Första läxhjälpen av Katarina Axelsson-Dahl

Första läxhjälpen av Katarina Axelsson-Dahl Förord Denna handbok kom till då jag blev kontaktad av en pappa som var bekymrad över att sonen ännu inte kunde läsa så bra som man kunde förvänta sig. Pappan undrade vad han som förälder kunde göra förutom det vanliga läxtjatet, om det fanns några möjligheter till privat extraträning eller så. Jag skrev ner några tips som han tog till sig och efter ett par veckor kom det ett mail där pappan berättade vad de gjort och att det börjat ge resultat. Detta gladde mig förstås oerhört samtidigt som tanken slog mig att vi som jobbar i skolan kanske inte alltid har tid att gå igenom med varje förälder hur man kan variera träningen av framförallt läsning, stavning och matematik. Då det nyss varit sommarolympiad och Svenskt mästerskap i friidrott, insåg jag att träningen i skolan och idrottsträning liknar varandra. Vid träningstillfällena i simbassängen eller vid höjdhoppet går tränare igenom teknik undan för undan, sedan måste idrottsutövaren själv simma ett otal längder, hoppa över en mängd ribbor innan han/hon behärskar tekniken och kan gå vidare mot snabbare tider och högre höjder. I skolan gäller precis det samma. Vi lär barnen tekniken för att läsa eller räkna men sedan behövs det många träningstillfällen även utanför skolan för att kunskaperna skall befästas. Precis som i idrotten kan inte tränaren övervaka var enda simlängd eller varje hopp över ribban, en del av gnetande måste ske utanför skoltid. Det är där ni föräldrar/vårdnadshavare har stora möjligheter att hjälpa ert barn. En del barn lär sig snabbare, andra behöver mer träning, men alla kan göra stora framsteg! Ibland hjälper det inte med mer av samma, då kan det vara bra att ha andra inlärningsmetoder att ta till. Att hitta på nytt och att blanda med det gamla kan var ett sätt. Som specialpedagog har jag stött på barn som trott att de aldrig kommer att lära sig matte eller att de aldrig någonsin kommer att kunna läsa en bok. Det viktigaste för oss vuxna i ett sådant läge är att undan för undan ge barnet bättre självförtroende, skapa övningar där barnet känner att det kan, för att sedan undan för undan öka svårighetsgraden. Det är oerhört viktigt att barnet upplever träningen som rolig. Man har inom hjärnforskningen, med hjälp av olika sockerarter, kunnat konstatera att i en hjärna som har roligt är fler delar av den aktiverad och därigenom ökar möjligheten till förståelse och kreativitet. Egentligen kanske det inte behövs bevis från forskning för att inse detta. Vi vet väl alla att det vi är intresserade av eller det vi upplever som positiv är lättare att komma ihåg än det

vi tycker är trist! Självförtroende och glädje är alltså två grundpelare att bygga vidare på. För att ytterligare motivera till läsning av litteratur kan jag nämna hockeytränaren Leif Boork som åker runt i landet och håller föredrag. Han berättar att han uppmanar spelarna att läsa mycket för att på så sätt bli bättre hockeyspelare. Det låter kanske lite märkligt, men forskning har visat att vana läsare blir mer kreativa och snabbare på problemlösning än de som inte läser. Det som följer i denna skrift är inte enbart tänkt som regelmässig träning som man gör vid ett tillfälle utan snarare som lekar med ord eller siffror att leka med när som helst! KatarinaAxelsson-Dahl, specialpedagog Storvretaskolan i Uppsala 2008

Läxläsning Läxor För en del barn och föräldrar är det jobbigt att få tid över för läxläsning. Det blir ofta mycket tjat och en del barn har lätt för att glömma bort om de har läxor, vad det var för läxor samt till vilken dag, men med bra rutiner kan det gå lättare Många lärare har fasta läxdagar, och då kan ni be att få ett läxschema. Här kommer några förslag hur man kan ordna rutiner inför läxläsning. De är hämtade ur Pia Wallenkrans bok Lär in, inspirationsbok för lärare och föräldrar från Warne förlag. För många barn är läxläsningen ett störande avbrott i leken med kamraterna. Varför inte organisera läxläsning under mysiga förhållanden med barnets kompisar och se det som en del av leken, kanske efter en fika? Om man i skolan inte använder sig av en läxbok så skaffa själv en liten anteckningsbok där barnet eller läraren skriver in läxan. Ordna en läxvrå hemma där det inte finns en massa saker som kan distrahera. Belysningen ska vara bra och med ordning runtomkring läxplatsen blir det lättare för barnet att ha kontroll på det som behövs för att göra läxorna. Använd hörlurar för att utestänga onödiga ljud. Om ditt barn ofta glömmer läxböcker, fråga om ni kan få låna en extra uppsättning från skolan. Låt barnet svara på följande frågor, och eventuellt skriva dem i sin anteckningsbok, varje dag; Vad har jag i läxa? Var ska jag göra dem? Vilken tid ska jag göra läxan? Med vem skall jag göra läxan? Ska jag göra den ensam, med en kompis eller med en vuxen? Hur länge skall jag hålla på med läxan? Uppskatta tiden och avsätt den. Vad skall det bli för resultat? (t e x jag skall kunna 9ans tabell) Försök hitta det sätt som ditt barn trivs med när de ska göra läxor. En del koncentrerar sig bäst när de lyssnar på musik! Hjälp ditt barn att skriva upp svaren på dessa frågor. Om barnet lär sig svara på frågorna varje gång innan det börjar med läxorna kommer han/hon också att skaffa sig struktur över sin

