Underhåll hänsyn ur lantbrukarens synvinkel. Översyn av dränering

Underhåll hänsyn ur lantbrukarens synvinkel Översyn av dränering

Disposition i korta drag Introduktion av Pernilla Kvarmo, Carl-Johan Rangsjö och Magdalena Nyberg Kartövning hur läser man t ex täckdikningsplaner Underhåll, rensning, skyddade områden, hänsynsregler vad gäller för den enskilde lantbrukaren Kort kring markavvattningsföretag hur påverkar de, när kommer de in Typexempel på vattenproblem orsaker, åtgärder, juridik Diskussion

Dräneringssystemen måste underhållas I princip måste all mark som odlas med kulturväxter vara dränerad. Vissa jordarter är självdränerande ex. sand och gyttjelera som kan vara 1000 gånger mer genomsläpplig än tät lera. Täta jordar har dränerats genom att man från början anlade öppna diken med mer eller mindre tätt avstånd ex. tegdike mellan tegar som anlades 10-20 m breda. Ett uppgrävt dike slammar så småningom igen och behöver därför underhållas för transportera och dränera bort överskottsvatten.

Dräneringssystemens historia Utdrag från Enskifteskartan

Underhåll / förbättring För att slippa det ofta återkommande underhållsarbetet lades sten och trävirke i tegdikena som sedan fylldes igen. Fördelen blev mindre underhållsarbete och bredare och rationellare storlek på tegarna I senare halvan av 1800-talet kunde stora mängder rör tillverkas av tegel. En stor del av de återstående tegdikena rörlades. Möjligheten att bilda samfällda dikningsföretag medförde också att stora arealer täckdikades ock odlades upp

Växtnäring (P) till och från fältet Dålig dränering! Vad händer om vi gödslar men inte skördar så mycket som motsvarar förväntningen vid gödslingstidpunkten?

Växtnäring (P) till och från fältet Här är det lätt att tillföra mer växtnäring än det går att bortföra med skördeprodukten!

Ibland syns det som inte syns

Underhåll av täckdikningssystem En väl utförd täckdikning har en funktionstid av kanske mer än ett hundra år. Underhåll av hela täckdikningssystemet är inte helt enkel De mest utsatta delarna är intagsöppningar i form av stensilar och brunnar men även utloppen i de öppna dikena är känsliga Övriga delar av systemet är svåråtkomligt för underhåll

Underhåll av täckdikningssystem Underhåll av själva täckdikningssystemet görs oftast i form av nerläggning av ytterligare enstaka ledningar där funktionen upplevs som bristfällig s.k. behovstäckdikning Alternativt kan ett mindre område/system täckdikas om. Den mest omfattande renoveringen är att utnyttja de befintliga stammarna och lägga nya grenledningar mellan de befintliga eller att täckdika om hela fältet.

Komplettering av täckdikning

Underhåll av täckdikning Underhåll av stamledningarna kan göras genom att spola ledningarna om de slammat igen. I regel går det bara att göra från utloppet till närmaste krök utan att gräva upp stamledningen på flera ställen. Spolning av grenledningarna är mer arbetskrävande och kostsamt vilket ofta medför att man istället gör nya grenledningar eller helt nytt täckdikessystem

Underhåll av täckdikning Spolning av stamledning via dagvattenbrunn

Underhållsstatus i utloppsdiket? Bristande funktion kan också bero på att vattennivån i utloppsdiket från täckdikningen är för hög och måste åtgärdas genom att utloppsdiket underhålls.

Täckdikningens ömma punkter 1. Utloppsdiket 2. Täckdikningsögat 3. Kantdiket 4. Intaget/stensil 5. Ytvattenintag i svackan 6. Kopplings- /slambrunn 7. Kabelkorsningar

Kvaliteten på utförandet Svackor och förhöjningar medför risk för att igenslamning börjar i dessa punkter. Efter ett antal år påverkas kapaciteten och till slut täpps ledningen igen

Kvaliteten på utförandet Igenproppning av änden Inkoppling gammalt/nytt

Underhållsbehovet? Funktion? Kantdiket Stensilen Intagsbrunnen

Avstånd mellan dräneringsledningarna

Filtret Filtret har tre funktioner: 1. Minska inströmningsmotståndet till intagsöppningarna 2. Sidostöd för att röret skall tåla vertikalt tryck 3. Filter för att hindra slam att ta sig in i röret

Dräneringsfilter

Järnutfällning Dämningsregleringen kan vikas ner så att rören sköljs rena. Järnhaltigt vatten kan orsaka utfällningar när luft (syre) kommer in i ledningarna. Intorkade utfällningar är svåra att lösa upp och täpper därför till intagsöppningarna i rören. Spolning och dämning för syrefri miljö kan avhjälpa problemet.

Intagsöppningar Intagsöppning area Tegel ca 250-300 mm 2 /m Plast ca 2000-2500 mm 2 /m

Intagsöppningar Intagsöppning area Tegel ca 250-300 mm 2 /m Plast ca 2000-2500 mm 2 /m Tegel med något kalkhaltigt grus=tätt

Utloppsögon

Finn fem fel! Brunn för insläpp av ytvatten och inkoppling av dräneringsledningar

Finn fem fel! Slamfickan full Sättningar som kanske knäckt hela utloppet

Finn fem fel! Vattennivån hög i brunnen Rotinväxning som täpper till utloppet

Finn fem fel! Intagsöppningar saknas Vattnet tar sig in nere vid utg rör. Risk för erosion

Finn fem fel! Stenfilter kring brunnen skyddar mot inslamning

Finn fem fel! Lock skall finnas på brunnen. Säkerhet för djur och barn samt skydd mot föroreningar.

Kalkfilterdiken Dikesgraven görs med kedjegrävare Dräneringsslang med grusfilter

Kalkfilterdiken Jämn infiltration över dräneringsledningen Kemisk fällning av fosforn

Dränering med plog Slutet schakt Befintliga ledningar svåra att hitta Liten möjlighet till inblandning av strukturkalk Okänslig för sten

Grävkedja

Grävkedja Öppet schakt Befintliga ledningar kan kopplas Möjlighet till inblandning av strukturkalk i återfyllnaden Relativt känslig för sten

Grävhjul Öppet schakt Befintliga ledningar kan kopplas Möjlighet till inblandning av strukturkalk i återfyllnaden Känslig för sten

Dräneringsplog Tål sten Hög kapacitet Uppspräckt schakt Svårt att hitta och koppla in gamla ledningar

Befintliga ledningar Hittas gamla dräneringsrör kan de kopplas in genom uppgrävning och inkoppling Är det nödvändigt?

Filter Grusets funktion Filter, förhindra inslamning Stabilisering av röret

Grus / grusfilter Rikligt med grusfilter i svackor

Bra länkar om markavvattning och täckdikning www.jordbruksverket.se www.slu.se www.matniklas.se www.dika.nu