NR 2, JUNI 2005 PRIS 60 KR EXKL MOMS SIS STANDARD MAGAZINE GES UT AV SIS, SWEDISH STANDARDS INSTITUTE, WWW.SIS.SE Påverka morgondagens energianvändning! Alla vill ta Socialt Ansvar SÄKRARE BYGGNADER MED PLANERAD LIVSLÄNGD LENA MOSSBERG, DOCENT I MARKNADSFÖRING: TURISTNÄRINGEN TJÄNAR PÅ STANDARDER
LEDARE Att vara på resa Att resa innebär nya intryck och upplevelser och möten med nya kulturer. De flesta av oss tycker det är uppfriskande och roligt att upptäcka nya platser och miljöer. Vilken typ av upplevelser du än söker, till exempel mat och dryck, kultur, storstad, lantliv eller natur så skulle det inte vara lika roligt om allting var precis som hemma. En del av upplevelsen är just att få möta det nya och oväntade. Men, i vissa fall, är det ändå bra när man vet precis vad som väntar. Jag tänker till exempel på hotell. Numera finns en global standard som definierar begrepp inom området turism, som hotell, pensionat och vandrarhem. Att köpa tåg- och tunnelbanebiljetter i automater utomlands är ett annat exempel på en situation som kan vara ganska knepig. Förhoppningsvis kommer det att bli lättare framöver när en ny global ISO-standard för biljett- och uttagsautomater blir färdig. Många vill också köpa presenter med sig hem från resan och då kan det vara tryggt att veta att en tröja i storlek medium är densamma i hela Europa, enligt en ny storleksstandard för kläder. Det var några exempel på när internationella standarder kan underlätta livet för oss som resenärer. Men upplevelsen, den personliga, är givetvis alltid unik! Nu när många av oss snart ska ut på långa eller korta resor passar jag på att önska glad sommar! LARS FLINK, VD SIS SIS STANDARD MAGAZINE 3 4 5 6 10 12 14 15 16 17 18 20 INNEHÅLL SIS STANDARD MAGAZINE NR 2, JUNI 2005 ÅRGÅNG 5 NOTISER OCH BOKTIPS NOTISER OCH SIS I MEDIA NOTISER TURISTNÄRINGEN TJÄNAR PÅ STANDARDER SIS SEMINARIUM EN HÅLLBAR YTTRE MILJÖ SPAR PENGAR MED STANDARDER BÄTTRE FLYT MED NY VATTENSTANDARD PÅVERKA MORGONDAGENS ENERGIANVÄNDNING! JAG ÄR IMPONERAD AV DET EFFEKTIVA ARBETET SIS MEDLEM FRÅGAN OCH KURSKALENDARIUM SIS, SWEDISH STANDARDS INSTITUTE SIS, SWEDISH STANDARDS INSTITUTE www.sis.se PRIS: 60 kr. exkl. moms, 240 kr./år ADRESS: 118 80 Stockholm BESÖKSADRESS: Sankt Paulsgatan 6 TELEFON: 08-555 520 00 ANSVARIG UTGIVARE: Olle Axenborg REDAKTÖR: Lovisa Krebs REDAKTION OCH PRENUMERATIONSSERVICE: standardmagazine@sis.se PRESSKONTAKT: Victoria Jonsson MEDARBETARE I DETTA NUMMER: Pamela Collin, Maria Forsberg, Lena Lidberg, Annelie Kjellberg, Sten Sture Skaldeman, DESIGN: Semester Design PRODUKTION: POE REPRO: Bildrepro TRYCK: Alloffset DISTRIBUTION: OnTime SIS STANDARD MAGAZINE ges ut av SIS, Swedish Standards Institute. Den utkommer fyra gånger per år och är en av förmånerna kopplade till medlemskapet i SIS. SIS huvuduppgift är att driva svenskt deltagande i internationellt standardiseringsarbete så att svenska företag, myndigheter och andra organisationer får möjlighet att påverka innehållet i internationella standarder. ANVÄNDNING AV STANDARDER syftar till att göra varor och tjänster enklare och säkrare samt att underlätta handel över gränserna. SIS utarbetar standarder inom bl.a. bygg, hälso- och sjukvård, konsumentskydd, tjänster, ledningssystem och miljö. SIS VERKSAMHETER BEDRIVS i en fristående ideell förening med medlemmar från både privat och offentlig sektor samt i två aktiebolag: SIS Forum och SIS Förlag. SIS omsätter cirka 200 miljoner kronor och har 155 anställda. 2 SIS STANDARD MAGAZINE JUNI 2005
Stort intresse för socialt ansvar NOTISER ARBETET MED ATT TA FRAM en standard för socialt ansvarstagande är i full gång. Det svenska arbetet sker i SIS projekt Socialt ansvarstagande, med ordförande Staffan Söderberg, Skanska. Nu har vi delat in oss i arbetsgrupper och alla kan delta i den grupp som de är mest intresserade av. Det finns sex grupper; tre strategiska grupper för marknadsföring och information kring projektet och tre grupper som ska arbeta med själva innehållet i standarden, berättar Staffan Söderberg. Det är ett väldigt stort intresse kring projektet och fler deltagare tillkommer hela tiden. Från de som redan är med märks ett stort engagemang och en iver att sätta igång med det konkreta arbetet, säger Staffan Söderberg. Det svenska projektet följer noga det som sker i den internationella arbetsgruppen inom ISO. Flera av de svenska experterna är även med i ISO-arbetet, dels för att föra vidare de svenska synpunkterna och också för att återkoppla till de svenska deltagarna. Något som är speciellt för just den här standarden är idén med representation från alla tänkbara organisationer i samhället. I projektgruppen finns experter från näringsliv, löntagarorganisationer, konsumentorganisationer, frivilligorganisationer, offentlig sektor och övriga, t ex finansiella sektorn och akademiska sektorn. En av deltagarna och även ISO-representant är Sofia Hagman, ansvarig för KPAs samhällsansvar på KPA AB. Varför har KPA valt att gå med i projektet för socialt ansvarstagande? Det här är ett viktigt projekt och vi vill vara med och påverka de riktlinjer som ska tas fram. Vi är ett pensionsbolag som gör etiska placeringar med tydliga kriterier. Vi placerar inte i företag som tillverkar vapen, tobak, alkohol eller spel och inte heller i företag som har en negativ påverkan på miljön. Däremot placerar vi i organisationer som arbetar för mänskliga rättigheter och miljön. Vi tar ett socialt ansvar genom våra placeringar. Vad hoppas ni få ut av projektet? Bra riktlinjer som så många som möjligt kan använda. Många brinner för detta område men det är fortfarande ganska stort och brett. Med tydliga och bra riktlinjer blir det lättare för fler att engagera sig. Vi hoppas också visa vägen för fler finansiella bolag som kan påverka samhället positivt genom sina placeringar. Vad vill du bidra med? Att få med användarperspektivet så att riktlinjerna inte blir för snäva och inte ännu en pappersprodukt som står i bokhyllan. Jag vill verka för att så många som möjligt kommer vilja använda och följa dem. Lovisa Krebs Fakta om Socialt Ansvarstagande Titel: Guidance on Social Responsibility, ISO 26000 Standardens använding: alla typer av organisationer Typ av standard: riktlinjer (ej tredjepartscertifiering) Färdig: Tre års utvecklingstid färdig standard kvartal ett 2008. Sekretariatet delas mellan ABNT i Brasilien och svenska SIS. För mer information kring SIS projekt för Socialt Ansvarstagande gå in på sis.se/sr eller kontakta Staffan Söderberg, ordförande, staffan.soderberg@skanska.se eller Bengt Rydstedt, projektledare SIS, bengt.rydstedt@sis.se SIS-MEDLEM ÅRETS EXPORTFÖRETAG BABYBJÖRN, SOM TILLVERKAR småbarnsartiklar, får Exportrådets utmärkelse Årets exportföretag. Det är en stor ära och heder. Priset blir också ett viktigt säljverktyg i våra 25 exportländer, säger VD:n Björn Jacobson. Han startade BabyBjörn 1961 tillsammans med sin svägerska och företaget är fortfarande i familjens ägo. I början av 1990-talet