GASLEDNING MELLAN GÄVLE, SANDVIKEN OCH HOFORS

ADRESS COWI AB Skärgårdsgatan 1 Box 12076 402 41 Göteborg TEL 010 850 10 00 FAX 010 850 10 10 WWW cowi.se AUGUSTI 2014 SWEDEGAS GASLEDNING MELLAN GÄVLE, SANDVIKEN OCH HOFORS UNDERLAG TILL FÖRSTA SAMRÅD ENLIGT MILJÖBALKEN PROJEKTNR. A056734 DOKUMENTNR. http://projects.cowiportal.com/ps/a056734/documents/4-projektering/06- Beskrivningar/samråd/Samrådsunderlag gasled Gävle-Hofors 2014-08-20.docx VERSION 1.0 UTGIVNINGSDATUM 2014-08-20 UTARBETAD Nelly Forsman GRANSKAD Anna Wilhelmsson GODKÄND Anna Wilhelmsson

SAMRÅDSUNDERLAG - GASLEDNING GÄVLE-HOFORS 3 INNEHÅLL 1 Inledning och bakgrund 5 1.1 Sökanden 6 2 Administrativa uppgifter 7 3 Tillstånd och samråd 8 4 Verksamhetsbeskrivning 9 4.1 Ledningsdimensioner 10 4.2 Markprojektering 10 4.3 Drift och underhåll 13 5 Alternativa ledningsstråk 14 6 Förväntad påverkan på människors hälsa och miljön 21 6.1 Riksintressen och skyddsvärda områden 21 6.2 Emissioner till luft 21 6.3 Buller 22 6.4 Utsläpp till vatten och mark 22 6.5 Olyckor och riskhantering 22 6.6 Omkringliggande verksamheter och boende 23 6.7 Indirekta konsekvenser 23 7 Miljökonsekvensbeskrivning 24

5 1 Inledning och bakgrund Swedegas planerar att bygga ett lokalt ledningsnät för distribution av naturgas/biogas med utgångspunkt från ett LNG-lager i Gävle och västerut mot Hofors. Klimatförändringar orsakade av utsläpp av koldioxid och andra växthusgaser, från bland annat energiförsörjningen, industrin och transporter, är ett av de största globala miljöproblem som mänskligheten står inför under 2000-talet. Målet till år 2020 är att de svenska utsläppen ska ha minskat med 40 procent jämfört med 1990. En övergång från energislagen gasol och olja till naturgas och biogas inom industrin, och för transporter, kan leda till stora miljövinster. Swedegas planerar därför att bygga ett lokalt gasnät mellan Gävle och Hofors som ska förse regionens industri och fordon med energi i form av naturgas och biogas. Ett bränsle som är både billigare och mer miljöeffektivt än olja. Den planerade gasledningen kan därför bidra till en minskad klimatpåverkan och bättre luftkvalitet i regionen. En marknadsstudie har gjorts av Swedegas för att kartlägga intressenter såsom industrikunder, fordonsgasanläggningar och biogasproducenter. Av studien framgår att tung industri i bland annat Sandviken och Hofors är de största intressenterna i regionen. Marknadsstudien ligger till grund för de målpunkter som gasledningen planeras ha. I alternativutredningen har sedan intressen, såsom miljö och infrastruktur legat till grund för val av stråk. Gasledningen (huvudledning) planeras genom Gävle till Sandviken och Hofors med en längd på ca 60 km. Därtill kommer grenledningar till de utpekade kundanläggningarna. Även en översiktlig studie av genomförbarheten av en eventuell framtida förlängning av ledningen till Borlänge har genomförts. Denna förlängning mellan Hofors och Borlänge skulle bli ca 60 km lång och även passera Falun för att möjliggöra anslutning av ytterligare gaskunder i området. Den största intressenten för detta stråk är tung industri i Borlänge. Under våren 2014 utfördes en fördjupad förstudie för en gasledning mellan Gävle och Hofors av Pöyry. Förstudien innefattar bland annat identifiering av alternativa ledningsstråk och ledningsdimensionering. Swedegas avser att ansöka om koncession enligt naturgaslagen för sträckan Gävle-Hofors. Denna handling utgör underlag för ett första samråd enligt miljöbalken.