inlärning. Denna struktur kan så småningom överföras i andra situationer livet. Strukturen ger trygghet och man får en överblick över vad man gjort. Använd gärna en anteckningsbok och skriv dag för dag in det som gjorts, t e x läsning 10 min måndag, onsdag 25 min matte. Då förstärks också känslan av att barnet verkligen har utfört ett bra arbete att känna sig stolt över. Att sätta mål Inom kognitiv beteende terapi tillämpar man ofta arbete med målformulering. De skall vara: S specifika och kunna brytas ner i konkreta bitar. Vad ska mitt barn lära sig idag? M mätbara och avgränsade. Barnet skall se att när det här är gjort är jag klar. A användbara. Det får inte vara orealistiska och orimliga R relevanta. De måste vara viktiga för barnet och rimliga. T tidsaspekt. Barnet måste veta att det finns en tidsbegränsning. Många upplever att arbetet utifrån S M A R T skapar de rutiner de behöver för att hjälpa barnen tillrätta med sina studier. Vill man göra det extra tydligt kan man på ett papper skriva tabeller med mål (tex att kunna multiplikationstabellerna) samt delmål (i slutet av maj skall jag kunna alla tabeller upp till 6 gånger 9). Då kan man under arbetets gång kontrollera att man verkligen kommer ihåg vad man strävar mot. Motivation De flesta av oss har säkert varit i den situationen att vi haft svårt att övertyga våra barn om vikten av att göra sin läxa. Jag kommer ofta att tänka på fabeln om vinden och solen som slagit vad om vem av dem som först skulle få av en man sin jacka. Vinden började med en liten vindpust för att jackan skulle blåsa av, men hur hårt den än blåste så drog mannen bara jackan allt hårdare kring sin kropp. När inte ens en orkan kunde få av mannen jackan gav vinden utmattad upp och det blev solens tur. Utan särskilt stor ansträngning lös solen mer och mer på mannen som förstås tog av sig sin jacka. Solen konstaterade med ett varmt leende att den hade vunnit på ett lätt och trevligt sätt. Så lätt är det nu inte alla gånger att träna barn, men kanske grundtanken håller i längden.

Koncentration Att koncentrera sig under en längre tid på något som utifrån barnets perspektiv inte är roligt är svårt! Ju sämre koncentrationsförmågan är desto svårare är det att hänga med och desto tråkigare blir arbetet! Att jobba upp koncentrationsförmågan tar tid men är väl värt mödan! Koncentrationsträning kan bestå i att spela spel, tex schack, memory, Fia, lägga patiens. Man kan också komma överens om att tänka på en viss sak, kanske en jordgubbe, och sedan ta tid och se hur länge man verkligen kan hålla tanken på den röda jordgubben med alla små prickar på. Klarar man trettio sekunder? Så fort man uppmärksammar att tanken farit iväg skall man plocka tillbaka den till jordgubben utan att börja tänka på att man misslyckats. Även de övningar som finns under rubriken minnesträning går att använda som koncentrationsövningar. Minnesträning För att lättare förklara hur minnet fungerar brukar man dela upp det i korttids/långtidsminne Korttidsminnet eller arbetsminnet är det vi använder när vi läser och när vi lär oss. För att vi ska kunna få ihop bokstäverna till ett ord måste vi ju minnas vilka bokstäver vi läst. Vi måste också komma ihåg orden vi nyss läste för att förstå vad vi har läst. När minnesförmågan är god har vi också lättare för att organisera och bringa ordning i huvudet. Minnesträningen kan man göra mer och mer avancerad och kan pågå även i vuxen ålder. När man tränad systematiskt och regelbundet hamnar kunskaperna och färdigheterna i långtidsminnet. Väl där kommer de att kunna plockas fram vid behov. Ett skepp kommer lastat med sådant som börjar på en viss bokstav. Varje deltagare skall när det blir dess tur upprepa vad som tidigare sagts och måste börja på samma bokstav som det första ordet. Träna sifferserier eller påhittade telefonnummer. Börja först med två siffror som barnet skall upprepa och utöka successivt. Byt gärna roller och låt barnet göra sifferserier till dig! För att försvåra kan man sedan upprepa sifferserien baklänges! Ordserier Handlingslista Önskelista Memory Kims lek (Lägg upp ett antal småsaker på bordet). Låt barnen titta på dem en stund och när det inte ser tar du bort en sak och ber sedan barnet att tala om vad som saknas. Fortsätt och tag bort fler och fler.)

