Tekniken är här och vi måste hänga med Om lärarstudenternas förväntningar på digital kompetens och digitala medier i utbildningen - Daniel Larsson -

Ung Kommunikation Hösten 27 Tekniken är här och vi måste hänga med Om lärarstudenternas förväntningar på digital kompetens och digitala medier i utbildningen - Daniel Larsson -

1 Innehållsförteckning 1. Inledning...... 2 1.1 Bakgrund...... 2 1.2 Syfte...... 2 1.3 Metod...... 2 1.4 Begreppsförklaringar...... 3 1.5 Studiens fortsatta disposition...... 3 2. Resultat...... 4 2.1 Lärarstudenterna vilka är de?...... 4 2.2 Lärarstudenterna och deras digitala kompetens...... 7 2.3 Förväntningar och tankar kring digital kompetens i utbildningen... 16 2.4 Studenternas visioner kring digital kompetens... 17 3. Reflektion och konklusion... 23 Källor... 25 Bilaga

2 1. Inledning I denna första del av rapporten presenteras en kort bakgrund till studien liksom dess syfte och det metodologiska tillvägagångssättet. En fortsatt disposition är tänkt att ge läsaren en vidare bild av rapportstrukturen. 1.1 Bakgrund Bakgrunden till denna utvärderingsrapport tar ursprungligen sin början i KK-stiftelsens satsning på skolutveckling och IT, med början 1995. 1 Drygt tio år senare gav KK-stiftelsen sitt stöd till projektet Ung Kommunikation som startade i april 26 och som är ett samarbete mellan Växjö universitet (Vxu) Högskolan i Kalmar (HiK) och Blekinge Tekniska Högskola (BTH). Samtidens ungdomar har visat sig ha stor påverkan på människors sätt att kommunicera och genom spridning av datorer, mobiltelefoner etc. etableras nya strukturer och därmed förändras interaktionsmönster. 2 Detta faktum förändrar såväl fritid som den skolbundna tiden, vilket i sin tur förändrar kraven på undervisning och därmed även lärarens kvalifikationer. Resultatet blir således att personal inom lärarutbildning och skola måste öka kunskapen om digitala ungdomskulturer för att få ökad förståelse för hur dessa påverkar lärande och undervisningsformer. Ung Kommunikations roll är att skapa samarbete mellan ungdomar, studenter och lärare i syfte att föra utvecklingsarbetet framåt och skapa gemensamma erfarenheter och utbyten. 3 1.2 Syfte Syftet med denna studie är att ta reda på vilka förväntningar lärarstudenterna har på digital kompetens i sin utbildning, men naturligtvis även vilka kunskaper och vanor de själva har med sig in i sin utbildning. I vilken grad är t.ex. digitala färdigheter frukten av kunskapsinhämtande från olika utbildningssystem? Eller i vilken grad är färdigheterna inhämtade vid sidan av skolan, d.v.s. privat (t.ex. genom dataspels- och/eller, programmeringsintresse etc.)? Som delsyfte är avsikten också att belysa likheter och skillnader mellan de olika studentgrupperna; skiljer sig en lärarstudent med inriktning mot gymnasiet från en lärarstudent med inriktning mot grundskolans tidiga år? 1.3 Metod Enkäterna delades ut och samlades in bland lärarstudenter under september månad 27 då studenterna just registrerats vid lärosätet. Enkäterna omfattade dels ett antal bakgrundsfrågor följt av frågor knutna till ämnet digital kompetens. 4 Tanken är att efter bearbetning av materialet ta kontakt med studenter som visat intresse för att delta i en diskussionsgrupp kring digital kompetens och digitala medier. 5 1 Jfr IT och lärarstuderande, 25. 2 Jfr www.ungkommunikation.se, 278. 3 Ibid. 4 Se bilaga. 5 Ibid. Studenterna fick en fråga om de var intresserade av att delta i en diskussion kring ämnet.

3 Antalet registrerade studenter på det reguljära lärarutbildningsprogrammet var i september månad 27 strax under stycken. 6 Av dessa har enkäten nått 277 stycken varav samtliga besvarat. De 277 svarande utgör drygt 9 procent av antalet registrerade studenter vid lärarutbildningsprogrammet. Det interna bortfallet är lågt, med några undantag ligger det aldrig över tre procent. Distansstudenterna, som också är en del av denna studie, utgjordes vid samma tillfälle av nästan 2 studenter. 1.4 Begreppsförklaringar I rapporten finns begrepp som kräver vidare förklaringar. Reguljärstudenter avser t.ex. studenter som läser vid lärarutbildningens reguljära utbildningsprogram, d.v.s. det program som studeras på helfart och på Campus. Distansstudenter är övriga lärarstudenter, t.ex. de verksamma barnskötare som läser via utbildningsplattform och endast har på-platsen-träffar ett fåtal gånger per termin. 7 1.5 Studiens fortsatta disposition I kommande kapitel (2) presenteras resultatet tillsammans med kommentarer i löpande text. Resultatredovisningen följer enkätens 8 disposition och börjar således med bakgrundsdata följt av frågor kring studenternas förväntningar på digital kompetens och digitala medier etc. i lärarutbildningen. 6 Ladok, september 27. 7 Övriga distansstudenter, förutom de verksamma barnskötarna, är de som studerar till senareårs- eller gymnasielärare och behöver läsa till AUO (allmänt utbildningsområde) och ämne (inriktning), liksom de studenter som har sina ämnen (inriktningar) klara och endast läser in AUO. 8 Se bilaga 1.

4 2. Resultat Första delen inbegriper bakgrundsfakta i form av kön, ålder etc. Därefter följer studenternas upplevelser av egna färdigheter inom digital kompetens. Slutligen presenteras studenternas syn på hur digital kompetens kan bli en del av lärarutbildningen och vilka framtida visioner som finns. 2.1 Lärarstudenterna vilka är de? Lärarutbildningen vid Vxu, men även generellt sett i landet, är starkt kvinnodominerad. Nästan tre fjärdedelar (73 procent) av studenterna vid det reguljära lärarutbildningsprogrammet utgörs av kvinnor. På distansprogrammen är det än mer utmärkande då 92 procent av studenterna är kvinnor. 9 Diagram 1 Åldersfördelning bland reguljärstudenter (%, N = 277) 9 8 7 6 2 Reguljärstudenter <24 år 25-29 år -34 år >35 år I diagrammet ovan är koncentrationen kring studenter i spannet under 24 år tydlig. 82 procent av lärarstudenterna inom det reguljära programmet är nämligen 24 år eller yngre (födda 1983 eller senare). Nästan hälften av studenterna är de facto 2 år eller yngre (födda 1987 eller senare), vilket innebär att en sedan tidigare ung skara nybörjarstudenter blivit ännu yngre. Diagram 2 Åldersfördelning bland distansstudenter (%, N = 142) 9 8 7 6 2 Distansstudenter <24 år 25-29 år -34 år 35-39 år -44 år >45 år Spridningen i ålder är dels större bland distansstudenterna, men också mer koncentrerad kring +-studenter. 9 Distansutbildningen för verksamma barnskötare utgörs t.ex. endast av kvinnor. Jfr Första terminens studenter hur upplever de sin utbildning?, 25.

