BUSINESS @ BIODIVERSITY SVERIGE SVENSKT NÄTVERK FÖR ATT ARBETA MED BIOLOGISK MÅNGFALD & FÖRVALTNING AV NATURKAPITALET



Relevanta dokument
Verksamhetsplan 2014

Fristående brobyggare

Policy för integration och inkludering av nyanlända i Lidingö stad

Skogsbruk på ren svenska Lektion 4: Mästare på både förnyelse och återvinning. Tema: Återvinning Ämne: Biologi, Kemi Årskurs: 7-9

S T R A T E G I F Ö R S T A T L I G A A R B E T S G I V A R E. Arbetsgivare för framtiden statens kompetens utvecklar samhället

Styrgruppens uppföljning av Partnerskapsmötet den 10 november Närvarande: Lilian Eriksson, Andreas Jarud, Benth Jensen och Håkan Eriksson

Ett modernt medlemskap enkelt, tydligt och rätt i tiden

Ekologisk efterbehandling

Riktlinjer för medborgardialog

En offensiv skola. Skolplan för Kristianstads kommun R e v i d e r a d h ö s t e n

ETT BÄTTRE STRÄNGNÄS FÖR ALLA. Valprogram för Strängnäs kommun FRAMTIDSPARTIET I STRÄNGNÄS KOMMUN

Ansökan till utmärkelsen Skola för hållbar utveckling

Medlemsdialog om BIV:s delaktighet i SFPE

Naturvårdsverkets uppdrag

Arbetsmarknads- och Näringslivsprogram Söderköpings kommun Antagen av kommunfullmäktige

Att vara tonårsförälder i Karlskoga och Degerfors

UPPDRAG TILLVÄXT FRÅN IDÉER TILL FRAMGÅNGSRIKA FÖRETAG ALMI FÖRETAGSPARTNER

Mål och budget för Tomelilla kommun

Kommunikationspolicy i korthet för Lidingö stad

INITIATIVET FÖR MILJÖ ANSVAR

Utveckla arbetsmiljö och verksamhet genom samverkan

Varför? näringslivspolitisk strategi för Malmö stad

Invandrarföretagare om att starta, driva och expandera företagande i Sverige

Intervjumall. Datum: Intervjuare: Kandidatens namn: Kandidatens uppgifter: Växel: (5)

Passionerad Innovativ Professionell

Sunne är platsen där modet växer, livet är enkelt och allting är möjligt.

Skolinspektionen Nyanlända 2016

Välkommen till Arbetsförmedlingen! Information till dig som är arbetssökande

Yttrande över Betänkande av Gestaltad livsmiljö - en ny politik för arkitektur, form och design, SOU 2015:88, dnr Ku2015/02481/KL.

Folkskolegatan #7, Stockholm VERKSAMHETSPLAN 2014

Ansökan om medlemskap i European Coalition of Cities against Racism (ECCAR)

HUMANISTERNA SYD. Verksamhetsplan och budget för 2015

Food and Agriculture Organization of the United Nations

Fastighetskontoret Utvecklingsavdelningen

Har vi lösningen för en bättre hemtjänst? Självklart.

Ansökan om projektmedel för förebyggande arbete mot hedersrelaterat våld

Betänkandet SOU 2015:88 Gestaltad livsmiljö en ny politik för arkitektur, form och design

Verksamhetsinriktning Gemensam för Dalarnas Idrottsförbund/ SISU Idrottsutbildarna Dalarna

Kommittédirektiv. Stödsystem för hantering av innovationer och immateriella tillgångar vid universitet och högskolor. Dir.

Livscykelkostnader (LCC) som strategiskt verktyg

Sammanfatta era aktiviteter och effekten av dem i rutorna under punkt 1 på arbetsbladet.

