2012-04-24 1 (5) Stadsbyggnads- och miljönämnden Remiss av Stockholms stads ansökan om tillstånd enligt miljöbalken till vattenverksamhet såväl i Slussenområdet som utanför Slussenområdet samt därtill nya vattenhushållningsbestämmelser för Mälaren och tillstånd till påverkan på Natura 2000-områden Beslutsunderlag Stockholms stads ansökan om tillstånd enligt miljöbalken till vattenverksamhet, Mål nr M 1425-12. Stadsbyggnads- och miljöförvaltningens skrivelse den 24 april 2012. Sammanfattning Stockholms stad ansöker om tillstånd enligt miljöbalken till vattenverksamhet i Slussenområdet i Stockholm. Slussen är i tekniskt dåligt skick, och Stockholms stad har därför beslutat att bygga om Slussen och i samband med det anpassa anläggningen dels för behovet av att kunna tappa ut mer vatten från Mälaren till havet, dels för förbättrad trafiklogistik. Vattenståndet i Mälaren har reglerats sedan 1940-talet för att undvika såväl låga som höga vattenstånd. I december 2000 uppmättes det högsta vattenståndet under reglerad tid och utredningar visar att dagens avtappningskapacitet inte är tillräcklig för att vid perioder med hög tillrinning få ut tillräckligt med vatten ur Mälaren. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap har slagit fast att risken för översvämningar i Mälaren idag är hög eftersom tillrinningen kan vara högre än avtappningskapaciteten och att anläggningar som bedriver samhällsviktig verksamhet börjar slås ut redan vid några decimeters höjning av medelvattennivån. Mälaren fyller en viktig samhällsfunktion som källa för dricksvattenförsörjningen för mer än två miljoner invånare i Mälardalen och Stockholmsregionen. Det finns ingen alternativ vattenresurs av samma storleksordning som kan ersätta Mälaren. Ett mycket högt värde kan därför sättas på Mälaren ur dricksvattensynpunkt. I den framtagna miljökonsekvensbeskrivningen görs den samlade bedömningen att förslaget till ny reglering av Mälaren har övervägande stora positiva konsekvenser under lång tid framöver för hela Mälardalen. Förslag till beslut 1. Stadsbyggnads- och miljöförvaltningens skrivelse godkänns och överlämnas till kommunstyrelsen som svar på remissen. Sundbybergs stad, 172 92 Sundbyberg Besöksadress: Kavallerivägen 4, Rissne Telefon: 08-706 80 00 Organisationsnummer: 212000-0175 stadsbyggnadsochmiljonamnden@sundbyberg.se www.sundbyberg.se
2012-04-24 2 (5) Bakgrund Stockholms stad ansöker om tillstånd enligt miljöbalken till vattenverksamhet i Slussenområdet i Stockholm. Slussen är i tekniskt dåligt skick, bland annat beroende på att pålar för grundläggningen inte förts ner till bärkraftiga jordlager eller berg. Stockholms stad har därför beslutat att bygga om Slussen och i samband med det anpassa anläggningen dels för behovet av att kunna tappa ut mer vatten från Mälaren till havet, dels för förbättrad trafiklogistik. Ombyggnaden av Slussen är ett omfattande bygg- och anläggningsprojekt som kommer att pågå under flera år. Ansökan avser de moment som utgör vattenverksamhet och som därmed är tillståndspliktig enligt miljöbalken. Vattenståndet i Mälaren har reglerats sedan 1940-talet för att undvika såväl låga som höga vattenstånd. I december år 2000 uppmättes det högsta vattenståndet under reglerad tid och utredningar visar att dagens avtappningskapacitet inte är tillräcklig för att vid perioder med hög tillrinning få ut tillräckligt med vatten ur Mälaren. Enligt SMHI är risken för en allvarlig översvämning runt Mälaren, liknande eller värre än den år 2000, cirka tio procent de närmaste tio åren. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) har i en nyligen publicerad rapport slagit fast att risken för översvämning i Mälaren idag är hög eftersom tillrinningen kan vara högre än avtappningskapaciteten och att anläggningar som bedriver samhällsviktig verksamhet börjar slås ut redan vid några decimeters höjning av medelvattennivån. Genom ombyggnaden av Slussen kommer Mälarens avtappningskapacitet att öka väsentligt, från ca 800 till ca 2000 m3/s. Med denna ökning bedöms riskerna för översvämningar i stort sett elimineras på 50 till 100 års sikt. Den utökade avtappningskapaciteten innebär att det behövs en översyn av vattenhushållningsbestämmelserna för Mälaren (regleringen av Mälaren). Mälaren och Mälardalen Mälaren är en reglerad sjö. Det innebär att luckor öppnas och stängs i olika kanaler och slussar i Stockholm och Södertälje för att kontrollera sjöns vattennivå. Historiskt har Mälarens vattenstånd varierat upp till två meter. I slutet av 1930-talet började Stockholms stad arbeta för att genomföra en reglering av Mälaren som innebar att Mälarens vattenstånd skulle variera ca 70 centimeter. Regleringen av Mälaren sattes i drift 1943. Mälaren fyller en viktig samhällsfunktion som källa för dricksvattenförsörjningen för mer än två miljoner invånare i Mälardalen och Stockholmsregionen. Det finns ingen alternativ vattenresurs av samma storleksordning som kan ersätta Mälaren. Enligt Stockholms stads ansökan kan därför ett mycket högt värde, jämställt med riksintresse, sättas på Mälaren ur dricksvattensynpunkt. Naturvärdena i Mälardalen är höga med bland annat ett åttiotal naturreservat och ungefär lika många Natura 2000-områden i nära anslutning till Mälaren. Sjön tar emot spill- och dagvatten från hushåll, verksamheter och tätorter. Markerna kring
2012-04-24 3 (5) Mälaren är generellt bördiga, vilket innebär att det finns en stor areal jordbruksmark kring Mälaren. I Mälaren pågår yrkesfiske och sjön används flitigt för fritidsaktiviteter, rekreation och turism. Det finns städer, vägar och järnvägar i sjöns omedelbara närhet. I Mälaren finns ett tjugotal hamnar, varav de två största, Västerås och Köpings hamn, är av riksintresse för sjöfarten. Farlederna genom Södertälje kanal och sluss och Hammarbyslussen är av riksintresse för kommunikation. Förutsättningar och syften med ny reglering År 2005 tillsatte regeringen Klimat- och sårbarhetsutredningen, för att kartlägga det svenska samhällets sårbarhet för globala klimatförändringar. I november 2006 kom ett delbetänkande angående översvämningshot, risker och åtgärder för Mälaren, Hjälmaren och Vänern. I utredningen konstaterades att översvämningsriskerna kring Mälaren är oacceptabelt stora idag och att det finns risk för alltför låga eller höga vattenstånd i framtida klimatförändringar. Redan vid vattennivåer på en halv meter över Mälarens medelvattennivå börjar anläggningar som bedriver samhällsviktig verksamhet att slås ut. Det kan innebära stor risk eller fara för befolkningens liv och hälsa, samhällets funktionalitet eller samhällets grundläggande värden. Därefter har Stockholms stad och SMHI arbetat fram strategier för en högre avtappningskapacitet för och ny reglering av Mälaren. Den reglering av Mälaren som presenteras i ansökan ger enligt SMHI en god säkerhetsnivå. I princip elimineras riskerna för översvämning under de närmaste 100 åren, även med beaktande av högre havsvattennivåer och varmare klimat i Mälarområdet. Den framtagna strategin har, liksom dagens reglering, viktiga samhällsintressen i fokus. Samhällsintressena skyddas genom de tre övergripande syftena att minska risken för översvämningar runt Mälaren, att minska risken för låga vattennivåer i Mälaren och att förhindra saltvatteninträngning. Hänsyn har även tagits till värdefulla strandnära naturmiljöer genom att eftersträva årstidsvariationer som gynnar strandnära naturmiljö, liksom till strävan att sänka vattenhastigheterna för att begränsa erosion på bottnar och anläggningar samt påverkan på sjöfarten uppströms och nedströms Slussen. Genom den nya regleringen ökar förutsättningarna att innehålla målnivåerna för Mälaren, det vill säga mellan +1,39 och + 0,69 (RH2000). Jämfört med nuvarande vattenstånd kommer högsta högvattenstånd att sänkas med 23 centimeter jämfört med nollalternativet (dagens reglering) och de lägsta nivåerna att höjas med cirka fyra centimeter. Medelvattenståndet kommer att förbli oförändrat, vilket varit en utgångspunkt för den nya regleringen. Miljöpåverkan Den ansökta vattenverksamheten sammanfaller med ombyggnationen av trafikapparaten för Slussen och den framtagna MKB:n redovisar därför de samlade konsekvenserna av alla åtgärder inom ramen för projekt Slussen.