flyttade BabyBjörn sin produktion till låglöneländer som Turkiet, Lettland och Kina. Produktionen av plastartiklar som pottor, haklappar, tallrikar och bestick ligger fortfarande kvar i Lanna i Småland. Den svenska marknaden står för bara 6 procent av fjolårets omsättning på 260 miljoner kronor. Företaget exporterar till bland annat EU, Nordamerika, Japan och Australien. Vi gör 650 000 bärselar per år, men det föds över 10 miljoner bebisar på våra marknader per år, så vi kan växa mycket ännu, säger Björn Jacobson. Källa: Dagens Industri Boktips från SIS Förlag Beställ på www.sis.se eller via kundtjänst: 08-555 523 10 LIVSLÄNGDSPLANERING AV BYGGNADER OCH BYGGSERVICE är boken som hjälper dig att förutse hur länge byggnadsverk kommer att hålla, planera underhållsarbete samt revision och granskning av prestanda. Den ger dig exempel på hur du kan tillämpa faktormetoden för att öka förståelsen och underlätta användandet av den. Du får även en illustrativ jämförelse med förhållanden och villkor i ett produkt- och tillverkningsområde. PRIS: 590 KRONOR Art. nr. 39144 CSR SOCIALT ANSVARS- TAGANDE FÖR FÖRETAG ger en introduktion till vad socialt ansvarstagande kan omfatta och ger en praktisk vägledning för hur du kan arbeta för att integrera det i verksamheten. Du får råd och rekommendationer om hur du kan utveckla och tydliggöra ditt ekonomiska, sociala och miljömässiga ansvar. Boken beskriver även införandet av ett ledningssystem och hur du steg för steg kan genomföra en hållbarhetsredovisning. PRIS: 495 KRONOR Art. nr. 39511 ISO 14001 FÖR SMÅ OCH MEDELSTORA FÖRETAG är boken som svarar på frågor som varför behöver jag ett miljöledningssystem, hur fungerar det och hur gör jag? Boken är användbar för de företag som vill förbättra sitt befintliga miljöledningssystem och de som står i begrepp att utforma ett nytt som uppfyller kraven i ISO 14001 som gäller från årsskiftet 2004/2005. PRIS: 650 KRONOR Art. nr. 38494 JUNI 2005 SIS STANDARD MAGAZINE 3
NOTISER LÄTTARE FÖR KONSUMENTER ATT VÄLJA LÅGSTRÅLANDE MOBIL HURUVIDA STRÅLNINGEN FRÅN våra mobiler verkligen är skadlig eller inte debatteras fortfarande flitigt bland forskare och mobilbranschen. Mycket av oenigheten har berott på svårigheterna att jämföra de olika forskningsresultaten eftersom helt olika metoder har använts. Snart kan det dock vara slut på käbblet. Det är det internationella standardiseringsorganet IEC, International Electrotechnical Commission, som efter påtryckningar från mobilindustrin har tagit fram ett fördrag som de hoppas ska kunna underlätta jämförelser av olika länders studier i ämnet. Organisationens cirka 100 medlemsländer, däribland Sverige, uppmanas att använda en gemensam standard när de mäter mobilstrålningen, det så kallade SAR-värdet eller Specific Absorption Rate. IEC menar att den nya standarden kommer att underlätta för konsumenterna att köpa mobiltelefoner som anses avge mindre mängder strålning. Skalan kommer dock inte att ange någon övre gräns för hur mycket strålning en mobil får avge. Källa: Dagens Industri SIS i media MER MILJÖMEDVETNA TRANSPORTKÖPARE TRANSPORTKÖPARNA BLIR ALLT mer miljömedvetna menar Exel, ett världsomspännande företag inom supply chain management, som innefattar spedition, logistik och lagerhållning. Kunderna vill veta hur just deras transportflöden påverkar miljön och hur de ska göra för att minska miljöbelastningen. Efterfrågan på miljönyckeltal har fördubblats det senaste året, något Exel säger hänger ihop med att allt fler företag vill miljöcertifieras. Kundernas miljösträvan blir allt mer integrerad i affärsnyttan. Vår största utmaning är att tillsammans med kunderna hitta lösningar som minskar logistikens miljöbelastning, säger Åke Hallström, miljöansvarig för Exel Sverige. Miljönyckeltal tas fram genom en formel där man lägger in uppgifter på ett företags transporter. Därefter analyseras utsläppsvärdena och kunden får ett skräddarsytt förslag på åtgärder och rekommendationer för sina flöden. Nyckeltalen används sedan i företagets förbättringsarbete med mål att minska belastningen på miljön. Exel är, i likhet med hundratals svenska åkerier, sedan juni 2004 miljöcertifierade enligt ISO 14001. Källa: Sveriges Åkeriföretag SIS verkar inom väldigt många olika områden. Det visar några av klippen om SIS från mars, april och maj 2005. Aftonbladet 9 maj 2005 Allting omkring oss, från A4-papper till städkvalitet, är standardiserat. Det underlättar livet i stort, säger Helena Sellerholm på SIS, Swedish Standards Institute. Nästan allting är standardiserat för att passa ihop med andra saker i alla länder. Det är helt enkelt praktiskt för både tillverkare och användare. Behovet av gemensamma standarder exploderade på 1970- talet, med EU och fri rörlighet för varor och tjänster. AFTONBLADET Vardagen är full av standarder. Att vi kan köpa en filmrulle över hela världen som passar kameran, eller att leksaker är säkerhetsreglerade är en standards förtjänst. Vi blir sällan upphetsade av en bra standard, men vi blir upprörda när den inte finns, säger Lars Flink, VD för Swedish Standards Institute. KVALITETSMAGASINET Företag tjänar på att använda sig av standarder i sin verksamhet, det kommer fram i en uppsats som precis skrivits av två studenter på Handelshögskolan. De har också kommit fram till att företags- och industristandarder kortsiktigt kan användas som konkurrensfördel och att internationella standarder fått ökad betydelse. I Sverige är det SIS, Swedish Standards Institute som tillsammans med svenska företag driver standardiseringsarbetet. MEKANIK INFORMATION MED INDUSTRINYTT Svenska storföretag vill ha en internationell standard för socialt ansvarstagande och etik i företagen. Nu vill de vara med och forma riktlinjerna när svenska SIS tar fram ISO 26000 den nya internationella standarden för etik. DAGENS INDUSTRI Efter de många livsmedelsskandaler som har förekommit på senare år ställer konsumenterna allt högre krav på bra och säker mat. En ny global standard för livsmedelssäkerhet ska hjälpa livsmedelsproducenter i alla led att följa samma system. SIS, Swedish Standards Institute, är Sveriges representant i det globala arbetet. LIVSMEDEL I FOKUS Syftet med standarderna är att optimera förpackningsavfallet, samt att förpackningarna görs så miljövänliga som möjligt. De nya standarderna är dessutom viktiga ur ett miljöperspektiv eftersom de bidrar till minskad förbrukning av ej förnybara resurser och materialåtervinning, säger Stig Pettersson, projektledare på SIS. MILJÖ-EKO 4 SIS STANDARD MAGAZINE JUNI 2005