6 1.1 Sökanden Swedegas AB ( Swedegas ) är ett infrastrukturbolag som investerar i smarta energisystem. Swedegas äger och driver gasnätet i sydvästsverige, det vill säga det svenska stamnätet för gas som etablerades på 1980-talet och sträcker sig från Dragör i söder till Stenungsund i norr. Varje år transporterar Swedegas energi motsvarande 15 TWh till distributörer och direktanslutna kunder. Gasnätet försörjer 33 kommuner, flera kraftvärmeverk och industrier med naturgas. Swedegas satsar nu på att utveckla infrastruktur för både biogas och flytande naturgas (LNG). Swedegas har sitt huvudkontor i Göteborg.

7 2 Administrativa uppgifter Verksamhetsutövare: Swedegas AB Adress: Swedegas AB Kilsgatan 4 411 04 Göteborg Berörda kommuner: Gävle, Sandviken och Hofors Kontaktperson: Anders Hellström 031-439317 anders.hellstrom@swedegas.se Juridiskt ombud: Foyen Advokatfirma Pia Pehrson, Advokat 031-763 21 55 pia.pehrson@foyen.se Anna Bernhardsson, jur. kand. 031-763 21 59 anna.bernhardsson@foyen.se Teknisk rådgivare COWI AB Anna Wilhelmsson, civ. ing kemiteknik 010-850 13 46 aawn@cowi.se Organisationsnummer: 556181-1034 Tillståndsgivande myndighet: Regeringen Mark- och miljödomstolen (vattenverksamhet m.m.) Tillsynsmyndighet MSB/Energimarknadsinspektionen Länsstyrelsen (vattenverksamhet m.m.)

8 3 Tillstånd och samråd För etablering av en gasledning krävs koncession enligt naturgaslagen (2005:403). En sådan ansökan omfattar samråd och miljökonsekvensbeskrivning enligt miljöbalkens krav. Utöver koncessionsprövningen kan även andra parallella prövningar enligt miljöbalken 7 kap (områdesskydd) och miljöbalken 11 kap (vattenverksamhet), samt sannolikt även enligt kulturmiljölagen, aktualiseras för den planerade gasledningen. Detta samrådsunderlag är en del av koncessionsprövningen enligt naturgaslagen och prövningen enligt 7 och 11 kap miljöbalken. I enlighet med miljöbalkens bestämmelser skall samråd hållas med de myndigheter och särskilt berörda enskilda, som kan komma att beröras av planerad verksamhet samt med övriga intressenter. Samrådet syftar till att i ett tidigt skede i tillståndsprocessen inhämta uppgifter och synpunkter angående planerad verksamhet. Dessa synpunkter och uppgifter kommer sedan att ligga till grund för framtida ansökningshandlingar och miljökonsekvensbeskrivning (MKB). Swedegas vill genom detta samrådsunderlag informera om planerad verksamhet och inhämta synpunkter på den planerade verksamheten. Ett första samrådsmöte med länsstyrelsen och kommuner är planerat till i början av september 2014. Samråd kommer även att ske med särskilt berörda. Under första samrådet kommer främst de tre alternativa stråken för gasledningen som framgår av avsnitt 5 i detta underlag att behandlas. Efter samrådet kommer en samrådsredogörelse att sammanställas och skickas till länsstyrelsen för beslut om projektets miljöpåverkan. Om länsstyrelsen bedömer att projektet innebär betydande miljöpåverkan ska utökat samråd genomföras. I så fall kommer ett samrådsmöte, samt skriftligt samråd, att genomföras med övriga myndigheter, organisationer, närboende och allmänhet.

9 4 Verksamhetsbeskrivning Gasledningen planeras att bli ca 60 km lång och kommer att förläggas i mark utmed hela sträckan. Av de tre alternativa ledningsstråken som har tagits fram utgår två från den planerade LNG-terminal på nordsidan av Inre fjärden i Gävle hamn, se Figur 1. Det tredje alternativet utgår från en tänkt terminal vid Korsnäs fabrik på sydsidan av Inre fjärden, se Figur 2. Förutom huvudledningen omfattar kommande koncessionsansökan även grenledningar till utpekade kundanläggningar. Koncession krävs dock inte för grenledningar efter en mät- eller reglerstation. Ledningen kommer att dimensioneras så att en eventuell förlängning till Borlänge är möjlig i ett senare skede. Denna förlängning ingår inte i den nu aktuella koncessionsansökan. Figur 1. Översikt av alternativa ledningsstråk mellan Gävle och Hofors.

