AUTO-CAD 2004 - GRUNDKURS i 2D

1

AUTO-CAD 2004 - GRUNDKURS i 2D Att komma igång Starta systemet: Windows 2000 eller Windows XP. Starta datorn och bildskärmen, ange LOGIN-name, ange password. Klicka på START knappen längst ner till vänster. Starta med att välja: Programs/Bygg och Maskin/Autodesk Architectural Desktop 2004/Autodesk Architectural Desktop 2004 igen. Bildskärm: Verktygsfält Rullgardin-meny Ritarea Kommandoprompten Kommandoarea Statusrad - bild 1-2

- bild 2- Från rullgardinsmenyn, välj File, sedan New, välj därefter Bygg2004.dwt från listan och när det är gjort tryck på OK. Nu kommer programmet att startas med ett så kallat Bygg anpassat läge. Innan man fördjupar sig i programmet, är det bra att först lära känna vissa av AutoCAD s grund- och huvudverktygsfält som brukar fås i den vanliga grund installationen. Open Print Redo New Save Preview Undo Pan Zoom Layer Propoerties Make Objects Layer Current Linetype Lineweight control På den här bilden hittar man några av de verktygsfält som används under arbetet. - bild 3-3

-bild 4- de viktigaste kommandon som vi skall använda under denna 2D- av kursen Statusraden anger: a) Koordinater F6 b) GRID (rutnät för ritningsarbete) F7 (GRID markeras ej på statusraden) c) ORTHO (Vert. o Hor. linjer) F8 d) SNAP (Linjers ändpunkt låses F9 till ett rutnät) mm. Kommandoarean: Alla kommandon man utför med pekdon eller tangentbord registreras i kommandoarean. Ritformat: När AUTOCAD (Bygg2004.dwt) startas upp kommer standard format Bygg-A3 automatiskt fram på skärmen. MAN KAN UTFÖRA RITARBETE ENLIGT FYRA OLIKA METODER. DET GÅR BRA ATT BLANDA METODERNA. Metod 1: Metod 2: Metod 3: Genom att via tangentbordet skriva in olika ritkommandon i kommandoarean. (primitivt) Pröva att rita en linje med kommandot LINE. Genom att använda rullgardinsmenyn. Pröva att rita en linje. Klicka med pekdonet på undermenyn DRAW, klicka på kommandot LINE, rita linjen med pekdonet. Genom att använda verktygsfälten. Klicka på kommandot LINE, rita linjen med pekdonet. 4

(OBSERVERA ATT OBEROENDE AV VILKEN METOD SOM ANVÄNDES SÅ VISAS ALLA KOMMANDON I KOMMANDOAREAN LÄNGST NED PÅ SKÄRMEN). Att sudda ut Att rita cirklar: Att rita bågar: linjerna med kommandot ERASE. Från rullgardinsmanyn välj CIRCLE. En cirkel kan t.ex. ritas genom att ange: a) centrum, radie (C;R) b) centrum, diameter (C;D) PRÖVA!!!!!!! Klicka ARC. En båge kan ritas genom att t.ex. ange: a) start, centrum, end (S;C;E) b) start, radie, angle (vinkel) (S;R;A) PRÖVA!!!!!!!! Lager: Lager skapas för att t.ex. dela upp en ritning i flera delar. (VVS, stomme, el, etc.). Olika linjetyper och olika färger kan definieras för olika lager. Man kan släcka och tända olika lager så att endast vissa delar av ritningen syns. Lager skapas genom att klicka på rullgardinmenyn Format, klicka på LAYER. En dialogruta framträder. Skapa lagret "centrum-test" där alla linjer ritas punktstreckade och färgen är blå. Kontrollera att du har gjort rätt genom att rita en linje. Om punktstreckningen ej framträder bra kan skalningen ändras. Detta utförs med hjälp av kommandot LTSCALE (kom. Förklaras lite senare). GRID-avstånd: Kan ändras genom att välja Tools/Drafting Settnings Snap and Grid från rullgardinmeny. SNAP-avstånd Ändra snap-avstånd till 5 och grid avstånd till 5. 5