Byggnader med planerad livslängd spar resurser NOTISER INOM ISO, den internationella standardiseringsorganisationen, pågår ett projekt för att utveckla metoder att kunna förutse och planera byggnaders livslängd. Ett resultat är att nya byggnader får ett gott underlag till underhållsplaner redan från start. Standarderna är även ett viktigt redskap för att uppfylla kraven i CPD, EU:s byggproduktdirektiv. En konskvens av direktivet är att byggnader bör livslängdsplaneras, vilket innebär att produkter som varaktigt monteras i en byggnad bör vara livslängdsdeklarerade, säger Christer Sjöström, professor vid högskolan i Gävle och ordförande i SIS projekt Kretslopp och livslängdsplanering. I korthet går livslängdsplanering ut på att ett byggnadsverk projekteras och byggs för en avsedd livslängd. Byggnadsdelar som inte med rimliga tekniska och ekonomiska insatser kan bytas ut eller göras åtkomliga för underhåll ska visas klara hela byggnadsverkets livslängd. Övriga byggnadsdelar kan ha en kortare, men deklarerad, livslängd. Projektörens uppgift är att passa samman produkter så att byggnaden uppfyller den avsedda livslängden. Utifrån byggherrens idé ska bygget optimeras och då är livslängdsplanering ett verktyg för det, säger Christer Sjöström. En byggherre har en idé om hur byggnaden ska användas och hur länge. Utifrån den ska bygget optimeras på bästa sätt och då är livslängdsplanering ett verktyg för det. Målgruppen för standarden är till exempel projekteringsingenjörer, konstruktörer, arkitekter, byggentreprenörer, fastighetsförvaltare/ägare, värderingsmän och mäklare, säger Christer Sjöström. På sikt kommer standarderna i serien ISO 15686 också att bli CEN-standarder. Den 27 september erbjuder SIS Forum ett seminarium i livslängdsplanering av byggnadsverk. Du lär dig hur man tar fram underlag för underhåll och drift samt ekonomisk och miljömässig värdering i syfte att optimera byggnader funktionellt. För mer information: Margaret Lönnsjö, projektledare SIS, margareta.lonnsjo@sis.se, Christer Sjöström, ordförande Kretslopp och Livslängdsplanering, SIS/TK 209, 026-64 81 77, christer.sjostrom@hig.se. För information om kursen i höst: Helena Imhäuser, SIS Forum, helena.imhauser@sis.se SIS satsar på online-tjänster SIS FÖRLAG HAR NYLIGEN LANSERAT flera nya online-tjänster. CE Bygg och CE Maskinsäkerhet förenklar för kunden genom att samla aktuell information om vad som gäller för CE-märkning av en viss produkt och vägleder i processen med att CE-märka. Kunden kan vara säker på att alltid ha tillgång till information om de senaste standarderna och får även viktig förhandsinformation om pågående standardiseringsarbete. Det har tidigare inte funnits någon plats där all information om CE-märkning av byggprodukter varit samlad. Med hjälp av den nya tjänsten kommer tillverkare, inköpare och säljare enkelt kunna hålla sig uppdaterade om det finns harmoniserade standarder inom ett specifikt område, säger Curt Linder, projektledare på SIS. I online-tjänsten för maskinsäkerhet finns utöver information om alla standarder även texter från Arbetsmiljöverket, maskindirektivet och författningar. Ytterligare en ny online-tjänst är e-nav, som kan liknas vid ett standardbibliotek på internet. Genom e-nav kan alla personer på ett företag via en fleranvändarlicens få tillgång till de standarder som de behöver. All information är då samlad på ett ställe och ständigt uppdaterad. Lovisa Krebs CE Bygg (överst) och CE Maskinsäkerhet förenklar för kunden genom att samla aktuell information om vad som gäller för CE-märkning av en viss produkt och vägleder i processen med att CE-märka. Ytterligare en ny online-tjänst är e-nav, som kan liknas vid ett standardbibliotek på internet. Läs mer om dessa tjänster på sis.se CE Bygg: Curt Linder, projektledare SIS, 08-555 520 88, curt.linder@sis.se CE Maskinsäkerhet: Mattias Lafvas, projektledare SIS, 08-555 521 13, mattias.lafvas@sis.se SIS Förlag kundtjänst, 08-555 523 10, sis.sales@sis.se E-nav: Andreas Åhlund, kundansvarig SIS Förlag, 08-555 523 43, andreas.ahlund@sis.se JUNI 2005 SIS STANDARD MAGAZINE 5
Bilderna är tagna på Elite Plaza Hotel i Göteborg och Landvetter Flygplats.
TURISTNÄRINGEN TJÄNAR PÅ STANDARDER Inom turismen finns ett allt större behov av standarder, säger Lena Mossberg, docent i marknadsföring på Handelshögskolan i Göteborg. Genom SIS är hon en av experterna i ett internationellt utvecklingsprogram kring standarder och kvalitet. Bakom programmet står EU och nio länder i Sydostasien. Text: Lena Lidberg Foto: Anders Erlandsson
De asiatiska länderna har själva valt vilka områden som de vill satsa på. Det är oerhört kul att turism är ett av dem, eftersom det är en så stor och viktig näringsgren. FRÅN SITT TJÄNSTERUM på nionde våningen har hon en fantastisk utsikt över Göteborg. Strax nedanför ligger Hagakyrkan och i fjärran skymtar Göta Älv. Lena Mossberg har sin arbetsplats på Vasagatan, närmare bestämt på Handelshögskolan vid Göteborgs universitet. Men hon är ofta på resande fot. Hennes specialområde är turism. I 20 år har jag arbetat med utbildningar inom turismområdet, berättar hon. Lena Mossberg har även forskat i kvalitet och kvalitetsutvärderingar kring resor, hotellvistelser och liknande. Hennes doktorsavhandling publicerades 1994 och handlar om kundtillfredsställelse vid paketresor. I fjol fick hon stor uppmärksamhet för sin bok Att skapa upplevelser från OK till WOW, som utsågs till bästa marknadsföringsbok 2004 av Sveriges Marknadsförbund. DEN SENASTE TIDEN har hon delvis varit tjänstledig från Handelshögskolan för att arbeta som gästprofessor i Grythyttan, där hon tillhör institutionen för restaurang- och måltidskunskap vid Örebro universitet. I många av de asiatiska länderna finns ett stort sug efter kunskap om européernas resmönster, krav och önskemål. LENA MOSSBERG är docent i marknadsföring på Handelshögskolan vid Göteborgs universitet. Hon forskar och undervisar bland annat inom ämnet turism. I grunden är hon civilekonom och har tidigare arbetat bland annat på högskolan i Östersund. FÖDD: 1956 på Kinnekulle. FAMILJ: Gift med Hans. Sönerna Klas, 15 år och Linus, 14 år. BOR: I radhus i Änggården, Göteborg. FRITID: Är ofta ute och rör på mig och tycker om att vistas i naturen. Gillar att springa, åka skidor, plocka svamp och vara ute med båten. Går kurs för att ta jägarexamen. Sedan 2004 är hon dessutom engagerad i ett EU-projekt som pågår i Sydostasien. Projektet omfattar nio länder: Thailand, Filippinerna, Indonesien, Malaysia, Singapore, Brunei, Vietnam, Kambodja och Laos. Alla länderna tillhör samarbetsorganisationen ASEAN, Association of Southeast Asian Nations. I ASEAN ingår även Myanmar/ Burma, som dock inte deltar i EU-projektet. Under tre år ska EU stötta och bistå de deltagande länderna med utbildning inom fem områden: livsmedel, läkemedel, kosmetik, el och turism. Den europeiska standardiseringsorganisationen CEN har genom SIS Forum valt ett antal svenska experter som medverkar i de projekt som kretsar kring livsmedelssäkerhet, elsäkerhet och turism. De asiatiska länderna har själva valt vilka områden som de vill satsa på. Det är oerhört kul att turism är ett av dem, eftersom det är en så stor och viktig näringsgren, säger Lena Mossberg. Hon konstaterar att vissa av länderna, till exempel Laos och Kambodja, är lite av nybörjare i branschen. Men flera andra länder har en mycket välutvecklad turism, däribland Singapore. Här finns många kunskaper att ta fasta på även för EU-länderna. LENA MOSSBERG ÄR EN AV de experter som SIS Forum har knutit till sig för att genomföra uppdraget. Och det är inte första gången som hon arbetar i Asien. Bland annat har hon och familjen under ett år bott i Kina, där hon i början av 90-talet startade en turismutbildning för FN:s räkning. Asien har en speciell dragningskraft 8 SIS STANDARD MAGAZINE JUNI 2005