Belöning För att öka barnets motivation ni kan göra en överenskommelse med ert barn att efter en viss tid med läxorna kan ni låta honom/henne göra något roligt, till exempel spela ett spel, få använda datorn osv. Belöningen som kommer att fungera som en förstärkare av barnets vilja att göra läxor, kan också ges efter en längre tid då läxorna gjorts som de skall med ett biobesök, en utflykt osv. Belöningarna behöver absolut inte vara dyra leksaker eller tv-spel! Det är viktigt att barnet undan för undan inser att den nya kunskapen är belöning i sig. Studieteknik Som förälder är du den absolut viktigaste personen i ditt barns liv. Barnet kommer att påverkas av dina värderingar, intressen, attityder osv. Det innebär att din inställning till skolans och lärandets betydelse också kommer att påverka ditt barns inställning. Utan ledning av oss vuxna kan inte barnet lära sig att skilja mellan rätt och fel, gott och ont, vad som är viktigt eller oviktigt att kunna. Genom att du som förälder visar intresse för skolarbetet och läxorna poängterar du vikten av skolan och dessutom får ni ytterligare gemensamma stunder och samtalsämnen. Kanske kan barnet, som lärt sig hur man lär sig, stimuleras att även efter skolårens slut studera och lära sig på egen hand när som helst under livet! Det finns många olika inlärningsstilar. En del barn vill lära sig med konkret material som plockisar i matematiken, andra vill lära sig med hjälp av kroppen, andra genom samtal, en del vill klara sig själva och så vidare. Vissa barn har svårt att koncentrera sig om det finns ljud omkring dem medan andra föredrar att spela hög hårdrocksmusik och påverkas inte alls av yttre faktorer. Försök att hitta det sätt som ditt barn lär sig bäst på. Intresset för skolarbete skiljer sig också från barn till barn. Om ditt barn är ointresserat kan det bero på att nivån på skolarbetet inte är det bästa för ditt barn. Den kan vara för låg eller för hög, och i båda fallen kan det leda till bristande koncentration och låg prestation. Att lära in fakta Många läxor går ut på att läsa ett antal sidor och sedan på olika sätt redovisa innehållet i dessa för läraren. Hur skall man då göra för att komma ihåg det man läst?

Tidsaspekten För att det inlästa inte bara ska bli papegojkunskaper, det vill säga något man kan rabbla upp dagen för läxförhöret och sedan glömma och kanske inte alls förstå, finns det flera olika tekniker. Gemensamt för dem alla är dock tidsaspekten. Läser man en text intensivt kvällen före så har de nya kunskaperna små chanser att fastna i långtidsminnet. Stressen att ha för kort tid på sig gör att hjärnan sysselsätter sig med både inlärning och rädsla att inte hinna med och att klara av uppgiften samtidigt, vilket inte gynnar inlärningen. Läser man samma läxa vid olika tillfällen under en längre tid så lagras kunskaperna i långtidsminnet och möjliggör att de kan komma att plockas fram och fungera som bas för ytterligare inlärning längre fram i tiden och en verklig förståelse för det lästa kan utvecklas och sätta in i sitt rätta sammanhang. Från det allmänna till det enskilda De flesta barn fascineras tidigt av det stora och avlägsna. Rymden med alla himlakroppar, alla dramatiska naturscenarier som vulkanutbrott och oväder, de förhistoriska djuren och så vidare väcker barnens intresse och fantasi. Deras frågor är ofta sådana att det inte går att svara på för att de är för omfattande! När vi ska hjälpa ett barn med inlärning av till exempel en läxa i historia är det viktigt att vi förvissar oss om att barnet känner till det större sammanhanget. Vilket århundrade handlar det om? För hur länge sedan är det? Hur många generationer tillbaka är det? Fanns det vi känner till idag då? Läs igenom lärobokens innehållsförteckning och anknyt till tidigare lästa avsnitt och försök att knyta ihop de nya fakta med de gamla genom samtal med barnet. Det är viktigt att komma ihåg att det oftast inte är de små detaljerna i en text som är det viktiga, utan förståelsen för helheten! Stödord Att träna in en text med hjälp av stödord innebär att man stycke för stycke skriver upp ord som fungerar som stöd för minnet när man skall återberätta det. Det skall vara betydelsebärande ord och de får inte vara för många. Innan man börjar skriva ned orden skall man noggrant läsa kapitlets rubrik så att man har en viss förförståelse för vad det kommer att handla om. Man börjar varje stycke med att noggrant läsa dess rubrik och sedan läser man igenom texten en gång. Vid nästa genomläsning skriver man ned stödorden och försöker sedan återberätta det man läst genom att titta på de ord man skrivit. Kan man återberätta stycket med hjälp av sina stödord är det bara att gå vidare till nästa, annars krävs en ny genomläsning av texten. När man så arbetat sig igenom hela texten är det kanske dags för en paus innan man går tillbaka och repeterar hela läxan.

