Sveriges utrikeshandel med varor och tjänster samt direktinvesteringar. Översiktlig analys av utrikeshandelsstatistiken för första kvartalet 2012

2012 06 Sveriges utrikeshandel med varor och tjänster samt direktinvesteringar Översiktlig analys av utrikeshandelsstatistiken för första kvartalet 2012

Enheten för internationell 2012-06-14 Dnr: 2012/00412 handelsutveckling Olle Grünewald Petter Stålenheim Sveriges utrikeshandel med varor och tjänster samt direktinvesteringar Översiktlig analys av utrikeshandelsstatistiken första kvartalet 2012 Första kvartalet 2012 uppgick värdet av Sveriges varuexport till 303 miljarder kronor och varuimporten till 281 miljarder. Detta innebär att värdet på såväl export som import var oförändrad jämfört med första kvartalet 2011. Räknat i volym ökade exporten med 0,3 procent medan importen minskade med 0,6 procent. Den negativa utvecklingen för varuexporten bromsade, i och med den oförändrade utvecklingen, därmed in för det första kvartalet 2012. För varuimporten fortsatte dock den negativa utvecklingen. Första kvartalet 2012 ökade exporten för mineralvaror och energivaror medan de stora svenska exportvarugrupperna verkstadsvaror och kemivaror drog ned den totala exporten. Den svenska bytesbalansen visade 2011 ett överskott på 252 miljarder kronor, en ökning med 10 procent jämfört med 2010. EU:s värdeandel av svensk varuexport uppgick första kvartalet 2012 till 57 procent. Samtidigt uppgick EU:s andel av varuimporten till 68 procent. Andelen av Sveriges varuexport som gick till Asien minskade två procentenheter och utgjorde 12 procent. Varuexporten till Kina, som är Sveriges största exportmarknad i Asien, minskade med fyra procent det första kvartalet. Varuexporten minskade kraftigt till de av skuldkrisen drabbade europeiska länderna: Grekland, Italien, Portugal, Spanien och Irland. Även exporten till Ryssland minskade. Medan andelen av Sveriges import som kom från EU(27), Afrika, Asien och Oceanien minskade, ökade importen från Övriga Europa och Amerika. Importen från USA ökade med hela 20 procent. Den svenska tjänstehandeln visade ett överskott på 31 miljarder kronor första kvartalet 2012, en ökning med 29 procent jämfört med motsvarande kvartal 2012. Tjänsteexporten uppgick till 119 miljarder kronor och tjänsteimporten till 88 miljarder. Flödet av svenska direktinvesteringar till utlandet uppgick till 81 miljarder kronor, en ökning med 5,0 miljarder från första kvartalet 2011. Samtidigt minskade de utländska direktinvesteringarna i Sverige med 24 miljarder och uppgick till 22 miljarder kronor.

Innehåll 1. Inledning... 1 2. Handelsutvecklingen och skuldkrisen... 1 3. Bytesbalansen... 4 3.1 Bytesbalansen... 5 3.2 Handelsbalans... 5 4. Varuhandel... 6 4.1 Sveriges export och import av varor... 6 4.1.1 Geografisk fördelning... 7 4.1.2 Fördelat på varugrupper... 9 4.1.3 Nettoexport av varor... 11 4.1.4 Nettoexport fördelat efter varugrupp... 11 4.1.5 Nettoexporten av personbilar... 13 4.1.6 Nettoexporten av läkemedel... 14 4.2 Varuhandel med den inre marknaden... 15 4.2.1 Export... 15 4.2.2 Import... 18 4.3 Sveriges varuhandel med länder utanför EU... 21 4.3.1 Svensk export... 21 4.3.2 Svensk import... 25 5 Tjänstehandeln... 28 6 Direktinvesteringar... 31 6.1 Direktinvesteringsflöden... 31 6.2 Utländska direktinvesteringstillgångar i Sverige... 35 6.3. Svenska direktinvesteringstillgångar i utlandet... 38 Bilaga 1 Utrikeshandel, export och import av varor januari-mars 2012, i löpande priser HA 22 SM 1202 Statistiska centralbyrån Tabell 1-7

Sveriges utrikeshandel samt direktinvesteringar Utrikeshandel 2009 2010 2011 1 kv 2011 1 kv 2012 Varor Värde (Mdr SEK) Export 995,1 1 138,2 1 213,9 303,7 302,9 Import 911,4 1 069,4 1 141,6 281,5 280,6 Nettohandel 83,8 68,7 72,3 22,2 22,4 Export till EU(27) 580,5 650,0 680,7 170,8 174,0 Import från EU(27) 627,3 724,0 785,0 192,9 190,7 Nettohandel (EU(27)) 46,8 73,9 104,3 22,1 16,7 Förändring (%) Export 16,7 14,4 6,7 16,7 0,3 Import 17,0 17,3 6,7 14,2 0,3 Export till (EU(27)) 19,0 12,0 4,7 11,5 1,9 Import från (EU(27)) 18,3 15,4 8,4 13,2 1,2 Tjänster Värde (Mdr SEK) Export 449,9 470,5 489,8 108,9 119,3 Import 347,6 342,1 357,8 84,5 88,0 Nettohandel 102,3 128,5 132,1 24,3 31,3 Förändring (%) Export 2,9 4,6 4,1 2,7 9,6 Import 1,6 1,6 4,6 4,6 4,2 Direktinvesteringar 2009 2010 2011 1 kv 2011 1 kv 2012 Flöden (Mdr SEK) Svenska DI i utlandet 198,3 129,4 174,4 75,7 80,7 Utländska DI i Sverige 76,7 9,7 78,5 45,8 22,3 Netto 121,6 139,1 95,8 29,9 58,4 2006 2007 2008 2009 2010 Tillgångar (Mdr SEK) Svenska DI i utlandet 1 760 2 080 2 462 2 461 2 423 Utländska DI i Sverige 1 558 1 873 2 173 2 355 2 339