tittar researrangörerna på allt från ländernas infrastruktur till sjukvård och krishantering, inte minst nu efter tsunamikatastrofen, säger Lena Mossberg. Även från resenärens sida finns ofta en hel del frågor. Finns det säkerhetsbälten och barnstolar i taxibilarna? Uppfyller dykutbildningarna alla säkerhetskrav? Vilka förväntningar bör man ha på ett trestjärnigt hotell? Inom många områden finns ett behov av standardisering och jag kan tänka mig att EU-projektet på sikt kommer att leda fram till nya standarder inom turismområdet. Enhetliga regler och begrepp underlättar kommunikationen, vilket är något som både turisterna och turistnäringen tjänar på, säger Lena Mossberg. EU-PROJEKTET FORTSÄTTER nu med ett antal utbildningar. Bland annat har Lena Mossberg ansvarat för ett seminarium om marknadsföring, kvalitet och kundtillfredsställelse i Filippinerna. Senare i år planerar vi dessutom att bjuda in representanter för ASEAN-länderna till ett turismseminarium i Sverige. Enhetliga regler och begrepp underlättar kommunikationen, vilket är något som både turisterna och turistnäringen tjänar på, säger Lena Mossberg. på mig. Därför funderade jag inte särskilt länge när SIS frågade om jag ville delta i EU-projektet. Uppdraget innebär att hon gör flera resor till Sydostasien. Den första genomfördes i januari 2004, då hon arbetade med en förstudie som låg till grund för det fortsatta utvecklingsprogrammet. Lena Mossberg började med att besöka Jakarta i Indonesien, där projektet har sitt huvudkontor. Därefter for hon till Vietnam och Filippinerna. Syftet var att kartlägga de nationella standarderna och standardiseringsbehoven. Jag intervjuade företrädare för hotellbranschen, transportsektorn, de nationella turistråden, researrangörerna, resebyråerna och guideorganisationerna, berättar Lena Mossberg. MED HJÄLP AV ett par medarbetare från projektkontoret genomfördes också intervjuer och enkäter i de övriga sydostasiatiska länderna. Uppgifterna samlades i en rapport som Lena Mossberg några månader senare presenterade på ett ASEAN-möte på Bali. Här enades deltagarna om att gå vidare med programmet och satsa pengar i projektet. I många av de asiatiska länderna finns ett stort sug efter kunskap om européernas resmönster, krav och önskemål. Samtidigt HUR GÖR DU FÖR ATT LYCKAS I PROJEKTARBETET? Här är några punkter som Lena Mossberg tycker är viktiga för att nå framgång i internationella projekt: Utgå från sunt förnuft och var flexibel. Det är viktigt att projektet inte kör fast. Var ödmjuk inför andras kunskap. Bli inte besviken om du själv inte får din vilja igenom. Var nyfiken! Fråga hur andra gör då får du chans att öka dina egna kunskaper. Var beredd på att improvisera. Internationella projekt kan vara tuffa, och det går inte alltid att följa ursprungsplanen. FAKTA SAMARBETSPROGRAMMET mellan EU och nio sydostasiatiska länder pågår i tre år, från 2004 till 2006. Målet är att öka handeln mellan Asien och EU, bland annat genom satsningar på kvalitetsfrågor och standardisering. Ett av de projekt som svenska SIS Forum medverkar i berör turism. Två svenska experter, docent Lena Mossberg och civilingenjör Paul Matell, deltar bland annat som utbildare i projektet. BEFINTLIGA STANDARDER: Inom turismområdet finns i dag en mängd nationella standarder på olika håll i världen. Däremot finns bara en internationell ISO-standard, kring terminologi. På europeisk nivå finns ett fåtal CEN-standarder, bland annat kring dykutbildning. PÅGÅENDE STANDARDISERINGSARBETE: En europeisk standard kring språkresor är nästan klar. Från och med i år pågår även ett arbete som ska leda fram till en europeisk standard för turistguider. HEMSIDA: Projektet har en egen webbplats, www.ecasean.com JUNI 2005 SIS STANDARD MAGAZINE 9
Standarder gör att vi kan agera på en större marknad Standardisering innebär att vi kan vässa oss i konkurrensen och att vi som ett relativt litet företag kan agera på en mycket större arena än annars. Det sade Signhild Hansen, VD Svenska Lantchips och vice ordförande i Svenskt Näringsliv, i sitt anförande vid SIS årliga seminarium den 19 april. Text: Lovisa Krebs Foto: Anette Tamm SEMINARIET, som arrangerades tillsammans med Svenskt Näringsliv, lockade cirka 150 personer som fick ta del av fyra intressanta föredrag. Internationell standardisering är en viktig plattform för oss i näringslivet, och vi måste använda oss av den för att sätta tryck på regeringar och myndigheter att avreglera och harmonisera nationella produktkrav, sade Signhild Hansen. Anna Sjödahl, Director Quality & Environment, Scania, berättade om hur standarder genomsyrar allt arbete på Scania: Vi har egna Scanianormer som innebär att vi har ett gemensamt sätt att agera inom organisationen, oavsett om det är Scania i Argentina eller Sverige, och vi ställer också standardiserade krav på våra leverantörer. Ulf Pehrsson, Vice President på Ericsson, pratade om hur de arbetar med socialt ansvarstagande inom Ericsson. Socialt ansvarstagande måste integreras fullt ut i verksamheten därför att våra kunder, medarbetare, aktieägare, investerare, m.fl. lägger allt större vikt vid de här frågorna. Alan Bryden, Generalsekreterare för ISO resonerade kring expansion med hjälp av standarder. Globaliseringen av varor och tjänster gör att ISOs roll har blivit mer aktuell på senare år. Säkerhetsfrågor och IT är exempel på områden som spänner vida över landsgränser och som hanteras av ISO. Sist ut var läkaren och hjärnforskaren Nils Simonsson som höll ett underhållande föredrag med rubriken Hjärnans sätt att standardisera. Du som inte var med kan gå in och lyssna på föredragen på sis.se. Cirka 150 personer hade samlats till SIS årliga seminarium. Deltagarna gav arrangemanget och talarna ett mycket högt betyg. Standarder gör att vi kan agera på en större marknad, sade Signhild Hansen, VD Svenska Lantchips och vice ordförande i Svenskt Näringsliv. Globaliseringen av varor och tjänster gör att ISOs roll har blivit mer aktuell på senare år, sade Alan Bryden, Generalsekreterare för ISO. Hjärnforskaren Nils Simonsson illustrerade på ett mycket underhållande sätt hur vi människor tänker och agerar i olika situationer. Socialt ansvarstagande måste integreras fullt ut i verksamheten, sade Ulf Pehrsson, Vice President, Ericsson. Vi har egna Scanianormer som innebär ett gemensamt sätt att agera inom organisationen, sade Anna Sjödahl, Director Quality & Environment, Scania. 10 SIS STANDARD MAGAZINE JUNI 2005
Överallt är du omgiven av standarder. VILL DU FÖRDJUPA DIG? PÅ WWW.SIS.SE ÄR DE GRÖNA PRICKARNA KLICKBARA.