När man ska rita en linje m.m kan man gå till väga på en del olika sätt. Man kan ange en punkt genom att positionera hårkorset någonstans på skärmen och därefter klicka. Då har man visat var punkten ska vara. Man kan också ge punktens koordinater från tangentbordet, genom att skriva in dess x- och y-koordinat. Dessa kan vara absoluta eller relativa. När du ska göra en ny ritning välj file, sedan new. Det kommer upp en ruta som heter Select template. Den mall ni ska använda heter Bygg 2004.dwt. Välj denna. En mallritning är en grundritning med rätt inställningar (lager, måttsättning mm). En mallritning har extension DWT, så att bygg mall heter Bygg2004.dwt. Observera att en färdig autocad ritning sparas som DWG (drawing) t ex. uppgift1.dwg Rita med absoluta koordinater (x,y) Ett sätt att rita en linje på är att skiva in de absoluta koordinaterna för linjens start- och slutpunkt. Koordinaterna anges i x,y och ligger i förhållande till ett origo (0,0), och är punktens verkliga läge på ritningen. Man anger alltid X-koordinaten först och därefter Y- koordinaten. Exempel 1.1 Från file, välj new. Se till så att ni väljer rätt mall att använda. Nu kan ni börja rita stolen. Börja genom att ge ett kommando. Command: line Specify first point: 80,50 80,230 100,230 100,140 6

180,140 180,50 160,50 160,120 100,120 100,50 80,50 Spara din ritning. Detta gör du genom att klicka på file, välj Save as, leta upp ditt hembibliotek M: och ge din ritning ett namn, klicka därefter på Save. Övning 1.1 Här är hushörn, dörrar och fönster angivna med verkliga koordinater. Rita upp denna på samma sätt som exempel 1.1. Det vill säga genom att ange de verkliga koordinaterna. Ni kan börja var ni vill på ritningen. När ni har gjort färdigt ritningen, spara den på din M:. 7

Rita med längd och riktning För att kunna rita en linje genom att skriva in ett avstånd och visa riktning måste man först se till så att ortho nere i statusraden är aktiverad. När den är markerad kan man endast rita rakt horisontella linjer eller rakt vertikala linjer. När man ritar på detta sätt visar man åt vilket håll man vill gå med hjälp av musen och hårkorset, samt anger i toolbaren hur långt man vill i denna riktning. Exempel 1.2 Öppna en ny ritning och välj mallen Bygg 2004.dwt. Följ pilarna runt ritningen. Command: line Specify first point: Välj en godtycklig punkt inom ramen. peka uppåt och skriv in längden 150 peka åt vänster och skriv in längden 220 peka nedåt och skriv in längden 150 peka åt höger och skriv in längden 100 peka uppåt och skriv in längden 10 peka åt vänster och skriv in längden 90 8

peka uppåt och skriv in längden 130 peka åt höger och skriv in längden 200 peka nedåt och skriv in längden 130 peka åt vänster och skriv in längden 50 peka nedåt och skriv in längden 10 peka åt höger och skriv in längden 60 Nu är ritningen färdig. Avsluta med att spara den i din M:. Övning 1.2 Med hjälp av att visa riktning och ange ett avstånd eller längd på linjen, ska du rita ovanstående figur. Alla längder är givna. Använd mallen Bygg 2004.dwt. Ritningen ska sparas. 9

Rita med relativa rätvinkliga koordinater @ x,y Med relativa koordinater menar man punktens läge i förhållande till föregående punkt (relativt den föregående punkten). För att ange de relativa koordinaterna skriver man @x,y där x är förflyttningen i x-led och y är förflyttningen i y-led. Om man vill förflytta sig i negativt x- eller y-led skriver man @-x,-y. Exempel 1.3 Öppna en ny ritning. Denna figur ska ritas med hjälp av att skriva in de relativa koordinaterna. Command: line Specify first point: Välj en godtycklig punkt och klicka. @ 100,0 @ 0,20 @ 20,0 @ 0,80 @ 20,0 @ 0,-80 @ 30,0 10