10 Planerad LNG-terminal Tänkt LNG-lager Figur 2. Lokalisering av planerad LNG-terminal och tänkt LNG-lager i Gävle. 4.1 Ledningens tryck och dimensioner Baserat på utförd marknadsstudie uppskattas den efterfrågade gasmängden i regionen Gävle-Sandviken-Hofors motsvara ca 850 GWh/år. Det initiala, och därmed maximala, trycket i ledningen föreslås vara 16 bar. Eftersom 16 bars tryck inte behövs till flera av kunderna, samt för att underlätta förläggning i tätort, kommer trycket i grenledningarna att sänkas till 4 bar. För detta krävs reglerstationer. Genom att samla flera anslutningar till en och samma reglerstation kommer antalet stationer att kunna minskas. Totalt bedöms det krävas fem reglerstationer utmed sträckan Gävle-Hofors. I det totala systemet Gävle Hofors, inklusive grenledningar, blir den totala längden ledningar ca 90 km. Största dimension för ledning som kan komma att bli aktuell är 450 mm i diameter. Både stål- och plastledningar kommer att nyttjas. 4.2 Markprojektering Vid val av metod för att förlägga ledningen är en förläggning i öppet schakt förstahandsalternativet. Denna metod kommer att användas där så är möjligt. En förläggning i öppet schakt innebär att en ledningsgrav grävs där ledningen sedan lyfts ner och täcks över med material, se Figur 3.

11 Figur 3. Exempel på förläggning med metod öppet schakt (foto Swedegas). Tryckning (styrd borrning) kommer att användas där detta erfordras och där det är möjligt. Tryckning innebär att ett hål borras för ledningen och att ledningen sedan dras in i det borrade hållet, se Figur 4. Något öppet schakt längs ledningen förekommer alltså inte vid tryckning. Denna metod är att föredra vid passage av exempelvis vattendrag eller större vägar. Figur 4. Foto över tryckning/styrd borrning av ledning (foto Swedegas).

12 Beroende på hur förutsättningarna ser ut på olika delsträckor kommer följande förläggningsmetoder att användas: Jordschakt (öppet schakt i friktionsmaterial, exempelvis sand eller grus, eller kohesionsmaterial, exempelvis lera) Bergschakt (öppet schakt i berg) Tryckning/styrd borrning (schaktfri förläggning genom kohesionsmaterial eller friktionsmaterial) Friktionstryckning/SBR-borrning (schaktfri förläggning i grövre friktionsmaterial) Hammarborrning (schaktfri förläggning i berg) Föreslagen förläggningsmetod utmed de alternativa stråken framgår av Figur 5. Figur 5. Fördelning av föreslagen förläggningsmetod för de alternativa stråken inklusive grenledningar mellan Gävle-Hofors. För rör med tryck över 4 bar krävs 0,9 m täckning från överkant rör till markytan enligt NGSA 2011 (Naturgassystemanvisningar). För plaströr och rör med tryck upp till 4 bar krävs 1,0 m täckning enligt EGN (Energigasnormer). Vid bergschakt tillåts förläggningsdjupet minskas till 0,6 m. Av Figur 6 framgår principiell utformning av jordschakt.

13 Figur 6. Skissritning över jordschakt (Pöyry 2014). Vid förläggandet av ledningen kommer ett ca 20 m brett arbetsområde att krävas. Beroende på marktyp samt närhet till upplagsplatser kan dock bredden på arbetsområdet variera mellan 15 och 30 m. 4.3 Drift och underhåll När förläggningen har genomförts och ledningen tas i drift kommer arbetsområdet att återställas. När vegetationen har återvuxit kommer ledningssträckningen inte längre att uppfattas annat än som ett öppet stråk i landskapet markerat med markeringsstolpar, se Figur 7. Figur 7. Exempel på markeringsstolpe i terräng (foto Swedegas). Reglerstationerna kommer att vara cirka 50 m 2 stora och kräver normalt ingen inhägnad. Rörledningen kommer regelbundet att övervakas och inspekteras för att upptäcka eventuella skador eller verksamheter som menligt kan påverka ledningen.