Verksamhetsplan 2016

Vision: Ett inkluderande Sydöstra Skåne som präglas av hållbar tillväxt och tillgänglighet

Samtals- och dokumentationsunderlag Språk och erfarenheter

Kvinnor som driver företag pensionssparar mindre än män

FASTIGHETS- ÄGARNA EN DEL AV SAMHÄLLBYGGET

Skolplan för Svedala kommun

Rättvik Dalarnas bästa ungdomskommun. Ungdomspolitisk strategi

Kompetensforum Uppsala län

MÖJLIGHETERNAS TÄBY Barnomsorg

Vad sades vid rundabordssamtalen?

Uppförandekod för vindkraftprojektörer. Tomas Söderlund, TSEM AB 1 december 2010

Skolförvaltningen Verksamhetsområde Södra. Elevhälsoplan. Verksamhetsområde Södra. F-klass åk 3. Fritidshem. Solenskolan.

INITIATIVET FÖR REKO ARBETSPLATS

Små- och medelstora företag ser potential med slopade handelshinder. Stockholm, december 2014

Nätverk FoU Psykiatrisk Rehabilitering

Integration och tillväxt

Vad ekologer behöver veta om ekonomi

Kommunalt program för Miljöpartiet de gröna i Ydre

Vi vill att du ska påverka vad vi gör. Kan man tänka annorlunda om att tänka annorlunda?

Innehåll. Förord 3. Inledning 4 Syfte 4 Målgrupp 4 Omfattning 4 Helhetsansvar för kommunikationsplanen 4. Kommunikation 4 Kommunikationsmål 5

ÅR KOMMUN! TERNA I HAGFORS 2014 HAGFORS V MODERA

3.9 Biologi. Syfte. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet biologi

NATURKUNSKAP. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

FAIR JOBB. Vill du få lite mer koll på arbetslivet? Här är några bra sajter att kolla in:

Sammanfattning på lättläst svenska

Bortom fagert tal om bristande tillgänglighet som diskriminering

Motion till riksdagen 2015/16:2690. Stärkt koppling mellan skola och näringsliv. Förslag till riksdagsbeslut. Motivering.

Manpower Work Life: 2014:1. Manpower Work Life. Rapport Mångfald på jobbet

Förslag till Överenskommelse om samverkan mellan Kristianstads Kommun och den idéburna sektorn i Kristianstad

Infrastrukturen för Svensk e-legitimation

Information till elever och föräldrar i skolår 5

Yttrande över Statens kulturråds delredovisning om kulturverksamheter i vissa bostadsområden

Ulf P Andersson miljösamordnare Revisionsledare för interna miljörevisioner GMV

Slutrapport för projektet

VI ÄR EN DIGITAL REKLAM BYRÅ

Förberedelsematerial för utvecklingssamtal

BARN OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN Ingrid Lööw (6)

UNGDOMSVARIANTEN FOLKHÄLSOPLAN Det är vi som gjort Ungdomsvarianten!

FÖRSLAG. Barn- och ungdomsdemokratiplan Upprättad: Antagen av: kommunfullmäktige Datum för antagande: 13/KS291.

Specialpedagogisk kompetensutveckling för all pedagogisk personal inom Barn- och Utbildningsförvaltningen i Östersunds kommun.

ANSÖKNINGS- BLANKETT. för medel från Centerkvinnornas fond VÄRLDEN ANGÅR OSS

För unga vuxna Vuxenutbildning. Den svenska skolan för nyanlända

Systematiskt kvalitetsarbete

Hästnäringen i Karlshamns kommun, slutrapport

Förskolan Solbacken. Köpings kommun. Läsår Britta Selin, Birgitta Halvardsson, Kattarina Vikander, Maria Ljusell

Ungdomssektionen fick i uppdrag att hålla i verksamheten tillsammans med Emma.

Bedömningspunkter förskola och annan pedagogisk verksamhet för barn i förskoleåldern

Minoritetsspråk Åk 9

Miljö och material på förskolan, hållbar utveckling

Aktiv väntan asylsökande i Sverige (SOU 2009:19)

Vi skall skriva uppsats

Steget före tillsammans

Rätt till heltid i Stockholms stad Skrivelse från Sara Pettigrew och Åsa Jernberg (båda MP)

1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en lag om valfrihet för alla och tillkännager detta för regeringen.