Understrykningar Tyvärr tillåter sällan skolornas ekonomi att man får behålla läromedlen. Har man tur och kan få ett utgallrat exemplar av de böcker skolan använder sig av är understrykningar ett snabbt sätt att markera vad som är viktigt i texten. Överstrykningspennor i olika färger är dessutom roligt att använda. Med den här tekniken är det viktigt att bara stryka under/över det som verkligen är viktigt och man arbetar med texten på samma sätt som när man skriver stödord, det vill säga läs kapitelrubriken först för en orientering, sedan styckerubriken, hela innehållet i stycket och gör sedan markeringar. Repetera genom att titta på de ord som är understrukna och berätta vad stycket handlar om. Tankekartor - mindmaps En tankekarta är precis vad det låter som - en karta som visar vad jag ska tänka på för att komma ihåg vad jag har läst. Precis som i ovanstående tekniker är det viktigt att inhämta förkunskap genom att läsa rubrikerna och sedan texten. Men istället för att stryka under eller skriva stödord tar man ett tomt papper och lägger det med långsidan mot magen. Från papprets mitt utgår man med en bild eller ett ord som symbol för vad texten handlar om. Runt denna bild löper sedan trådar med fakta som kan fyllas på tills det täcker allt. När kartan är klar studerar man den och repeterar i huvudet vad de olika symbolerna och orden stod för. Bäst är att med sin karta i handen berätta för en lyssnare. Frågor på texten Många läroböcker avslutar kapitlen med en sammanfattning och/eller frågor på texten. De ger en bra bild av vad som är det viktiga i texten. Svara på frågorna eller hitta på egna frågor. Lek med associationer Om det är svårt att komma ihåg innehållet i en text kan man börja leka med den. Man kan filma händelserna i huvudet, föreställa sig de olika figurerna och sätta in dem i sin egen miljö, ge dem egenskaper som gör att man minns dem, försöka tänka in sig själv i skeendet osv.

Läsning Allmänt om läsning Att läsa bra böcker högt även för de mycket små barnen, helst en kvart varje dag, är ett utmärkt sätt att leda dem in på deras egen läsning. Förutom att böckerna tar oss med på äventyr och ger oss upplevelser i sinnet, så är de en viktig språklärare. Här lär vi oss stavning utan att egentligen veta om det, vi utökar vårt ordförråd, vi övar upp känslan för språket och dess grammatik och vi har alltid någonting meningsfullt att göra! Och inte minst, vi får inblick i andra människors sätt att tänka och får se någon annans perspektiv på händelser, vi får följa med på äventyr som vi aldrig ens kunde drömma om och dessutom får ni en värdefull tid tillsammans med barnet! Sagans möjlighet och kraft. Idag finns en uppsjö barn och ungdomsböcker att välja mellan och dessutom finns de gamla sagorna i modernare version. De gamla sagorna är oftast uppbyggda utifrån samma struktur. Det var en gång och sedan följer berättelser om det ondas strid mot det goda (som så gott som alltid segrar), om hjälten som inte är den största, starkaste eller rikaste, utan en vanlig pojke eller flicka som genom goda handlingar lyckas besegra det onda. Det ligger en trygghet och en förvissning om det godas kraft inbakat i de gamla sagorna som dessutom slutar med Slutet gott, allting gott eller Så levde de lyckliga i alla sina dagar. Om läsningen är svår Många barn stöter ibland på svårigheter under olika perioder av läsinlärningen. Det finns tyvärr inga genvägar att ta när det gäller att förbättra läsflytet. Det handlar om träning, träning och åter träning. En del barn behöver inte träna särskilt mycket alls, andra behöver daglig träning under flera år. Har man ett av de sistnämnda barnen är det viktigt att göra läsningen så lustbetonad som möjligt genom att hitta böcker som passar barnets ålder och intresse. Välj enkla böcker till barnets lästräning. De böcker, som väcker barnets nyfikenhet men är för svåra att läsa kan istället användas som talböcker eller böcker att läsa högt ur. Hur hittar man bra böcker som lämpar sig för barnets ålder? Det finns ett stort antal lättlästa böcker på biblioteken. De är markerade med en röd, fylld cirkel på ryggen. För de yngre åren finns ett större urval, men även för barn i mellanstadieåldern finns det gott om riktigt bra lättlästa böcker.