Sveriges utrikeshandel regionalt fördelad, totalt samt uppdelad efter varor respektive tjänster Mdr SEK Förändring (%) 2009 2010 2011 2011 2012 2011/ 1 kv 12/ Andel 1 kv 1 kv 2010 1 kv 11 2011 Världen Export Varor och tjänster 1 445 1 609 1 704 413 422 5,9 2,3 100,0 Varor 995 1 138 1 214 304 303 6,7 0,3 100,0 Tjänster 450 471 490 109 119 4,1 9,6 100,0 Import Varor och tjänster 1 259 1 412 1 499 366 369 6,2 0,7 100,0 Varor 911 1 069 1 142 282 281 6,7 0,3 100,0 Tjänster 348 342 358 85 88 4,6 4,2 100,0 Inre Export Varor och marknaden 1 tjänster 917 992 1 032 255 262 4,0 3,0 60,5 Varor 689 765 797 198 204 4,2 2,9 65,7 Tjänster 229 227 234 56 58 3,3 3,2 47,8 Import Varor och tjänster 938 1 049 1 116 275 274 6,4 0,4 74,4 Varor 710 822 882 219 216 7,3 1,3 77,2 Tjänster 229 227 234 56 58 3,3 3,2 65,5 EU Export Varor och tjänster 808 897 940 229 236 4,8 3,0 55,2 Varor 580 650 681 171 174 4,7 1,9 56,1 Tjänster 227 247 260 59 62 5,2 6,3 53,0 Import Varor och tjänster 838 934 1 002 245 244 7,3 0,1 66,8 Varor 627 724 785 193 191 8,4 1,2 68,8 Tjänster 211 210 217 52 54 3,3 3,7 60,7 Norden Export Varor och tjänster 342 372 383 88 99 3,1 12,2 22,5 Varor 245 260 265 63 68 2,0 8,1 21,9 Tjänster 97 112 118 25 31 5,4 22,4 24,0 Import Varor och tjänster 275 314 318 81 78 1,3 3,0 21,2 Varor 212 243 251 64 61 3,1 3,9 22,0 Tjänster 64 70 67 17 17 4,8 0,4 18,7 Östersjöländerna tjänster Export Varor och 542 598 645 152 159 7,9 4,2 37,9 Varor 397 439 465 112 117 5,8 4,2 38,3 Tjänster 145 159 181 40 42 13,7 4,3 36,9 Import Varor och tjänster 557 653 699 174 171 7,0 1,9 46,6 Varor 450 541 586 147 143 8,3 2,4 51,3 Tjänster 107 111 113 27 28 1,0 1,3 32,6 1 EU, Island, Liechtenstein och Norge 2 CBSS medlemmarna: Danmark, Estland, Finland, Island, Lettland, Litauen, Norge, Polen, Ryssland och Tyskland

1. Inledning Sida 1(39) Sveriges utrikeshandel med varor och tjänster samt direktinvesteringar är en rapport som kvartalsvis rapporterar och analyserar statistik över det ackumulerade kalenderåret. Som ett led i Kommerskollegiums arbete med att följa den ekonomiska krisens inverkan på svensk utrikeshandel inleds kvartalsrapporten med ett kapitel som sätter in den senaste tidens handelsutveckling i ett ekonomiskt perspektiv. Kapitel tre presenterar förändringen i bytesbalansen. I kapitel fyra redogörs för den svenska varuhandeln, först export och sedan import. Kapitel fem tar upp utvecklingen inom svensk tjänsteimport och - export. Slutligen tar kapitel sex upp direktinvesteringar, först in- och utflöden och därefter utländska direktinvesteringstillgångar i Sverige och svenska tillgångar i utlandet Bilaga 1 innehåller Tabellerna 1-7 från Statistiska Centralbyråns publikation Utrikeshandel, export och import av varor vilka utgör huvudkällan för rapporten. Där inget annat anges utgör Statistiska Centralbyrån källa för informationen i tabeller och diagram. 2. Handelsutvecklingen och skuldkrisen Sveriges varuexport utvecklades negativt för andra kvartalet i följd jämfört med motsvarande perioder föregående år. Sista kvartalet 2011 minskade exporten med 1,2 procent och 2012 års första kvartal marginellt, med 0,3 procent. Även om situationen på intet sätt är jämförbar med hur det såg ut i samband med finanskrisen 2008-2009, då exporten minskade med 28 procent under en tremånadersperiod, visar siffrorna ändå att skuldkrisen i Europa nu även har negativa effekter på den svenska exporten. Räknat i volym ökade dock exporten med 0,3 procent mellan första kvartalet 2011 och motsvarande kvartal i år. Medan den europeiska skuldkrisen fortsätter att tynga många ekonomier i Sydeuropa med återkommande behov av nödlån och skuldavskrivningar går det relativt bra för många nordeuropeiska ekonomier. Av Sveriges fem största exportmarknader ökade BNP första kvartalet 2012 i Tyskland, Norge, Danmark och Finland med mellan 0,4 och 1,7 procent. Storbritanniens BNP minskade dock med 0,1 procent mellan första kvartalet 2011 och motsvarande kvartal 2012. Sveriges BNP ökade första kvartalet 2012 med 1,5 procent jämfört med motsvarande kvartal 2011. Nettoexporten bidrog med 0,9 procentenheter till uppgången mycket tack vare den starka utvecklingen av tjänsteexporten. Med tanke på att de flesta av de största mottagarna av Sveriges export uppvisar en fortsatt positiv ekonomisk utveckling får den svenska varuexportutvecklingen ses som relativt svag. Även i en internationell jämförelse ter sig utveckling för Sveriges varuexport något dyster. Samtidigt som Sveriges export uppvisat svagt negativ utveckling de två senaste kvartalen har exporten från USA och Tyskland ökat relativt kraftigt. För EU:s externhandel finns ännu inte statistik för första kvartalet 2012 men mellan sista kvartalet 2011 och motsvarande kvartal föregående år ökade externhandeln med 10 procent medan Sveriges export minskade med 1,2 procent. Utvecklingen för den fins-