@ 0,20 @ 30,0 @ 0,40 @ 10,0 @ 0,-40 @ 20,0 @ 0,-40 @ 70,0 @ -50,-50 @ -200,0 @ -50,50 Ritningen är nu färdig. Spara den i din M:. Övning 1.3 Denna övning görs genom att gå till väga på samma sätt som exempel 1.3. 11

Rita med relativa polära koordinater @ r < a Här anges nästa punkt genom att ange längden r och vinkeln α från föregående punkt. Det skrivs @ r < α. Vinkeln ges i grader och positiv riktning är medurs. 90 180 0 270 Exempel 1.4 Öppna en ny ritning och rita följande exempel. Den ritas med hjälp av att ange relativa, polära koordinater. Command: line Specify first point: 70,90 @ 77<90 @ 108<35 @ 108<325 @ 77<270 @ 40<180 @ 50<90 @ 30<180 @ 50<270 12

Nu ska fönstret ritas. C Command: line Specify first point: 100,110 @ 40<0 @ 30<90 @ 40<180 Specify first point: C Spara ritningen när ni är klara. Övning 1.4 Ovanstående ritning ska göras på samma sätt som övning 1.4, där ni angav längd och vinkel. Spara den när ni är klara. 13

Övning 2 Uppgiften är att rita figuren nedan, genom att utnyttja vissa ritkommandon (under Draw). R25 R40 Börja med att rita de yttre konturerna på samma sätt som ni har övat på tidigare. För att rita den inre figuren utgår ni från två stycken cirklar. En cirkel ritas med hjälp av kommandot Circle. Man kan gå tillväga så här: man ger kommandot. Därefter anger man var centrumpunkten av cirkeln ska vara. Sist bestämmer man hur stor radie (eller diameter) cirkeln ska ha. 14

Circle (Att rita cirklar) Cirkel 1: Command: Circle Specify center point for circle or 80,180 Specify radius of Circle or [Diameter] 25 Cirkel 2: Command: Circle Specify centre point for circle or 190,140 Specify radius of circle or [Diameter] 40 För att kunna rita de tangerande linjerna som sammanbinder cirklarna behöver man använda O snap (object snap) funktionen Snap to Tangent. O snap är ett sätt som hjälper användaren att rita exakt. Man kan referera till tidigare ritade objekt och fästa sig vid dessa. Det finns ett antal oblika O snap-knappar som man kan trycka in beroende på vilken del av objekten man vill åt. I detta fall ska vi rita två linjer som tangerar de båda cirklarna, därför används objekt snap TANgent. Den knappen ser ut så här: 2 4 1 3 Command: Line Specify first point: Välj o snap Tangent och peka sedan på kurvan i position 1) Välj O snap Tangent en gång till och peka på kurvan i position 2. Upprepa samma sak för att utföra undre linjen mellan 3-4. Trim (att klippa bort objekt mot andra objekt) Command: Trim Select cutting edges: Välj de nyritade linjerna Select object to trim Välj de delar av kurvorna som ska bort, tryck sedan på Esc. 15

Erase (att radera bort objekt) Command: Erase Select objekt: välj en linje genom att peka på den, den blir då markerad, nu kan du trycka på för att ta bort just denna linje. (Observera att om du markerar flera objekt samtidigt, raderas flera objekt på en gång.) Undo (att backa ett eller flera steg bakåt) Command: Undo skriv in 1 om du vill backa ett steg, skriv in 2 om du vill backa 2 steg och så vidare. Tryck sedan på Varning! Observera att bakåt kan man alltid gå, men inte framåt. Man kan inte rädda de steg man ångrat, förutom det sista. Det som är kvar att göra är att fylla i en del av ritningen. Till det används kommandot Hatch. R25 R40 16

