Riktlinjer vid olyckor, allvarliga tillbud eller dödsfall på arbetsplatsen.
Innehåll Situationer som kan utlösa krisreaktioner... 1 Andra händelser som kan innebära stark psykisk påfrestning... 1 Krisreaktioner... 2 Att tänka på innan det händer... 2 Åtgärder vid dödsbud... 2 Information till medarbetare... 3 Information till närstående... 4 Information till personalen i telefonväxeln... 4 Situationer som kan utlösa krisreaktioner Arbetsolyckor, allvarliga tillbud eller dödsfall Vid arbetsolyckor är det inte enbart den drabbade som kan vara i behov av krishjälp. Det är betydelsefullt att arbetskamraterna i den direkta omgivningen och även andra arbetstagare som har en relation till den drabbade ges möjlighet till stöd och hjälp. Att förlora en arbetskamrat genom olycksfall eller sjukdom kan innebära en stark psykisk påfrestning för övriga arbetskamrater och leda till krisreaktioner. Våld eller hot om våld Att utsättas för fysiskt våld är en traumatisk upplevelse. Lika känslomässigt påfrestande kan ett hot kännas, särskilt om det innebär hot till livet. Olyckor och tillbud på fritiden eller utanför arbetsplatsen Här bör rutiner upprättas för information och stöd till berörda medarbetare på den drabbades arbetsplats. Yrkesspecifika plötsliga och/ eller extrema påfrestningar Det finns yrken där arbetet i sig innebär en stark psykisk påfrestning då arbetstagaren har till uppgift att vårda och ta hand om svårt sjuka människor samt människor som skadats eller omkommit. Att hjälpa människor i nöd och ta hand om anhöriga till skadade eller avlidna är psykiskt belastande. Andra händelser som kan innebära stark psykisk påfrestning Allvarlig kränkning Reaktionerna hos en person som upplever sig ha blivit allvarligt kränkt kan ha samma karaktär som de som kan följa efter en akut krissituation. Förändringar i arbetet eller livssituationen. Ständigt återkommande förändringar och förändringar som uppfattas som avgörande ingrepp i den enskildes arbets- eller livssituation kan utlösa kristillstånd. Samtal, enskilt eller i grupp... 4 Massmedierelationer och massmediehantering... 5 1
Krisreaktioner Vanliga krisreaktioner är: Ångest och rädsla Återupplevande av påträngande minnen Sömnstörningar Kroppsliga besvär Skuld- och självförebråelser Sorgsenhet och depression Irritabilitet och ilska Störningar i relationer till andra Åtgärder vid dödsbud Dödsbud till anhörig Sker dödsfallet utanför sjukhuset är det alltid polisen som meddelar dödsbudet till närmast anhörig. Dödsbudet kan ges tillsammans med präst eller annan resursperson som kontaktas via polisens försorg. Minnesstundens form och innehåll Minnesstunden bör lämpligen äga rum dagen efter dödsfallet. Den bör ha ett innehåll, exempelvis att någon läser en dikt eller att man framför ett musikstycke. Stunden avslutas med en tyst minut. Under hela minnesstunden bör levande ljus brinna, och låt gärna en enkel blombukett stå på bordet. därefter halas ner till 2/3 av stångens höjd. Då jordfästningen är avslutad hissas flaggan i topp, varefter den halas ner omedelbart eller vid ordinarie tid. Inför begravning Om kollegor från arbetsplatsen önskar närvara vid begravning bör man vidtala berörda närstående i förväg. Information till medarbetare Tydlig och saklig information Att tänka på innan det händer Namn och telefonnummer Varje chef rekommenderas ha en lättillgänglig förteckning över aktuella namn och telefonnummer till de anställdas närstående. Förteckningen bör uppdateras kontinuerligt eller minst en gång om året, förslagsvis vid utvecklingssamtal. Lokaler lämpliga för Information till medarbetare Enskilda samtal Minnesstund Inför minnesstunden Ljusstakar och ljus Lämplig dikt eller musik Kontakter med övriga trossamfund Vid behov av representanter från andra trossamfund än Svenska kyrkan kan kontakt förmedlas via enheten för Hälsa, Trygghet, Säkerhet på kommunkontoret. Minnesstund En minnesstund känns ofta naturlig när en arbetskamrat gått bort. Minnesstunden får olika karaktär beroende på hur nära arbetskam-raten man stod, hur plötsligt döden kom, vilken ålder arbetskamraten hade och så vidare.närstående bör underrättas