Sida 2(39) ka exporten har varierat mycket kraftigt under både finanskrisen 2008-2009 och under rådande skuldkris. Första kvartalet 2012 var det finska exportvärdet oförändrat jämfört med ett år tidigare vilket var en ljusning jämfört med utvecklingen för sista kvartalet 2011 då exporten sjönk med 9,3 procent jämfört med motsvarande kvartal 2010. För Sverige, Finland, Tyskland och USA finns även preliminär handelsstatistik för april 2012. Medan exporten från Sverige minskade med 1,5 procent ökade den från Tyskland 3,4 procent och från USA och Finland med 2,8 respektive 2,2 procent. Även om man ska vara försiktigt att dra för stora slutsatser baserat på statistik för en enskild månad är det värt att konstatera att den svenska varuexporten utvecklats svagare under en längre period jämfört med stora mottagarländer så som USA och Tyskland. Diagram 2.1 40 30 Exportutvecklingen i internationell jämförelse (2008-1 kv 2012) Förändring över motsvarande kvartal föregående år (%) 20 10 0-10 -20-30 -40-50 kv 1 kv 4 kv 3 kv 2 kv 1 kv 4 kv 3 kv 2 kv 1 kv 4 kv 3 kv 2 kv 1 kv 4 kv 3 kv 2 kv 1 2008 2009 2010 2011 2012 EU( Extern) Finland Tyskland USA Sverige Källor: Statistisches Bundesamt Deutschland, U.S. Department of Commerce Bureau of Economic Analysis, Tulli, Finland, Eurostat och SCB.

Sida 3(39) Diagram 2.2 30 Förändring i svensk varuexport (januari 2008 - april 2012) Förändring över motsvarande period föregående år (%) 20 10 0-10 -20-30 1 2 3 4 5 6 7 8 9 101112 1 2 3 4 5 6 7 8 9 101112 1 2 3 4 5 6 7 8 9 101112 1 2 3 4 5 6 7 8 9 101112 1 2 3 4 kv 1 kv 2 kv 3 kv 4 kv 1 kv 2 kv 3 kv 4 kv 1 kv 2 kv 3 kv 4 kv 1 kv 2 kv 3 kv 4 kv 1 2008 2009 2010 2011 2012 Månadsvis Kvartalsvis Exporten minskade kraftigt för flera av Sveriges stora varugrupper. Läkemedelsexporten minskade med så mycket som 26 procent mellan första kvartalet 2011 och motsvarande kvartal i år. Nedgången i läkemedelsexporten var särskilt stor till USA, Storbritannien och Australien. Bland verkstadsvarorna var det framförallt exporten av lastbilar och telekomprodukter som minskade mest, med 14 respektive 12 procent. Exporten av telekomutrustning minskade i synnerhet till Ryssland och Indien. Förklaringen till exportnedgången till Ryssland är att landet står inför ett teknikskifte och därför minskat investeringarna i den gamla tekniken men ännu inte riktigt kommit igång med investeringarna i den nya. I Indien är det framförallt ett oklart juridiskt läge som minskar viljan till investeringar i nya mobiltelefonnät.

Sida 4(39) Diagram 2.3 30 Industrins exportorderingång (januari 2008 - april 2012) Procentuell förändring jämfört med motsvarande period föregående år 20 10 0-10 -20-30 -40 1 3 5 7 9 11 1 3 5 7 9 11 1 3 5 7 9 11 1 3 5 7 9 11 1 3 2008 2009 2010 2011 2012 Månad Kvartal Industrins exportorderingång ger en grov indikering om exportutvecklingen för den närmsta tiden. Första kvartalet 2012 visade åter en negativ utveckling med 5,5 procent jämfört med motsvarande kvartal 2011 vilket innebär att exportorderingången nu fallit åtta månader i rad, om än i väldigt varierande grad. Som kontrast till den negativa utvecklingen för exportorderingången kan nämnas att både Konjunkturinstitutets konjunkturbarometer och Exportrådets exportchefsindex pekar på en något mer positiv utveckling av konjunktur respektive export. 3. Bytesbalansen Bytesbalansen utgörs av handelsbalansen, tjänstebalansen, faktorinkomster (löner och kapitalavkastning) samt löpande transfereringar. Handelsbalansen är nettot av ett lands export och import av varor. 1 Tjänstebalansen är nettot av ett lands tjänstetransaktioner med utlandet. Bytesbalansen utgör tillsammans med kapitalbalansen och den finansiella balansen ett lands totala betalningsbalans, vilket är en sammanställning över landets samtliga ekonomiska transaktioner med omvärlden. 1 SCB:s två publikationer Betalningsbalansen första kvartalet 2012, som är källa till bytesbalansstatistiken ovan, och Utrikeshandel, Export och import på varor och länder, som är huvudsaklig källa för övrig handelsstatistik, har olika syften och metod, varför handelsbalansen som rapporterad i betalningsbalansstatistiken och den nettohandel som kan beräknas från utrikeshandelsstatistiken, kan skilja sig åt markant. I rapporten används termen handelsbalans när statistiken från Betalningsbalansen avses och nettoexport när det är statistik från utrikeshandelsstatistiken som avses.