14 5 Alternativa ledningsstråk Utredningsområdet för gasledningen utgår från ett LNG-lager i Gävle och sträcker sig ca 60 km västerut mot Hofors. Längs sträckan har flera intressenter såsom industrikunder, fordonsgasanläggningar och biogasproducenter identifierats. Av dessa är industrikunder i Sandviken och Hofors de största intressenterna i området. Oavsett val av slutligt stråk kommer ledningen att beröra de tre kommunerna Gävle, Sandviken och Hofors. Inom utredningsområdet har tre alternativa stråk identifieras: Alternativ Nord: LNG-terminal på nordsidan av Inre fjärden (Gävle hamn), nordligt stråk förbi Gävle, se Figur 8. Alternativ ÖP: LNG-terminal på nordsidan av Inre fjärden (Gävle hamn), sydligt stråk över Inre fjärden och sedan fortsatt söderut och anslutning till gaskorridoren enligt översiktsplan (ÖP) för Gävle kommun och översiktsplan för Sandvikens kommun, se Figur 9. Alternativ Syd 2: LNG-terminal på sydsidan av Inre fjärden (vid Billerud Korsnäs), sydligt stråk förbi Gävle se Figur 10. Väster om Gävle har ledningen samma stråk som i alternativ Nord, se Figur 1 och Figur 8. I förstudien (Pöyry 2014) utreddes även ett fjärde alternativ, Syd 1. Detta alternativ utgår från LNG-terminalen på nordsidan och innebär att ledningen korsar Inre fjärden innan den antar samma stråk som alternativ Syd 2 på resterande sträcka till Hofors. Detta alternativ kommer inte att utredas vidare då det har visat sig att alternativ Syd 2 är mer fördelaktigt än alternativ Syd 1. De främsta anledningarna till detta är att Syd 2 möjliggör anslutning av ytterligare en kund vid Korsnäs samt genom att korsning av havet vid Inre fjärden och passage genom naturreservatet T- udden undviks med alternativ Syd 2, jämfört med alternativ Syd 1.

SAMRÅDSUNDERLAG GASLEDNING GÄVLE-HOFORS 15 Figur 8. Stråkalternativ Nord. Figur 9. Stråkalternativ ÖP.

16 Figur 10. Stråkalternativ Syd 2. De alternativa stråken har tagits fram med hänsyn till flertalet faktorer: Lagar, föreskrifter, standarder och anvisningar bl. a. Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskaps föreskrifter om ledningssystem för naturgas MSBFS 2009:7 och Svenska gasföreningens naturgassystemanvisningar NGSA 2011 Tekniska förutsättningar Geologi och topografi Markanvändning Infrastruktur och bebyggelse Motstående intressen Översiktsplaner Kortast möjliga sträcka De tre alternativa ledningsstråken har sedan värderats mot varandra för att finna ett huvudalternativ. Nedan ges en översiktlig beskrivning och bedömning av stråken. En fullständig alternativredovisning kommer att presenteras tillsammans med kommande MKB. Ledningsstråken för alternativ Nord och Syd 2 har optimerats och anpassats för att undvika konflikt med motstående intressen. Detta har inte skett för alternativ ÖP som istället följer den korridor som i kommunernas översiktsplaner finns utpekad för gasledning (Översiktsplan för Gävle kommun antagen 1990, Översiktsplan för Sandvikens kommun antagen 1990). I Figur 11 framgår Natura 2000-områden och ett urval av riksintressen i området och i Figur 12 syns naturreservat och vattenskyddsområden.

SAMRÅDSUNDERLAG GASLEDNING GÄVLE-HOFORS 17 Södra Valbobygden Figur 11. Natura 2000-områden och ett urval av riksintressen i området Gävle-Sandviken-Hofors.

SAMRÅDSUNDERLAG GASLEDNING GÄVLE-HOFORS 18 Figur 12. Övriga intressen i området Gävle-Sandviken-Hofors. Intressen som är arealmässigt små så som fornlämningar, biotopskydd, nyckelbiotoper mm visas ej, då de inte syns i denna skala.