De flesta skolorna har tillgång till ett större eller ett mindre bibliotek. Läraren eller personalen på biblioteken kan ge många goda tips om såväl böcker att läsa med ögonen som böcker att läsa med öronen, det vill säga talböcker. Talböcker finns i ett stort antal titlar för såväl barn som vuxna och böckerna bara ökar i popularitet. Det enda du behöver ha är en CD-spelare eller en bandspelare. För barn som har svårigheter med läsningen är detta ett mycket bra sätt att komma i kontakt med böcker som lämpar sig för dess ålder men som kanske ännu är för svåra att läsa på egen hand. Bok på band är inlästa böcker där man samtidigt lånar även boken så att man kan följa med i texten och därigenom effektivt träna läsning. Det är mycket viktigt att de barn som tycker att det är svårt eller tråkigt att läsa själva kan få del av samma sorts böcker som de jämnåriga barnen läser och på så sätt kunna hänga med i pratet om hjältar eller vad det kan vara. Vissa skolor har så kallade Daisy spelare. Det är en liten behändig bärbar CD spelare med möjlighet att sätta bokmärken så det är lätt att hitta spåret där man senast slutade läsa. I en del kommuner finns det möjlighet att låna Daisyspelare från datatek. Att läsa högt för barn För att ge även det lilla barnet en uppfattning av att bokstäver och läsning hör ihop är det lämpligt att följa med i boken med sitt eget finger. När barnet börjat lära sig mer stannar man upp vid ordbilder som till exempel; och, jag, du, Pelle och så vidare och frågar om barnet känner igen det ordet. Sedan kan bokstavs/ordjakten börja och barnet får en känsla av att kunna läsa en del ord. Med fördel kan du berätta vad boken handlar om (ge barnet en förförståelse), titta på och prata om bilderna, samt läsa boken flera gånger. Yngre barn uppskattar ofta igenkänningen av texterna och kan kanske t o m lära sig kortare meningar utantill - läsa. Barn som har fått lyssna till högläsning ofta har uppvisat en bättra skrivförmåga än andra barn. Rim och ramsor I rim tränas på ett roligt sätt känsligheten för ords struktur och språklig medvetenhet som leder till att läsinlärning underlättas. Det finns en uppsjö av trevliga böcker på rim att läsa för de yngre barnen. Läs dessa böcker om och om igen så att de så småningom kan fylla i rimorden själva. De gamla ramsorna som t ex Ole, dole, doff är bra bland annat för att träna upp minnet och öva rytmkänslan.

När barnet lärt sig läsa korta ord så skriv gärna upp små rimord på lappar så att barnet även kan se att orden rimmar om de slutar på samma bokstäver. Man kan göra fantasiord av ord som rimmar men inte betyder något! Sol-dol-fol o sv och leka med orden runtomkring sig. Bokstävernas namn och ljud (fonem). Lek med bokstävernas namn och hur de låter när de finns inuti ett ord. Var bokstavs spion- Jag kan se något i rummet som börjar på t- vad kan det vara? Läs på förpackningar och hitta en bokstav. Gå på jakt efter bokstäver i barnets namn. Kombinera olika bokstäver även om de inte blir ett ord. Tå-tu-ti-te-tö-ta to-ty-tä och prova även med kombinationer av konsonanter tex tr-tm. Då jobbar man med bokstävernas ljud och inte med dess namn. Det är bara vokalerna (aouö, eiyäö) som bara har ett ljud var. Visserligen kan de låta långa som a när du säger alfabetet eller korta som a i hatt. Konsonanterna (de övriga bokstäverna) låter som två ljud, r=ärr. Hitta på korta ord som inte betyder något och låt barnet säga efter. Träna på alfabetet. Det finns många alfabetsramsor och alfabetssånger. Be läraren om tips. Minnesträning Korttidsminnet eller arbetsminnet är det vi använder när vi läser och när vi lär oss. För att vi ska kunna få ihop bokstäverna till ett ord måste vi ju minnas vilka bokstäver vi läst. Vi måste också komma ihåg orden vi nyss läste för att förstå vad vi har läst. När minnesförmågan är god har vi också lättare för att organisera och bringa ordning inte bara i huvudet. Minnesträningen kan man göra mer och mer avancerad och kan pågå även i vuxen ålder. Ett skepp kommer lastat med sådant som börjar på en viss bokstav. Varje deltagare skall när det blir dess tur upprepa vad som tidigare sagts och måste börja på samma bokstav som det första ordet. Träna sifferserier eller påhittade telefonnummer. Börja först med två siffror som barnet skall upprepa och utöka successivt. Byt gärna roller och låt barnet göra sifferserier till dig! För att försvåra kan man sedan upprepa sifferserien baklänges! Ordserier Handlingslista Önskelista Memory