5 Drygt en femtedel av lärarstudenterna i det reguljära lärarutbildningsprogrammet avlade gymnasieexamen 27, vilket alltså innebär att en lika stor andel kommer direkt från gymnasiestudier till akademiska studier. Kvinnorna väljer i högre utsträckning akademiska studier direkt efter gymnasieexamen. 24 procent av dem har valt akademiska studier omedelbart efter avlagd gymnasieexamen, medan motsvarande andel bland männen är 15 procent. 62 procent av lärarstudenterna har avlagt gymnasieexamen under de senaste tre åren (25, 26, 27). Ungefär tio procent uppgav att de hade ett medelbetyg kring G (under 12,5). En femtedel av studenterna på det reguljära lärarutbildningsprogrammet har inte uppgivit något medelbetyg överhuvudtaget. När det gäller distansstudenterna, där alltså åldersfördelningen ser annorlunda ut jämfört med campusstudenterna, har majoriteten (58 procent) avgångsbetyg från det äldre betygsystemet (d.v.s. skala 1-5) och 46 procent av dessa befinner sig i intervallet 3,6-4,. Elva studenter har uppgivit att de har avgångsbetyg från det nyare betygssystemet (d.v.s. IG-MVG) och fördelningen mellan G och VG är relativt jämn. 11 28 procent har av en eller annan anledning valt att avstå från att svara på frågan och ungefär sex procent säger sig inte veta vilket som var deras avgångsbetyg. 24 procent av de kvinnliga lärarstudenterna på det reguljära lärarutbildningsprogrammet har tidigare erfarenhet av akademiska studier. Motsvarande andel bland männen är 35 procent, alltså en märkbart större andel. Den stora skillnaden kan till viss del förklaras med att kvinnorna är yngre när de söker sig till lärarutbildningen, men varför är det så? För ett par decennier sedan skulle militärtjänstgöring kunna vara en rimlig förklaring till att män anträder den akademiska scenen senare än kvinnor, men i dag är den förklaringen inte lika hållbar. En möjlig förklaring till det är att läraryrket faktiskt är ett självklarare val för en relativt nyutexaminerad gymnasietjej än vad det är för en kille, som hellre skjuter upp valet till lärare. Att vissa inriktningar (t.ex. förskola och förskoleklass) till stora delar fylls av kvinnliga studenter ger stöd åt ett sådant antagande. Män appelleras helt enkelt endast av vissa inriktningar, medan de flesta inriktningar attraherar kvinnor. Vid distansprogrammen är den jämförliga andelen studenter med akademiska erfarenheter 41 procent bland kvinnor och procent bland män. Detta förklaras med att vissa av programmen förutsätter tidigare akademiska studier och dessa program utgörs huvudsakligen av män. Samtidigt är andelen kvinnor med inriktning mot förskola och förskoleklass procent och detta är inriktning som inte kräver tidigare akademiska studier. Nästan två tredjedelar (64 procent) av studenterna vid det reguljära programmet har tidigare erfarenhet av förvärvsarbete. I princip samtliga (98 procent) har tidigare erfarenhet av förvärvsarbete i gruppen distansstudenter och 93 procent av dem har mer än tre års jobb bakom sig. Med tanke på hur åldersstrukturen är i de båda grupperna är siffrorna tämligen väntade. I distansprogrammen är medelåldern betydligt högre och därmed är det även rimligt anta att de i högre utsträckning varit ute i arbetslivet än vad som är fallet i gruppen reguljärstudenter. 11 Tre studenter uppgav ett avgångsbetyg under 12,5, två studenter i intervallet 12,5-15 och tre studenter mellan 15-17,5. Ytterligare två uppgav ett medelbetyg kring G och ännu en student gick ut med ett betyg kring VG i snitt.

6 Diagram 3 Verksamhetsområden reguljärstudenter (N = 277) 9 8 7 6 2 Förskola/Förskoleklass Fritidsh/Skolbarnoms/Frilufts l Grsk tidiga år Grsk senare år Gymnasiet Den största gruppen studenter i det reguljära programmet är de som läser med inriktning mot förskola och förskoleklass. Nästan en tredjedel av studenterna återfinns inom denna inriktning. Därefter kommer gruppen med inriktning mot grundskolans tidiga år och därefter de som studerar med inriktning mot gymnasiet. I gruppen distansstudenter studerar drygt 8 procent mot förskola och förskoleklass. Elva procent studerar mot gymnasiet och fem procent mot grundskolans senare år. 12 Diagram 4 Arbete parallellt med studier (reguljärstudenter, N = 277) Nej Ja, 1-5 h/v Ja, 6- h/v Ja, mer än h/v 65 procent av studenterna i det reguljära programmet arbetar inte parallellt med sina studier och det är endast ett par, tre procent som arbetar mer än tio timmar per vecka. procent av studenterna arbetar i genomsnitt mellan en och tio timmar per vecka. Av studenterna i distansprogrammen arbetar i princip samtliga bredvid sina studier, vilket också är ett önskemål från lärarutbildningens sida. Drygt 9 procent arbetar i snitt mer än tio timmar per vecka. 12 Någon inriktning mot grundskolans tidiga år finns inte för distansstudenter.