2012-04-24 4 (5) För det direkta Slussenområdet handlar konsekvenserna under byggskedet främst om ökade bullernivåer, utsläpp till luft samt påverkan på yt- respektive grundvatten. I driftskedet förväntas den sökta vattenverksamheten inte medföra några negativa konsekvenser jämfört med nollalternativet. Miljökonsekvenserna på regional nivå bedöms i allt väsentligt uppkomma under driftskedet, när den nya regleringen tagits i bruk. Vid översvämningar av Mälaren kan dricksvattnet komma att försämras genom bräddning av avloppsvatten och föroreningsspridning från förorenade industriområden längs Mälaren. Vattenkvaliteten kan även försämras vid för låga vattenstånd i Mälaren. Den nya regleringen minskar både antalet dagar med nolltappning och reducerar det högsta vattenståndet vid extrema händelser med mer än en meter. Ombyggnaden av avtappningsanordningarna i Söderström anpassas till förhöjda havsvattenstånd vilket även reducerar risken för saltvatteninträngning i Mälaren från Saltsjön. Enligt den framtagna MKB:n medför den nya regleringen sammantaget måttliga till stora positiva konsekvenser för dricksvattenförsörjningen. Många stora städer med förorter liksom mindre samhällen, enskilda bostadshus och fritidshus ligger nära Mälaren och inom översvämningskänsliga områden. Även samhällsviktig infrastruktur såsom flygplatser, trafikleder, distributionsnät för el, tele, värme, dricksvatten och dataförsörjning samt VA-system och industriområden ligger nära Mälaren och i riskzonen för omfattande skador vid översvämningar. Med den föreslagna regleringen kommer översvämningsriskerna att helt försvinna vid normal drift. Vid vattenstånd för 1000 - årsflöde skyddas bebyggelse och infrastruktur runt hela Mälardalen helt från översvämningar vilket innebär stora positiva konsekvenser. Vid 10 000 årsflöde finns vissa kvarstående översvämningsrisker, men omfattningen av översvämningar minskar kraftigt genom den föreslagna regleringen. Totalt sett innebär den en stor förbättring även vid extrema flöden. Den nya regleringen innebär att mängden vatten som kan tappas ur Mälaren (avtappningskapaciteten) totalt sett mer än fördubblas från dagens cirka 800 m3/h till totalt cirka 2000 m3/h. Den planerade avtappningskapaciteten ger goda möjligheter att hantera såväl dagens som framtidens stora vattenflöden till Mälaren. Den samlade bedömningen är att förslaget till ny reglering av Mälaren har övervägande stora positiva konsekvenser under lång tid framöver för hela Mälardalen. De negativa konsekvenser som uppstår för låglänt oinvallad åkermark hanteras genom förslag på ekonomisk kompensation. Översvämningsriskerna vid slutet av seklet blir lägre än de risker vi lever med idag, även om havet stigit en halv meter i Saltsjön. Stadsbyggnads- och miljöförvaltningens yttrande Stadsbyggnads- och miljöförvaltningen ställer sig mycket positiv till Stockholms stads ansökan om tillstånd enligt miljöbalken för vattenverksamhet i och utanför
2012-04-24 5 (5) Slussenområdet och till nya vattenhushållningsbestämmelser för (ny reglering av) Mälaren. Sundbybergs stad invånare får genom Norrvatten sitt drickvatten från Mälaren. Då drygt två miljoner människor i Mälardalen och Stockholmsområdet får sitt dricksvatten från Mälaren, och reservvattentäkter inte finns i tillräcklig omfattning, skulle det innebära mycket stora problem om Mälaren skulle slås ut som dricksvattentäkt. Stockholms stads initiativ till ny reglering av Mälaren gynnar därför såväl Sundbybergs invånare som samtliga invånare i Mälardalen och Stockholmsområdet som får sitt dricksvatten från Mälaren. Sundbybergs stad gynnas även av den minskade risken för översvämning av Mälaren som erhålls genom den föreslagna nya regleringen, då Sundbyberg har, och planerar för; bebyggelse vid Bällstaviken, ett område som idag riskerar att översvämmas vid höga vattenstånd i Mälaren. Sundbybergs stad gynnas även av att den föreslagna regleringen minskar risken för att vägar, järnvägar och tunnelbanan översvämmas, vilket skulle innebära stora trafikstörningar i hela Mälardalen och skador på regionens infrastruktur.