En hållbar yttre miljö Arbetet med att skapa ett miljövänligare samhälle är omfattande. Gemensamma mät- och analysmetoder är ett sätt att förbättra och förenkla miljöövervakningen på lokal, regional och global nivå. Standarder gör det möjligt. Text: Annelie Kjellberg 12 SIS STANDARD MAGAZINE JUNI 2005
med standarder MILJÖGIFTER I MARK och vatten, sopberg, tunnare ozonskikt och klimatförändringar. Inga muntra besked för den som sätter sig in i miljöproblematiken. Men på problem finns alltid lösningar, ibland flera. Standardiseringsarbetet handlar om att enas kring en. Standardiseringsarbetet bygger på att få alla i samma båt. Vill man ha jämförbara resultat så måste man ha gemensamma mät- och analysmetoder, säger Hans Borg, professor på Institutionen för tillämpad miljövetenskap, ITM, vid Stockholms Universitet och ordförande för SIS projekt för kemiska vattenundersökningar, som arbetar mot de internationella standardiseringsorganen CEN och ISO. Just nu tittar vi till exempel på EG:s nya ramdirektiv för vattenresurser med krav på medlemsländerna att klassificera och ekologiskt beskriva sjöar och vattendrag. I anslutning till direktivet finns en lista med 32 farliga ämnen, men det saknas ännu gemensamma standardmetoder för att analysera vissa av dessa ämnen med tillräcklig känslighet, säger Hans. ETT ANNAT AKTUELLT projekt som åligger kommittén är att hitta metoder för att bestämma resthalter i miljön från persistenta organiska miljögifter och olika bekämpningsmedel som till exempel fosforföreningar. Bromerade flamskyddsmedel som finns i datorer, möbler, m.m. är ett växande problem, liksom dioxiner. Dessutom jobbar kommittén numera alltmer med att standardisera automatiska analysmetoder eftersom det för laboratorierna innebär både högre precision, effektivisering och kostnadsbesparingar. Inom mikrobiologin är analysresultatet beroende av vilken metod man använder. Inom SIS gäller det att hitta metoder som också är användbara i tredje världen, säger Tommy Slapokas. Men oavsett inom vilket område man jobbar är en stor del av arbetet att revidera befintliga standarder. Det görs en översyn av standarder vart femte år både på internationell och nationell nivå och utifrån det bestäms om en standard ska revideras, så det är ett ständigt pågående arbete, säger Tommy Slapokas, mikrobiolog på Livsmedelsverket och ordförande i SIS projekt för mikrobiologiska vattenundersökningar. INOM DRICKSVATTENOMRÅDET där Tommy jobbar sker numera allt standardiseringsarbete på internationell ISO-nivå. I dagsläget tittar man mycket på en standard för den sporbildande bakterien Clostridium perfringens. I dricksvattensammanhang fungerar framför allt de långlivade sporerna som en indikator på att vattnet blivit förorenat i ett tidigare skede. Inom mikrobiologin är analysresultatet beroende av vilken metod man använder. Inom SIS gäller det att hitta metoder som också är användbara i tredje världen, vilket kräver att ingredienser och material för att genomföra analysen inte är för dyra och processen inte för automatiserad, säger Tommy Slapokas. IDAG ÄR MAN OCKSÅ i sluttampen på att färdigställa standarder för mät- och analysmetoder för de sjukdomsframkallande bakteriegrupperna Salmonella och Campylobacter. Den senare är FAKTA en betydligt vanligare smittkälla i Sverige än Salmonella. Den förekommer ofta i kyckling men kan också hittas i förorenat dricksvatten. Överlag försöker man jobba med dricksvattenproduktion ur ett förebyggande perspektiv, alltså inte bara med mät- och analysmetoder i efterhand. Istället försöker man hitta tillvägagångssätt för att kunna vidta åtgärder vid känsliga punkter innan produktionen är igång, som vid desinfektion och andra beredningssteg, berättar Tommy Slapokas. EN VISS EFTERKONTROLL kommer ändå alltid att behövas och där har standarder för mät- och analysmetoder en fortsatt viktig roll. I många fall är till och med specifika mikrobiologiska metodstandarder angivna i de regelverk som de svenska myndigheterna utfärdar för sådan kontroll. Idag pågår flera standardiseringsprojekt inom SIS under paraplybegreppet yttre miljö som innefattar luftkvalitet, markundersökningar, vattenundersökningar, karaktärisering av slam respektive avfall. SIS PROJEKT INOM STANDARDISERING för yttre miljö rör bland annat luftkvalitet, mark- respektive vattenundersökningar, karaktärisering av avfall, slam och odlingssubstrat. STANDARDERNA BEHÖVS FÖR MILJÖÖVERVAKNING som ska göras enligt svensk lag. Kontrollmyndigheter som Naturvårdsverket och länsstyrelserna ger konsulter och andra i uppdrag att samla in, mäta och analysera data. MÅLGRUPPER SOM BERÖRS AV STANDARDERNA inom detta område är laboratorier, myndigheter, kommuner, branschorganisationer, privata företag och konsultföretag. Kontaktpersoner på SIS: Leif Johanzon (vattenundersökningar), Lorena Olivares (mark, slam och avfall), Susanna Eriksson, (luft) gå in på sis.se JUNI 2005 SIS STANDARD MAGAZINE 13
Spar pengar med standarder Standardiseringsarbete lönar sig. I en uppsats från Handelshögskolan visar Anne Haaber-Bernth och Paula Lembke att standarder har en positiv ekonomisk effekt på företags verksamhet. Text: Annelie Kjellberg Foto: Anette Tamm SOM AVSLUTNING PÅ utbildningen Executive MBA på Handelshögskolan valde Anne Haaber-Bernth och studiekamraten Paula Lembke att undersöka vilken ekonomisk effekt olika standarder har hos svenska företag. Resultatet redovisades i en 4-poängsuppsats i september 2004. Standarder finns överallt i alla sammanhang och jag har själv på nära håll sett vilket lass företag drar som är först ut på obruten mark och lägger grunden för en ny standard, medan alla andra tittar på och avvaktar. Därför var jag nyfiken på hur företag ser på den ekonomiska effekten av standardiseringsarbetet, säger Anne Haaber-Bernth. MEN DET FANNS INTE mycket forskning i ämnet i reda ekonomiska termer vill säga och en 4-poängsuppsats motsvarar bara fyra veckors intensivt arbete. Anne och Paula fick avgränsa sig till att intervjua representanter för Sveriges sju största industriföretag samt Svenskt Näringsliv och Företagarna. Det fick bli en stickprovsundersökning helt enkelt, där vi valde att prata med kvalitetsansvariga och andra mycket kunniga och erfarna personer som gjort hela resan och jobbat med standarder på olika nivåer och ur olika aspekter länge, säger Anne. DE INTERVJUADE FICK bland annat rangordna standarder inbördes för hur de påverkat lönsamheten i företaget, antingen som besparing, intäktsökning eller tillgång till en ny marknad. Generellt sett är den största effekten just besparingar oavsett typ av standard. Däremot finns det företag som inför en standard för sakens skull och fokuserar mer på att få det gjort än det egentliga syftet med standarden. Med ett sådant förhållningssätt kan det vara svårt att se besparingen. INTERNATIONELLA STANDARDER genererar däremot intäkter enligt storföretagen och anses bli allt viktigare för ett exportberoende land som Sverige. Helt i linje med det faktum att undersökningen också visar att ju mer överordnad en standard är desto större nyttoeffekt ger den. Och ju mer engagerade företagen är i standardiseringsarbetet, desto mer kan de påverka utformningen av en standard och få en kortare startsträcka när den väl är färdig och ska införas. Men det handlar inte bara om samarbetet mellan företag och standardiseringsinstitut som SIS. Det gäller också att få alla medarbetare i samma båt, att få dem att följa processerna. Jag har själv fått bekräftat genom denna undersökning att det inte lönar sig att acceptera undantag. FAKTA Jag var nyfiken på hur företag ser på den ekonomiska effekten av standardiseringsarbetet, säger Anne Haaber-Bernth. ANNE HAABER-BERNTH: ÅLDER: 32 år YRKE: administrativ chef på IBM, men just nu föräldraledig med Max BOR: Stockholm STUDIER: Executive MBA på Handelshögskolan 2002 2004, industriell ekonomi på KTH 1992 1997. För att läsa uppsatsen kontakta Victoria Jonsson, SIS, 08-555 520 97 victoria.jonsson@sis.se 14 SIS STANDARD MAGAZINE JUNI 2005