Diagram 3.1 3.1 Bytesbalansen Sida 5(39) Den svenska bytesbalansen visade första kvartalet 2012 ett överskott på 69 miljarder kr, vilket motsvarar 8,1 procent av BNP och var en ökning med 3,4 procent jämfört med motsvarande period 2011. Det största bidraget till ökningen kom från tjänstehandeln, även handelsbalansen gav ett positivt netto medan kapitalavkastningsnettot minskade mellan första kvartalet 2011 och motsvarande kvartal i år. 10,0 Sveriges bytesbalans 1998-1 kv 2012 9,0 8,0 7,0 Andel av BNP (%) 6,0 5,0 4,0 3,0 2,0 1,0 0,0 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 1 kv 2011 1 kv 2012 3.2 Handelsbalans Första kvartalet 2012 uppgick handelsbalansen till 25 miljarder vilket var 0,6 miljarder mer än under motsvarande period 2011. Medan handelsbalansen och kapitalavkastningen uppgick till 2,9 respektive 2,8 procent av BNP, motsvarade tjänstenettot 3,6 procent. Jämfört med första kvartalet 2011 innebar detta en stark ökning för tjänstenettot andel av BNP. Medan kapitalavkastningsbalansen minskade sin andel av BNP förblev handelsbalansens andel oförändrad.

Sida 6(39) Diagram 3.2 Handelsbalans, kapitalavkastning, tjänster 1998-1 kv 2012 8,0 Handelsbalans Kapitalavkastning Tjänster 7,0 6,0 5,0 Andel av BNP (%) 4,0 3,0 2,0 1,0 0,0-1,0-2,0 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 1 kv 2011 1 kv 2012 4. Varuhandel Svensk utrikeshandel med varor har utvecklats mycket starkt under det senaste decenniet. Mellan 2002 och 2011 ökade den totala handeln med 61 procent. Med undantag för 2001, 2002 och 2009 har både export och import ökat varje år under decenniet. Första kvartalet 2012 ökade Sveriges varuexport med 0,3 procent i volym och minskade med lika mycket i värde jämfört med motsvarande kvartal 2011. Under samma period minskade varuimporten med 0,6 i volym och med 0,3 procent i värde. 2 4.1 Sveriges export och import av varor Första kvartalet 2012 uppgick värdet av Sveriges varuexport till 303 miljarder kronor och varuimporten uppgick till 281 miljarder kr. Handelsnettot för perioden uppgick till 22 miljarder, vilket var lika mycket som under första kvartalet 2011. Enligt preliminär statistik från SCB visar utfallet över Sveriges handelsnetto för varuhandeln under april 2012 ett överskott på 4,7 miljarder kr, vilket är 2,4 miljarder kronor mer jämfört med april 2011. Varuexporten uppgick preliminärt under april 2012 till 96,2 miljarder kr. Varuimporten uppgick under samma månad till 91,5miljarder. 2 Med volymutvecklingen avses värdeförändring rensad för prisförändringar (dvs. i fasta priser). Med värdeutvecklingen avses värdeförändring i löpande priser.

Sida 7(39) 4.1.1 Geografisk fördelning Tabell 4.1 Sveriges utrikeshandel med varor, miljarder kr Förändring 2008 2009 2010 2011 2011 2012 (%) 1 kv 1 kv Export 1 194,4 995,1 1 138,2 1 213,9 303,7 302,9 0,0 intra-eu(27) 716,8 580,5 650,0 680,7 170,8 174,0 1,9 extra-eu(27) 477,6 414,6 488,1 533,3 132,9 129,0-3,0 Import 1 097,9 911,4 1 069,4 1 141,6 281,5 280,6-0,3 intra-eu(27) 768,0 627,3 724,0 785,0 192,9 190,7-1,2 extra-eu(27) 329,9 284,1 345,5 356,6 88,6 89,9 1,4 Anm: Import från intra-eu(27) enligt avsändningsland. Källa: SCB Diagram 4.1 Europa utgör Sveriges i särklass största exportmarknad. Första kvartalet 2012 tog Europa som helhet emot 72 procent av Sveriges totala export. EU:s värdeandel uppgick samtidigt till 57 procent. Inom EU ökade exporten till flera stora mottagarländer, som till exempel Tyskland, Storbritannien, Danmark och Finland samtidigt som exporten minskade till flertalet av de mindre mottagarländerna. I handeln till Europeiska länder utanför EU ökade exporten till Norge och Schweiz, med 9,2 respektive 32 procent, medan exporten sjönk till Ryssland och Turkiet, med 21 respektive 16 procent. 70 Svensk export Exportandelar fördelade på regioner efter bestämmelseland 1 kv 2011 1 kv 2012 60 50 Andel (%) 40 30 20 10 0 EU(27) Övriga Europa Afrika Amerika Asien Oceanien m fl Exporten till Afrika ökade under perioden med 1,8 procent och utgjorde första 2012 års första kvartal 3,5 procent av Sveriges totala export. Av de tre största afrikanska mottagarna av Svensk export, ökade exporten kraftigt till Nigeria och Egypten, med 117 respektive 48 procent och minskade med 18 procent till Sydafrika.