Vad är hållbar utveckling?

Utbildningspaket 2016

Skogsbruk på ren svenska Lektion 1: Vad är svenskt skogsbruk? Tema: Hållbar utveckling Ämne: Samhällskunskap, Geografi Årskurs: 7-9

Mot ett mer jämställt arbetsliv och privatliv?

Transkript:

BUSINESS @ BIODIVERSITY SVERIGE SVENSKT NÄTVERK FÖR ATT ARBETA MED BIOLOGISK MÅNGFALD & FÖRVALTNING AV NATURKAPITALET

OM INTIATIVET Målet med ett Business@Biodiversity (B@B) Sverige är att skapa ett nätverk där i första hand svenskt näringsliv möts för att dela kunskap, främja nytänk och innovation samt skapa förutsättningar för samarbete. Ett nätverk stimulerar utvecklande av modeller som främjar kunskap och god förvaltning av naturkapitalet. Liknande nätverk finns redan globalt och regionalt på EU-nivå. I flera europeiska länder har även nationella nätverk växt fram. Intresset för att koppla samman affärsutveckling med att förvalta naturkapitalet på ett hållbart sätt växer i snabb takt och flera intressanta initiativ och lösningar utvecklas parallellt världen över. Initiativet att skapa ett svenskt nätverk för Business@Biodiversity drivs av Enetjärn Natur och Enact Sustainable Strategies. Vi för dialog med the Global Partnership for Business and Biodiversity och sekretariatet för Convention on Biological Diversity (CBD). Vi har även kontinuerliga samtal med EU-kommissionens Business@Biodiversity Platform.

VARFÖR BEHÖVS ETT NÄTVERK? Förlusten av biologisk mångfald är en av våra största utmaningar. Utarmningen av naturkapitalet leder till försvagade ekosystem, vilket i sin tur leder till att leverans av viktiga ekosystemtjänster, såsom ren luft, vattentillgång och råvaror, uteblir. Näringslivet är en stark och viktig aktör i arbetet med att förena samhällets utveckling med god förvaltning av naturkapitalet. Dess urholkning innebär en påtaglig affärsrisk och företag runt om i världen har därför börjat se över sin påverkan och sitt förhållande till naturkapitalet och ekostýstemtjänster. Många företag upplever dock att det finns flera svårigheter och hinder. Det finns ett behov av att harmonisera begrepp och metoder, samt att omvandla teori till praktik. Många faktorer pekar på att tiden är inne att göra verklighet av ett nätverk i Sverige. Naturvårdsverkets vägledande handböcker om ekologisk kompensation och ekosystemtjänster är just färdigställda och en utredning om ekologisk kompensation är under framtagande. Fler företag kommer att börja hållbarhetsredovisa i och med ny lagstiftning och i den nya versionen av ISO 14001 stärks ytterligare arbetet med riskanalyser. Att kartlägga vilka delar av naturkapitalet, och dess leveranser i form av ekosystemtjänster, man som företag är beroende av är en viktig del vid riskeliminering. Det finns flera andra incitament för företag att bättre förstå, värdera och integrera naturkapital i verksamheten. Företag som tar ledning i att utveckla metoder för att integrera naturkapitalet i sina modeller bidrar inte bara till hållbar tillväxt på riktigt, utan skapar även förutsättningar för att konkurrera på den globala marknaden på lång sikt. Att integrera naturkapitalet i räkenskaperna skapar möjligheter att stärka företagets hållbarhetsprofil och det är också ett sätt för företag att bidra till nationella och internationella miljö- och hållbarhetsmål.