19 LNG-terminalens placering styr ledningens stråk förbi Gävle. Vid en nordlig lokalisering i Gävle hamn kommer ledningen, enligt alternativ ÖP, att passera över Inre Fjärden vilket kan vara förknippat med vattenverksamhet, därmed krävs tillstånd enligt 11 kap miljöbalken (MB). Ledningen passerar även i utkanten av Natura 2000-området, Testeboåns delta. Eventuellt kan tillstånd för detta krävas med avseende på eventuell påverkan på Natura 2000-området. Även naturreservatet T-udden på den södra sidan av Inre Fjärden berörs av alternativ ÖP, vilket kräver tillstånd/dispens. Med alternativ Nord, som också innebär en nordlig lokalisering av LNGterminalen, kommer ledningen att passera över Testeboån nedre som är ett Natura 2000-område samt ett naturreservat, för detta krävs tillstånd/dispens. Med alternativ Syd 2, som innebär en sydlig lokalisering av LNG-terminalen, undviks Natura 2000-områden och naturreservat. Både alternativ Syd 2 och Nord berör dock ett område av riksintresse för kulturmiljö, Södra Valbobygden, se Figur 11. Den sammanlagda längden av huvudledning och distributionsledningar är likvärdig för alla tre alternativa stråk, ca 90 km. Det faktum att stråken i liten grad berör tätorter samt att de är dragna med beaktande av gällande regelverk för gasledningar torde minska risken för konflikter med detaljplanebestämmelser. ÖP-alternativet är dock förankrat i kommunala planer till skillnad från de andra alternativen. Den kostnadsberäkning som gjorts i den fördjupade förstudien (Pöyry, 2014) visar att kostnaderna är relativt lika, men lägst för alternativ Syd 2. Samtliga stråk kommer i någon mån att korsa vattendrag. Det kommer att utredas och beskrivas närmare i MKB:n. För det fortsatta stråket förbi Valbo mot Hofors jämförs det gemensamma stråket för alternativ Nord och Syd 2 med alternativ ÖP. Jämfört med det gemensamma stråket kräver ÖP-alternativet längre sträcka med bergschakt samt att det i mycket mindre grad följer befintliga vägar. Vidare går alternativ ÖP i huvudsak genom skogsmark, vilket ger färre korsningar med vägar och järnvägar. ÖP-alternativet innebär flest vattendrag att korsa. Alternativ ÖP har större andel berg på sträckan än alternativ Nord och Syd 2. Detta innebär mer sprängningsarbeten, vilket förutom merkostnader också innebär risk för miljöpåverkan bl. a. på vattentäkter. Förläggning av ledningen i skogsmark bedöms ofördelaktigt både av miljöskäl och av ekonomiska skäl. För ledningen behövs en öppen ledningsgata innebärande att träd måste fällas om ledningen dras i skogsmark. Att utnyttja redan öppen mark vid väg, så som alternativ Nord och Syd 2 gör, innebär mindre påverkan på landskapet. Schaktbarhet vid väg och i åkermark är att föredra eftersom jordarterna är lätta att borra igenom vilket ger mindre påverkan vid markarbeten. Att följa befintliga vägar innebär ytterligare fördelar. Ur miljösynpunkt innebär det att redan ianspråktagen mark kan användas i stället för att bygga nya vägar som skulle behövas under anläggningsfasen. Vidare är bostäder vanligtvis lokaliserade på tillräckligt långt avstånd från större vägar, vilket för ledningens utformning är en fördel. Stråken har optimerats för att undvika väg- och järnvägskorsningar, både

20 med hänsyn till säkerhetsskäl och eftersom Trafikverkets medgivande krävs för att korsa väg och järnväg. Sammantaget bedöms preliminärt alternativ Syd 2 för närvarande vara det bästa alternativet och utgör därför huvudalternativ. Detta då alternativ Syd 2 inte korsar naturreservat eller Natura 2000-områden vid Gävle, vilket alternativ Nord och ÖP gör. Vidare har alternativ Syd 2 färre konfliktpunkter längs resterande del av sträckan än alternativ ÖP. Vidare utredningar kommer att genomföras och synpunkter på stråken kommer att inhämtas från bl. a. Trafikverket och Försvarsmakten som kan ha konkurrerande intressen i området. En fullständig alternativredovisning presenteras tillsammans med kommande MKB för projektet.