Kims lek (Lägg upp ett antal småsaker på bordet). Låt barnen titta på dem en stund och när det inte ser tar du bort en sak och ber sedan barnet att tala om vad som saknas. Fortsätt och tag bort fler och fler.) Hur låter ljuden? (Fonologisk medvetenhet) Räkna ljud i ett ord (Hur många ljud hörs i sol?). Byt ut ett ljud mot ett annat. Vad blir bok om jag säger t istället för b? Lyssna efter vilket ljud som kommer först sist i ordet? Vilken bokstav motsvarar ljudet? Träning för läsinlärning. Symboler och logotyper Vi är omgivna av symboler, namn och logotyper som barnen snabbt lär sig känna igen som ordbilder som McDonalds, Konsum, IKEA, ICA, Volvo m fl. Att peka på skyltarna och be barnet läsa dem är en bra början på läsinlärningen. De är också ofta duktiga på att känna igen namn på de leksaks- och datorspelsfigurer som är populära. Detta är en bra utgångspunkt för lek med och prat om bokstäver och läsning. Ordjakt När barnet lärt sig att känna igen en del ord kan det vara dags för en ordjakt. Välj ut ett ord från favoritboken och fråga var på sidan ordet du avser finns. Utöka med fler och fler ord och variera genom att be barnet peka på ord som du läser. Läslappar Skriv en lapp med t ex ordet stol på en stol och tala om för barnet vad det står. Sätt sedan upp en lapp om dagen på olika föremål och låt barnet läsa. Sedan går det att spinna vidare med lapparna på olika sätt. Du kan ta bort en lapp och fråga vad som står på den, du kan ta en lapp och be barnet sätta den på rätt plats, ni kan leta efter lappar som börjar på samma bokstäver, ni kan skriva nya lappar utifrån vad barnet vill kunna läsa. Läslåda Gör en liten låda eller tag en liten kartong och klipp till en bunt tomma papperslappar. Låt sedan barnet önska sig ett ord, skriv det på lappen titta på den, läs ordet och lägg den i läslådan. Nästa gång ni plockar fram läslådan så läser ni de ord som finns i och fyller på med nya ord. Ta gärna med fantasiord

som inte betyder något men som ändå är lätta att läsa. Många barn tycker det är roligt att precis som Pippi Långstrump skapa egna ord. Memory Använd lapparna i läslådan och skriv av dem på lika många nya lappar, eller rita/klipp ut bilder som hör till orden i lådan. Blanda och lägg dem upp och ned och se vem av er som får flest par. Istället för att använda lapparna i läslådan kan ni göra speciella memoryläskort av vanliga småord som: han, du, jag, och, nej, sen, nu, hon, ni osv. Om idéerna på ord tryter så slå bara upp sidan i vilken bok eller tidning som helst och plocka ut de vanligast förekommande orden. Kan man läsa 400 ord, kan man läsa ca 65 % av en ordinär text enligt viss forskning! Ordorm Rita en lång orm som är delad i femton bitar. I varje bit skriver du in ett ord. Börja med ord som du tror att barnet kan och öka svårighetsgraden allt eftersom du närmar dig svansspetsen. Läs sedan första ordet och låt barnet läsa efter. Läs sedan det andra ordet och låt barnet läsa både det första och det andra ordet. Öka svårighetsgraden genom att läsa det tredje ordet och barnet får läsa om från början. Markera gärna med en spelpjäs. Man kan också använda sig av tärningar för att slå sig fram till ett av de numrerade orden. För att spelet inte skall ta slut så snabbt kan man låta ormen bita sig i svansen. Det finns många andra sätt att använda ordormen på. Kanske ditt barn har fler idéer? Berätta en saga! Be att barnet plockar ihop ett antal ord kanske från sin ordlåda eller klippa ut dem ur en tidning. Din uppgift blir nu att i en minisaga använda dessa ord. Peka sedan på orden när du använder dem och läs dem sedan gemensamt. Byt roller och låt barnet berätta något där de ord du valt ingår. Hemliga meddelanden Att skriva små hemligheter eller meddelanden på lappar, lätta inköpslistor, önskelistor eller ledtrådar till en skattjakt kan väcka barnets nyfikenhet rejält. Skriv korta brev eller kort och skicka till någon. Ordhalvor Skriv lappar med tvåstaviga ord t ex le ka, ba da, ba ka, ka nin, go dis, må ne, ri ta, a pa, so va, o s v. Klipp itu lapparna och lägg dem på ett bord med textsidan upp. Tag en lapp med första stavelsen och låt barnet leta reda på lappen med

