Ekologisk konsekvensbedömning Järfälla framtidsbilder

Transkript

1 Ekologisk konsekvensbedömning Järfälla framtidsbilder Underlagsrapport till Översiktsplan - Järfälla nu till 2030 Samrådshandlig augusti 2012 AB UTÅT - Tätare stad Sammanfattning Framtidsbild AB är det förslag som innebär störst ingrepp i känsliga naturmiljöer. Värdefulla biologiska områden går förlorade och stora intrång sker i Görvälns naturreservat. Delar av naturreservatet måste upphävas enligt regleringar i miljöbalken, vilket kan vara svårt. Utbyggnaden innebär stora avsteg från strandskyddet i flera områden som även ligger inom riksintresse för turism och friluftsliv. I förslaget avstår man från att skapa ett naturreservat vid Igelbäcken för att istället skapa ett reservat vid Stäket. Positivt är att flera gröna stråk skapas på strategiska ställen. Framtidsbild AB är sämst av de tre alternativen utifrån förutsättning att minska koldioxidutsläppen. Förslaget innebär även störst andel störda bebyggelse- och naturområden. Sammantaget innebär framtidsbild AB störst risk för påverkan på Mälaren som dricksvattentäkt. Tekniska lösningar kan dock minimera påverkan, men gör exploateringen dyrare. Positivt är att kommunalt avlopp kan dras till området norr om Stäket. Den mer utspridda bebyggelsen möjliggör också lokalt omhändertagande av dagvatten och minskar risken för översvämningar. Värdefulla biologiska områden och samband I framtidsbild AB planeras för bebyggelse i Görvälns naturreservat, vilket innebär att delar av naturreservatet måste upphävas. Upphävande av delar av naturreservat kan enligt miljöbalken ske om det finns synnerliga skäl. Enligt naturvårdsverkets allmänna råd kan synnerliga skäl till exempel vara att reservatet inte längre har kvar det/de värden som det avsåg att bevara. I nuläget är det inte klarlagt om sådana synnerliga skäl finns. För att kunna upphäva ett naturreservat måste även intrånget kompenseras. Ett nytt naturreservat föreslås norr om Stäket både för att skydda områdens naturvärden och för att kompensera för intrång i Görvälns naturreservat. Bildandet av det nya naturreservatet innebär att två områden med höga naturvärden fredas. Samtidigt föreslås bebyggelse inom stora delar av ett område vid Stäket med höga naturvärden som också betecknas som ekologiskt känsligt. Vid Sandudden läggs bebyggelsen så att endast en smal grön förbindelse kvarstår av Görvälns naturreservatet. Reservatet får här en svag punkt och möjligheten för växter och djur att sprida sig mellan reservatets norra och södra delar kan påverkas negativt. Stora delar av Mälarstranden omfattas av strandskydd enligt miljöbalken samt 1 of

2 Riksintresse för turismen och friluftslivet. Stranden närmast vattnet har betecknats som ekologiskt särskilt känsligt och det finns dessutom områden med höga naturvärden. I framtidsbild AB planeras för bebyggelse längs Mälarstranden. Bebyggelsen bedöms innebära att allmänhetens tillgång till strandområden begränsas och att livsvillkoren för växter och djur hotas på dessa platser. En rad svaga gröna förbindelser mellan större naturområden stärks. Det gäller bl.a. mot Molnsätra/Västra Järvafälet och vid Igelbäcken. Unikt för framtidsbild AB är att en svag grön förbindelse förstärks mellan det nya naturreservatet vid Stäket och Molnsättra/Järvafältet. Att förstärka en svag förbindelse mellan större naturområde är positivt för de biologiska sambanden då det bland annat skapar spridningsvägar. Exploateringen utmed Mälarstranden norr om Bolinder strand gör dock att en svag grön förbindelse mot Stäksön försvinner. Vidare stärks ett flertal gröna stråk mot Görvälns naturreservat bl.a. ett utmed Bällstaån. Framtidsbild