Byggnadsnämnden Göteborgs stad

Transkript

1 1(5) Göteborgs ornitologiska förening Box Västra Frölunda Byggnadsnämnden Göteborgs stad Yttrande över Förslag till översiktsplan ÖPXX för Göteborg Göteborgs ornitologiska förening har tagit del av och granskat ÖPXX för Göteborg. Vi har främst tittat på de områden där fågellivet är av betydelse men även de grön- och större naturområden som finns inom kommunen som är viktiga för gemene man. Grönområden och större naturområden är viktiga som rekreations och fritidsområden. Närhet till grönområden är viktigt ur hälsoperspektiv. Genom att värna om och nyskapa sådana miljöer ökar men den enskilda människans välbefinnande. Förslaget innehåller många intressanta förslag, men också en hel del oklarheter. GOF önskar därför att lämna följande synpunkter. Planmaterialet I ÖP99 var mark- och vattenanvändningskartan (karta 1) i en större skala och med högre detaljnivå. I kommande versioner av ÖPXX bör denna karta göras större. Gränser för planerade reservat borde markeras på någon av kartorna. På s. 46, del 2 står det att läsa: "Läs vidare om skydds- och bedömningszoner kring vindkraftverk i kapitlet Miljö- och riskfaktorer. Vi kan dock inte finna något om vindkraft i det kapitlet. Utbyggnad och förtätning Föreningen håller i stort med om att det är en klok strategi att främst förtäta befintliga bebyggelseområden och att spara ytterområden med låg bebyggelsetäthet. Vi ser dock vissa faror: Grönområden i nära anslutning till boendemiljön är en värdefull resurs för hälsa och välbefinnande. I tätbebyggda områden är dessutom även små grönområden viktiga för fågeloch annat djurliv. Förtätning i riskerar att knapra på redan hårt ansatta grönområden i de tätast bebyggda delarna av staden. Förtätning bör främst ske på redan exploaterade ytor som t.ex. parkeringsplatser. Tas delar grönområden i anspråk måste de kompenseras. Det är oklart i ÖPXX hur denna kompensation skall ske.

2 2(5) Det är viktigt att framtida utbyggnader inte tar i anspråk de kvarvarande gröna kilar som finns in mot centrum. Det gäller bl.a. Björlanda/centrala Hisingen, Öxnäs/Kvillebäcken, norra Hisingen, Sörbergen/Lärjeån och södra kustremsan. Gröna kilar bör planeras in redan i översiktsplanen. Även gröna kilar mellan olika naturområden är viktiga att bevara, t.ex. mellan Vättlefjäll och Sörbergen. Flera stora naturområden i stadens ytterkanter markeras i ÖPXX som framtida utvecklingsområden. Dessa hyser samtidigt stora natur- och rekreationsvärden för hela Göteborg. Därför måste redan i ÖP de värdefullaste områdena identifieras och undantas, t.ex. Djupedal med omgivningar på norra Hisingen. Konsekvensbeskrivning Konsekvensbeskrivningen är, såsom skrivs i planen, skissartad och behöver förbättras och förtydligas. Det gäller bl.a: Konsekvenserna för natur och miljö allmänt dåligt belysta. Regeringens miljömål bör föras ner på lokal nivå. Konsekvenser måste därför utredas och ett konkret åtgärdsprogram för att målen skall kunna uppnås på lokal nivå måste tas fram. Om ambitionen att kompensera exploatering av natur och grönområden skall få någon praktisk betydelse måste konkreta riktlinjer för kompensationsåtgärder tas fram. Dessa bör redovisas i konsekvensbeskrivningen. Det är oklart vilka konsekvenser ÖPXX har för jordbruket. Hur skall ett livskraftigt jordbruk, och därmed den biologiska mångfald som finns i kommunens kvarvarande jordbrukslandskap, kunna finnas kvar inom kommunen? Detta bör redovisas i ÖP. Inte mist viktigt är det för jordbrukslandskapet på Hisingen, där det finns särskilt hårt exploateringstryck. Konsekvenser för ädellövskog bör tas upp i konsekvensbeskrivningen. Naturreservat och naturområden Prioriteringsordningen för bildandet av nya naturreservat blir meningslös om det inte finns någon konkret tidplan. I flera fall har även planer på nya reservat funnits länge utan att något har hänt. Flertalet av de nu föreslagna reservaten fanns upptagna redan i ÖP99, men inte ett enda av dessa har bildats! Göteborgs ornitologiska förening kräver därför att en tidsplan upprättas för bildandet av nya naturreservat i kommunen. Vidare kräver vi att handläggandet av särskilt komplicerade ärenden med intressekonflikter, t.ex. Lärjeån och Torslandaviken läggs över på länsstyrelsen i stället för kommunen. Detta gäller speciellt då kommunen eller kommunala bolag står som part i intressekonflikten.