Bhatch eller Hatch (att snittmarkera) Command: Bhatch Det kommer upp ett fönster där ni ska fylla i och välja en del saker: från Pattern - välj ANSI31 Scale: 2 (mata in 2 i scalerutan) Välj Pick Points. Nu kan du visa vilket område i modellen vill fylla i. Select internal point: Klicka någonstans inne i området. Slutligen tryck Slut på övning 2. 17

Övning 3.1 Vi ska lära känna en rad av nya praktiska kommandon i uppgift 3, Fillet (runda av ), Mirror (spegling), Array (kopiering), Copy (också kopiering), Move (flyttning), Dimensions (måttsättning), Text (text hantering) och inte minst Print (utskrift) med hänsyn till tjockleken på linjerna samt formatet. Det som ska ritas i uppgift 3 är det som är inringat med en streckad linje. Följ de översiktliga anvisningarna nedan. Förbered den nya ritningen. (New) och välj Bygg2004.dwt mall (den innehåller A3 och är anpassad till uppgift 3). För att kunna rita bekvämt måste man anpassa (ändra) Snap till 5 och det gör man genom att man skriver i kommand-prompten: Snap «sedan 5 «Börja med att rita centrumlinjerna (punkt-streckade linjer som skär varandra, se bilden ovan). Längden på dessa har ingen betydelse. Den bestämmer ni själva. Command: line «När du har ritat centrumlinjerna, byter du lager till KONTUR och ritar därefter konturlinjerna. Eftersom det finns två symmetrilinjer behöver man bara rita en fjärdedel av uppgiften. (Se bilden nästa sida.) Vi kan t.ex. börja att rita i sektion C. Vi vet inga koordinater för denna punkt. Och för att kunna hitta denna punkt och göra en linje från den gör vi så här: Command: line (Välj skärningspunkten i mitten) ««18

Nu utgår du från skärningspunkten E, och kan välja punkt C relativt från E. Välj som första punkt @ -65,0. Linjen startar då i punkt C. Titta på ritningen gör alla linjer upp till punkt A. Dessa kan göras antingen med relativa koordinater eller genom att ha ORTHO intryckt samt visa riktning och skriva in längden. För att kunna runda av hörnen används kommandot Fillet. Det görs på följande sätt: Fillet (att runda av två objekt) Command: Fillet «För att kunna runda dem ska vi bestämma en avrundningsradie. Detta görs genom att skriva in: r «Skriv sedan in önskad radie. (I detta fall 8) 8 «Select first object: Välj linje 1. Select second object: Välj linje 2. Mirror Gör följande: (Använd Mirror för att spegla) Command: Mirror «Välj alla heldragna linjer och avsluta med «Välj end-point (A) och end-point (B) på den vertikala linjen för att kunna bestämma spegel linjen Svara sedan på frågan: Vill du ta bort det gamla objektet? Skriv N om du vill behålla det. 19

Upprepa operationen för att spegla horisontellt (använd C och D). Du ska sedan göra centrumcirklarna. Command: Circle «<center point>: (välj Intersection-osnap korsning i mitten E) <Radius>: 20 «Upprepa operationen för att rita ytterligare en cirkel. (med radie = 25) Rita de två små cirklarna med radie 3 och 6 mm. Avståndet mellan centrum av de stora cirklarna och centrum av de små cirklarna är 40. Glöm inte att rita centrumlinjen som går genom de små cirklarna. ARRAY (Ett sätt att kopiera rektangulärt eller polärt ) Command: Array «Det kommer upp en ny ruta. Här markerar du Polar array. Select objects: Center point: Klicka på select objects och gå on och välj cirklarna och centrumlinjen. «För att välja kring vilken punkt de ska kopieras, välj pick Center point och gå in och markera intersection E. Fyll sedan i enligt nedan. Total number of items: 8 Angle to fill: 360 Rotate objects as they are copied? Rutan framför ska vara markerad. E 20