AB är det förslag som innebär störst ingrepp i värdefulla ekologiska områden för lövskog, barrskog och groddjur och deras ekologiska nätverk. Samtidigt innebär den glesa bebyggelsestrukturen att områden för spridning kan bevaras. Koldioxidutsläpp Delar av de föreslagna bebyggelsestråken bedöms möjliga att försörja med fjärrvärme. Inom andra delar är det dock osäkert om fjärrvärme kommer att byggas ut. Om de föreslagna småhusen byggs var för sig är det också svårare att få till en utbyggnad av fjärrvärmesystemet. Framtidsbild AB innebär att andelen biltrafik, som andel av det totala resandet, kan antas öka markant. Framtidsbild AB ger därför sämst förutsättningar att bidra till minskade koldioxidutsläpp. Störd bebyggelse och störda grönområden Bebyggelse föreslås längs en längre sträcka vid Mälarbanan som är led för farligt gods. Även längs väg med farligt gods (både sekundär och primär led) föreslås bebyggelse. Säkerhetsrisken på grund av närhet till led med farligt gods är betydligt större i framtidsbild AB jämfört med C och D. Bebyggelse planeras inom industriområden i Norra Jakobsberg, vid Görvälns återvinningscentral och i delar av Veddesta. Detta kan innebära risker och störningar för boende alternativt att verksamheter behöver flytta. Järfälla kommun har idag inga problem med lokal luftkvalitet. Den utspridda bebyggelsen i framtidsbild AB möjliggör välluftade gaturum. Ur lokal luftkvalitetsynpunkt är framtidsbild AB därför bäst av de tre alternativen. Framtidsbild AB innebär att trafiken sprids över en större yta och fler områden än idag blir därför utsatta för buller. Det gäller bl.a. s.k. tysta områden. Ett annat problem är att bebyggelse föreslås inom områden som redan idag är bullerstörda. Förslagets utspridda relativt glesa bebyggelse gör det även svårt att åtgärda bullerproblemen. Framtidsbild AB bedöms ha störst bullerpåverkan, vilket i sin tur påverkar både kvaliteten på boendemiljöer, naturområden och hälsan. 2 2 of

3 Vattenstatus Tät bebyggelse föreslås mycket nära Görvälnverkets vattenintag. Vattenverket försörjer 13 kommuner med dricksvatten. Enligt Görvälnverket bör det inte vara någon risk att bygga bostäder nära verket. Vidare utredning ska dock ske. Dessutom placeras en stor del av den föreslagna bebyggelsen inom sekundärt vattenskyddsområde för Mälaren. Betydligt mer än i både C och D. Detta sammantaget innebär en större risk för negativ påverkan på Mälaren som dricksvattentäkt än i övriga alternativ. Tekniska lösningar kan dock minimeras påverkan, men gör exploatering dyrare. Förtätning vid Stäket innebär att kommunalt vatten och avlopp kan dras till området där det idag finns enskilda avlopp. Framtidsbild AB kan innebära en förbättring av vattenstatusen i denna del av Mälaren. Alla förslag innebär ett ökat problem med översvämningar från Bällstaån när bebyggelsen i Barkarbystaden förtätas. Framtidsbild AB innebär även att bebyggelse i nuvarande kraftledningsgata föreslås längs Bällstaån. Detta kan innebära ytterligare problem med översvämning. Jämfört med framtidsbild C och D byggs inte lika tätt längs Bällstaåns södra delar. Förslaget har därför större möjligheter att hantera översvämningsrisken samt åtgärda Bällstaåns dåliga vattenstatus. Bällstaån har idag otillfredsställande ekologisk status bl.a. på grund av övergödning. Den utspridda bebyggelsen i framtidsbild AB innebär även bäst möjligheter att ta om hand dagvatten lokalt. C INÅT Tätare stad Sammanfattning Framtidsbild C innebär vissa ingrepp i känsliga naturmiljöer. Allvarligast är den planerade vägen vid Säbysjön som går genom både naturreservat och strandskyddat område. Den gör att Säbysjöns status som fågelsjö med