7 2.2 Lärarstudenterna och deras digitala kompetens För att få kännedom om i vilken grad lärarstudenterna sedan tidigare är bekanta med digitala medier och digital kompetens ställdes frågan om användande av digitala medier såväl utbildningsmässigt som privat. 61 procent av studenterna inom det reguljära lärarutbildningsprogrammet svarade att de i mycket hög eller hög grad var vana vid digitala medier från tidigare studier. Vid en jämförelse mellan manliga och kvinnliga studenter visar det sig att männen är mer orienterade mot digitala medier. 72 procent svarar att de i hög eller mycket hög grad använt sig av digitala medier i tidigare studier, medan motsvarande andel bland kvinnorna är 57 procent. Trenden är densamma när det gäller digitala medievanor för privat bruk. 85 procent av männen använder digitala medier i hög eller mycket hög utsträckning, medan andelen bland kvinnorna är 69 procent. Studentsammansättningen är relativt homogen (över 8 procent är under 25 år), vilket medför svårigheter vid jämförelsen mellan olika åldersgrupper. 22 procent av studenterna som studerar vid något av distansprogrammen svarade att de i mycket hög eller hög utsträckning var vana vid digitala medier från tidigare studier. Även här visar det sig vid en jämförelse mellan manliga och kvinnliga studenter att männen är mer orienterade mot digitala medier. En lika stor andel män som inom det reguljära programmet 72 procent svarar att de hög eller mycket hög utsträckning använt sig av digitala medier i tidigare studier, medan motsvarande andel bland kvinnorna är procent. 13 Tendensen är också densamma när det gäller det privata användandet där 91 procent av männen menar att de i mycket hög eller hög utsträckning använder digitala medier privat medan den jämförliga andelen kvinnor är 41 procent. Ålderssammansättningen är inte lika homogen bland distansstudenterna, men likväl är det svårt att finna några samband mellan ålder och användande av digitala medier i tidigare studier. 14 Däremot finns det ett samband mellan ålder och användande av digitala medier privat. 13 Att beakta är att de manliga studenterna vid distansprogrammen är relativt få (totalt elva stycken), vilket innebär att möjligheten till generaliserbarhet är begränsad. Icke desto mindre är det en så pass tydlig skillnad att man likväl kan tala om en tendens. 14 T.ex. är det flera stycken som på senare år läst på Komvux där det digitala medieanvändandet är lika högt som på gymnasiet. En person född 1972 kan alltså ha varit i utbildningssystemet lika sent som en person född 1982 och därmed ha samma erfarenheter av medieanvändning i tidigare studier.

8 Diagram 5 Privat användande av digitala medier bland distansstudenter (N = 142) 9 8 7 6 2 25- år 31-36 år 37-42 år 43-48 år 49- år Diagrammet ovan illustrerar hur stor andel av distansstudenterna som svarat att de privat använt digitala medier i hög eller mycket hög utsträckning. Av studenterna mellan 25- år är det två tredjedelar som svarar att de i hög eller mycket hög utsträckning använt sig av digitala medier privat, medan motsvarande andel av 49+studenterna är ungefär en fjärdedel. Diagram 6 Upplevelse av digital kompetens e-posthantering (N = 277, N = 142) 9 8 7 6 2 Reguljär Distans Kvinnor Män 92 procent av de kvinnliga studenterna på det reguljära lärarutbildningsprogrammet upplever sig vara kunniga när det gäller e-posthantering och bland männen är den jämförliga andelen 91 procent. Motsvarande andel i distansprogrammen är 72 respektive procent, vilket alltså innebär att samtliga män anser sig kunniga på området.

9 Diagram 7 Upplevelse av digital kompetens informationssökning Internet (N = 277, N = 142) 9 8 7 6 2 Reguljär Distans Kvinnor Män Såväl kvinnor som män inom det reguljära programmet upplever sig i hög utsträckning kunniga när det gäller informationssökning på nätet. 86 respektive 85 procent av dem menar att de är erfarna informationssökare på nätet. Motsvarande andel av studenterna inom distansprogrammen är 64 respektive procent. Diagram 8 Upplevelse av digital kompetens ordbehandlingsprogram (N = 277, N = 142) 9 8 7 6 2 Reguljär Distans Kvinnor Män Studenterna upplever sig även kunniga inom ordbehandlingsområdet. Kvinnliga distansstudenter är de som upplever sig minst kunniga, knappt två tredjedelar menar att de är kunniga inom ordbehandling.

Diagram 9 Upplevelse av digital kompetens presentationsprogram 15 (N = 276, N = 142) 9 8 7 6 2 Reguljär Distans Kvinnor Män Att hantera presentationsprogram (t.ex. PowerPoint) är inte lika naturligt för flertalet studenter. Ungefär en tredjedel av kvinnorna och knappt hälften av männen inom det reguljära programmet menar att de är kunniga i digital presentationsteknik. 13 procent av kvinnorna och 91 procent av männen inom distansprogrammen upplever på liknande sätt att de är kunniga inom området. Drygt 2 procent av de kvinnliga lärarstudenterna och 16 procent av männen på det reguljära programmet menar att de är direkt okunniga på området. Vid distansprogrammen är det endast kvinnorna som i någon mån (drygt procent) upplever sig såsom okunniga. Diagram upplevelse av digital kompetens fotoredigeringsprogram (N = 277, N = 142) 9 8 7 6 2 Reguljär Distans Kvinnor Män En fjärdedel av kvinnorna respektive en tredjedel av männen på det reguljära programmet upplever sig kunniga på digital fotoredigering och vid distansprogrammen är motsvarande andel tolv respektive 64 procent. 15 T.ex. PowerPoint.

11 Diagram 11 upplevelse av digital kompetens digital dokumentation 16 (N = 277, N = 142) 9 8 7 6 2 Reguljär Distans Kvinnor Män Digital dokumentation (t.ex. digital portfolio) är något som ungefär en tredjedel av kvinnliga lärarstudenter vid det reguljära programmet känner sig kunniga på. Nästan hälften av männen anser sig också behärska detta. Den interna variationen bland distansstudenterna är betydligt större då endast drygt en av tio kvinnor anser sig behärska digital dokumentering, medan nio av tio män anger att de är kunniga på området. procent av kvinnorna och 28 procent av männen säger att de inte behärskar digital dokumentering. 45 procent av kvinnorna och 27 procent av männen inom distansprogrammen uppger att de är direkt okunniga på området. Diagram 12 upplevelse av digital kompetens blogganvändning (N = 277, N = 142) 9 8 7 6 2 Reguljär Distans Kvinnor Män Inom såväl reguljär- som distansprogram är kunskapen om liksom användandet av bloggar begränsad. Ungefär en tredjedel av studenterna vid det reguljära programmet menar att de väl behärskar bloggande, medan motsvarande andel vid distansprogrammen är betydligt lägre. I synnerhet gäller det kvinnor där i princip inte någon (två procent) upplever sig kunnig. 16 T.ex. digital portfolio.