BÄTTRE FLYT MED NY VATTENSTANDARD Ett intensivt arbete pågår inom SIS för att bli klar med utkastet till svensk standard för ytvattensystem. Standarden, som är nära knuten till EG:s ramdirektiv för vatten, ska på remiss i sommar. Förhoppningarna på den nya standarden är stora. Den kommer i slutänden leda till både bättre beslut och åtgärdspaket för våra vatten. Text: Maria Forsberg VATTENRESURSERNA i Europa utsätts hela tiden för ökande belastning, som exempelvis föroreningar och överutnyttjande av grundvatten. Eftersom vatten ofta inte stannar inom ett lands gränser så krävs det internationellt samarbete för att nå de uppsatta målen i EG:s ramdirektiv för vatten. Sverige har satsat på att ta fram en nationell standard för geografisk vatteninformation. Här ger fyra personer som är involverade i arbetet sin syn på den nya standarden: JÖRGEN WYKE, PROJEKTLEDARE PÅ SIS: Vi i Sverige liksom alla medlemsländer i EU måste kunna rapportera hur det står till med våra vatten. Det finns inget enhetligt sätt för hur data om vatten rapporteras idag. Alla aktörer har sina egna system vilket försvårar utbyte av information. Standarden blir unik i sitt slag och vi hoppas därför även kunna exportera den. JANNICA HÄGGBOM VID MILJÖANALYS- AVDELNINGEN PÅ NATURVÅRDSVERKET: Det bästa med standarden är att det underlättar dataflödet mellan olika aktörer. Och att man vet vad data står för så att man vågar lita på sina resultat. Men det finns också mycket värdefullt i själva processen. Flera myndigheter och organisationer har skapat en gemensam plattform och vi bygger upp en nationell samsyn. JAKOB NISELL VID INSTITUTIONEN FÖR MILJÖANALYS, SLU: Utifrån de data som finns idag kan vi inte följa vart vattnet tar vägen. En av de viktigaste delarna i standarden är alltså att få till stånd nätverksbildade objekt så att man kan följa vattnets väg. Standarden kommer att göra mest nytta vid miljöutredningar, miljökonsekvensbeskrivningar och forskning. Det blir lättare att forska kring effekter av olika åtgärder. Ett exempel kan vara hur en viss industri inne i landet påverkar utsläpp till havet. KURT EHLERT, HYDROLOG VID SMHI: Nyligen skulle alla medlemsländer rapportera till EU vilka vattenförekomster man har. Om standarden hade varit färdig och om vi hade haft en databas som var uppbyggd enligt standarden, då hade det här arbetet tagit oss en månad att utföra. Nu tog det oss fem månader. Vi ser fram emot att det blir ordning och reda på torpet. Alla intressenter ska alltid kunna veta vad man talar om och det ska inte finnas risk för missförstånd. FAKTA STANDARDEN, som väntas bli klar i början av 2006, kommer att heta: Geografisk information Ytvattensystem Begreppsmodell och applikationsschema, SS 63 70 08. Remissen går ut i juli. DEN 25 AUGUSTI kommer ett seminarium att arrangeras då remissen gås igenom. Se mer information på www.stanli.se Du kan läsa mer om projektet på www.stanli.se, gå till Vattensystem eller kontakta Jörgen Wyke, projektledare SIS, 08-555 520 24, jorgen.wyke@sis.se Mer om Vattendirektivet på www.vattenportalen.se JUNI 2005 SIS STANDARD MAGAZINE 15
Var med och påverka morgondagens energianvändning! Jobbar du med energifrågor? Inom bygg, transport, industri eller energiproduktion? Då är det dags att placera dig i startblocken. Snart går startskottet för en rad standardiseringsprojekt inom ett område som angår oss alla, Energy Management. Text: Sten Sture Skaldeman VAD SOM NU SKETT är att en stor europeisk utredning lagt sitt förslag till hur dagens och morgondagens energianvändning ska effektiviseras. Förslaget bearbetas nu av de europeiska standardiseringsorganisationerna CEN och CENELEC. Beslut om vilka standardiseringsområden som ska dras igång i en första fas väntas före sommaren. Det blir spännande att se vilka beslut som tas för de områden som särskilt angår oss i Sverige, säger Cecilia Lindeborg, projektledare på SIS och den som hållit samman det svenska utredningsarbetet. Vill vi ha en drivande roll på några av dessa områden är det viktigt att vi agerar snabbt och visar vårt intresse. Det finns oerhört mycket att göra på transportområdet, inte minst när det gäller att standardisera hur vi mäter transporteffektivitet, säger Göran Rosenberg. DET EUROPEISKA UTREDNINGSARBETET kring Energy Management startade på franskt initiativ och det är koncentrerat till fyra huvudområden; bygg, industri, transport och energi. Sverige har haft en drivande roll inom transport och energiproduktion. Göran Rosenberg på Åkerikonsult AB har haft ett europeiskt projektledaransvar och drivit prioriteringarna inom transport. Var står vi nu? I den rapport som lagts föreslås ett antal tänkbara standardiseringsprojekt. Enbart inom transport finns det till exempel åtta förslag som man omgående skulle kunna inleda projekt kring, säger Göran Rosenberg. Det troligaste är att man i ett första skede kommer att koppla på det arbete som redan bedrivs i befintliga tekniska kommittéer. Det finns oerhört mycket att göra på transportområdet, inte minst när det gäller att standardisera hur vi mäter transporteffektivitet. Vad Göran Rosenberg är ute efter är gemensamma beräkningsgrunder, till exempel när det gäller kostnader för infrastruktur, miljöbelastning och hälsa. Idag betalar den hårt beskattade lastbilen betydligt mer av sina samhällskostnader än vad järnvägen gör, säger Göran Rosenberg. Vi skulle behöva en gemensam europeisk beräkningsmodell för olika transportsystem. ETT PROBLEM I EUROPA är den bristande samordningen mellan bil, järnväg och sjöfart. Utredningen föreslår att CEN och CENELEC ska ta kontakter på övergripande nivå för att få till stånd en förutsättningslös och samordnad standardisering. Där återstår mycket att göra, till exempel när det gäller att förenkla lastöverföringen mellan båt, lastbil och järnväg, konstaterar Göran Rosenberg. Göran Rosenberg tycker sammanfattningsvis att det ambitiösa arbete som lagts ner från svensk sida burit frukt. Nu sitter vi med ett förslag som är nästan identiskt med det som vi hade framme för ett år sedan från svensk sida. Det har vi manglat igenom och det ser jag som ett klart framsteg. Nu är det vår förhoppning att tillräckligt många länder ställer sig bakom förslaget. FAKTA ENERGY MANAGEMENT utreder hur standarder kan stötta samhälle och näringsliv i verksamheter som har betydelse för energiförsörjning, klimatoch miljöpåverkan. Arbetet är inriktat på fyra sektorer: byggnader och anläggningar, industri, transporter och logistik samt produktion, omvandling och distribution av energi. Ett seminarium kring rapportens slutsatser och vilka standardiseringsprojekt som berör svenska företag och organisationer planeras på SIS i början av hösten. Mer information: Cecilia Lindeborg, projektledare på SIS, cecilia.lindeborg@sis.se eller sis.se/ standardiseringsprojekt 16 SIS STANDARD MAGAZINE JUNI 2005