höga naturvärden hotas. Ett mindre ingrepp görs i Görvälns naturreservat och ett ekologiskt samband inom Järvakilen försvagas påtagligt. Positivt är att flera gröna länkar skapas på strategiska ställen samt att ett naturreservat bildas vid Igelbäcken. Påverkan på naturmiljön är betydligt mindre än i framtidsbild AB. Framtidsbild C bedöms ge bäst förutsättningar till att bidra till minskade koldioxidutsläpp. Både framtidsbild C och D innebär mindre andel störda bebyggelse- och naturområden än framtidsbild AB. Förslaget innebär viss risk för påverkan på Mälaren som dricksvattentäkt. Tekniska lösningar kan dock minimera påverkan, men gör exploateringen dyrare. Framtidsbilden bygger på en stadskärna längs Bällstaån. Detta är negativt för vattenkvaliteten och innebär risker för översvämningar. Därför är risken för påverkan på Bällstaån störst i detta förslag. Den täta bebyggelsen gör också lokalt omhändertagande av dagvatten svårare. Värdefulla biologiska områden och samband Framtidsbild C innebär två mindre ingrepp i naturreservat ett vid Kallhäll i Görvälns naturreservat och ett inom Västra Järvafältets naturreservat där det vid Säbysjön föreslås 3 of

4 en väglänk. Området där väglänken planeras är även strandskyddat. Inom närområdet finns viktiga miljöer för groddjur, som kan påverkas negativt. Påverkan riskeras att i förlängningen även påverka fågellivet i området och vägen riskerar att förändra hela miljön runt Säbysjön. Säbysjön är en av stockholmstraktens mest välkända fågelsjöar. Vid Stäket planeras ett verksamhetsområde vid ett område som utgör en svag förbindelse inom Järvakilen. Förbindelsen kommer i detta förslag att påtagligt försvagas. Fragmentering av naturområden riskerar att försämra möjligheterna för långsiktig överlevnad av känsliga arter. En rad svaga gröna förbindelser mellan större naturområden stärks. Det gäller bl.a. längs Mälaren och mot Molnsättra/Västra Järvafälet. Längs Igelbäcken skyddas även en svag grön förbindelse som naturreservat och ett bredare grönt stråk skapas. Förstärkningen av svaga gröna förbindelser är positivt för de biologiska sambanden då det bl.a. skapar spridningsvägar. Mot Görväln förstärks gröna stråk bl.a. längs Bällstaån. Ett spridningssamband längs E18 mot Säbysjön stärks även. Man kan dock ifrågasätta hur stor del Bällstaån blir ett ekologiskt stråk. Det finns risk att en stor del av Bällstaån vid Barkarby och Jakobsberg kommer att utgöras av en kanal och därigenom mest fungera som rekreationsstråk men sämre som ekologiskt samband. Jämfört med framtidsbild AB innebär både framtidsbild C och D mindre ingrepp i värdefulla ekologiska områden för lövskog, barrskog och groddjur. Samtidigt innebär den täta bebyggelsen att spridningsvägar riskerar att skäras av i framtidsbild C. Framtidsbilden har en stor befolkningskoncentration i stadskärnan vilket genererar ett stort besökstryck i de stora naturområdena. Man kan också förvänta sig ett ökat tryck på iordningställande i naturområdena. Detta kan påverka biologisk känsliga områden negativt. Koldioxidutsläpp Den föreslagna bebyggelsen ligger till stora delar inom områden som har fjärrvärme. I övriga delar bedöms det finnas goda möjligheter att bygga ut fjärrvärmenätet. Det finns goda förutsättningar för att framtidsbild C kan innebära en betydligt större andel resor med kollektiva färdmedel jämfört med övriga framtidsbilder. Även andelen gång- och cykeltrafik anses kunna öka markant. Det finns dock en risk att biltrafiken från bebyggelseområdena utanför den regionala kärnan ökar då utbudet av målpunkter inom kärnan ökar. Framtidsbild C bedöms ge bäst förutsättningar till att bidra till minskade koldioxidutsläpp. Störd bebyggelse och störda grönområden Bebyggelse föreslås både längs en del av Mälarbanan som är led för farligt gods och längs vägar (både sekundär och primär led) med farligt gods. I framtidsbild C placeras avsevärt mindre bebyggelse vid led med farligt gods jämfört med AB, men något mer än i D. Att placera bebyggelse vid led med farligt gods innebär en säkerhetsrisk. Bebyggelse planeras inom industriområden i stora delar av Veddesta. Detta kan innebära risker och störningar för boende alternativt att verksamheten behöver flytta. 4 4 of