COPY (att kopiera ett eller flera objekt) Command: copy «Select objects: välj centrumlinjen F «Select objects «<Base point or displacement>/multiple: _cen of Välj centrum av cirkel 1# (Se bild ovan) Second point of displacement: _cen of Välj centrum av cirkel 2# (Se bild ovan) På samma sätt kan du kopiera de andra centrumlinjerna. Det går lika bra att spegla dem. DIMENSION (måttsättning) Nu är det dags att måttsätta, det sker via rullgardinsmenyn. Under Dimension väljer man Linear för att kunna måttsätta antingen horisontellt eller vertikalt. OBS! Glöm inte att byta lager, vi använder matt eller E1 som måttsättningslager. Command: _dimlinear Select first extension line origin or <select object>: _endp of (välj endpoint A) Select second extension line origin: _endp of (välj endpoint B) Dimension line location (Mtext/Text/Angle/Horizontal/Vertical/Rotated): (välj valfritt position C) Dimension text = 80 (programmet räknar automatiskt och skriver i detta fall 80) På samma sätt måttsätter man vertikalt. 21

Command: _dimangular Select arc, circle, line, or press ENTER: (välj linjen A) Second line: (välj linjen B) Dimension arc line location (Mtext/Text/Angle): (välj valfritt position C) Dimension text = 45 B Måttsätta med pil Command: _leader Specify first leader point: _mid of (välj mid point av kurvan, position A) (välj position B, så att du bestämmer storlek och lutning på pilen) (välj valfri position) Tryck därefter ENTER 2 ggr så får du upp en text formaterings ruta. Skriv in R 8,0. Tryck sedan OK. OBS! Om ni inte har fått någon pilspets på er pil kan ni ändra det inne i properties eller i dimension style. 22

TEXT Tolerance/Copy/Block/None/<Mtext>: i autocad 2004 i autocad 2000. OBS! Diametertecknet erhålles genom att ange %%C. Komplettera ritningen. Spara med Save As. Uppgift 3 SLUT 23

BLOCK (att skapa block av ett eller flera objekt) Om upprepningar i ritningen förekommer behövs dessa ej ritas mer än en gång. Kommandot DRAW \BLOCK\ \MAKE ger en möjlighet att spara en del av en ritning för att senare åter sätta in den i ritningen. När ett BLOCK skapas skall en insättningspunkt anges. Vid insättningen av ett BLOCK i en ritning används kommandot INSERT. Blocket kan nu placeras på rätt ställe med hjälp av den tidigare definierade insättningspunkten. Den kan förstoras i x- och y-led samt vridas till önskad riktning. Ett BLOCK uppfattas som en ritenhet och kan inte redigeras. Vill man ändra i ett BLOCK måste det först delas upp i sina beståndsdelar med kommandot EXPLODE. 24

Övning 4 Med uppgift 4 lär man sig att tänka hur man hanterar större objekt samt att kunna presentera ritningar med olika skala och att måttsätta och skriva ut. Uppgiften skall göras enligt lärarens instruktioner. Öppna uppgift 4 från nätet: G:\TS\Kurser\BY7441\övning04.dwg När du har gjort det brukar det komma upp ett varnings meddelande, att du endast kan öppna ritningen som skriv skyddad. Detta innebär att du inte kan spara ändringarna du gör på samma ställe, utan du blir tvungen att spara det som något nytt i ditt hem bibliotek M:\Acad14\*.* glöm inte att objektet är ritad i skala 1:1. 25