Diagram 4.2 Sida 8(39) Exporten till Asien minskade under perioden med 12 procent och första kvartalet 2012 utgjorde den 12 procent av Sveriges totala export. Kina är Sveriges största asiatiska exportmarknad och tar emot 2,9 procent av Sveriges export. Mellan första kvartalet 2011 och motsvarande kvartal 2012 minskade exporten till Kina med 4,3 procent. Efter Kina, bland de största asiatiska mottagarna av svensk export, kommer Japan, Saudiarabien och Indien med drygt en procent vardera. Medan exporten till Japan ökade med 35 procent och Indienexporten minskade med 29 procent förhöll sig exporten till Saudiarabien oförändrad mellan första kvartalet 2011 och motsvarande kvartal 2012. Sveriges export till Amerika som helhet minskade i värde med 3,2 procent jämfört med första kvartalet 2011. Medan exporten till Nordamerika minskade med 6,6 procent ökade den till Central- och Sydamerika med 6,8 procent. Värdet av den svenska importen var i det närmaste lika stort första kvartalet 2012 som motsvarande kvartal 2011. Hela 85 procent av Sveriges import kommer från Europa och 68 procent från EU(27). Medan EU(27) och Afrika minskade sina andelar av Sveriges totala import, ökade importandelarna från Övriga Europa och Amerika. Andelen av Sveriges import som kom från Asien och Oceanien var oförändrad. 80 Svensk import Importandelar fördelade på regioner efter avsändningsland 1 kv 2011 1 kv 2012 70 60 Andel (%) 50 40 30 20 10 0 EU(27) Övriga Europa Afrika Amerika Asien Oceanien m fl Importen från hela Amerika ökade med 7,0 procent från första kvartalet 2011 till motsvarande kvartal 2012. Medan importen från Nordamerika ökade med 18 procent, minskade importen från Central- och Sydamerika med lika mycket. Bland de nordamerikanska länderna ökade importen från USA med hela 20 procent och från Kanada med 2,6 procent. Asienimporten, som står för 9,4 procent av total import, minskade med marginellt under perioden. Importen från Sydkorea, som i det närmaste halverades under helåret 2011, ökade första kvartalet 2012 med hela 37 procent, jämfört

Sida 9(39) med motsvarande kvartal 2011. Kina och Japan var första kvartalet 2012 de enda två asiatiska länder med en andel av den svenska importen på över en procent. Importen från Kina minskade med 3,3 procent medan importen från Japan minskade med 18 procent jämfört första kvartalet 2011. 4.1.2 Fördelat på varugrupper Statistik över utrikeshandeln fördelad på varuområden visar att exporten av verkstadsvaror, som minskade mycket kraftigt under krisåret 2009 för att därefter återhämtade sig starkt under 2010 och 2011, åter föll i början av 2012. Från första kvartalet 2011 till motsvarande kvartal 2012 minskade exporten av verkstadsvaror med 4,2 procent i volym och 5,1 procent i värde. Gruppen verkstadsvaror är Sveriges största både export- och importvarugrupp och består till största delen av maskiner, elektro- och telekomvaror samt alla typer av fordon och optiska produkter. Exporten av mineralvaror, bestående bland annat av malmer, järn och stålprodukter ökade under perioden med 11 procent i volym och 6,6 procent i värde. Exporten av mineralvaror stod 2011 för 12 procent av Sveriges totala export. Tabell 4.2. Utrikeshandelns volymutveckling Förändring (%) Värdeandel 2011 Volymutveckling för Export Volymutveckling för Import Export Import 2011 3 kv 2011 4 kv 2011 1 kv 2012 2011 3 kv 2011 4 kv 2011 1 kv 2012 10,6 2,9 Skogsvaror -1,0-3,2-5,4 2,2 1,5-2,4 0,8-0,5 11,9 9,3 Mineralvaror 10,3 5,4 5,4 11,2 7,4 9,8 7,0 6,9 11,4 12,3 Kemivaror 2,9 1,9-0,3-9,8 1,8 1,0-0,8 4,5 8,0 14,3 Energivaror -1,6-0,2 10,6 14,5-3,9-9,7-4,7-8,5 46,4 42,0 Verkstadsvaror 15,7 20,2-2,0-4,2 13,8 9,8 4,0-2,0 11,7 19,2 Övriga varor 2,0 3,7-2,4 6,2 5,2 4,8 2,7 0,4 Totalt, volym 8,6 9,9-1,0 0,3 7,3 4,7 1,8-0,6 100,0 100,0 Totalt, värde 6,7 7,5-1,2-0,3 6,7 4,6 2,2-0,3 Anm: Förändring i % från motsvarande period föregående år. Källa: SCB För varugruppen kemivaror, som bland annat innehåller läkemedel och grundämnen, minskade exporten från första kvartalet 2011 till motsvarande kvartal 2012 med 9,8 procent i volym och med 9,2 procent räknat i värde. Exporten av skogsvaror ökade med 2,2 procent i volym och med 1,4 procent i värde under perioden. Energivaruexporten ökade i volym med 15 procent och med 27 procent i värde från första kvartalet 2011 till motsvarande kvartal i år. Varuimporten minskade något första kvartalet 2012 både räknat i volym och värde. Importen av kemivaror ökade med 4,5 procent i volym och 5,3 procent i värde. Verkstadsvaror minskade med 2,0 procent i volym och 3,5 procent i värde jämfört med första kvartalet 2012. Skogsvaruimporten minskade samtidigt med 0,5 respektive 1,1 procent och mineralvaror ökade med 6,9 procent i volym och minskade med 2,1 procent i värde. Importen av energivaror minskade med 8,5 procent i volym men ökade med 4,5 procent i värde. Gruppen övriga varor ökade

Diagram 4.3 Sida 10(39) med 0,4 procent i volym och var oförändrad i värde jämfört med första kvartalet 2011. 60 Svensk export Exportandelar fördelade på varuområden 1 kv 2011 1 kv 2012 50 40 Andel (%) 30 20 10 0 Skog Mineral Kemi Energi Verkstad Övrigt Diagram 4.4 För det svenska exportvärdet fördelat på varuområden ökade andelen för mineral- och energivaror samt gruppen övriga varor första kvartalet 2012 samtidigt som kemivaror och verkstadsvaror minskade. Skogsvaror utgjorde lika stor andel av exporten första kvartalet 2012 som motsvarande kvartal 2011. 50 Svensk import Importandelar fördelade på varuområden 1 kv 2011 1 kv 2012 40 30 Andel (%) 20 10 0 Skog Mineral Kemi Energi Verkstad Övrigt