5 På grund av den mycket täta bebyggelsen bedöms framtidsbild C få störst problem med lokal luftkvalitet. Kommunen har dock inga problem med lokal luftkvalitet idag. Bostäder föreslås inom idag bullerstörda områden. Framtidsbild C och D bedöms innebära ungefär lika stor bullerpåverkan men båda har betydligt mindre påverkan än AB. Framtidsbild C innebär till stora delar en tät bebyggelse och det finns därför bäst förutsättningar att åtgärda bullerproblematiken i förslaget. Vattenstatus Vid Kallhäll placeras bebyggelse inom sekundärt vattenskyddsområde. Detta innebär en risk för negativ påverkan på Mälaren som dricksvattentäkt. Risken kan minimeras med tekniska lösningar, men det är kostsamt. Framtidsbild C är det förslag som innebär minst bebyggelse inom vattenskyddat område Alla förslag innebär ett ökat problem med översvämningar från Bällstaån när bebyggelsen i Barkarbystaden förtätas. Stadsmiljö planeras mycket nära Bällstaån, vilket är negativt för vattenkvaliteten och innebär ökade risker för översvämningar. Bällstaån har idag otillfredsställande ekologisk status bl.a. på grund av övergödning. Påverkan på Bällstaån riskerar att bli störst i framtidsbild C. Med den täta bebyggelsen som föreslås i framtidsbild C kan det bli svårt att omhänderta dagvatten lokalt. Detta kan innebära dyra tekniska lösningar för att uppnå miljökvalitetsnormerna för vatten. D INÅT Medeltät förort Sammanfattning Sammantaget innebär framtidsbild D vissa ingrepp i känsliga naturmiljöer. Ett mindre ingrepp görs i Görvälns naturreservat och ett ekologiskt samband inom Järvakilen försvagas påtagligt. Positivt är att flera gröna länkar skapas på strategiska ställen samt att ett naturreservat bildas vid Igelbäcken. Påverkan på naturmiljön är betydligt mindre än i framtidsbild AB och något mindre än i C. Förslaget bedöms ge bra förutsättningar till att bidra till minskade koldioxidutsläpp. Förutsättningarna är betydligt bättre än i framtidsbild AB, men något sämre än i framtidsbild C. Både framtidsbild C och D innebär mindre andel störda bebyggelse- och naturområden än framtidsbild AB. Förslaget innebär viss risk för påverkan på Mälaren som dricksvattentäkt. Tekniska lösningar kan dock minimera påverkan, men gör exploatering dyrare. En av stadskärnorna planeras vid Bällstaån, vilket är negativt för vattenkvaliteten och innebär risker för översvämningar. Den täta bebyggelsen gör också lokalt omhändertagande av dagvatten svårlöst men möjlig. 5 of

6 Värdefulla biologiska områden och samband Vid Kallhäll föreslås bebyggelse inom ett mindre område av Görvälns naturreservat. Vid Stäket planeras ett verksamhetsområde vid ett område som utgör en svag förbindelse inom Järvakilen. Verksamhetsområdet leder även till ingrepp i område med höga naturvärden och som är ekologiskt särskilt känsligt. Förbindelsen kommer i detta förslag att påtagligt försvagas. Fragmentering av naturområden riskerar att försämra möjligheterna för långsiktig överlevnad av känsliga arter. En rad svaga gröna förbindelser mellan större naturområden stärks. Det gäller bl.a. längs Mälaren och mot Molnsättra/Västra Järvafälet. Längs