12 Diagram 13 upplevelse av digital kompetens chatanvändning (N = 277, N = 142) 9 8 7 6 2 Reguljär Distans Kvinnor Män Reguljärstudenterna och distansstudenterna skiljer sig en del åt i chatanvändande. I båda studieformerna är männen de som i högre utsträckning upplever sig kunniga. Däremot är kompetensen generellt sett betydligt högre bland studenter vid det reguljära programmet och inte minst gäller det kvinnorna. Andelen kvinnor som använder och behärskar chattar är fyra gånger så stor bland reguljärstudenter jämfört med distansstudenter. Diagram 14 upplevelse av digital kompetens filmuppladdning (N = 277, N = 142) 9 8 7 6 2 Reguljär Distans Kvinnor Män Männen är de som i störst utsträckning behärskar att ladda upp film på nätet 17 och allra tydligast är skillnaden bland distansstudenterna där nästan hälften av männen upplever sig kunniga, medan väldigt få kvinnor (fem procent) känner detsamma. Generellt sett är reguljärstudenterna kunnigare än distansstudenterna inom detta område och skillnaderna mellan män och kvinnor är inte lika framträdande som bland distansstudenter, även om den också här är tydlig. 17 T.ex. YouTube.

13 Diagram 15 upplevelse av digital kompetens musikladdning (N = 277, N = 142) 9 8 7 6 2 Reguljär Distans Kvinnor Män En klar majoritet av männen upplever sig såsom kunniga när det gäller att ladda ner musik från nätet, medan det omvända förhållandet gäller bland kvinnor. Det är förvisso nästan hälften av kvinnorna i det reguljära programmet som anser sig kunniga, men bland distanskvinnorna är det endast en tiondel. Diagram 16 upplevelse av digital kompetens dataspel (N = 277, N = 142) 9 8 7 6 2 Reguljär Distans Kvinnor Män Även när det gäller nyttjande och kunskaper om dataspel är variationen relativt liten mellan män i reguljär- och distansutbildning. En tydlig majoritet av dem upplever sig såsom kunniga inom dataspelsområdet. För kvinnorna gäller det omvända förhållandet, då såväl upplevd kunnighet som spridning skiljer sig åt vid en jämförelse med männen. Endast en tredjedel av de kvinnliga studenterna i det reguljära programmet tycker sig vara kunniga och bland distansstuderande kvinnor är motsvarande andel endast drygt tio procent.

14 Diagram 17 upplevelse av digital kompetens communityanvändning 18 (N = 277, N = 142) 9 8 7 6 2 Reguljär Distans Kvinnor Män Andelen kvinnor och män i det reguljära programmet upplever sig ha ungefär lika goda kunskaper när det gäller nyttjande av olika communities (t.ex. Facebook). Mellan och procent av såväl kvinnor som män säger sig ha goda kunskaper, medan andelen i distansprogrammen är betydligt lägre och därtill med större spridning mellan kvinnor och män. Endast två procent av kvinnorna i distansprogrammen upplever sig kunniga på området. Bland männen uppger drygt en fjärdedel att de känner sig kunniga. Diagram 18 upplevelse av digital kompetens mobil kommunikation, SMS (N = 277, N = 142) 9 8 7 6 2 Reguljär Distans Kvinnor Män Bland studenterna inom det reguljära programmet är över 9 procent säkra på hanteringen av sms, medan det bland distansstudenterna är en något mindre andel. I synnerhet gäller det kvinnor. 18 T.ex. Facebook.

15 Diagram 19 upplevelse av digital kompetens mobil kommunikation, MMS (N = 277, N = 142) 9 8 7 6 2 Reguljär Distans Kvinnor Män Ungefär 7 procent av studenterna som läser på det reguljära lärarutbildningsprogrammet vid Vxu behärskar mms-hantering, medan andelen är betydligt lägre bland studenter vid distansprogrammen. Sammanfattning En klar majoritet av studenterna har erfarenhet av digitala medier från sitt privatliv och allra tydligast är detta bland studenterna på det reguljära programmet. Ju yngre distansstudenterna är desto större erfarenhet av digitala medier som inte är direkt kopplade till studierna har de, vilket det åtminstone visade sig vid distansprogrammen. Nio av tio studenter vid det reguljära lärarutbildningsprogrammet känner sig kunniga på e- posthantering. Vid distansprogrammen ser det lite annorlunda ut då ungefär sju av tio kvinnor liksom samtliga män upplever sig kunniga. 85 procent av reguljärstudenterna anser sig kunniga i informationssökning på nätet. Vid distansprogrammen skiljer det sig mycket mellan kvinnor och män då de senare till procent känner sig kunniga medan det endast är ungefär 6 procent av kvinnorna som känner på liknande sätt. 19 Mönstret är i det närmaste detsamma när det gäller kunskap om ordbehandlingsprogram både inom reguljärgruppen och inom distansgruppen. Presentationsprogram av typen PowerPoint behärskas inte av en lika stor andel. De manliga studenterna är de som högst utsträckning upplever sig kunniga. Mönstret är detsamma när det gäller fotoredigeringsprogram och digital dokumentation. Kunskapen om liksom nyttjandet av bloggande är begränsat. Bland reguljärstudenterna är det ungefär en tredjedel av studenterna som behärskar denna teknik medan det bland distansstudenterna totalt sett (d.v.s. kvinnor och män tillsammans) är en betydligt mindre andel. Manliga lärarstudenter upplever sig mer kunniga i chattande än kvinnliga lärarstudenter. Framförallt gäller det studenter vid det reguljära programmet. Kvinnor på distansprogrammen är de som känner sig minst kunniga på chattande, endast 2 procent menar att de behärskar detta. Även när det gäller filmuppladdning på nätet liksom nedladdning av musik är det 19 Notera att det i urvalet endast finns elva manliga distansstudenter.