om att en minnesstund ska äga rum på arbetsplatsen för att få möjlighet att närvara. Flaggning Det är viktigt att närstående har informerats om dödsfallet innan man flaggar på halv stång eller vidtar andra åtgärder för att hedra minnet av den bortgångne. Flaggning på halv stång sker: Den dag dödsfallet inträffat eller dagen efter Dagen då jordfästningen äger rum Vid flaggning på halv stång skall flaggan först hissas i topp och omedelbart Människan har en tendens att fylla ut det hon inte vet med fantasins hjälp. För att förhindra ryktesspridning är det därför viktigt att information om en allvarlig händelse ges fortlöpande även när informationsvärdet kan tyckas lågt. Informationen bör om möjligt ges samtidigt till all berörd personal. Vem meddelas först? Först bör man informera närstående, därefter arbetskamraterna. Tänk också på att informera personer som är bortresta eller frånvarande på grund av sjukdom. Olycka eller dödsfall som drabbar närstående till en anställd Om det meddelas att en närstående till en anställd avlidit eller är svårt skadad, var noga med att kontrollera uppgiftens riktighet samt se till att få namn och telefonnummer till person som de berörda kan kontakta för att få mer information. 2 3
Information till närstående Gör en kartläggning av händelsen Anpassning av arbetsförhållanden Personlig kontakt inte telefonsamtal Lämna beskedet i lämplig miljö Medverka till att närstående får besked om tillbudet så snart som möjligt Öppen, ärlig och direkt kommunikation. Ge dig tid att lyssna Avsätt god tid för samtal Information till personalen i telefonväxeln Rutiner bör finnas för varje förvaltning för att information så fort som möjligt ska gå fram till kommunens telefonväxel. Enhetschefen för telefonväxeln och informationschefen ska informeras om dödsfall eller olycka som berör kommunalt anställd personal så fort som möjligt Frågor som bör vara besvarade: Vilken information får lämnas nu och senare? Vem får informeras? Vart ska ärende som gäller den drabbades arbete hänvisas? Vart hänvisas frågor från pressen? Personalen i kommunens telefonväxel informeras snarast om händelsen och om hur information ska ges enligt ovan. Samtal, enskilt eller i grupp Lyssna aktivt och ge rimligt stöd Uppmana till ömsesidigt stöd och hjälp Låt var och en komma till tals utan press Stoppa upp gruppen om någon gråter Ge vederbörande en känsla av värme och medkänsla. Glöm inte att det finns både inre och yttre gråt. Fråga aldrig Varför? Använd Vad? och Hur? för att klargöra och spegla. Var uppmärksam på reaktioner Ge vederbörande möjlighet att prata om sina reaktioner. Att plocka fram orsakerna till dessa är just att bearbeta de svåra upplevelserna. Stoppa diskussioner om skuld och letande efter syndabockar Vad hände egentligen? Här går man igenom det som faktiskt hänt och avfärdar därmed fantasier och lösa rykten som lätt uppstår vid svåra händelser. Hur uppfattade du händelsen Här får var och en ge sina sinnesintryck av händelsen. Vad tänkte du på? Vilka tankar och funderingar for genom huvudet? Vad kände du? Här ges möjlighet att sätta ord på alla känslor som kommit fram. Vad har du lärt dig av detta? Hur hanterar man en liknande situation i framtiden? Hur kan erfarenheten användas? Kan något göras annorlunda? Vid en svår händelse kan professionella samtalsledare behövas. Tänk dessutom på att även du som är chef kan behöva stöd för att bearbeta händelsen. För dem som utsatts för en stark påfrestande händelse kan det behövas en tillfällig förändring av arbetsuppgifter eller arbetstider. Det bör i detta sammanhang betonas att det vid allvarliga händelser till exempel vid våld och hot ofta är av terapeutiskt värde att finnas kvar eller snabbt återgå i arbetet som bör anpassas efter förhållandena. Massmedierelationer och massmediehandledning Massmediekontakter sker i första hand via kommunens presschef och i andra hand genom kommundirektören. Riktlinjer för kontakter med massmedia finns även framtagna inom Lunds kommuns kommunikationsplattform 4 5
För mer information kontakta Kommunkontorets säkerhetssamordnare vxl 046-35 50 00 Kommunkontoret, Lunds kommun, 2010