ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Samhällsmedicinska enheten LIV & HÄLSA UNG 2014. Chefsinternat, Loka Brunn 2014-08-28



Relevanta dokument
Från ax till limpa Thomas Falk Samhällsmedicin

LIV & HÄLSA UNG Seminarium norra Örebro län 3 okt 2014 Församlingshemmet Nora

LIV & HÄLSA UNG Örebro län och kommunerna i västra länsdelen Länsdelsdragning Karlskoga och Degerfors

Liv & hälsa ung 2014 En undersökning om ungas livsvillkor, levnadsvanor och hälsa.

REGIONFÖRBUNDET UPPSALA LÄN. Liv & Hälsa Ung. År Kristina Neskovic

skolår Liv & hälsa ung 2017 en undersökning om ungdomars livsvillkor, levnadsvanor och hälsa

Att vara ung i Hylte. Lokal uppföljning av ungdomspolitiken sammanfattande version

Att höra eller nästan inte höra

Kommunåterkoppling 2017 Eskilstuna. Elever i årskurs 7 och 9 i grundskolan och årskurs 2 på gymnasiet

Kommunåterkoppling 2017 Strängnäs. Elever i årskurs 7 och 9 i grundskolan och årskurs 2 på gymnasiet

Liv och hälsa ung Särskolan 2017

Skolår 7 och 9 levnadsvanor och skola

Folkhälsoenkät Ung Länsrapport

Kommunåterkoppling 2017 Vingåker. Elever i årskurs 7 och 9 i grundskolan

Presentation av Unga16 UNGA 16. Folkhälsoråd. 27 maj Peter Thuresson Ebba Sundström

Att tänka på innan du börjar:

Folkhälsorapport Barn och unga 2016

Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län

Drogvaneundersökning 2016

Hälsofrågor i Gymnasiet

TORSÅS KOMMUN, 2012 ÅRSKURS 8 BAKGRUNDSVARIABLER. * Den totala summan av antal/andel tjejer, killar och annan könstillhörighet.

SAMMANFATTANDE RAPPORT UNG I BENGTSFORS, 2008

HÄLSOSAMTALET I SKOLAN. Hälsoläget i grund- och gymnasieskola Läsåret 2012/2013. Johannes Dock Hans-Åke Söderberg Christina Norlander

Om mig. Länsrapport

Hur mår barn och unga i Skåne?

Tabellbilaga Folkhälsoenkät Ung 2015

Ungdomars livsvillkor, levnadsvanor och hälsa

Stockholmsenkäten 2012

ANDT-undersökningen 2016 Alkohol Narkotika Dopning - Tobak

Resultat Länet. Svarsfrekvens* % Länet 85

Hälsofrågor i årskurs 7

Förhandspresentation. Folkhälsoenkät Ung Årskurs 9 och årskurs 2 på gymnasiet Jönköpings län

Resultat från levnadsvaneundersökningen 2004

Liv och hälsa Ung 2004

BARNS OCH UNGDOMARS HÄLSA OCH LEVNADSVANOR

Flik Rubrik Underrubrik SVARANDE Antal som svarat på enkäten A1_ Hur mår du? Andel som svarat Mycket bra eller Bra ISOBMI BMI Andel ISOBMI_COLE BMI

Samverkansavtal för folkhälsa - ett perspektiv för ungas delaktighet. Reglab 21 oktober 2015 Tema: Ungas medinflytande och hälsa

Malmöelevers levnadsvanor 2009 Hyllie, Malmö stad

Elevhälsosamtalen 13/14 Skolbarns hälsa levnadsvanor i Piteå (Norrbotten)

Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län. Resultat från enkätundersökning 2012

Stockholmsenkäten avseende ANDT och psykisk hälsa i åk 9 i grundskolan samt åk 2 i gymnasiet

BILAGA 1. LIV OCH HÄLSA UNG 2015 ENKÄT

HÄLSOFRÅGOR TILL DIG SOM GÅR I GYMNASIET

Sammanfattning av Folkhälsorapport Barn och Unga i Skåne. - Hässleholm 2012

HÄLSOSAMTALET I SKOLAN. Hälsoläget i grund- och gymnasieskola Läsåret Johannes Dock Hans-Åke Söderberg Christina Norlander

Hur mår barn och unga i HELSINGBORG?

ANDT-undersökningen 2017 Alkohol Narkotika Dopning - Tobak

Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten

SAMMANFATTNING AV Elevhälsosamtal i Norrbotten

Om mig Snabbrapport för grundskolans år 8 per kön

Barn och föräldrar i Skåne hur mår och lever de skånska familjerna?

ANDT-undersökningen 2018 Alkohol Narkotika Dopning - Tobak

PERSONLIGT 2015 En undersökning bland eleverna i åk 7 och 9 i grundskolan samt åk 2 på gymnasieskolan

Hur mår våra ungdomar? Stockholmsenkäten

SAMMANFATTANDE RAPPORT UNG I ESKILSTUNA, årskurs 1 på gymnasiet

TORSÅS KOMMUN ÅRSKURS 2 BAKGRUNDSVARIABLER. * Den totala summan av antal/andel tjejer, killar och annan könstillhörighet.

Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten

HÄLSOFRÅGOR I GYMNASIET ÅR 1

Värt att veta om ungas livssituation

Regional konferens för lanseringen av regeringens samlade ANDT-strategi 14 juni Monica Pärus Folkhälsocentrum Landstinget Sörmland

Resultat för KAK Stadskällaren, 2 oktober

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs

Hälsa bland barn och unga med funktionsnedsättning

Syfte med bilden: Att berätta om vad föreläsningen kommer att handla om.

Hur är läget? Sydnärkes folkhälsa i siffror. Åbytorp Kumla,

Årskurs En undersökning om barns och ungas hälsa av Landstinget Sörmland

Ungdomsenkät Om mig-kort 2017

ANDT för dig som arbetar med ensamkommande barn och unga. 10 december Hur mår ungdomarna i länet? Henrik Andréasson,

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 5

Hälsoenkät för ungdomar i gymnasiet, Norrbotten

HÄLSOFRÅGOR TILL DIG SOM GÅR I ÅRSKURS 7

Sammanfattning av UNG I MORA. LUPP-undersökning i Mora kommun år 2006

LUPP 2010 SVALÖVS KOMMUN POLITIK &INFLYTANDE HÄLSA & TRYGGHET FRAMTID ARBETE SKOLA FRITID

Enkätundersökning. Ungdomars användning av droger. Grundskolan år 8. Ambjörn Thunberg

Återkoppling 2014 Hammarby, Råby m.fl.

HÄLSOFRÅGOR TILL DIG SOM GÅR I GYMNASIET

Psykisk ohälsa hos ungdomar - en fördjupningsstudie Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund

Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten

Elevhälsoenkät. Hälsofrågor till dig som går i gymnasiet

ELSA 2017/2018 Elevhälsodata Sammanställt och Analyserat

LUPP-undersökning hösten 2008

HÄLSOFRÅGOR TILL DIG SOM GÅR I GYMNASIET

Till lärarna! Uppföljning i klasserna 6 och 9

Sammanställning av drogvaneenkät för åk 6 och 8 Härjedalens kommun läsåret 2012/2013 Sammanställt av Cecilia Hallgren

Barn och ungdomars hälsa och levnadsvanor LULEÅ KOMMUN. Läsåret

Syfte med bilden: Att berätta om vad föreläsningen kommer att handla om.

Om mig Snabbrapport gymnasiet åk 2 Norrköpings kommun. Detta är en automatiserad rapport baserad på ogranskad data.

Om mig Snabbrapport gymnasieskolan åk 2

Ungdomsenkät Om mig-kort 2018

Ung i Lindesberg. Resultat från LUPP

Ungdomars drogvanor 2011

Elevhälsoenkät. Hälsofrågor till dig som går i årskurs 7

Ungdomars hälsa och drogvanor 2008

LUPP om Trygghet och hälsa

Liv och hälsa ung Västmanland 2017

Jag försöker vara vänlig mot andra. Jag bryr mig om deras känslor nmlkji nmlkji nmlkji

Bilaga 1, Fyra grupper Vallentuna - kommunen med ungdomar i fokus, 2011 Resultat från Lupp - Lokal uppföljning av ungdomspolitiken, år 8 och år 2 på

Stockholmsenkäten Elevundersökning i årskurs 9 och gymnasieskolans år 2

Drogvanor. årskurs 2 i gymnasiet i Västernorrland

Kommunåterkoppling 2017

Transkript:

LIV & HÄLSA UNG 2014 Chefsinternat, Loka Brunn 2014-08-28

Vad är liv & hälsa ung? Syftet är att beskriva ungdomars livsvillkor, levnadsvanor och hälsa Skolår 7 och 9, år 2 på gymnasiet Undersökningen genomförs för femte gången 7 400 elever har svarat, 80 % svarsfrekvens Margareta Lindén-Boström, epidemiolog Carina Persson, statistiker Elin Löfwenhamn, projektsamordnare Enkäten genomförs även på teckenspråk Enkäten genomförs av och är ett politiskt uppdrag. Vetenskaplig och statistisk kompetens, samarbete med andra län Förankring hos skolförvaltning och skolor Återkoppling och spridning, med hjälp av folkhälsoteamen i länsdelarna Kunskap- och metodstöd Målet är att öka kunskapen om ungas liv och hälsa, följa trender, väcka intresse och att resultatet kan blir underlag för utvecklingsarbete eller beslut

längd sömn vikt kropp värk sjukdomar HÄLSA besvär lycka stress oro ha kontroll funktionsnedsättning

Hälsa och livskvalitet Majoriteten av ungdomarna ser ljust på framtiden och uppger att de mår bra eller ganska bra. Även om de flesta flickor mår bra, uppger 25 % av flickor i 9:an och gymnasiets 2:a år att de ofta känner sig nedstämda. Knappt 10 % av pojkarna i samma ålder känner så. Det är vanligare att flickor upplever stress, oro, orolig sömn. Pojkarna känner i högre grad att de upplever en känsla av kontroll.