Diagram 4.5 4.1.3 Nettoexport av varor Sida 11(39) Sveriges nettoexportintäkter kommer från länder utanför EU. Handeln med EU gav första kvartalet 2012 ett exportunderskott på 17 miljarder kr, 5 miljarder mindre än motsvarande period 2011. Även exportöverskottet gentemot länder utanför EU minskade under perioden, från 44 miljarder första kvartalet 2011 till 39 miljarder första kvartalet 2012. Sveriges totala exportöverskott på 22 miljarder kronor var oförändrat första kvartalet 2012 jämfört med motsvarande kvartal 2011. 200 Sveriges nettoexport Nettoexport intra-eu(27) extra-eu(27) 150 100 Mdr SEK 50 0-50 -100-150 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 1 kv 2011 1 kv 2012 Då statistiken i EU:s Intrastat inte redovisar ursprungsland för import via annat EU-land, överskattar statistiken för import från EU den faktiska importen, efter 1994. På samma sätt underskattas importen från länder utanför EU eftersom denna i importstatistiken redovisas med avsändningsland i EU som svensk motpart. 4.1.4 Nettoexport fördelat efter varugrupp De traditionella svenska exportvarorna, skogsvaror och verkstadsvaror, var de varugrupper som gav störst nettoexportintäkter under första kvartalet 2012. Skogsvaror, dvs. trä, papper och pappersmassa svarade för en nettoexport på 24 miljarder kr, en minskning med 1,4 procent jämfört med första kvartalet 2011. Ett nästan lika stort nettobidrag stod verkstadsindustrin för med en nettoexport på 21 miljarder kr, vilket utgör en minskning med 13 procent jämfört med motsvarande kvartal 2011. Även mineralvaror bidrog positivt till det svenska exportöverskottet, ett positivt bidrag som dessutom ökade från första kvartalet 2011 till motsvarande kvartal i år. Energivaror, kemivaror och övriga varor gav däremot ett negativ bidrag till nettoexporten första kvartalet 2012.

Sida 12(39) Diagram 4.6 30 Sveriges nettoexport Fördelning på varuområden 1 kv 2011 1 kv 2012 25 20 15 Mdr SEK 10 5 0-5 -10-15 -20-25 Skog Mineral Kemi Energi Verkstad (inkl bilar) Övrigt Tabell 4.3. Viktiga varuområdens bidrag till nettoexporten Miljarder kr 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 1 kv 2011 1 kv 2012 Skogsvaror 87,5 94,6 96,1 96,9 94,7 96,7 95,3 24,4 24,1 Mineralvaror 21,1 22,9 11,5 26,4 16,7 30,2 38,8 10,8 13,8 Järn och stål 19,4 22,3 18,2 21,5 10,7 16,7 18,2 7,0 5,9 Kemivaror 14,6 20,5 7,8 0,9 13,7 11,2-1,9 1,7-3,5 Läkemedel 33,3 40,8 34,4 32,1 36,7 36,7 27,6 8,7 4,0 Energivaror -45,2-53,1-52,0-64,6-40,4-57,6-66,5-19,6-15,1 Verkstadsvaror 118,7 121,3 105,3 106,3 65,9 57,9 84,1 23,9 20,8 Maskiner 54,8 64,6 72,8 69,6 58,9 60,5 70,7 17,8 21,0 Elektrovaror och 12,9 5,7-9,4-4,0-8,9-17,5-16,5-4,2-5,8 telekom Vägfordon 43,1 44,5 41,7 38,9 6,8 4,3 21,4 5,5 5,6 Övriga varor -53,2-56,8-63,5-69,4-66,8-69,7-77,4-19,0-17,7 Livsmedel -28,2-35,8-35,8-40,4-42,8-41,4-44,9-10,9-10,5 TOTAL 143,5 149,4 105,2 96,5 83,8 68,7 72,3 22,2 22,4 Nettoexporten har som tidigare påpekats minskat betydligt på senare år. Det är framförallt verkstadsvarornas bidrag till nettoexporten som minskat. Inom varugruppen är det elektrovaror och telekomutrustning samt vägfordon som minskat sina bidrag till nettoexporten. Första kvartalet 2012 minskade bidraget från verkstadsvaror jämfört med motsvarande kvartal 2011.

Sida 13(39) 4.1.5 Nettoexporten av personbilar Första kvartalet 2012 gav svensk handel med personbilar ett exportunderskott på 1,6 miljarder kr, lika mycket som för motsvarande period 2011. 2009 var det första helår sedan 1977 som svensk personbilsimport var större än personbilsexporten. Även under 2010 och 2011 har personbilshandeln visat ett negativt exportnetto. Under första kvartalet 2012 minskade både export och import av personbilar något, jämfört med motsvarande kvartal 2011, vilket ledde till att handelsnettot förhöll sig oförändrat. Till skillnad från nettoexporten av personbilar till hela världen, som varit positiv under många år, har personbilsnettot till den inre marknaden nästan regelmässigt varit negativ under det senaste decenniet. Första kvartalet 2012 exporterades bilar från Sverige till andra EU-länder till ett värde av 5,7 miljarder kr. Värdet på de personbilar som importerades till Sverige från andra EUmedlemmar uppgick till nästan 11 miljarder kronor vilket innebar att underskottet i personbilshandeln med andra EU-länder uppgick till 4,9 miljarder kr, vilket är i nivå med underskottet för första kvartalet 2011. Tabell 4.4. Sveriges export och import av personbilar SITC 781.2 Personbilar Miljarder kr, ej bortfallsjusterade värden Totalt EU (27) Export Import Netto Export Import Netto 2003 52,4 29,9 22,4 19,9 25,3-5,4 2004 59,3 34,9 24,4 30,0 28,9 1,1 2005 60,7 39,0 21,7 31,0 32,2-1,1 2006 68,3 46,1 22,2 39,7 37,0 2,7 2007 69,3 48,7 20,6 37,9 40,3-2,4 2008 54,8 39,6 15,3 31,5 32,6-1,0 2009 33,3 34,1-0,8 19,0 28,8-9,7 2010 38,3 47,4-9,1 19,5 41,1-21,5 2011 44,3 50,8-6,6 23,5 44,8-21,3 1 kv 2011 11,4 13,0-1,6 6,4 11,3-4,9 1 kv 2012 10,7 12,3-1,6 5,7 10,6-4,9