21 6 Förväntad påverkan på människors hälsa och miljön I den kommande tillståndsprocessen kommer en MKB att tas fram för att identifiera och beskriva miljöpåverkan och konsekvenser som den planerade gasledningen har på människors hälsa och miljö. Generellt kan sägas att de flesta miljökonsekvenser som ledningen förväntas ge upphov till uppkommer under anläggningsfasen. Av dessa är de flesta temporära eller övergående som inte bedöms kvarstå under driftsfasen. Ovan mark kommer ledningen efter nedläggning endast att synas genom markeringsstolpar och där reglerstationerna placeras, se Figur 7. Det är främst två konsekvenser som kan förväntas bli långvariga; potentiell påverkan på fornlämningar samt minskad avkastning i jordbruket orsakad av strukturförändringar i marken. 6.1 Riksintressen och skyddsvärda områden Alternativ Syd 2 och Nord har tagits fram och anpassats för att i möjligaste mån undvika intrång i riksintresseområden och andra skyddsvärda områden såsom Natura 2000-områden och naturreservat. Trots detta kommer inte dessa områden att kunna undvikas helt utan ledningen kommer med stråk enligt alternativ Nord och Syd 2 att passera genom Södra Valbobygden som är av riksintresse för kulturmiljö. Ledningen kommer även, oberoende av vilket alternativ som väljs, att beröra naturreservat i Gävle kommun. För alternativ Nord berörs även ett Natura 2000-område i Gävle kommun. Naturvärdesinventeringar i enlighet med standarden SS 199000:2014 kommer att genomföras för att identifiera områden med höga naturvärden så att dessa kan beaktas. Utifrån vad som framkommer av naturvärdesinventeringen kan det även bli aktuellt med inventeringar av skyddade djur och växter. En kulturhistorisk studie kommer att genomföras för att kunna inventera och närmare bedöma hur riksintresset för kulturmiljö berörs och vilka åtgärder som behöver vidtas för att minska eventuellt påverkan/risk för påverkan på kulturmiljön. 6.2 Emissioner till luft Under etableringsfasen och i samband med anläggningsarbetena kommer utsläpp till luft att ske, främst från transport- och arbetsfordon. Beroende på väderlek kan även viss damning uppstå. Under driftsfasen uppstår inga utsläpp till luft, med undantag för vissa mindre utsläpp i samband med tillsyn och underhållsarbeten. I relation till redan förekommande emissioner i området bedöms tillskottet från projektet vara försumbart. Naturgas medför inga utsläpp av partiklar och svaveldioxid och en betydande reduktion av utsläpp av kvävedioxid och koldioxid i jämförelse med oljebaserade bränslen. I ett mer storskaligt perspektiv kan gasledningen därför komma att

22 minska de totala utsläppen till luft då den möjliggör en effektiv distribution av gas som då kan ersätta andra bränslen som medför större emissioner till luft. I ledningen kommer även biogas från lokala producenter att kunna distribueras. Biogas är en förnybar energikälla som bland annat bildas när organiskt material bryts ner i en syrefri miljö. Det sker exempelvis då matavfall, gödsel eller avloppsslam bryts ner av mikroorganismer i en rötkammare. Eftersom biogas är en förnybar energikälla så sker inget nettotillskott av koldioxid till atmosfären när den förbränns. Detta gör biogasen till ett av de mest miljövänliga bränslealternativen idag. 6.3 Buller Det är framför allt arbetsmaskiner och transportfordon som ger upphov till buller. Valet av teknik kommer att påverka omfattningen på bullerpåverkan under etableringsfasen. Där styrd borrning används reduceras bullernivåerna jämfört med schaktning. Under normal drift ger ledningen inte upphov till någon bullerpåverkan. Inte heller reglerstationerna ger upphov till något nämnvärt buller. 6.4 Utsläpp till vatten och mark I samband med förläggningen och schaktningsarbetet finns viss risk för oljeläckage från arbetsfordonen. Föroreningar av detta slag kan infiltreras i marken och nå ner till grundvattnet eller transporteras till närliggande ytvatten. För att undvika utsläpp av detta slag kommer specifika miljökrav att ställas på entreprenörers arbetsutförande och maskinpark. För att minimera påverkan vid korsning av vattendrag kommer metoden styrd borrning att användas där så är möjligt. På så vis kan arbete i vatten undvikas. Baserat på erfarenhet av de gasledningar som funnits i drift i södra Sverige sedan 1980-talet bedöms sannolikheten för läckage av gas från ledningen som mycket liten. För att minimera risken för läckage kommer kontroller att genomföras regelbundet. Dessa kontroller sker i form av helikopterbesiktning, kontroll av korrosionsskydd, inre inspektion och läcksökning utefter ledningen i enlighet med Naturgassystemanvisningar (NGSA). 6.5 Olyckor och riskhantering Parametrar av betydelse för rörledningens säkerhet beaktas vid utformning genom normer och bestämmelser med tillhörande säkerhetsfaktorer. I NGSA 2011 beskrivs minsta tillåtna avstånd från gasledningen och dess stationer till byggnader och andra objekt. Dessa avstånd avses att upprätthållas. Bland annat ska ett avstånd på minst 50 m hållas till särskild brand- och explosionsfarlig verksamhet. I driftsfasen kommer rörledningen att övervakas och inspekteras regelbundet för att upptäcka eventuella skador eller tillbud, se avsnitt 6.4.