16 männen som upplever sig mest kunniga och detta är ännu tydligare när det gäller dataspel där andelen män som upplever sig kunniga är mer än dubbelt så hög som andelen kvinnor. Inte fullt hälften av studenterna både kvinnor och män på det reguljära programmet upplever sig kunniga i användande av communities. Vid distansprogrammen visar det sig att andelen kvinnor som använder sig av communities i princip är lika med noll, medan det är vanligare bland männen (25 procent). I princip samtliga reguljärstudenter behärskar smshantering, medan ungefär procent av de kvinnliga distanslärarstudenterna inte upplever sig kunniga på detta område. Även männen som studerar på distans upplever sig mindre kunniga på sms-användande än vad som är fallet på det reguljära programmet. Mönstret ser något annorlunda ut när det gäller mms-användande. Bland reguljärstudenterna är det kvinnorna som upplever sig mest kunniga (även om skillnaden är ytterst liten) medan det bland distansstudenterna är männen. 2.3 Förväntningar och tankar kring digital kompetens i utbildningen Förväntningarna på att använda digitala medier i lärarutbildningens reguljära program är ungefär desamma vare sig det är kvinnor eller män som besvarat frågan. 64 procent av männen och 58 procent av kvinnorna uppger att de har höga eller mycket höga förväntningar på inslaget av digitala medier under sin utbildning. Bland distansstudenterna är denna andel något lägre bland männen (55 procent) men något högre bland kvinnorna (68 procent). Mot bakgrund av ovanstående kan det kännas rimligt att anta att studenterna har en ganska bra bild av i vilken mån digitala medier och digital kompetens används i utbildningen. Så visar sig dock inte vara fallet. Knappt en tredjedel av de kvinnliga studenterna och en fjärdedel av de manliga i det reguljära programmet känner till hur stor del av utbildningen som inkluderar digitala medier och digital kompetens. I distansprogrammen är motsvarande andel bland kvinnorna 43 procent och bland männen 36. Diagram 2 Hur bör man arbeta med digitala medier och digital kompetens? (reguljär, N = 277) 9 8 7 6 2 Separat kurs (tidigt) Separat kurs (mitten) Separat kurs (slutet) Integrerat Vet ej Diagram 2 ovan visar reguljärstudenternas uppfattning om hur lärarutbildningen bör arbeta med digitala medier och digital kompetens och var i utbildningen dessa inslag bör läggas. Den största gruppen studenter (47 procent) menar att dessa inslag bör vara återkommande under

17 studiegången och alltså inkorporeras i ämnesstudierna. 25 procent av studenterna menar att det bör läggas som en separat kurs tidigt i utbildningen. Diagram 21 Hur bör man arbeta med digitala medier och digital kompetens? (distans, N = 142) 9 8 7 6 2 Separat kurs (tidigt) Separat kurs (mitten) Separat kurs (slutet) Integrerat Vet ej Diagram 21 visar distansstudenternas uppfattning om hur man inom lärarutbildningen bör arbeta med digitala medier och digital kompetens. Tydligt är att deras uppfattning skiljer sig markant åt från reguljärstudenternas. Mer än hälften av distansstudenterna menar att det bästa är att inslagen ligger tidigt som en separat kurs. En fjärdedel menar att inslagen bör integreras i ämnesstudierna och en nästa lika stor andel har ingen uppfattning. Uppenbart är dock att i princip ingen tycker att det bör ligga i mitten eller i slutet av utbildningen. 2.4 Studenternas visioner kring digital kompetens Diagram 22 Hur viktig är digital kompetens för din framtida lärargärning? (N = 277 respektive 142) 9 8 7 6 2 Reguljär Distans Mycket viktig Ganska viktig Varken eller Ganska oviktig I princip samtliga studenter (nio av tio) vid det reguljära programmet menar att digital kompetens är viktigt för den framtida lärargärningen och studenterna vid distansprogrammen instämmer också i det.

18 Inte fullt hälften (43 procent) av studenterna i det reguljära programmet säger sig ha en plan för hur de kommer att använda digital kompetens i sin framtida lärargärning. 52 procent av dem menar likväl att digital kompetens är ett centralt kunskapsområde inom grundskola och gymnasium. Att det är viktigt för framtidens skola är i princip alla (96 procent) överens om. Andelen distansstudenter som menar sig ha en plan för hur de kommer använda digital kompetens i framtiden är 61 procent och 56 procent menar att det är ett centralt kunskapsområde inom grundskola och gymnasium. Att det är viktigt för framtidens skola är i princip samtliga (99 procent) distansstudenter överens om. Diagram 23 Ökad användning av datorer är ett hinder för sociala och mellanmänskliga relationer (N = 277 respektive 142) 9 8 7 Kvinnor (reg) Män (reg) Kvinnor (distans) Män (distans) 6 2 helt delvis Tar delvis Tar helt Åsikterna om huruvida datorer är ett hinder för sociala och mellanmänskliga relationer eller inte går isär. En stor grupp menar att ökad användning av datorer i någon mening faktiskt är ett hinder för sociala och mellanmänskliga relationer, medan en annan men dock mindre grupp har en motsatt uppfattning. Kvinnliga studenter, i synnerhet de som läser vid något av distansprogrammen, anser att datorer är ett hinder medan män är av en annan åsikt.

19 Diagram 24 Nätbaserad teknik ger nya kommunikativa möjligheter (N = 277 respektive 142) 9 8 7 Kvinnor (reg) Män (reg) Kvinnor (distans) Män (distans) 6 2 helt delvis Tar delvis Tar helt Att den nätbaserade tekniken öppnar upp för nya möjligheter är samtliga studenter överens om inom så väl det reguljära programmet som distansprogrammen. Allra tydligast är detta bland distansstudenterna som i hög utsträckning instämmer helt i påståendet om den nya teknikens kommunikativa möjligheter. Diagram 25 Digitala medier kan endast vara hjälpmedel, ej ersätta klassrumsundervisning (N = 277 respektive 142) 9 8 7 Kvinnor (reg) Män (reg) Kvinnor (distans) Män (distans) 6 2 helt delvis Tar delvis Tar helt Den största andelen menar att digitala medier endast kan vara ett hjälpmedel i klassrumsundervisningen och således inte kan ersätta den. Drygt en tredjedel av männen i det reguljära programmet menar att digitala medier åtminstone i någon mån kan ersätta klassrumsundervisning.