Sida 14(39) Diagram 4.7 Sveriges handel med personbilar SITC 781.2 - Personbilar Export Import Netto 80 70 60 50 40 Mdr SEK 30 20 10 0-10 -20 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 1 kv 2011 1 kv 2012 4.1.6 Nettoexporten av läkemedel De läkemedelsföretag som är verksamma i Sverige ger ett allt mindre bidrag till det svenska exportöverskottet. Första kvartalet 2012 utgjorde läkemedelsexporten 3,9 procent av värdet av den totala svenska varuexporten. Handeln med läkemedel gav under perioden ett exportöverskott på 4,0 miljarder kr, en minskning av nettobidraget med 54 procent från 8,7 miljarder kronor första kvartalet 2011. Tabell 4.5. Sveriges export och import av läkemedel SITC 54 medicinska och farmaceutiska produkter Miljarder kr, ej bortfallsjusterade värden Totalt EU (27) Export Import Netto Export Import Netto 2003 53,1 18,0 35,2 27,7 14,5 13,2 2004 52,9 18,2 34,6 24,4 14,7 9,7 2005 53,7 20,6 33,1 27,2 17,2 10,0 2006 64,2 23,5 40,7 31,6 19,5 12,1 2007 58,7 24,5 34,2 34,3 20,7 13,6 2008 59,6 27,4 32,3 34,3 22,2 12,1 2009 67,8 31,0 36,8 39,9 23,2 16,7 2010 66,2 29,5 36,7 39,2 23,4 15,8 2011 57,6 29,9 27,7 29,9 23,6 6,2 1 kv 2011 15,8 7,1 8,7 7,7 5,6 2,1 1 kv 2012 11,7 7,6 4,0 6,7 6,2 0,5

Sida 15(39) Diagram 4.8 80 Sveriges handel med läkemedel SITC 54 - Läkemedel och farmaceutiska produkter Export Import Netto 70 60 50 Mdr SEK 40 30 20 10 0 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 1 kv 2011 1 kv 2012 Av de viktigaste mottagarländerna för svensk läkemedelsexport svarade Tyskland för 16 procent, USA för 11 procent, Belgien för 9,6 procent och Storbritannien för 8,7 procent av det totala svenska exportvärdet för läkemedel under första kvartalet 2012. Den sammanlagda svenska exporten av läkemedel uppgick 2011 till 12 miljarder kronor varav 57 procent gick till andra EU-länder. 4.2 Varuhandel med den inre marknaden 3 4.2.1 Export Sveriges export till de övriga EU-medlemmarna uppgick första kvartalet 2012 till 174 miljarder kr, 57 procent av Sveriges totala export på 303 miljarder kr. Tyskland, Storbritannien, Danmark och Finland är de största mottagarländerna inom EU med ett gemensamt exportvärde på 92 miljarder kr, vilket motsvarar 53 procent av den totala exporten till EU. Exporten till hela den inre marknaden, dvs. EU(27), Island, Liechtenstein och Norge, utgjorde under perioden 67 procent av Sveriges totala export. Den svenska exporten ökade i värde mellan första kvartalet 2011 och motsvarande kvartal 2012 till flera stora mottagarländer inom EU. Den största värdeökningen skedde i exporten till Danmark och Finland som ökade med 1,4 respektive 1,2 miljarder kronor. 3 3 I vissa fall används termerna utförsel och införsel används istället för export och import för handel på EU:s inre marknad. För att underlätta läsning av rapporten används här termerna export och import för all internationell handel.

Sida 16(39) Diagram 4.9 20 Svensk export till EU(27) Andelar av total export till EU 1 kv 2011 1 kv 2012 18 16 14 12 Andel (%) 10 8 6 4 2 0 Diagram 4.10 35 Svensk export till EU(27) Värde för resp land 1 kv 2011 1 kv 2012 30 25 Mdr SEK 20 15 10 5 0 Exporten minskade under första kvartalet 2012 till flertalet av Sveriges mindre europeiska exportmarknader. Till exempel minskade exporten kraftigt till de länder som drabbats av den så kallade skuldkrisen. Värst drabbad var exporten till Grekland som minskade med 36 procent. Exporten till Italien, Portugal och Spanien minskade med 19, 15 respektive 11 procent. Även exporten till Irland minskade mellan första kvartalet 2011 och motsvarande kvartal i år, med 4,7 procent. Sammantaget utgör exporten till Grekland, Italien, Irland, Portugal och Spanien 8,5 procent av Sveriges export till EU(27) och 4,9 procent av Sveriges totala export.