VAD VILL VI ERBJUDA? VAD VILL VI ERBJUDA? Vi vill skapa ett nätverk av näringslivet, för näringslivet. Vi tror att man i dagsläget behöver följande för att kunna inkludera naturkapitalet i sin affärsmodell på ett trovärdigt sätt. Vi vill genom nätverket och dess medlemmar erbjuda: Kunskap om begreppen naturkapital, biologisk mångfald, ekosystemtjänster och ekologisk kompensation Kunskap om hur MB och annan lagstiftning redan idag hanterar frågorna Kunskap om hur naturkapital kopplar till hållbarhetsfrågan genom tex GRI (Global Report Initiaitive) och ISO 14001 Exempel, verktyg och metoder på hur dessa frågor hanteras i praktiken Ett forum för erfarenhet-, kunskap- och informationsutbyte Kontakt med andra i samma bransch eller med liknande erfarenheter Tillgång till expertrådgivning Regelbundna nätverksträffar Temaseminarium Utbildningar Studie- och fältbesök En webbplattform som samlar och tillgängliggör information En helpdesk där medlemmar får expertstöd och rådgivning Möjlighet till deltagande i utvecklings- och forskningsprojekt

TIDPLAN ÅR 1 UPPSTARTSFAS ÅR 2-3: ETABLERINGSFAS ÅR 4: UTVÄRDERINGSFAS ÅR 5: SJÄLVSTÄNDIGHETSFAS Ett antal nyckelaktörer bjuds in Under denna period ska de olika En mer ingående utvärdering av Målet är att nätverket helt ska att delta i projektets uppstarts- nätverksaktiviteterna sätta igång nätverket kommer genomföras år vara näringslivs- och medlems- fas. Dessa nyckelaktörer kommer parallellt med att nätverket växer. 4 för att besluta hur och i vilken drivet år 5. Det tidigare statliga tillsammans med projektgrup- Under perioden kommer juste- form nätverket ska leva vidare bidraget är endast för år 1-4. Från pen att lägga grunden till ett ringar gällande organisations- efter projektperiodens slut. år 5 är det medlemsavgifter och branschöverskridande nätverk form och struktur göras alltefter avgifter från kurser/seminarier och medverka för att ta fram en som nätverket formas av dess som finansierar administration. struktur som är anpassad efter medlemmar. År 2-3 finansieras olika aktörers behov och utma- med hjälp av cirka 50/50 för- ningar. Under uppstartsfasen delning mellan näringslivet och kommer grunden för en IT-lös- myndighetsstöd. Men detta beror ning att utvecklas. År 1 finansieras delvis på hur lyckosamma vi är med hjälp av medlemsavgifter att få in medlemmar i nätver- samt stöd från näringsliv och ket och fokus ska vara mot att myndigheter. nätverket snabbt bär sina egna kostnader.

KR EKONOMI Kostnad för företagen finansierar en del i uppstartsfasen. Målbilden är 30 företag vilket ger cirka 500 000 kronor under år 1. Övrig medfinansiering om 1 000 000 kronor under år ett möjliggör framtagande av: Uppstart med initialt medverkande medlemmar i halvdagsseminarium Skarp projektplan för år 1 till 5 med mål och aktiviteter samt rollfördelning mellan ingående intressenter och medverkande organisationer Framtagande av kommunikationskanaler (hemsida mm) Nätverksträffar efter medlemmars önskemål Uppsökande verksamhet för rekrytering av fler medlemmar Deltagande i EUs och IUCNs nätverksträffar för BB nätverk Uppbyggnad av organisation för långsiktig framdrift av nätverket (ekonomisk förening, stiftelse, annat) Utvärdering En stabil finansiering från statliga myndigheter de första ett till tre/fyra åren är av stor vikt för att få gott momentum i den administrationstunga uppstartsfasen. Det skickar också en stark signal att frågorna är viktiga och att myndigheterna är engagerade. Vid ytterligare frågor kontakta gärna: Elin Fornbacke 072-080 24 51 Enetjärn Natur Josefin Blanck 070-643 90 10 Enetjärn Natur Magnus Enell 070-587 87 02 Enact Sustainable Strategies