23 6.6 Omkringliggande verksamheter och boende Det är tillåtet att bedriva jordbruk ovanpå ledningen, dock inte djupare än 0,6 meter. Swedegas vill utifrån gällande myndighetsföreskrifter och egna regler generellt upprätthålla följande säkerhetsavstånd till ledningen: En meter till stängsel och stolpar Fem meter till träd och större buskar Tolv meter från asfaltskant på allmän väg eller annan väg med stark trafik som går parallellt med ledningen 15 meter från järnvägsspårs mitt 25 meter till byggnad 50 meter till brand- eller explosionsfarlig industri Med alternativ Nord och Syd 2 följer ledningen till stor del befintliga vägar, på så sätt undviks också placering nära boende. Samtliga alternativ innebär också att huvudledningen förläggs i utkanten av Gävle samt norr om Sandvikens centralort, på så vis undviks de mest tätbefolkade områdena. De alternativa stråken har tagits fram för att med minsta möjliga påverkan på motstående intressen möjliggöra anslutning till intressenter utmed sträckan, vilka har identifierats genom marknadsstudien. Dessa ansluts till huvudledningen via grenledningar. Med anledning av att ledningen kommer att förläggas utmed väg kommer samråd ske med Trafikverket för att minimera påverkan för vägar och trafik under etableringsfasen. Förläggningen av ledningen medför att ett ca 20 m brett arbetsområde tas i anspråk under etableringsfasen. Eventuellt kan detta arbetsområde påverka framkomligheten till vissa närliggande verksamheter under pågående förläggningsarbete. Detta område återställs när förläggningen har färdigställts och ledningen kommer då inte att påverka tillgängligheten för närliggande verksamheter. 6.7 Indirekta konsekvenser Distributionen av gas via den planerade ledningen till tänkta intressenter innebär fördelar i jämförelse med distribution per lastbil eller järnväg. Dels genom att distributionen inte påverkas av störningar och hinder som kan uppkomma på vägoch järnvägsnätet och dels genom minskad risk för olyckor pga. trafiken på vägoch järnvägsnätet. Genom distribution via ledningen istället för med lastbil undviks också utsläpp av koldioxid under transporten.

24 7 Miljökonsekvensbeskrivning Detta samrådsunderlag syftar till att ge information och inhämta synpunkter. Inför nästa samrådsomgång, i oktober-november 2014, kommer ett mer utförligt förslag till upplägg av miljökonsekvensbeskrivning (MKB) att presenteras. I nuläget föreslås MKB omfatta bl.a. följande: 1. Inledning och bakgrund 2. Administrativa uppgifter 3. Samråd 4. Verksamhetsbeskrivning 5. Mål och krav Nationella och lokala miljömål, miljökvalitetsnormer mm. 6. Alternativredovisning Alternativa lokaliseringar och alternativ teknisk utformning. 7 Övergripande förutsättningar Lokalisering, riksintressen och kommunala planer 8. Miljöförutsättningar och konsekvenser under etableringsfasen Beskrivning av miljöpåverkan och konsekvenser av etableringsfasen (buller, luftemissioner, utsläpp till vatten, markföroreningar, transporter, avfallshantering, energi och olycksrisker, hälsa och säkerhet). En inventering av natur- och kulturvärden och utredning av eventuell påverkan på dessa värden kommer att genomföras. Förslag på skyddsåtgärder och eventuella avhjälpande åtgärder eller kompensationsåtgärder vid intrång i skyddsvärda områden/objekt kommer att presenteras. 9. Miljöförutsättningar och konsekvenser under driftsfasen Beskrivning av miljöpåverkan och konsekvenser av verksamheten (buller, luftemissioner, utsläpp till vatten, markföroreningar, transporter, avfalls- och kemikaliehantering, energi och olycksrisker, hälsa och säkerhet) 10. Sammanfattande bedömning av konsekvenser 11. Sammanfattning av skyddsåtgärder 12. Kontroll av verksamheten 13. Källförteckning