är 84 650 kr, som ersätter dubbelturen som skulle kosta 155 664 kr. De föreslagna linjerna 547/548 (Loo/Börta/Vänga-Långared) har varit en del av linje 541 och 542, som Västtrafik menar inte har varit föremål för upphandlingen och produktionskostnaderna finns inte inlagda i systemet. Däremot har intäkterna funnits med. Västtrafik begär att Alingsås kommun ska finansiera dessa skolturer till 100 %, vilket ger en kostnadsökning med ca 1,3 mkr. Barn- och ungdomsförvaltningen köper skolkort till berörda elever, kostnad 454 860 kr, men intäkterna som kommunen får tillbaka på tillköpet är endast 211 624 kr. Övriga intäkter tillfaller på andra linjer som eleverna åker med.
Kommunledningskontoret har tillsammans med barn- och ungdomsförvaltningen undersökt om det skulle bli billigare med annan entreprenör, men det billigaste alternativet är att låta Västtrafik köra linjen som en ren skolbuss. Det innebär att eleverna inte får skolkort. När eleverna har lektioner i Alingsås, får skolan köpa resorna, en kostnad på årsbasis med ca 109 tkr. Tillköpet på linje 554 (Alingsås-Ödenäs) är två turer, 11:15 och 11:45 för att passa skolan. Det är enbart skolelever som åker med dem, trots att linjen är öppen för alla. Kostnadsökningen blir fr. o m tidtabellsskiftet 57 352 kr och kostnaden blir på årsbasis ca 149 tkr. Linjerna 565 och 567 har resenärer utöver skolelever. Linje 565 (Alingsås-Östad) försörjer även resande med anslutning till linje Orange Express (Lerum-Göteborg). Antalet resor har ökat, vilket innebär att kommunens kostnader minskar med 201 tkr till ca 675 tkr. Linje 567, som kör enbart under skoltider är en begränsad linje, men intäkterna från vuxna resenärer är högre än från skolkorten. Även på linje 567 minskar kommunens kostnader för tillköpet med drygt 255 tkr till 319,5 tkr. Linje 567 kör under följande tider 07.15, 08.10, 13.25, 14.25. Enligt tabell 1 ökar kommunens tillköp totalt med ca 983,2 tkr till Västtrafik och beräknas bli 2 586 tkr/år. 2. Ansvarsfördelning mellan kommunstyrelsen och barn- och ungdomsnämnden Barn- och ungdomsnämnden har beslutat att elever inte får åka med stadsbussarna fr. o m hösterminen, eftersom de nya bussarna saknar bälten, se ärende 134 dnr.2015.081 BUN. I tabell 2 visas aktuella kostnader för barn- och ungdomsförvaltningen och kommande kostnadsökningar som orsakas av tillköpen och beslut om bälteskrav. Enligt barn- och ungdomsförvaltningen berörs ca 10 elever av beslutet att inte kunna åka med stadstrafiken fr. om höstterminen 2015. Beslutet innebär att kommunen måste anlita taxi och kostnaderna ökar från 40 tkr för skolkort till drygt 503 tkr för taxi. Kommunledningskontoret betalar taxi för elever som bor vid Mariedalsvägen. Vägen har tidigare trafikerats av linje 567, men drogs in vid tillköpstillfället. Sammantaget ökar kommunens kostnad för dessa skolskjutsar med 588 tkr och blir totalt 618 tkr. Barn- och ungdomsförvaltningens uppfattning är att det är kommunledningskontorets ansvar att hantera kostnaderna för tillköpen, med hänvisning till tidigare beslut om samordning mellan skolskjutsar och kollektivtrafik. Kommunledningskontoret menar att situationen har förändrats, efter att skatteväxlingen skedde mellan kommuner och Västra Götalandsregionen. Det innebär att kommunen inte längre är delägare av kollektivtrafiken och har inte heller en fastställd budget för den, utöver tillköpen.
Barn- och ungdomsförvaltningen ställer även krav på att bussarna ska anpassas efter elevernas behov, vilket är omöjligt när det handlar om någon enstaka elev. Ett sådant exempel är när linjesträckningar har gjorts om och när en elev behöver åka från den tidigare indragna platsen. Konsekvensen blir att eleven får åka taxi och kommunens kostnader blir väsentligt högre än kostnaden för ett skolkort och kan uppgå till ca 100 tkr/läsår. Samordning är möjlig endast där det finns ett underlag för flera resande. Tabell 2: Kommunens kostnader för vissa skolskjutsar Stadstrafik, linje 1,2 och 567, busskort Nuvarande kostnad 39 900 Kostnader fr om hösttermin 2015 Kommentar: Taxi ersätter stadstrafik för ca 10 elever Taxi ersätter dubbeltur linje 541 (Torp-Alingsås) Upphandlad skoltaxi, bussersättning Mariedalsvägen- Lendahlsskolan 503 338 30 000 30 000 84 650 Se tabell 1 Summa 69 900 617 988 Barn- och ungdomsnämnden har för närvarande en budget för skolskjutsar med drygt 11 000 tkr: busskort 3 800 tkr, taxi 3 456 tkr och skolbuss 3 743 tkr. Kommunstyrelsen har ingen budget som är enbart för linjetrafik. Budgeten omfattar tillköpen för skolskjutsarna och för seniorkorten för pensionärer.