3 3(5) De föreslagna reservaten måste utredas och avsättas som reservat innan det genomförs utredning och tillstånd av exploatering i närområdet som kan tänkas påverka det tilltänkta området. Gränsdragningen för planerad nya eller utvidgade naturreservat är oklar. En karta på planerade reservat bör ingå i planhandlingarna. De borde även ritas in på mark- och vattenanvändningskartan. När det gäller nya reservat med kulturmarker, t.ex. Galterö och Välen, är det av yttersta vikt att skötseln av markerna fortgår och anpassas så att det öppna landskapet och den biologiska mångfalden bevaras. Inom naturreservaten bör man lägga mer kraft på att göra dem mer intressanta och tillgängliga för allmänheten. Bättre kollektivtrafikförbindelser och parkeringsplatser, fler vindskydd etc. gör att mer folk vistas ute i naturen. Fågeltorn och vindskydd fungerar även som sociala mötesplatser och kan därför stärka rekreationsvärdet av ett område. När det gäller enskilda planerade/befintliga reservat och andra naturområden vill vi lämna följande synpunkter: Lärjeåns dalgång I ÖPXX finns förslaget med nya vägförbindelser mellan Angered och Kortedala med. GOF yttrade sig om detta område i sturkturstudien Från Lärje till Bergum. Göteborgs ornitologiska förening accepterar inte några nya vägförbindelser över Lärjeåns dalgång. Lärjeån är Natura 2000-område, hela dalgången med omgivningar är riksintresse naturvärden. Dalgången har mycket höga natur- och kulturvärden. Inte minst fågellivet är rikt. I dalgången häckar mindre hackspett och forsärla, och strömstare förekommer vintertid. Kungsfiskare och skogsduva har häckat tidigare. Ytterligare en vägbro över ån kommer att splittra upp naturlandskapet och dessutom sprida buller i en för Göteborg ovanligt tyst miljö. Förbindelsen vid Gunnilse är inte längre aktuell och bör tas bort från planen. Vi uppmanar även till stor varsamhet vid planering av nya bostadsområden kring dalgången. Torslandaviken Torslandaviken är en av de särklass värdefullaste fågellokalerna i Göteborgstrakten. Torslandaviken med omgivningar skulle kunna utvecklas till ett värdefullt rekreationsområde i västa Göteborg. Området har potential att bli ett område dit många både inom och utom kommunen skulle söka sig för att få avkoppling från vardagen. Se vidare separat skrivelse från GOF om Torslandaviken.

4 4(5) Rya skog Skogen är en oas i industrilandskapet. Det är viktigt att bevara de få kvarvarande grönområdena på norra älvstranden. Det skogsområde som ligger norr om nuvarande reservatsgräns, och som ingick i den ursprungliga reservatsbildningen från 1928, bör därför återföras till naturreservatet. Björlandahalvön m.m. Kusten är som framhålls i planen viktig som friluftsområde. Dess naturvärden bör dock framhållas tydligare. Skyddet av kusten bör stärkas i allmänhet. Inte minst gäller det Björlandahalvön och Lilleby där trycket från exploateringsintressen är högt. Hela Björlandahalvön utanför bebyggelse bör införlivas i befintligt naturreservat. Vättlefjäll Skyddet bör stärkas i värdefulla områden som hamnat utanför befintligt naturreservat. Bl.a. ligger flera viktiga områden för orre utanför reservatet. Området med Långemossen och Högemosse är en värdefull spelplats för orre. Genom att säkra detta område och den kringliggande lövskogen från framtida exploatering ser man till att skapa en fristad åt den minskande orrstammen. Sörbergen Utpekas i ÖPXX både som framtida utvecklingsområde och värdefullt natur- och friluftsområde. Flera värdefulla skogs- och myrområden finns upptagna i Skyddsvärda fågellokaler i Göteborgstrakten (GOF 1993). Värdefulla naturområden och gröna stråk bör pekas ut redan i översiktsplanen och undantas från utvecklingsområdet. Rödbo-Djupedal-Säve Samma konflikt som i Sörbergen finns. Området innehåller skyddsvärd lövskog och barrskog med bl.a. häckande nattskärra. Värdefulla naturområden och gröna stråk som detta bör pekas ut redan i översiktsplanen och undantas från utvecklingsområdet. Kärra I det planförslag som gäller framtida Kärra-området har man tagit ingen eller väldigt liten hänsyn till de skyddsvärda naturområden som skulle försvinna om planen genomförs enl. förslaget. Området innehåller områden med hög skyddsvärdhet. Bönered pekas i ÖPXX ut som brukningsvärd jordbruksmark. Kvillebäcken och Hökällaområdet Skyddet bör stärkas, eventuellt som naturreservat.

5 5(5) Säveån Säveåns mynning är en viktig övervintringslokal för änder och doppingar. Även kungsfiskare övervintrar regelbundet. Ån uppströms från mynningen hyser även häckande kungsfiskare. Ån, inklusive mynningen, måste säkerställas hög skyddsstatus vid framtida exploateringar i området, bl.a. Gamlestaden och Kviberg. Knippelholmarna Detta område har ett starkt fågelliv. GOF har länge påpekat att Knippelholmarna skall skyddas för att skydda fågellivet. Södra Askim Ambjörnshagen som ligger inom exploateringsområdet finns upptagen i Skyddsvärda fågellokaler i Göteborgstrakten. Göteborgs ornitologiska förening Stina Thelander Ordförande Patrik Johansson Fågelskyddskommittén