andra stavelsen. (Vill man förenkla spelet kan man skriva första stavelsen med en färg och den andra stavelsen med en annan färg.) Läs lappen och hitta nya par. Ord i bitar Ord som är långa brukar vara svårlästa, men när barnet lärt sig läsa enkla enstaviga ord, både med och utan betydelse, går det mycket lättare om det får läsa ordet i bitar. Telefonkatalog delar vi upp i bitarna te-le-fon-ka-ta-log. Mellan varje stavelse eller del av ordet markera man med ett lodrätt streck och ber barnet läsa det bit för bit för att sedan dra ihop bitarna till ett enda ord. Att skriva Vägen till läsning går inte endast genom läsning utan även via det barnet låtsasskriver. Det allra första skrivandet är bara krummelurer eller streck på ett papper, men barnet har upptäckt att man kommunicerar även genom att skriva och härmar det som vi vuxna gör. När det senare lärt sig att det finns bokstäver med olika form som representerar olika ljud skriver det ofta utan att använda sig av vokaler. De kanske skriver stl istället för stol vilket är helt normalt. Som vuxen gör du klokast i att inte rätta utan försök förstå vad barnet skrivit istället och uppmuntra det att skriva ännu mer. Om barnet frågar dig om hur man skriver ett ord skall du givetvis tala om det. Låtsasläsning och låtsasskrivning är mycket viktigt att uppmuntra, även om barnet håller boken upp-och-ned och bläddrar åt fel håll och bokstäverna inte liknar de vi använder. Under en tid var det fult med målarböcker där barnen skulle färglägga bilder, följa linjer med en krita och dra streck mellan prickar. Många ansåg att detta var negativt för barnets skapande förmåga. Nu mera ses dessa övningar som en utmärkt finmotorisk träning. Det är pilligt att följa linjer, det är svårt att hålla kritan eller saxen och det kräver koncentration och noggrannhet. Vilken bra start för skrivträning! Rättstavning Även om datorernas rättstavningsprogram är ett fantastiskt hjälpmedel är det väl värt mödan med att lära sig stava. Det finns många stavningsregler, men fler forskare hävdar att ett barns hjärna inte är moget för att tillgodogöra sig dessa regler förrän i 12års åldern. Men det finns faktiskt mycket man kan göra för att förbättra barnens stavning. En del barn tycker det är jätteroligt att imponera på andra med att kunna de riktigt

svårstavade orden som dusch, affisch, plansch, schack. Gör då en lista på dessa ord och sätt upp dem på kylskåpet, en spegel eller någon annanstans som barnet ofta passerar. När dessa ord inte längre känns svåra så byt ut dom mot en annan grupp ord där orden stavas likadant. Ett par gamla ramsor kan fungera: För att komma ihåg vilka ord som stavas med skj finns Pojken i den röda skjortan skjuter skjutsen in i skjulet. Stj Det är lättare att stjäla en stjälk än att stjälpa en stjärna med stjärten Matematik Begrepp. Det är viktigt att barnet kan en hel del begrepp för att rätt uppfatta vad som sägs. Detta är några av de vanligaste begreppen som man kan träna på en rad olika sätt. Lek med begreppen med hjälp av det som finns i närheten. Sortera knappar, leksaker, pennor efter färg, form, storlek eller antal. Lägg sakerna på en rad och prata om ordningstalen först sist, i mitten och så vidare. Barnet lär sig lättare om det får se, höra och göra. Det krävs inte heller att man avsätter speciell träningstid, det räcker att man för in begreppen i vardagsspråket med sitt barn. före - efter liten mindre minst stor större - störst lång längre - längst kort kortare -kortast gammal -äldre -äldst ung - yngre - yngst tung tyngre - tyngst lätt lättare - lättast bred - bredare bredast smal smalare - smalast tjock- tjockare tjockast tunn tunnare - tunnast dyr dyrare - dyrast billig billigare - billigast mycket mera - mest många flera flest få - färre hälften dubbelt hur många är kvar dela på mitten under över

vänster höger först- sist näst först- näst sist ordningstalen; andra, tredje, fjärde och så vidare i mitten framför- bakom bredvid på i Siffersymboler, antal och begrepp Räkna saker och peka samtidigt som siffran sägs Ramsräkna från 1 och framåt så långt som möjligt Ramsräkna baklänges från 5 och från 10 Kims lek; Lägg siffror från ett till tio på ett bord. Be barnet blunda och tag bort en siffra. Vilken siffra saknas? Memory; Gör dubbletter av de siffror barnet kan, klipp ut dem och blanda korten med baksidan uppåt. Den som hittar två likadana siffror vinner det paret och får göra ett nytt försök. Gömma nyckel Domino Gissa vilken form (händer bakom ryggen) Klipp ut bilder ur tidningar och sortera Räkna gafflar och skedar när ni dukar, Titta på en fin bild ur en sagobok, räkna saker i bilden, beskriv det ni ser, prata om begreppen ovan utifrån bilden, ställ frågor och prata om det ni läst Peka på siffror och prata om dem. Tidssekvenser Prata ofta om veckodagarna, månadernas namn, årstiderna, stora helger, födelsedagar, klockan så det blir en naturlig träning för barnet. Ställ gärna frågor som: Vilken dag/månad kommer före eller efter den nämnda. Vad kommer efter natten? I vilken månad fyller du år? Hur mycket är klockan när du skall lägga dig? Vilken dag är det i morgon?