JAG ÄR IMPONERAD AV DET EFFEKTIVA ARBETET Egentligen var det Patrick Gustavssons fru som inspirerade honom att delta i standardiseringsarbete. När vi träffades åkte min fru jorden runt som expert för SIS. Hon vittnade om samma sak som jag fått uppleva som expert och representant för SIS; att det är väldigt spännande att få vara med och påverka. Text: Pamela Collin PATRICK GUSTAVSSON DELTAR som expert i arbetet med att ta fram en standard för livsmedelssäkerhet (ISO 22000). Gruppen, som bildades för tre år sedan och som leds av Danmark, har lyckats ta fram ett ledningssystem på mycket kort tid. Standarden beräknas vara klar redan i september i år. Det är rekordsnabbt och jag är imponerad av det effektiva sätt som arbetet i gruppen bedrivs på. Vid jämförelse med forskningsvärlden som jag har erfarenhet av, genomsyras arbetet av ett mycket demokratiskt synsätt. Inom forskningen, där det också handlar om att ta fram en gemensam text, finns mer av revirtänkande och arbetet är mer individualistiskt, påpekar Patrick Gustavsson. När den internationella gruppen bildades för tre år sedan fanns det ingen svensk motsvarighet. En sådan bildades, med Patrick som ordförande, så sent som för ett år sedan. Så nu har jag fått ett bollplank. Sedan detaljhandeln börjat ställa krav på industrin har det växt fram ett klimat för en certifiering av livsmedelssäkerhet även på hemmaplan och det är mycket positivt. Det underlättar mitt arbete i den internationella gruppen, säger Patrick. Har du några tips till dem som funderar på att ställa upp som expert och/eller ordförande? Jag är för ny i min ordföranderoll för att kunna ge några handfasta råd, men som expert på internationell nivå gäller givetvis att vara mycket väl förberedd. Den nya tekniken är ett viktigt stöd för att effektivisera arbetet. Tack vare den behöver det inte ta sju år att ta fram ett ledningssystem. Ett bra råd är därför att ha med sig sin egen dator med alla dokument. Alla i gruppen går omkring med sitt s.k. memory stick (USBminne, litet som en nyckelring). Det underlättar enormt vid ändring, kopiering och redigering av texter på plats. Man slipper då ha med sig tre års pappershögar. Dessutom är det bra om man är proaktiv och skickar in förslag i god tid före ett möte. Då är det lättare att få gehör för sina idéer. Att bara prata ger inte samma tyngd, förklarar Patrick. Vad har ditt deltagande gett dig har du lärt dig något nytt? Det är oerhört stimulerande att få träffa andra som representerar så många olika delar av samhället som till exempel universitet, standardiserings- och certifieringsorgan och industrin och utbyta erfarenheter inom samma problemområde, problem som man tidigare stött och blött ensam på kammaren. Dessutom ger mötet med så många olika affärskulturer en ny kunskap FAKTA Arbetet ger nyttiga erfarenheter och man etablerar ett värdefullt kontaktnät på internationell nivå, säger Patrick Gustavsson. om hur man ska presentera frågor för att få genomslag och kunna sälja in sina idéer. Så det har definitivt varit värt alla möten! Och det är mycket som jag kan dra nytta av även i forskningssammanhang. PATRICK GUSTAVSSON är utbildad mikrobiolog vid Umeå universitet, idag verksam som gruppchef för Processhygien på SIK (Institutet för Livsmedel och Bioteknik AB) i Göteborg. Har tidigare arbetat vid Tetra Pak och dåvarande Scan:s Köttforskningsinstitutet. FÖDD: 1962 FAMILJ: fru (Elin), fyra barn (två kullar), den äldsta är 19 och den yngsta drygt ett år, som Patrick är pappaledig med på deltid BOR: villa på naturtomt vid havet i Onsala FRITID: familjen och naturen Mer information: Lorena Olivares, projektledare SIS, lorena.olivares@sis.se eller sis.se/standardiseringsprojekt, projekt Livsmedel och foder. JUNI 2005 SIS STANDARD MAGAZINE 17
SIS MEDLEM Standardisering möjligheterna, utmaningarna och resultaten NU FINNS EN KURS FÖR DIG som är intresserad av att veta mer om hur standardiseringsprocessen går till och hur man kan påverka standardiseringsarbetet. Kursen vänder sig i första hand till dig som är medlem men som ännu inte är projektdeltagare. Du kanske har funderat på att engagera dig som deltagare eller har kollegor som deltar i standardiseringsprojekt. Kursen Standardisering möjligheterna, utmaningarna och resultaten hålls den 28 september i Stockholm och är kostnadsfri för medlemmar i SIS. Områden som tas upp är nyttan med standardisering, hur går standardisering till, hur kan man delta, standard i informationssamhället och praktikexempel. Om du är intresserad av den här kursen, hör av dig till Helena Imhäuser på SIS Forum, 08-555 522 15, helena.imhauser@sis.se. SIS erbjuder även andra kurser för dig som är medlem. Under 2005 ges kurserna Ordföranderollen i ISO- och CEN-kommittéer och Arbeta effektivt med CEN och ISO, vid ett flertal tillfällen. Är du intresserad av dessa kurser kan du också höra av dig till Helena Imhäuser på SIS Forum. TRÅDLÖST INTERNET I SIS CONFERENCE CENTER HOS SIS I STOCKHOLM finns en modern konferensanläggning. Nu finns trådlöst internet inkopplat som gör det ännu lättare för dig att arbeta effektivt under mötet eller konferensen. Sedan tidigare finns all tänkbar modern utrustning som till exempel datorer i alla rum med internet och möjlighet till datakanon. Ytterligare information: Stina Axelsson, tel 08-555 521 01, stina.axelsson@sis.se Aktiva och kompetenta projektledare på SIS Projektledarna och projektassistenterna på SIS får gott betyg i undersökningen. EN STOR MAJORITET av SIS projektdeltagare är mycket eller ganska nöjda med arbetet i sitt projekt. Projektdeltagarna är också nöjda med hur projektledaren för fram åsikterna internationellt. Det framkommer i en kundundersökning som SIS har gjort. Hur nöjd är du med arbetet i det projekt du deltar i? Om du skulle ge ett sammanfattande omdöme om SIS projektledare, vad blir det då? Skulle du önska att SIS projektledare spelade en mer eller mindre aktiv roll? Hur skulle du säga att kompetensnivån hos SIS projektledare är när det gäller standardiseringsprocessen? Dessa och andra frågor har SIS ställt till 350 projektdeltagare i några av sina verksamhetsområden. Undersökningen genomfördes under hösten 2004. En majoritet, 78 procent, av de tillfrågade projektdeltagarna är mycket eller ganska nöjda med arbetet i sitt projekt. Två tredjedelar är nöjda med mängden projektspecifik information från SIS. 87 procent anser att projektledaren är mycket eller ganska bra. Två tredjedelar tycker att projektledaren och projektassistenten spelar den förväntade rollen. Exempel på sådant som efterfrågas mer av projektledaren är till exempel mer information om regler, arbetssätt för blivande/ nya ordföranden samt genomgång av syfte och mål med nya projektdeltagare. Mer än två tredjedelar är nöjda med hur projektledaren lyckas föra fram projektets åsikter internationellt. En tredjedel av de tillfrågade tycker att de har stor eller mycket stor möjlighet att påverka arbetet internationellt, men lika många tycker att de har liten möjlighet. Ett av våra mål är att nå högre värden när det gäller just detta. Det tror vi att vi kan åstadkomma genom att tydliggöra hur och i vilken del av standardiseringsprocessen de enskilda deltagarna har störst möjlighet att påverka arbetet, säger Eva Albåge Nordberg, biträdande standardiseringschef på SIS. Lovisa Krebs 18 SIS STANDARD MAGAZINE JUNI 2005
NYA MEDLEMMAR MARS 19 MAJ 2005 Accenture AB Andy s Lots SQS Security Qube System AB Balfour Beatty Rail AB Banco Fonder AB Byggsektorns Kvalitetsråd i Sverige AB B&L Lund AB Clavister AB Codan Triplus AB Fagerhults Belysning AB Gewa AB KONKRET Medicvent AB Mälardalens Högskola Naturcraft-outdoor Development NBB Nordisk Bilbelysning AB Nitro Consult AB Norep AB Ogeborg Golvagenturer AB Oleico AB Ramirent AB SAS AB Securitas Värde AB Sereno Certifiering AB Servotek AB Somfy Nordic AB Stockholms stad, Trafikkontoret Svenska Fogbranschens Riksförbund SWECO Projektledning AB Träullit AB Vasakronan Fastighetsutveckling AB Äventyrarna i Gästrikland AB Frågor & Svar om SIS? När man jobbar med standardisering internationellt stöter man på många förkortningar. Vad betyder pren och CWA? pren Förslag till europastandard från CEN, CENELEC eller ETSI. CWA CEN Workshop Agreement. Teknisk specifikation utarbetad av en CEN-organiserad workshop. Både inom CEN, den europeiska standardiseringsorganisationen och ISO, den globala standardiseringsorganisationen förekommer en rad förkortningar. Gå in på sis.se/om standardisering/ så hittar du hela listan på förkortningar som används i standardiseringssammanhang. ANDERS SKÖLD, TEKNISK DIREKTÖR, SIS