Osårbara? Kommunernas roll för en hållbar framtid Ekologiska fotavtryck och REAP ett mått på vår konsumtion på lokal nivå 14 mars, 2013 Katarina Axelsson Stockholm Environment Institute
Översikt Konsumtionsbaserat perspektiv på globalt hållbar utveckling Sveriges konsumtion i ett jämförande perspektiv Lokala fotavtryck genom REAP Utmaningar på lokal nivå Diskussion Kommunernas roll och ansvar för en långsiktigt hållbar framtid
Konsumtionsbaserat perspektiv på globalt hållbar utveckling
Traditionell miljöredovisning Utsläpp nationellt Territoriellt perspektiv Miljöpåverkan nationellt
Allt vi konsumerar är inte producerat i Sverige Världens leksakskonsumtion Världens leksaks- produktion Copyright SASI Group (University of Sheffield) and Mark Newman (University of Michigan)
Konsumtionsperspektiv Miljöpåverkan som ett resultat av vår totala konsumtion av varor och tjänster Viktigt bidrag till vår förståelse för vad som driver de globala utsläppen och kan hjälpa oss identfiera effektiva åtgärder
Generationsmålet i miljömålssystemet Det övergripande målet för miljöpolitiken är att till nästa generation lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta, utan att orsaka ökade miljö- och hälsoproblem utanför Sveriges gränser. Konsumtionsmönstren av varor och tjänster orsakar så små miljö- och hälsoproblem som möjligt.
Sveriges konsumtion i ett jämförande perspektiv - Konsumtionsbaserade CO2 utsläpp i Sverige och 25 andra EU-länder 14 14 År 2004 16 11 13 Source: Davis and Cadeira, European Environment, State and Outlook 2010
Konsumtionens miljöpåverkan, CO2e totalt, Sverige år 2000-2008 Naturvårdsverket mars 2012, rapport 6483
Skillnader i mäns och kvinnors konsumtionsmönster Ökade inkomster högre konsumtion och fotavtryck Män - transporter, utemåltider, alkohol och tobak. Högre energiintensitet. Kvinnor - mat, hygien- och hushållsartiklar, utlandsresor, bostaden Förändringsbenägenhet Köra mindre bil - Kvinnor 67% Män 46% Äta mindre kött - Kvinnor 49% Män 23% Sänka temp. - Kvinnor 66% Män 57% Tvätta 40 grad. - Kvinnor 73% Män 63% Källa: Naturvårdsverket, rapport 5899 samt http://www.equalclimate.org/
Ekologiskt fotavtryck ett annat mått på vår konsumtion Tillgängligt per person = 1,8 gha Globalt genomsnitt = 2,7 gha per person I dagsläget förbrukar vi globalt resurser från ca 1,5 jordklot Sveriges fotavtryck 2008 = 5,7 gha/person Om alla använde 5,7 gha skulle vi behöva resurser från 3,2 jordklot Källa: Global Footprint Network, WWF och REAP
Stora skillnader i fotavtryck mellan länder... 12 Ekologiska fotavtryck (gha) per person (2008) 10 8 6 4 2 0 Källa: Living Planet Report, 2008, WWF
Konsumtionsperspektivets bidrag? Bidrar till ökad förståelse för vad som ligger bakom de globala utsläppen Viktigt komplement till det traditionella sättet att mäta miljöpåverkan Illusterar vikten av att verka för rättvist utrymme även för kommande generationer Bidrag i arbetet med att skapa förutsättningar för god livsmiljö och livskvalitet på lång sikt även för kommande generationer
Konsumtionsperspektiv? Ja visst! Men hur mäter vi effekterna av vår konsumtion på lokal nivå?