Igelstabäcken skyddas även en svag grön förbindelse som naturreservat. Förstärkningen av svaga gröna förbindelser är positivt för de biologiska sambanden då det bl.a. skapar spridningsvägar. Mot Görväln förstärks gröna stråk bl.a. längs Bällstaån. Ett spridningssamband längs E18 stärks även. Det gröna stråket längs Bällstaån riskerar dock att inte få någon ekologisk betydelse vid Barkarby då staden där planeras tätt och stråket riskeras att bli allt för smalt och hårdgjort. Jämfört med framtidsbild AB innebär både framtidsbild C och D mindre ingrepp i värdefulla ekologiska områden för lövskog, barrskog och groddjur. Samtidigt innebär den täta bebyggelsen att spridningsvägar riskerar att skäras av. Mellan kärnorna finns dock större plats för spridning. Risken bedöms därför mindre i D. Koldioxidutsläpp Den föreslagna bebyggelsen ligger till största delar inom områden som har fjärrvärme. I övriga delar bedöms det finnas goda möjligheter att bygga ut fjärrvärmenätet där bebyggelse föreslås. Förtätningen i kärnorna medför goda förutsättningar för investeringar i attraktiv kollektivtrafik. Förslaget bedöms därmed ge bra förutsättningar till att bidra till minskade koldioxidutsläpp. Förutsättningarna är betydligt bättre än i framtidsbild AB, men något sämre än i framtidsbild C. Störd bebyggelse och störda grönområden Bebyggelse föreslås längs en del av Mälarbanan som är led för farligt gods. En mindre del bebyggelse föreslås även längs väg (både sekundär och primär led) med farligt gods. Jämfört med de övriga framtidsbilderna placeras minst bebyggelse vid led med farligt gods i framtidsbild D. Att placera bebyggelse vid led med farligt gods innebär en säkerhetsrisk. Framtidsbild D innebär minst säkerhetsrisk med avseende på farligt gods. Bebyggelse planeras inom industriområden i Kallhäll och i delar av industriområdet i Veddesta. Detta kan innebära risker och störningar för boende alternativt att verksamheter behöver flytta. Bland annat berörs både Arla och Ica färskvarulager. Järfälla kommun har idag inga problem med luftkvalitet. På grund av de täta kärnor som föreslås bedöms framtidsbild D kunna få problem med luftkvalitet. Framtidbilden är dock bättre än framtidsbild C, men sämre än framtidsbild AB. Bostäder föreslås inom idag bullerstörda områden. Där finns risk att riktvärden överskrids. Framtidsbild C och D bedöms innebära ungefär lika stor bullerpåverkan, men båda har betydligt mindre påverkan än AB. Framtidsbild D innebär till stora delar 6 6 of

7 en tät bebyggelse och det finns därför goda förutsättningar att åtgärda bullerproblematiken. Förutsättningarna är dock sämre än i framtidsbild C men bättre än i framtidsbild AB. Vattenstatus Bebyggelse placeras inom sekundärt vattenskyddsområde framförallt vid Kallhäll men även till en mindre del vid Viksjö. Detta innebär en risk för negativ påverkan på Mälaren som dricksvattenuttag. Risken kan minimeras med tekniska lösningar, men det är kostsamt. I D placeras något mer bebyggelse inom vattenskyddsområdet än i C men avsevärt mindre än i AB. Alla förslag innebär ett ökat problem med översvämningar från Bällstaån när bebyggelsen i Barkarbystaden förtätas. Stadsmiljö planeras vid Bällstaån, vilket är negativt för vattenkvaliteten och innebär ökade risker för översvämningar. Bällstaån har idag otillfredsställande ekologisk status bl.a. på grund av övergödning. Påverkan på Bällstaån riskerar att bli mindre än i C, men betydligt större än i AB. Med den bebyggelsen som föreslås i framtidsbild D bedöms lokalt omhändertagande av dagvatten möjligt om än ibland svårlöst. Detta kan innebära dyra tekniska lösningar för att uppnå miljökvalitetsnormerna för vatten. 7 of