NYA ANSIKTEN Nya ordföranden JAN PETZÄLL är ny ordförande för Ambulansvård, SIS/TK 351. Jan Petzäll är civilingenjör i maskinteknik och teknologie doktor i transportteknik. Han arbetar som utredare på Vägverket, sektion Fordonsteknik, i Borlänge. Jan Petzäll har tidigare arbetat vid Chalmers tekniska högskola och Lunds tekniska högskola med forskning om fordon och kollektivtrafik. Han har också arbetat som konsult med frågor om arbetsmiljö, industriell ergonomi och kompetensutveckling. ANDERS PALM är ny ordförande för Medicintekniska kvalitetssystem, SIS/TK 355. Anders Palm är civilingenjör med inriktning på teknisk fysik och elektroteknik för medicinteknik. Han arbetar på Maquet Critical Care AB, Regulatory Affairs, Ventilatorer. Tidigare har Anders Palm bland annat arbetat på Huddinge sjukhus, Sprima och SEMKO som medicinteknisk ingenjör. Anders har också arbetat som projektledare på f.d. Hälso- och Sjukvårdsstandardiseringen. BERNT JOHANSSON är ny ordförande för Sjukvårdstextilier, SIS/TK 332. Bernt Johansson är civilingenjör vid Chalmers Tekniska Högskola, sektionen för Maskinteknik och även tekn.lic. vid med huvudämnet textilmekanik och biämnet textilkemi. Bernt Johansson arbetade, fram till sin pension 2002, i 30 år på olika positioner på Svenska Textilforskningsinstitutet, numera IFP Research. Han var bland annat forskningsingenjör och chef. Han har ansvarat för utvecklingen av nya värderingsmetoder varav en del har blivit svensk standard. BENGT BLAD är ny som ordförande i Styrgruppen Fasta Bränslen. Bengt Blad har en fil kand med inriktning på geologi, kemi och biologi och arbetar som handläggare på Energimyndigheten i Eskilstuna. Tidigare har han arbetat på Statens Energiverk och NUTEK. CLAES ERIKSSON, VD på NDT Training Center AB i Västerås, är ny ordförande för Oförstörande provning, SIS/TK 125. Claes Eriksson har arbetat med oförstörande provning, inspektion och kvalitetssäkring sedan 1972 på bland annat TRC, Consafe Offshore, Volvo och ABB. INGVAR DEMKER är ny ordförande för Golvbeläggningar, SIS/TK 184. Ingvar arbetar, sedan 1988, som teknisk handläggare på SP, Sveriges Provnings- och Forskningsinstitut, där han bland annat ansvarar för provning av golvbeläggningar som PVC-, linoleum- och gummimattor och laminatgolv. HENRIK MIKAELSSON, AKZO Nobel AB, är ny ordförande för Fogmassor för fogar inom husbyggnad, SIS/TK 485. Henrik Mikaelsson arbetar som laboratoriechef vid AKZO Nobels FoU Bygglim i Nacka. Han är också ledamot i styrelsen för Svenska Fogbranschens Riksförbund. Henrik Mikaelsson är civilingenjör från KTH med inriktning på polymerkemi. Han har tidigare arbetat på ABB Kabels med utveckling av främst värmevulkande gummimaterial. JUNI 2005 SIS STANDARD MAGAZINE 19
Vad associerar du med ordet standarder? Regler och regelverk för en viss sak, till exempel Svanen-märkning, Änglamark och ISO kvalitetssystem. KATARINA LARSSON, STOCKHOLM Byggnation, till exempel kök och mått på bänkar. Jag tänker även på standarder för blanketter, till exempel deklarationer och andra myndighetskontakter. EMMA HVENGAARD, STOCKHOLM Det första jag tänker på är papper, alltså A-formatet. Jag tänker också på säkerhetsstandarder och märkning av elprodukter. Sen finns det ju varningssymboler för olika saker, det vore bra om de var likadana i alla länder. OLOF NORDENSTRÖM, SKARPNÄCK Kurskalendarium SIS Forum Jag tänker på hur bra det är att det finns standarder, att det förenklar, till exempel i bilar. Det innebär också kvalitet. AXEL EKLUND, BROMMA Socialt ansvarstagande för en hållbar organisation, utbildning 1 dag Det goda företaget tar ansvar. Dagens konsumenter ser inte bara till kvalitet och pris. De vill också att företagen de köper av ska vara en ansvarstagande aktör. Utbildning för dig som vill ha information och kunskap om hur du kan arbeta med dessa frågor i din egen verksamhet. 13 SEPTEMBER I STOCKHOLM BYGG Livslängdsplanering av byggnadsverk, halvdagsseminarium Seminarium för dig som är projektingenjör, konstruktör, arkitekt eller har annat yrke där du i din verksamhet behöver kunskap om hur man kan förutse och planera byggnaders och byggnadsdelars livslängd. 27 SEPTEMBER I STOCKHOLM Mätning och terrängmodeller i anläggningsprojekt, 1 dag För mätingenjörer, mätningstekniker, projektörer eller entreprenörer är det viktigt att känna till och kunna använda de nya tekniska specifikationerna som utkommit om byggmätning. Utbildningen ger bland annat grundläggande kunskap i hur man formulerar, förstår och tolkar krav för tjänster och produkter. 5 OKTOBER, 17 NOVEMBER I STOCKHOLM Areamätning av bostäder och lokaler, 1 dag För dig som arbetar med fastighetstaxering, bygglov, fastighetsförvaltning, byggnadsprojektering, köp och försäljning av bostäder och lokaler och vill lära dig att använda standarden Area och volym för husbyggnader Terminologi och mätregler, SS 021053. 20 OKTOBER I STOCKHOLM FÖRPACKNINGAR & MILJÖ Förpackningar & miljö, 1 dag Kursen vänder sig till dig som berörs av förpackningsdirektivets krav på förpackningars miljöegenskaper. Kursdagen syftar till att ge handgriplig vägledning i hur du ska uppfylla kraven i direktivet om förpackningar och förpackningsavfall så effektivt som möjligt. 29 SEPTEMBER I STOCKHOLM LEDNINGSSYSTEM Intern revision, 2 dagar Hur får du en väl fungerande intern revision? Det är en av de avgörande faktorerna för att företaget ska nå framgång med sitt ledningssystem. Kursen vänder sig till blivande interna revisorer eller ansvariga för interna revisioner. 6 7 SEP, 4 5 OKTOBER I STOCKHOLM, 19 20 OKT I MALMÖ Energieffektivisering i ett ledningssystem, kurs 2 dagar Utbildning för dig som vill veta hur du kan införa ett ledningssystem för energieffektivisering och hur verksamheten kan uppfylla kraven i Energimyndighetens program för energieffektivisering. 14 15 SEPTEMBER I STOCKHOLM Grunderna i kvalitetsledning, 2 dagar Kursen ger en introduktion till kvalitetsledning och ISO 9000- serien världens mest använda hjälpmedel för framgångsrikt verksamhetsutveckling. 14 15 SEP I STOCKHOLM, 28 29 SEP I MALMÖ, 18 19 OKT I GÖTEBORG Nytt om ISO 14000, seminarium 1 dag Seminarium om förändringarna i de nya utgåvorna av ISO 14001/ISO 14004 och hur de kan påverka ditt miljöledningssystem. 20 SEPTEMBER I STOCKHOLM Integrera ledningssystem, 1 dag Ger grunden till hur du praktiskt skapar ett samordnat eller integrerat ledningssystem för i huvudsak kvalitet och miljö, men också för informationssäkerhet och arbetsmiljö. 21 SEPTEMBER I STOCKHOLM Kompetensförsörjning i ett ledningssystem, 2 dagar Med ett ledningssystem för kompetensförsörjning kan verksamheten bättre möta förändringarna i omvärlden. Kursen visar hur du utvecklar ett effektivt system med hjälp av standarden SS 62 40 70. 28 29 SEPTEMBER I STOCKHOLM Skapa ett kvalitetsledningssystem, 3 dagar Kurs för dig som behöver en djupare förståelse för kvalitetsledning och ISO 9000. Kursen behandlar bl. a. kartläggning av verksamheten och hur du bygger upp ett kvalitetsledningssystem. 4 6 OKTOBER I MALMÖ MEDICINSK TEKNIK Medicintekniska produkter, 2 dagar Utbildning för dig som är tillverkare eller leverantörer av medicintekniska produkter. Du får kunskap om regelverket kring tillverkning och egentillverkning och om hur man tar stöd i riskanalys och standarder. 6 7 SEPTEMBER I STOCKHOLM Integrera kvalitetsledning och riskhantering, 1 dag Utbildning för medicintekniker som vill veta mer om kvalitetsledningsstandarden SS-EN ISO 13485 speciellt anpassad för medicintekniska verksamheter samt hur standarden SS-EN ISO 14971 kommer in som en del av ledningssystemet. Samband och skillnader mellan standarderna gås igenom. 27 SEPTEMBER I STOCKHOLM Mer information om SIS Forums utbildningar och konsulttjänster får du på www.sis.se eller om du ringer 08-555 522 50. 20 SIS STANDARD MAGAZINE JUNI 2005