Kvävegödsling till höstraps Lena Engström, Börje Lindén och Knud Nissen Institutionen för Mark och Miljö, Sveriges Lantbruksuniversitet, Skara Finansierat av: Stiftelsen Svensk Oljeväxtforskning och Stiftelsen Lantbruksforskning
Optimering av kvävegivan på våren 12 försök med N-stegar 0-220 kg N/ha under 2010/2011 och 2011/2012 Hur optimal N giva på våren påverkas av: 1. N upptag på höst 2. N upptag på vår 3. Växttillgängligt N vår sommar 4. Skördenivå
Bakgrund Svenska fältförsök visar att vid högre N givor på hösten kan man minska vårgivan till höstraps! I Tyskland har man i försök sett hur N upptaget på senhösten korrelerar negativt till optimal N giva på våren......vid högre N upptag än normalt på senhösten (>50 kg N/ha) bör vårgivan minskas!
Kväveupptag på senhöst och tidig vår 4 försök på i Skåne, Österlen 2 försök Västergötland
Gärsnäs 15 nov 2010 95 kg N/ha (flytgödsel) 16 kg N/ha (flytgödsel, dålig etablering pga halm, senare sådd)
Gärsnäs 23 mars 2011 77 kg N/ha 8 kg N/ha
Övraby höst och vår 77 kg N/ha efter ärter 44 28 kg N/ha efter korn 20
Long, januari 2011 (kalkongödsel) 104 kg N/ha 62 kg N/ha
Skara, Brogården våren 2011 sått 30 augusti 5 kg N/ha 3 kg N/ha
Växttillgängligt kväve vår-sommar (N-upptag vid blomning N-upptag på våren i ogödslad höstraps) 20 40 kg N/ha efter spannmål och gräsvall som förfrukt 60 80 kg N/ha efter bra förfrukter och stallgödsel 4 försök på i Skåne, Österlen 2 försök Västergötland
Fröskörd och nettointäkt vid optimal N-giva
Högre skörd på platser med hög grundskörd! Högst skörd efter kalkongödsel och ärter! Lägst skörd efter spannmål och sen sådd/dålig etablering
Lägre optimal N-giva på platser med hög grundskörd! Samband : Hög skördenivå och låg optimal N giva! Låg skördenivå och hög optimal N giva!
Nettointäkt ( fröpris 3,3 kr, N-pris 9 kr, torkningskostnader och oljehaltstillägg)
Om N-givan på våren är 30 kg/ha under eller över optimum? Medeltal:
Samband med optimal N-giva... Signifikant samband (p< 0,05), p= 0,03 Signifikant samband p= 0,03 Ej signifikant samband p= 0,10 Ej signifikant samband p= 0,20
Betydelsen av de olika faktorerna för storleken på optimal N-giva (statistisk analys - multiple regression) Faktorer Optimal N giva= R 2 (adj) N upptag höst (x 1 ) Växttillgängligt N vår sommar (x 3 ) Y = 205 0,6x 1 1,0x 3 98 N upptag vår (x 2 ) Växttillgängligt N vår sommar (x 3 ) Y = 216 0,7x 2 1,3x 3 84 1. Maxvärde: 205 2. Minus: 60% x N upptag höst (0,60 x 77 = 48) 3. Minus: växttillgängligt N ( 55 kg/ha) 4. = 105 kg N/ha
Sammanfattning av 6 försök.. Högsta nettointäkten var med höstraps som hade en bra förfrukt (som ärter) eller stallgödsel på hösten (och i växtföljden), då den gav högst skörd och lägst optimal N giva på våren. N upptaget på hösten och växttillgängligt kväve vår sommar kunde användas för att räkna fram optimal N giva i dessa 6 försök!
Bestämning av N innehåll i höstraps med handburen N-sensor (Yara) Enklare och billigare metod i försök jämfört med att klippa grödan och sen analysera på labb? Anpassning av kvävegivan på våren vid stort N upptag på hösten Lena Engström, Mats Söderström och Börje Lindén Institutionen för Mark och Miljö, Sveriges lantbruksuniversitet, Skara Finansierat av: Stiftelsen Svensk Oljeväxtforskning och Stiftelsen Lantbruksforskning
2 st 1 x1 m Totalt placerades 75 st försöksrutor i olika stora bestånd av höstraps 2007/08 och 2008/09. Mätning med handburen N sensor (YaraAB) senhöst och vår. Klippning av grödan senhöst och vår för N analys
11 oktober: 18 kg N/ha (3 81, stdav. 15) Höst och vår 2007/2008 40 platser på 4 skiften 14 mars : 53 kg N/ha (20 116, stdav. 21)
Höst och vår 2008/2009 20 platser på 3 skiften 14 november: 41 kg N/ha (6 74, stdav. 17) 8 mars: 25 kg N/ha (2 44, stdav.12)
Hösten 2009 15 utvalda platser med kraftig gröda, på 5 gårdar 13 november: 135 kg N/ha 73 194, stdav. 40
N innehåll i höstraps vår 2008 och 2009 (n=40+20) 120.0 y = 0.7571x 1.6536 N i höstraps vår 08 och 09 (kg N/ha) 100.0 80.0 60.0 40.0 20.0 R 2 = 0.79 Bjertorp10 vår Bjertorp15 vår Axvall vår Ribbingsberg vår Bjertorp12 vår Bjertorp6 vår Tomten vår 0.0 0.0 5.0 10.0 15.0 20.0 25.0 N-sensorvärde (S1OSR)
N innehåll i höstraps hösten 2007, 2008 och N i höstraps höst 07, 08 och 09 (kg N/ha) 200 180 160 140 120 100 80 60 40 20 2009 (n=40+20+15) y = 0.0536x 2.5149 R 2 = 0.91 Global instrålning 9! övriga 1 4! 13 nov! Bjertorp10 höst Bjertorp15 höst Axvall höst Ribbingsberg höst Bjertorp12 höst Bjertorp6 höst Tomten höst Höst2009 0 0 5 10 15 20 25 30 N-sensorvärde (S1OSR)
Slutsatser Goda möjligheter att bestämma kväveupptaget höst och vår med N sensorn Sämre samband med kväveupptaget på våren p.g.a. nedfryst bladmassa.
N innehåll på hösten? 1. Klipp grödan i 1 m 2 2. Väg färskvikten 3. Torrsubstans (10%) : färskvikt x 0,10 = kg ts/m 2 4. N innehållet (4,5% av Ts): kg ts x 0,045 = kg N/m 2 X 10 000 = kg N/ha
Tack!
N innehåll i höstraps höst 2007 och 2008 (n=40+20) Medelfel = 7 kg N/ha!! (kg N/Ha) RMSEP SD RPD Alla 11 23 2,1 Höst 7 19 2,6 Vår 12,5 23 1,8