Ärende 6 Överenskommelse mellan Migrationsverket, Länsstyrelsen och Alingsås kommun om asyl och PUT
Datum: 2015-05-29 Kommunstyrelsen Handläggare: Björn Franke Direktnr: 616120 Beteckning: 2015.219 KS Överenskommelse mellan Migrationsverket, Länsstyrelsen och Alingsås kommun om asyl och PUT Ärendebeskrivning Socialnämnden har den 24 mars 2015, 47 föreslagit att kommunstyrelsen ställer sig bakom nya överenskommelser mellan Alingsås kommun och Migrationsverket avseende platser för barn med uppehållstillstånd samt asylplatser. I Migrationsverkets höstprognos till regeringen i november 2014 redovisades en kraftig ökning av antalet asylsökande ensamkommande barn. Under 2015 beräknas cirka 8 000 ensamkommande barn söka asyl i Sverige. För kommunerna i Västra Götalands län, däribland Alingsås, innebär det att fördelningstalen för året skrivs upp. Alingsås har 2015 ett tilldelat fördelningstal om 19 asylplatser. En plats beräknas omsättas 1,7 gånger per år under 2015. Alingsås kommun har sedan tidigare tecknade överenskommelser med Migrationsverket och Länsstyrelsen. I dessa överenskommelser regleras omfattning, tider, samt tvist och brott mot överenskommelsen. Med anledning av det nya fördelningstalen behöver Alingsås kommun teckna nya överenskommelser med Migrationsverket och Länsstyrelsen. Förvaltningens yttrande Kommunledningskontoret tillstyrker socialnämndens förslag. Migrationsverkets beskrivning av föredelning av ensamkommande barn mellan kommunerna framgår i bilaga till tjänsteskrivelsen. Av beskrivningen framgår att överenskommelserna med Migrationsverket och Länsstyrelsen inte är en väg för att påverka antalet ensamkommande barn som anvisas till kommunen. En överenskommelse som ligger i nivå med den beräknade volymen skapar dock en större möjlighet för kommunen att planera sitt mottagande över året, vilket skapar förutsättningar för ett bättre mottagande för individen. Migrationsverkets regler för ekonomisk ersättning till kommunerna är konstruerade på ett sådant sätt att kommunen inte får ersättning för sina kostnader i samma utsträckning för de barn kommunen tar emot utöver överenskommet antal platser. Detta är ett skäl till att ha en överenskommelse som ligger i nivå med det beräknade antalet barn som kommer till kommunen.
Kommunfullmäktige har i beslut den 26 november 2008, 214 delegerat rätten att besluta om förändringar i överenskommelserna med Migrationsverket till kommunstyrelsen. Förslag till beslut i Kommunstyrelsen 1. Socialnämndens förslag till överenskommelser med Länsstyrelsen och Migrationsverket godkänns. 2. Socialchefen får i uppdrag att skriva under överenskommelserna. Exp: SN Kommunledningskontoret Björn Franke Administrativ chef Godkänd av: Björn Franke Titel: Datum: 2015-05-29
Utdrag från Migrationsverkets webplats 2015-05-29, bilaga till tjänsteskrivelse Anvisning av kommun Anvisningskommun är den kommun som Migrationsverket anvisar för att ta hand om ett ensamkommande barn. Den anvisade kommunen har det långsiktiga ansvaret för barnet. När ett ensamkommande barn anländer till Sverige och ansöker om asyl får barnet i enlighet med socialtjänstlagen ett tillfälligt boende i den kommun (ankomstkommun) där det ger sig till känna för svensk myndighet. Migrationsverket ska så snart som möjligt efter det att barnet ansökt om asyl, anvisa en kommun som ska ta över det långsiktiga ansvaret för barnets boende och omsorg (anvisningskommun). Vad är en anvisning En anvisning innebär att Migrationsverket beslutar att utse en kommun till vistelsekommun enligt socialtjänstlagen. Det kan vara en kommun med eller utan en överenskommelse om mottagande av asylsökande ensamkommande barn. Anvisningen sker utifrån en fastställd modell för anvisning. En kommun kan inte överklaga ett beslut om anvisning. Modell för anvisning Migrationsverket lämnar prognoser till regeringen. I prognoserna finns det bland annat med en uppskattning över hur många ensamkommande barn som årligen kommer att ansöka om asyl i Sverige. Baserat på prognosen gör verket en beräkning av hur många boendeplatser som behövs i kommunerna för asylsökande ensamkommande barn. För att skapa en jämn fördelning över landet har Länsstyrelsen tagit fram en modell för hur platserna ska fördelas mellan länen och kommunerna. Modellen utgår från så kallade fördelningstal som länsstyrelsen räknar fram. Faktorer som styr fördelningstalen är kommunens folkmängd, tidigare mottagande av ensamkommande barn och deras anhöriga, tidigare mottagande av nyanlända personer och deras anhöriga samt antal boendedygn för asylsökande på kommun- och länsnivå.