Andel som de 3 senaste månaderna "Ofta" eller "Alltid haft dessa besvär (2011) Huvudvärk (ej migrän) 24% Ont i magen 22% Flickor Värk i axlar/skuldror/nacke Värk i rygg/höfter 16% 21% Värk i händer/knän/ben/fötter 14% Migrän 6% Huvudvärk (ej migrän) 10% Ont i magen 7% Pojkar Värk i axlar/skuldror/nacke Värk i rygg/höfter 9% 10% Värk i händer/knän/ben/fötter 10% Migrän 3% 0% 5% 10% 15% 20% 25% 30% 35% 40% 45% 50%

Andel som ofta/alltid haft tankar kring sin kropp, vikt och sitt ätande under de senaste 12 månaderna Liv & hälsa ung 2014 Skolår 7 och 9 och År 2 Procent Tjejer Killar 100 80 60 40 20 63 60 46 23 18 36 0 Skolår 7 Skolår 9 År 2 Skolår 7 Skolår 9 År 2 Fråga 19 Juni 2014

Reaktioner på resultatet

fritid idrott kultur dopning tobak matvanor LEVNADSVANOR attityder alkohol narkotika

Rökning och snusning Det är färre och färre som börjar att röka och snusa Av de som röker är det vanligast bland flickor i gymnasiet Det är vanligare att snusa bland pojkar

Alkohol och narkotika Fler och fler ungdomar väljer att helt avstå från alkohol. Nästan 6 av 10 elever i skolår 9 som säger nej till att dricka alkohol Andel elever i skolår 9 och år 2 som prövat narkotika någon gång är på samma nivå som 2011. Nej! Åtta av tio elever tycker det är bra att narkotika är olagligt Men attityderna blir mer liberala för varje år.

Samband rökvanor & att ha använt narkotika Elever i skolår 9 och gymnasiet år 2 Liv & hälsa ung i Örebro län 2014 Har aldrig rökt 1% 99% Bara prövat/slutat/ röker ibland 12% 88% Aldrig använt narkotika Har använt narkotika 45% Röker dagligen 55% Förekomst av att ha använt narkotika för grupper med olika rökvanor

Fysisk aktivitet 7 av 10 elever tränar minst två gånger i veckan på sin fritid Pojkar är mer fysiskt aktiva på sin fritid än flickor Pojkar i skolår 7 är de som rör på sig allra mest

skolarbete kamrater delaktighet ämnen betyg skolk SKOLA lektioner lärare kränkande behandling arbetsro

Skoltrivsel och skolk 80% av eleverna trivs i skolan. Elever i skolår 2 på gymnasiet är de som säger att de trivs allra bäst 7 % av eleverna skolkar minst en gång i månaden. Det är vanligast med skolk på gymnasiet men det har minskat

Liv & hälsa ung i Örebro län 2005 2014 Andel elever som skolkar minst 2 gånger per månad

Delaktighet och trygghet 5 av 10 elever känner att de får vara med och påverka hur de ska arbeta på skolan. Elever i skolår 9 är de som minst känner att de kan vara med och påverka. Cirka 5 % upplever att de utsatts för upprepad diskriminering, kränkningar eller trakasserier av skolkamrater eller vuxna i skolan det senaste läsåret.

TILL SIST utsatthet trygghet skyddsfaktorer Till sist...

Trygghet och utsatthet Drygt 9 av 10 elever upplever att de kan lita på sina föräldrar när det verkligen gäller Ungefär 25 % av flickorna och 12 % av pojkar och blivit utsatt för trakasserier eller kränkning via mobiltelefon och/eller Internet under det senaste året. Det är vanligare i grundskolan än i gymnasiet

Var ungdomar känner sig trygga respektive otrygga Utomhus i sitt bostadsområde Utomhus i sitt bostadsområde på kvällen På väg till eller från skolan I klassrummet På rasterna i skolan På fritidsgården eller liknande Nöjesställe, konsert, festival Ute på stan, på allmän plats På buss, tåg eller liknande I hemmet Vid fritidsaktiviteter

När allt känns bra Känner de att de får vara med och påverka vad som görs i skolan Har någon att vara med på fritiden Röker inte Trivs bra i skolan Har bra kompisar Känner de att de kan lita på vuxna, i skolan och i familjen Dricker inte alkohol eller använder droger Ser ljust på framtiden Motionerar på fritiden

Mer information om undersökningen hittar du på: www.orebroll.se/livohalsaung eller maila: elin.lofwenhamn@orebroll.se