2 Diagram 26 Inlärningssvårigheter och funktionshinder kan kompenseras med hjälp av digitala medier (N = 277 respektive 142) 9 8 7 Kvinnor (reg) Män (reg) Kvinnor (distans) Män (distans) 6 2 helt delvis Tar delvis Tar helt I princip samtliga studenter, oavsett campus- eller distansprogram, är överens om att inlärningssvårigheter och funktionshinder kan kompenseras med hjälp av digitala medier. Någon större skillnad mellan reguljärstudenter och distansstudenter finns inte. Diagram 27 Digitala medier och Internet kan ge möjlighet till variation (N = 277 respektive 142) 9 8 7 Kvinnor (reg) Män (reg) Kvinnor (distans) Män (distans) 6 2 helt delvis Tar delvis Tar helt Att digitala medier och Internet kan ge goda möjligheter till variation i undervisningen är praktiskt taget alla överens om och en klar majoritet instämmer helt.

21 Diagram 28 Det är viktigt att inte börja för tidigt med digitala medier i förskola och skola (N = 277 respektive 142) 9 8 7 Kvinnor (reg) Män (reg) Kvinnor (distans) Män (distans) 6 2 helt delvis Tar delvis Tar helt Ungefär hälften av studenterna menar att det går att börja tidigt med digitala medier i förskola och skola, att man helt enkelt inte behöver ta hänsyn till barnens ålder i särskilt hög grad. Kvinnliga distansstudenter är de som i högst utsträckning visar sig tveksamma till detta då drygt procent menar att det är viktigt att inte börja för tidigt med digitala medier. Diagram 29 Informationssökning och källkritik är något som mognar fram för elever och behöver ej ingå som en del av undervisningen (N = 277 respektive 142) 9 8 7 Kvinnor (reg) Män (reg) Kvinnor (distans) Män (distans) 6 2 helt delvis Tar delvis Tar helt Informationssökning och källkritik är inte något som mognar fram för elever och bör således ligga som en del av undervisningen. Kvinnliga studenter inom såväl det reguljära programmet som distansprogrammen menar däremot att det delvis är något som mognar fram (ca 2 procent).

22 Diagram Tolkning av bilder och bildhantering är lika viktigt att arbeta med som skriven text (N = 277 respektive 142) 9 8 7 Kvinnor (reg) Män (reg) Kvinnor (distans) Män (distans) 6 2 helt delvis Tar delvis Tar helt Ungefär 9 procent menar att bildtolkning och bildhantering är lika betydelsefullt att arbeta med som skriven text. 2 Diagram 31 Språket i sms och chat förflackar vårt språk (N = 277 respektive 142) 9 8 7 Kvinnor (reg) Män (reg) Kvinnor (distans) Män (distans) 6 2 helt delvis Tar delvis Tar helt Huruvida språket tar skada av språkbruket i sms och chat är uppenbarligen en fråga som är svår att svara entydigt på. De flesta menar helt enkelt att så är fallet, men svaren är likväl rejält spridda. Kvinnliga reguljärstudenter är relativt eniga (drygt 7 procent) om att språket förytligas genom sms- och chatanvändande. Män med samma studieform är inte lika samstämmiga (drygt procent). Kvinnliga distansstudenter är mer samstämda (nästan 8 procent) än kvinnliga reguljärstudenter om att sms och chat är negativt för det skrivna språket, medan männen återigen är mer delade (drygt procent) i frågan. 2 Män i distansprogrammen avviker, men de utgörs som tidigare påpekats av totalt elva personer varför generaliseringar inte låter sig göras.

23 3. Reflektion och konklusion 82 procent av lärarstudenterna inom det reguljära programmet är 24 år eller yngre (födda 1983 eller senare) medan spridningen i ålder är större bland distansstudenterna, men också mer koncentrerad kring +-studenter. 24 procent av de kvinnliga lärarstudenterna vid det reguljära lärarutbildningsprogrammet har tidigare erfarenhet av akademiska studier samtidigt som motsvarande andel bland männen är 35 procent, således en betydligt högre andel. En möjlig förklaring till detta är att läraryrket är ett självklarare val för en relativt nyutexaminerad gymnasietjej än vad det är för en kille, som gärna skjuter upp valet att bli lärare. Att vissa inriktningar nästan helt fylls av kvinnliga studenter ger stöd åt detta antagande. Männen är mer orienterade mot digitala medier än vad kvinnor är. I det campusbaserade programmet är det 72 procent som svarar att de i hög eller mycket hög utsträckning använt sig av digitala medier i tidigare studier, medan motsvarande andel bland kvinnorna är 57 procent. För privat bruk är det 85 procent av männen som använder digitala medier i hög eller mycket hög utsträckning, medan andelen bland kvinnorna är 69 procent. Bland distansstudenter är den digitala vanan inte fullt lika framträdande som i det campusbaserade programmet, även om distansmännen förvisso matchar campusmännen relativt väl. Studenterna på det campusbaserade programmet och distansprogrammen skiljer sig även en del åt vad gäller svaren kring digital kompetens. Detta är inte så konstigt. Inte minst med tanke på hur åldersstrukturen skiljer sig åt mellan de två olika studieformerna. Eftersom även utbildningsutbudet i väldigt hög utsträckning skiljer sig åt mellan de olika studieformerna är det inte helt rättvisande att göra en direkt jämförelse dem emellan. T.ex. utgörs en stor grupp av distansstudenterna av kvinnor som söker behörighet för förskoleverksamhet och som i dag är verksamma barnskötare. En annan grupp utgörs av studenter som söker behörighet mot grundskolans senare år och gymnasiet inom NA-området och dessa består endast av män. Att det finns skillnader studenterna emellan är således inte oväntat. En del av de data som utvunnits ur materialet är å andra sidan mer förtjänta av att lyftas fram ytterligare. T.ex. visar det sig att det är ungefär 68 procent av studenterna i det campusbaserade programmet som i mycket eller ganska hög utsträckning använt sig av digitala medier i tidigare studier och har mycket eller ganska höga förväntningar på användning av digitala medier i undervisningen. I den grupp som i ganska låg eller mycket låg utsträckning använt sig av digitala medier i tidigare studier är motsvarande andel endast 46 procent. Det visade sig nämligen att de studenter som känner till hur stor del av lärarutbildningen som handlar om digitala medier/kompetens i högre utsträckning utgörs av studenter som tidigare i ganska eller mycket hög utsträckning använt sig av digitala medier i sina studier. Oavsett om studenterna använt sig av digitala medier i sina tidigare studier eller inte är det tydligt att den största andelen menar att dessa inslag bör ligga integrerat i ämnesstudierna. 57 procent av de campusstudenter som i ganska eller mycket hög utsträckning använt sig av digitala medier i tidigare studier menar att digital kompetens är ett centralt kunskapsområde inom grundskola och gymnasium. Av resultaten att döma kan några intressanta och viktiga slutsatser dras. Det finns en relativt hög andel lärarstudenter som i hög utsträckning använt sig av digitala medier före de påbörjade sina lärarstudier vid Växjö universitet. Andelen är högre bland campusstudenter. En