I vilken månad är det jul? Säg en månad då det brukar vara vinter Hur många månader är det på ett år? Hur många dagar är det i en vecka? Logiskt tänkande Sällskapsspel som t ex Fia, Monopol med flera, lär barnen sig socialt samspel, att vänta på sin tur, träning i att vinna och förlora, att tänka strategiskt och det ger dessutom trevlig samvaro. Luffarschack. Rita på ett papper upp tre rader med tre rutor i varje rad. Använd tre plockisar var och försök få tre i rad. Schack Pussel Kortspel Memory Färger och former Förutom färgerna är det bra att kunna formerna; rund - cirkel fyrkant (rektangel - kvadrat) trekant triangel spetsig trubbig Tabellträning Det finns många tabeller att träna; lilla plus och minus, stora plus och minus, multiplikationstabeller och divisionstabeller. Att lära sig tabellerna är tidsbesparande för det fortsatta mattejobbet och man kan göra det roligt genom att träna med tärningar eller kort. Vi jobbar i de tidigare skolåren även med dubblor halvor och tiokompisar. Lilla plus och minus kallar vi tal som är mindre än tio. Lägger man ihop siffror blir svaret inte större än 10, till exempel 2+6. Stora plus och minus sträcker sig upp till 20 ( 3+14). Tio-kompisar är de två siffror som tillsammans bildar talet tio. Dubblor är precis som det låter, två lika stora siffror som tillsammans bildar ett tal. Halvor får man om man delar ett tal i två lika stora delar.

Här är ett utmärkt tillfälle att träna in namnen på de fyra räknesätten (addition=plus, subtraktion=minus, division=delat, multiplikation=gånger). I tärningsspel från Beta pedagog AB finns ännu fler ideér att hämta. I en del av övningarna används vanliga sexsidiga tärningar, i andra specialtärningar med tio eller 20 sidor. Om skolan har sådana och kan låna ut är det bra i annat fall kan man använda fler sexsidiga tärningar och numrera om dem med en vattenfast penna. Övningar med en tärning Slå en tärning med valfritt antal prickar. Vad är ett mer än vad tärningen visar? Vad är ett mindre än tärningen, vad är två, tre, och så vidare, mer eller mindre än tärningen? Turas om att slå en tärning. Anteckna siffran för varje slag och addera den till det tidigare. Den som kommer först till den summa ni bestämt vinner. Samma övning som föregående men starta vid t ex 20 och tävla om vem som först kommer till noll poäng. Slå tärningen. Vilken siffra behöver du för att summan skall bli tio? (tiokompisar) Vilken siffra ligger mot bordet? Slå en sexsidig tärning. Motstående sidors summa är alltid sju på en sexsidig tärning. Slå tärningen. Vad är det som blir dubbelt så mycket? Övningar med två tärningar Slå båda tärningarna och addera prickarna. Vad blir summan? Vem kommer först till 100 o s v? Variera svårighetsgraden genom att använda tärningar med olika många prickar. Vill du träna subtraktion (minus) så dra ifrån det minsta talet från det största. Vem kommer först från 100 till noll? Är det multiplikation så ta det ena talet så många gånger som den andra tärningen visar. Engelska Engelskundervisningen startar i regel på ett lekfullt sätt där man vill få eleverna att våga säga enkla ord och meningar på engelska, få dem att lyssna på hur språket låter (prosodi) och läsa korta, enkla texter. Vart efter som träningen går vidare brukar det komma hem läxor med glosor, textläsning och enkla skrivövningar. Det är mycket viktigt att hänga med i denna träning från början för undan för undan ökar textmängden och fler och fler nya ord skall läras in. Barn lyssnar idag på mycket engelska/amerikanska via både musik och datorspel vilket ger många av dem en självklarhet i att våga uttala orden. När

läxmängden ökar så hjälp ditt barn att börja träna i tid. Det krävs många övningstillfällen för att de nya glosorna skall stanna i långtidsminnet och det är ju där vi vill ha dem. Att bara kunna veckans ord inför glosprovet är slöseri med kraft och tid! Till de flesta läromedel finns inspelade cd-skivor med texten inläst. Dessa går oftast att låna från skolan. Glosträning Den traditionella glosträningen med glosböcker med ord i spalter är bra. Träna ord för ord, från svenska till engelska och tvärtom. Be barnet skriva glosorna flera gånger. Förhör gärna vid flera tillfällen. Gör lappar av de orden som är krångliga och sätt upp dem lite här och där hemma. Kylskåpet och badrummet brukar vara bra platser. Tag gärna en burk och lägg alla gloslappar i. Träna på dem då och då så riskerar de inte att ramla bort ur minnet och ni kan se hur ordförrådet ökar undan för undan. Om barnet har svårt med stavning så kräv inte att alla ord skall vara rätt stavade på engelska. Det viktigaste är att veta vad ordet heter och vad det betyder samt att våga säga det. Slutord Jag hoppas att någon eller några av dessa tips kan göra det lättare med all träning och jag hoppas att ni och ert barn skall känna att det är roligt att lära sig! Katarina