Layout Man förutsätter att ritningen är klar i skala 1:1. Det första man gör är att skapa en layout. För att kunna göra det i Autocad 2004 måste man följa en rad instruktioner som gör det lätt för oss att bestämma utskriftsformat (papper storlek, ram, skala och måttsättningen.) Steg 1. Skapa Layout Layout kan man skapa på olika sätt, vi gör det på följande sätt: Aktivera layer VPORT Från rullgardin-meny under Tools, välj Wizards, Create Layout. Döp layouten till något. Välj skrivare A3 ( hp 5100) Välj papper storlek A3 Välj liggande läge (Landscape) Title Block None Viewport setup: None Pick location: fortsätt med - Nästa Slutför På skärmen får man A3 PAPPER, nästa steg är att hämta A3 ram. Steg 2. A3 RAM A3 ram är sparat i minne, det gäller att komma åt och hämta det. Från rullgardin menyn välj Insert, Block. Bläddra fram från listan, Name: A3BYG Insertion point, Specify On-screen (kryssabort). Måtta in festningspunkt koordinator: X = 5, Y = 15 Avsluta med OK Kryssabort 26

Viewport & Skala Anpassa Viewports (vyer) Man får en bild i en vy som visar hela modellen. Modellen har ingen bestämd skala än. Anpassningen av skalan bestäms efter att man växlat mellan papper-space läge och modell läge. Detta görs på följande sätt: Från rullgardin menyn välj View, viewports, 1. Viewport Slå up en ruta Dator skapar en viewport (vyfönster), upprepa för att skapa ett mindre fönster sidan om första. Från statusraden klicka på knappen PAPER så att det ändras till MODEL Välj rutan till vänster genom att klicka på det (aktivera rutan) Från rullgardin menyn välj View, Zoom och sedan Scale Måtta in 1/10xp för att modellen skall vissas i skala 1:10, på respektive sätt kan du bestämma en annan skala t.ex. skala 1:2 genom att välja View, Zoom och sedan Scale igen, därefter skriver du 1/2xp. Om du tappar modellen (modellen försvinner från skärmen) då backar du ett steg (zoom previews) och försök att flytta samt centrera den önskade delen av modellen. Sedan väljer du View, Zoom och därefter Scale för att kunna bestämma skala på nytt. Text Ritningshuvud Glöm inte att fylla i ritningshuvudet med TEXT På Vänster sida om skärmen hittar du: Klicka på Multiline Text, flytta musen till ritningen och slå en ruta där du vill skriva ett text. Därefter kommer upp Multiline Text Editor fönster När du har skrivit all text som behövs, avsluta med att spara i din M:\Acad14\*.* För utskriftsinställningar kolla inställningarna på nästa sida. 27

Övning 5 Det gäller att öppna filerna och fixa till skalan, fylla i all text som behövs sedan spara filerna i ditt M:\Acad14, därefter är det dags att skriva ut! Öppna uppgift 5 från nätet: G:\TS\Kurser\BY7441\övning5-Planlösning.dwg G:\TS\Kurser\BY7441\övning-Fasad.dwg För extra övningar i Autocad kan du prova nedanstående länkar. http://www.fbe.unsw.edu.au/learning/autocad/ 28

Utskrift A (ingen layout) Att skriva ut uppgift 3 När ritningen är klar välj från File-plot. Börja med att välja Plot Device Välj skrivare A3 (närmaste A3) Välj plotstyle: Mah-Bygg-svart-vitt.ctb Välj Plot Settings Välj papper format A3 Välj skala 1:1 Välj Extents Centrera ritningen på pappret Se på förhandsgranska Bekräfta med OK för att skriva ut Uppgift 4 och 5 Utskrift B (med layout) För att skriva ut uppgift 4 eller 5 gör så här: När ritningen är klar välj från File-plot. Börja med att välja Plot Device Välj skrivare A3 (närmaste A3) Välj plotstyle: Mah-Bygg-svart-vitt.ctb Välj Plot Settings Välj papper format A3 Välj skala 1:1 Välj Layout Se på förhandsgranska Bekräfta med OK för att skriva ut 29