24 del av dem har fått sina erfarenheter genom privat nyttjande, andra genom tidigare studier. I båda fallen utgör dessa studenter majoriteten av det totala antalet lärarstudenter inom det reguljära programmet. Den digitala kompetensen kan därmed på goda grunder antas vara relativt hög bland dessa studenter. Samtidigt är det tydligt att dessa studenter i stor utsträckning har förväntningar och krav på att lärarutbildningen ska implicera användande av digitala medier i den konkreta undervisningen. Kort sagt: lärarstudenterna har höga förväntningar på de digitala inslagen i sin utbildning. Detta gäller inte enbart campusstudenterna utan även de som studerar vid något av distansprogrammen. Detta ställer naturligtvis även krav på lärarutbildarna, d.v.s. de som möter studenterna i undervisningen. Det krävs inte enbart att de håller jämna steg utan ännu mer att de ligger steget före sina studenter. Att på något sätt fånga och kartlägga undervisarnas lärarnas kompetens inom området känns därför angeläget, inte minst för att uppfylla lärarstudenternas högt ställda förväntningar.

25 Källor Larsson, D (25). Första terminens studenter hur upplever de sin utbildning? Växjö universitet. Växjö. IT och lärarstuderande attityder, tillgång och användning (25). KK-stiftelsen. Pressmaterial 25--. Ladok. www.ungkommunikation.se (278).

1 Följande enkät syftar till att få en bild av vilka förväntningar du som lärarstudent har på digital kompetens i din utbildning. EU definierar digital kompetens på följande sätt: Digital kompetens innebär säker och kritisk användning av informationssamhällets teknik i arbetslivet, på fritiden och för kommunikationsändamål. Den underbyggs av grundläggande IKT-färdigheter, dvs. användning av datorer för att hämta fram, bedöma, lagra, producera, redovisa och utbyta information samt för att kommunicera och delta i samarbetsnätverk via Internet. 1. Är du: Kvinna Man 2. Vilket år är du född? 19 3a. Vilket år avlade du gymnasieexamen (tog studenten)? b. Vilket var ditt medelbetyg när du avlade gymnasieexamen? c. Vilken gymnasieskola gick du på? 4a. Har du någon tidigare erfarenhet av att läsa vid högskola/universitet? Ja Nej b. Om ja, vad har du tidigare läst?. 5. Har du förvärvsarbetat (obs! ej sommar- eller annat feriearbete) innan du påbörjade dina studier på lärarutbildningen vid Växjö universitet? Nej Ja, 1-6 månader Ja, 7-12 månader Ja, mellan 1-3 år Ja, mer än 3 år 6. Vilket verksamhetsområde studerar du nu mot? Förskola/Förskoleklass Fritidshem/Skolbarnomsorg/Fritidsverksamhet Grundskolans tidiga år Grundskolans senare år Gymnasiet 7. Arbetar du parallellt med dina lärarstudier vid Växjö universitet? Nej Ja, i genomsnitt 1-5 h i veckan Ja, i genomsnitt 6- h i veckan Ja, i genomsnitt över timmar i veckan

2 8. I vilken utsträckning har du använt dig av digitala medier (inkl. Internet) i tidigare studier? I mycket hög utsträckning I ganska hög utsträckning I ganska låg utsträckning I mycket låg utsträckning Inte alls 9. I vilken utsträckning använder du dig av digitala medier (inklusive Internet) privat? I mycket hög utsträckning I ganska hög utsträckning I ganska låg utsträckning I mycket låg utsträckning Inte alls. Hur upplever du din digitala kompetens inom följande användningsområden? Okunnig Varken Kunnig Vet ej eller Skicka e-post Söka information på nätet Använda ordbehandlingsprogr, t.ex. Word Använda presentationsprogr, t.ex. PowerPoint Använda fotoredigeringsprogram Dokumentera digitalt, t.ex. digital portfolio Använda bloggar Använda chattar, t.ex. Msn Ladda upp film på nätet, t.ex. YouTube Ladda hem musik från nätet Spela dataspel Använda communities, t.ex. Facebook Mobil kommunikation, SMS? Mobil kommunikation, MMS 11. I vilken utsträckning använde du utbildningsplattformar på gymnasiet? (ex. WebCT) I mycket hög utsträckning I ganska hög utsträckning I ganska låg utsträckning I mycket låg utsträckning Inte alls

3 12. Vilka förväntningar har du på dina lärarstudier vid Växjö universitet när det gäller användning av digitala medier i din undervisning? Mycket höga förväntningar Ganska höga förväntningar Varken höga eller låga Ganska låga förväntningar Mycket låga förväntningar 13. Känner du till hur stor del av lärarutbildningen vid Växjö universitet som handlar om digitala medier och digital kompetens? Ja, mycket väl Ja, ganska väl Nej, ganska dåligt Nej, mycket dåligt 14. Hur anser du att man i lärarutbildningsprogrammet bör arbeta med digitala medier och digital kompetens? Det bör ligga tidigt som en separat kurs Det bör ligga i mitten som en separat kurs Det bör ligga i slutet som en separat kurs Det bör ligga integrerat i ämnesstudierna Vet ej 15. Hur viktig är digital kompetens för din framtida lärargärning? Mycket viktig Ganska viktig Varken eller Ganska oviktig Mycket oviktig 16. Har du planer på hur du kommer använda digital kompetens i din framtida lärargärning? Ja, nämligen... Nej 17. Är digital kompetens ett centralt kunskapsområde i grundskola och gymnasium? Ja Nej Vet ej 18. Vilket anser du är det främsta framtida användningsområdet av digital kompetens?