Steg för steg hur anvisning av kommun sker Migrationsverket anvisar en kommun som ska ansvara för barnets boende och omsorg i det första av nedanstående fyra steg som är möjligt. I första hand anvisar Migrationsverket en kommun där barnet har eller anses ha en viss anknytning. Det kan till exempel vara att barnet har släktingar som bor i kommunen. Saknar barnet anknytning till en viss kommun, anvisar Migrationsverket istället en kommun som har en överenskommelse om mottagande och som har en tillgänglig och ledig plats. Om barnet saknar anknytning till en kommun och om det inte finns en kommun som har en ledig plats enligt överenskommelse om mottagande, sker en anvisning till 1 2 3 kommun som saknar överenskommelse om mottagande kommun som har en överenskommelse men som inte har påbörjat mottagandet ännu kommun med överenskommelse som gäller för färre platser än kommunens fördelningstal. Om det kommer många fler barn till Sverige än beräknat så kan det bli aktuellt att anvisa enligt steg fyra, det vill säga till alla kommuner i Sverige. Då anvisar Migrationsverket en kommun som ska ansvara för barnets boende och omsorg i tur och ordning utifrån samma faktorer som styr fördelningstalen för att få en jämn fördelning mellan kommunerna. 4
Ärende 7 Utredning angående avgångsbetyg i grundskolan och gymnasieskolan
Datum: 2015-06-01 Kommunstyrelsen Handläggare: Björn Franke Direktnr: 616120 Beteckning: 2014.555 KS Utredning angående avgångsbetyg i grundskolan och gymnasieskolan Ärendebeskrivning Kommunfullmäktige gav i flerårsstrategin för 2014-2016 barn- och ungdomsnämnden och utbildningsnämnden i uppdrag att se över avgångsbetygen i grundskolan respektive gymnasieskolan för att kartlägga orsakerna till de stora skillnaderna och vidta åtgärder för att de ska kunna minskas (kommunfullmäktige den 30 oktober 2013, 146). Barn- och ungdomsnämnden, den 25 november 2014, 87 och utbildningsnämnden den 18 november 2014, 61 redovisar uppdraget i en utredning. Utredningen visar att det totalt sett är få elever utan gymnasiebehörighet för läsåren 08/09 och 09/10. Totalt sett var det 36 elever utan behörighet till gymnasiet av totalt 845 elever. För gymnasiets del visar utredningen att det var 79 elever av 668 som lämnade gymnasieskolan utan fullständigt slutbetyg under läsåren 11/12 och 12/13. Resultatet visar det inte finns samband mellan eleverna som gick ur högstadiet utan gymnasiebehörighet och de elever som gick ur gymnasiet utan slutbetyg. Kommunledningskontoret har i skrivelse den 9 januari 2015 lämnat följande yttrande: Utredningen innehåller en kartläggning över på vilka skolor, program och i vilka kurser elever inte fått fullständiga avgångsbetyg. Utredningen visar att det inte är samma elever som går ut högstadiet utan gymnasiebehörighet som sedan går ur gymnasiet utan slutbetyg. De elever som går ur gymnasiet utan slutbetyg kommer från olika grundskolor, enligt utredningen. Utredningen ger inget svar på varför det är en relativt högre andel gymnasieelever med icke godkända betyg. Slutsatserna i utredningen tyder dock på att orsakerna i första hand bör sökas inom gymnasiet. Att öka andelen elever med godkända betyg är en fortsatt prioriterad utveckling enligt de indikatorer som kommunfullmäktige har fastställt. Nämnderna och förvaltningarna behöver därför arbeta vidare med slutsatserna från utredningen. Kommunstyrelsen kommer att följa upp arbetet i tertialrapporterna. Kommunstyrelsen har den 2 februari 2015, 20 återremitterat utredningen till nämnderna med följande motiv:
Kommunstyrelsen anser inte att den grundläggande frågeställningen är besvarad. Utredningen bör fullföljas och innehålla en tydlig kartläggning om varför alla elever inte når godkänt slutbetyg i grundskolan och slutbetyg från gymnasieskolan samt presentera konkreta förslag på åtgärder för att andelen som ej når godkända betyg skall minska. Nämndernas fördjupade arbete ska ligga till grund för den fullföljda utredningen. Kommunstyrelsen vill ha tillbaka utredningen för behandling senast till kommunstyrelsens sammanträde den 15 juni. Barn- och ungdomsförvaltningen och utbildningsförvaltningen har i samverkan fördjupat analys och diskussion kring uppdraget i en rapport Kompletterande analys av utredningsuppdrag. I rapporten ingår följande: En beskrivning av komplexiteten i uppdraget olika skolformer, nytt betygssystem och nya behörighetsregler Utvecklad och fördjupad nulägesanalys En nationell jämförelse Fler åtgärder Barn- och ungdomsnämnden och utbildningsnämnden har godkänt den fördjupade utredningen och givit förvaltningarna i uppdrag att återkomma med en ny utredning i november 2015 för att utvärdera och se om beskrivna och iscensatta åtgärder har gett effekt.(bun 2015-05-12, 153, UN 2015-05-12, 44). Förvaltningens yttrande Kommunstyrelsen återremitterade ärendet till nämnderna för kompletteringar. Den kompletterande analysen innehåller ett utvecklat resonemang kring varför inte alla elever når godkänt slutbetyg i grundskolan och slutbetyg från gymnasieskolan. Rapporten innehåller också ett antal konkreta åtgärder. Utredningen är således kompletterad inom de områden som kommunstyrelsen efterfrågade. Förslag till beslut i kommunfullmäktige
Utredningen godkänns. Nämndernas fortsatta arbete följs upp i tertialrapporterna. Exp: UN, BUN Kommunledningskontoret Björn Franke Administrativ chef Godkänd av: Björn Franke Titel: Datum: 2015-06-01
Kompletterande analys av utredningsuppdrag Barn- och ungdomsnämnden och utbildningsnämnden
Kompletterande utredning angående avgångsbetyg i grundskolan och gymnasieskolan Inledning Utbildningsnämnden fick tillsammans med Barn- och ungdomsnämnden uppdrag i Kommunfullmäktiges Flerårsstrategi 2014-2016 (2013, 146) att se över avgångsbetygen i grundskolan respektive gymnasieskolan, för att se hur skillnaderna i avgångsbetygen i respektive skolform kan minskas. Ärendet återremitterades av kommunstyrelsens arbetsutskott 2015-02-02. Förtydligande Kommunstyrelsens arbetsutskott ansåg att den utredning som genomförts inte besvarade den grundläggande frågeställningen, och ej heller innehöll en tydlig analys. I föreliggande material kommer en analys av de olika skolformernas resultat att synliggöras i relation till måluppfyllelse både på lokal såväl som nationell nivå. Detta för att få en ökad kunskap och förståelse samt analysera den skillnad i betygsresultat som uppvisas i de två olika skolformerna. Det är inte möjligt att följa individer mellan skolformer på det sätt som efterfrågas i uppdraget eftersom den elev som ej erhåller behörighet i de ämnen som krävs för att starta gymnasiet inte heller kan söka ett nationellt program i Alingsås eller på annan ort. Därför ligger fokus på analysen i vad som framkommer i nuläget och vilka åtgärder som vidtagits efter det att ny skollag och nya läroplaner beslutats. Detta har på olika sätt påverkat elevernas prestationer och resultat. Kraven har ändrats och behörighetskrav till gymnasiet har förändrats. De två skolformer som jämförs är den obligatoriska grundskolan och den frivilliga gymnasieskolan. Dessa två skolformer har genomgått en reformering genom ny skollag som började gälla 2011. Betyg Från och med läsåret 2011/12 infördes en ny betygsskala. När betyg sätts ska en betygsskala med sex betygssteg användas. Betygsstegen ges beteckningarna A, B, C, D, E och F där A-E står för godkända resultat och F står för ej godkänt resultat. Om underlag för bedömning av en elevs kunskaper saknas på grund av elevens frånvaro ska betyg inte sättas. Betyget F och streck ska dock inte användas i grundsärskolan, gymnasiesärskolan eller särvux. Nationellt fastställda kunskapskrav finns i de nya kurs- och ämnesplanerna för betygen A, C och E. IM = introduktionsprogram Introduktionsprogrammet har ersatt individuella programmet. Huvudregeln är att inga behöriga elever ska gå ett introduktionsprogram. Intentionen med denna huvudregel är att gymnasieskolan skall utveckla och underlätta för eleverna, så att de kan fortsätta det program som de börjat på. På introduktionsprogrammen finns inga examensmål eller programstruktur och därför är den 3