REAP Resources and Energy Analysis Programme Illustrerar fotavtryck på olika nivåer: nationellt, regionalt och lokalt Bidrag till arbetet med att identifiera en långsiktigt hållbar konsumtion REAP Sverige 2011 Finansiering från Världsnaturfonden WWF
Vad kan REAP göra? Mäta fotavtryck Databas med konsumtionsbaserade miljöindikatorer: - Ekologiskt fotavtryck; Koldioxidfotavtryck; Växthusgasfotavtryck På olika nivåer Nationell; region- och kommunnivå Per konsumtionskategori Övergripande (boende, mat, transport m.m.) COIOP kategorier Planeringsverktyg - Scenarier om framtida fotavtryck - Identifiera och jämföra fokusområden
Vad kan REAP användas till? 1. Uppskattning av utsläppen från konsumtion inom ett givet område; 2. Identifiera prioriterade konsumtionskategorier; 3. Informationsspridning till konsumenter - skapa engagemang i klimatfrågan; 4. Värdefullt verktyg i arbetet med att uppnå uthålliga konsumtions- och produktionsmönster och för att etablera mer uthålliga livsstilar; 5. Intressant utgångspunkt och kompletterande information till det vi redan har PLUS
Studera möjlig påverkan från politiska beslut med hjälp av scenarier in REAP Vilken effekt har olika politiska beslut på vårt fotavtryck? REAP kan användas för att testa antaganden och svara på frågan Vad händer om man ändrar olika parametrar som påverkar utsläpp från vår konsumtion i ett område Scenarier för följande områden: Transporter Livsmedel Konsumtionsvaror (kläder, kapitalvaror, tjänster m.m.) Energimix Demografi
En bit kvar till tvågradersmålet... 15,9 15,7 16 Övrigt 14,2 13,8 13,8 13,7 Investeringar 13,6 13,4 14 13,0 Förvaltning Utsläpp av växthusgaser - Direkta och indirekta utsläpp (tco2e/person, år 2004) 12 10 8 6 4 2 0 Utbildning (privat) Restauranger och hotell Alkoholhaltiga drycker, tobak IT; post; kommunikation Hälsovård Övriga produkter tjänster Kläder och skor Möbler; underhåll; utrustning Rekreation och kultur Transporter Livsmedel; icke-alkoholhaltiga drycker Boende, vatten, el, energi Källa: REAP
Eskilstuna Utsläpp av växthusgaser från hushållens livsmedelskonsumtion, år 2004 0,13 8% 0,10 0,05 0,06 0,07 6% 6% 8% 4% 4% 4% 3% 33% 33% 0,59 ton CO 2 e/capita Kött Bröd, ris, pasta, mjöl Mjölk, ost, ägg Grönsaker 0,21 12% Mat övrigt (kryddor, barnmat) Frukt 0,25 14% 17% 0,3 Socker, sylt, honung, choklad Fisk och skaldjur Oljor och fetter Källa: REAP
Långt från 1,8 gha/person... Ekologiskt fotavtryck (gha) per person (2007) 7 6 5,88 6,67 6,17 5,55 5,50 5,41 5,40 5,27 5,25 Övrigt Investeringar 5 Förvaltning Utbildning (privat) 4 Restauranger och hotell Alkoholhaltiga drycker, tobak 3 IT; post; kommunikation 1,8 Hälsovård 2 Kläder och skor Övriga produkter tjänster 1 Möbler, inredning, underhåll Rekreation och kultur 0 Transporter Mat; icke-alkoholhaltiga drycker Boende, vatten, el, energi Källa: REAP
0,7 0,6 0,5 Linköping Hushållens konsumtion av valda produkter/tjänster Utsläpp av växthusgaser, Indirekta utsläpp (tco2e/person, år 2004) 0,4 0,3 6% 33% 0,2 0,1 0 Källa: REAP
Scenarier i REAP Utsläpp av växthusgaser 2005-2050 (tusen ton CO2e totalt) Tusen ton CO2e 1450 1400 1350 6% 33% 1. Eskilstunas förväntade befolkningsutveckling (93000-110000) 2. Bilkörning -50% 1300 1250 3. Köttkonsumtion - 50% 1200 1150 4. Kläder, möbler, bilinköp -75% 1100 2005 2010 2015 2020 2025 2030 2035 2040 2045 2050 Källa: REAP
Konsumtionsperspektivet vs det nationella perspektivet Koldioxid (CO2) tusen ton/år, totalt 3500 3000 2500 2000 1500 1000 500 0 Nationell rapportering RUS (2005) Konsumtionsperspektivet REAP (2004)
Utmaningar på lokal nivå Bild från Gör det möjligt stadsplanering för hållbara färdsätt, Malmö stad
Kommunernas roll Kommunerna har stort ansvar för att miljökvalitetsmålen nås. Miljöaspekterna kan i större utsträckning vägas in i politiska beslut. Kommunernas miljöarbete behöver i större utsträckning synliggöras och tillvaratas i miljömålssystemet. Prop. 2009/10:155 sid. 62
Kommunens verktyg Kortsiktigt Processer: översikts- och detaljplanering, tillsyn, avfalls-, trafik-, energiplanering etc. Huvudmannaskap: avfallshantering, [energiförsörjning], kollektivtrafik, skolor, vård och omsorg, bygg, drift och underhåll av offentliga byggnader etc. Verka genom upphandling, ledarskap, kommunikation/dialog, förebilder etc Långsiktigt Skapa stödjande strukturer! Lärande och delaktighet: Aktivt medborgarskap Naturvårdande: Grönområden och ekosystemtjänster som en naturlig del av samhället Dialog: med olika parter såsom befolkningen, näringsliv och andra organisationer Skapa förutsättningar: för hållbara livsstilar Verka för ekologisk, ekonomisk och social hållbarhet genom att tydliggöra sambanden
En långsiktigt hållbar samhällsutveckling hur når vi dit? Viktigt att se att vi är del av ett globalt sammanhang Ta ansvar för den totala miljöpåverkan som genererats som ett resultat av vår totala konsumtion, med omtanke om kommande generationer, dels i Sverige men även i andra länder Var kan vi börja göra skillnad?
Tack! katarina.axelsson@sei-international.org
Diskussion - Vilken är kommunernas roll och ansvar för en långsiktigt hållbar framtid? - Var ligger möjligheterna och utmaningarna? Karta från Lantbrukarnas riksförbund