4 19. I vilken grad är digital kompetens viktig för framtidens skola anser du? I mycket hög grad I ganska hög grad I ganska låg grad I mycket låg grad Det är inte alls viktigt 2. Ta ställning till nedanstående påståenden Tar delvis Tar helt helt delvis Ökad användning av datorer är ett hinder för sociala och mellanmänskliga relationer Nätbaserad teknik ger nya kommunikativa möjligheter Digitala medier kan endast vara hjälpmedel, ej ersätta klassrumsundervisning Inlärningssvårigheter och funktionshinder kan kompenseras med hjälp av digitala medier Digitala medier och Internet kan ge möjlighet till variation Det är viktigt att inte börja för tidigt med digitala medier i förskola och skola Informationssökning och källkritik är något som mognar fram för elever och behöver ej ingå som en del av undervisningen Tolkning av bilder och bildhantering är lika viktigt att arbeta med som skriven text Språket i sms och chat förflackar vårt språk 21. Skulle du vara intresserad av att delta i en gruppdiskussion kring digitala medier och digital kompetens? Ja (lämna namn och telefonnummer på raden efter) eller skicka in ett SMS på nummer 7-86 7 26 Nej Vet ej Tack för din medverkan!

1 Följande enkät syftar till att få en bild av vilka förväntningar du som lärarstudent har på digital kompetens i din utbildning. EU definierar digital kompetens på följande sätt: Digital kompetens innebär säker och kritisk användning av informationssamhällets teknik i arbetslivet, på fritiden och för kommunikationsändamål. Den underbyggs av grundläggande IKT-färdigheter, dvs. användning av datorer för att hämta fram, bedöma, lagra, producera, redovisa och utbyta information samt för att kommunicera och delta i samarbetsnätverk via Internet. 1. Är du: Kvinna Man 2. Vilket år är du född? 19 3a. Vilket år avlade du gymnasieexamen (tog studenten)? b. Vilket var ditt medelbetyg när du avlade gymnasieexamen? c. Vilken gymnasieskola gick du på? 4a. Har du någon tidigare erfarenhet av att läsa vid högskola/universitet? Ja Nej b. Om ja, vad har du tidigare läst?. 5. Har du förvärvsarbetat (obs! ej sommar- eller annat feriearbete) innan du påbörjade dina studier på lärarutbildningen vid Växjö universitet? Nej Ja, 1-6 månader Ja, 7-12 månader Ja, mellan 1-3 år Ja, mer än 3 år 6. Vilket verksamhetsområde studerar du nu mot? Förskola/Förskoleklass Fritidshem/Skolbarnomsorg/Fritidsverksamhet Grundskolans tidiga år Grundskolans senare år Gymnasiet 7. Arbetar du parallellt med dina lärarstudier vid Växjö universitet? Nej Ja, i genomsnitt 1-5 h i veckan Ja, i genomsnitt 6- h i veckan Ja, i genomsnitt över timmar i veckan

2 8. I vilken utsträckning har du använt dig av digitala medier (inkl. Internet) i tidigare studier? I mycket hög utsträckning I ganska hög utsträckning I ganska låg utsträckning I mycket låg utsträckning Inte alls 9. I vilken utsträckning använder du dig av digitala medier (inklusive Internet) privat? I mycket hög utsträckning I ganska hög utsträckning I ganska låg utsträckning I mycket låg utsträckning Inte alls. Hur upplever du din digitala kompetens inom följande användningsområden? Okunnig Varken Kunnig Vet ej eller Skicka e-post Söka information på nätet Använda ordbehandlingsprogr, t.ex. Word Använda presentationsprogr, t.ex. PowerPoint Använda fotoredigeringsprogram Dokumentera digitalt, t.ex. digital portfolio Använda bloggar Använda chattar, t.ex. Msn Ladda upp film på nätet, t.ex. YouTube Ladda hem musik från nätet Spela dataspel Använda communities, t.ex. Facebook Mobil kommunikation, SMS? Mobil kommunikation, MMS 11. I vilken utsträckning använde du utbildningsplattformar på gymnasiet? (ex. WebCT) I mycket hög utsträckning I ganska hög utsträckning I ganska låg utsträckning I mycket låg utsträckning Inte alls

3 12. Vilka förväntningar har du på dina lärarstudier vid Växjö universitet när det gäller användning av digitala medier i din undervisning? Mycket höga förväntningar Ganska höga förväntningar Varken höga eller låga Ganska låga förväntningar Mycket låga förväntningar 13. Känner du till hur stor del av lärarutbildningen vid Växjö universitet som handlar om digitala medier och digital kompetens? Ja, mycket väl Ja, ganska väl Nej, ganska dåligt Nej, mycket dåligt 14. Hur anser du att man i lärarutbildningsprogrammet bör arbeta med digitala medier och digital kompetens? Det bör ligga tidigt som en separat kurs Det bör ligga i mitten som en separat kurs Det bör ligga i slutet som en separat kurs Det bör ligga integrerat i ämnesstudierna Vet ej 15. Hur viktig är digital kompetens för din framtida lärargärning? Mycket viktig Ganska viktig Varken eller Ganska oviktig Mycket oviktig 16. Har du planer på hur du kommer använda digital kompetens i din framtida lärargärning? Ja, nämligen... Nej 17. Är digital kompetens ett centralt kunskapsområde i grundskola och gymnasium? Ja Nej Vet ej 18. Vilket anser du är det främsta framtida användningsområdet av digital kompetens?

4 19. I vilken grad är digital kompetens viktig för framtidens skola anser du? I mycket hög grad I ganska hög grad I ganska låg grad I mycket låg grad Det är inte alls viktigt 2. Ta ställning till nedanstående påståenden Tar delvis Tar helt helt delvis Ökad användning av datorer är ett hinder för sociala och mellanmänskliga relationer Nätbaserad teknik ger nya kommunikativa möjligheter Digitala medier kan endast vara hjälpmedel, ej ersätta klassrumsundervisning Inlärningssvårigheter och funktionshinder kan kompenseras med hjälp av digitala medier Digitala medier och Internet kan ge möjlighet till variation Det är viktigt att inte börja för tidigt med digitala medier i förskola och skola Informationssökning och källkritik är något som mognar fram för elever och behöver ej ingå som en del av undervisningen Tolkning av bilder och bildhantering är lika viktigt att arbeta med som skriven text Språket i sms och chat förflackar vårt språk 21. Skulle du vara intresserad av att delta i en gruppdiskussion kring digitala medier och digital kompetens? Ja (lämna namn och telefonnummer på raden efter) eller skicka in ett SMS på nummer 7-86 7 26 Nej Vet ej Tack för din medverkan!