Sida 17(39) Tabell 4.6. Sveriges export till EU och den inre marknaden 1 kvartalet 2012 Export till Exportvärde mdr SEK Exportandel i % av total export Värdeförändring i % från 1 kv 2011 Tyskland 30,7 10,1 2 Storbritannien 22,8 7,5 3 Danmark 19,1 6,3 8 Finland 18,9 6,2 7 Nederländerna 16,1 5,3 6 Frankrike 15,4 5,1 5 Belgien 14,4 4,7 2 Polen 8,3 2,7 7 Italien 6,8 2,2-19 Spanien 4,8 1,6-11 Österrike 2,6 0,9-1 Estland 2,6 0,9-7 Tjeckien 2,0 0,7 1 Ungern 1,6 0,5 16 Irland 1,3 0,4-5 Portugal 1,3 0,4-15 Litauen 1,1 0,4-18 Lettland 0,8 0,3 0 Grekland 0,6 0,2-36 Slovakien 0,5 0,2-21 Rumänien 0,5 0,2-6 Bulgarien 0,2 0,1-17 Slovenien 0,2 0,1-9 Luxemburg 0,2 0,1-22 Malta 0,1 0,0 42 Cypern 0,1 0,0-20 Ospec i EU 1,0 0,3-4 EU totalt 174,0 57,4 2 Norge 29,8 9,8 9 Island 0,4 0,1 3 Norden 68,3 22,5 8 Liechtenstein 0,0 0,0-22 Inre marknaden 204,2 67,4 3 Övriga länder 98,8 32,6-6 Totalt 302,9 100,0 0

Sida 18(39) 4.2.2 Import Svensk import från EU svarade under första kvartalet 2012 för 68 procent, eller 191 miljarder kr, av den totala importen på 281 miljarder kr. Tyskland, Danmark, Storbritannien och Nederländerna är de EU-länder från vilka Sverige importerar mest. Första kvartalet 2012 år utgjorde det totala värdet för den svenska importen från dessa länder 57 procent av importen från EU. Hela 77 procent av Sveriges import härrörde från den inre marknaden. Diagram 4.11 30 Svensk import från EU(27) Andelar av total import från EU 1 kv 2011 1 kv 2012 25 20 Andel (%) 15 10 5 0 Diagram 4.12 60 Svensk import från EU(27) Värde för resp avsändningsland 1 kv 2011 1 kv 2012 50 40 Mdr SEK 30 20 10 0

Sida 19(39) Av Sveriges fem största leverantörsländer inom EU minskade importen från Tyskland, Danmark och Finland med 3,0, 2,4 respektive 8,4 procent. Importen ökade från Nederländerna med 2,2 procent och från Storbritannien med hela 17 procent, en ökning med 2,8 miljarder kronor.

Sida 20(39) Tabell 4.7. Sveriges import från EU och den inre marknaden 1 kvartalet 2012 Import från Importvärde mdr SEK Importandel i % av total import Värdeförändring i % från 1 kv 2011 Tyskland 49,9 17,8-3 Danmark 22,6 8,0-2 Storbritannien 19,2 6,8 17 Nederländerna 17,5 6,2 2 Finland 13,7 4,9-8 Frankrike 12,5 4,5-2 Belgien 11,2 4,0 1 Italien 8,0 2,8-4 Polen 7,9 2,8 3 Irland 4,2 1,5-9 Spanien 4,1 1,4 6 Estland 3,6 1,3-38 Tjeckien 3,6 1,3-1 Österrike 3,0 1,1-3 Slovakien 1,7 0,6 2 Litauen 1,7 0,6 22 Ungern 1,6 0,6 1 Portugal 1,3 0,5 29 Lettland 1,1 0,4-1 Rumänien 0,7 0,3 13 Luxemburg 0,7 0,2 11 Slovenien 0,4 0,1-11 Grekland 0,3 0,1-27 Bulgarien 0,1 0,1-11 Cypern 0,1 0,0 9 Malta 0,0 0,0 27 EU totalt 190,7 68,0-1 Norge 24,9 8,9-3 Island 0,0 0,0-32 Norden 61,3 21,8-4 Liechtenstein 0,0 0,0-7 Inre marknaden 215,6 76,9-1 Övriga länder 64,9 23,1 3 Totalt 280,6 100,0 0

Diagram 4.13 4.3 Sveriges varuhandel med länder utanför EU Sida 21(39) Sveriges varuhandel med länder utanför EU (27), dvs. med tredje land, svarade för 43 procent av det totala exportvärdet och 32 procent av värdet av den totala importen 4 under första kvartalet 2012. 4.3.1 Svensk export Regional fördelning av svensk export efter bestämmelseland Andel av total export 1 kv 2012 EU(27) 57% Oceanien m fl 3% Övriga Europa 15% Asien 12% Amerika 10% Afrika 3% Exporten till Övriga Europa (dvs. Europa utanför EU(27)) stod för 15 procent av det totala svenska exportvärdet. I denna grupp var Norge det i särklass största mottagarlandet med 9,8 procent av Sveriges totala exportvärde, följt av Ryssland, Schweiz och Turkiet med omkring en till två procent vardera. Mellan första kvartalet 2011 och motsvarande kvartal i år ökade exporten till Norge, Ukraina och Island med 9, 8 respektive 3 procent. Ännu mer ökade exporten till Schweiz, med hela 32 procent. Exporten till Gibraltar, Kroatien, Ryssland och Turkiet minskade med 33, 32, 21 respektive 16 procent. Från den ryska ekonomiska krisen 1999 fram till 2008 ökade Sveriges export till Ryssland med 600 procent. Under den globala ekonomiska krisen 2008-2009 föll exporten kraftigt. Trots en stark ökningstakt den senaste tiden hade exportvärdet för 2011 inte nått upp till 2008 års värde. Första kvartalet 2012 minskade exporten till Ryssland med 21 procent jämfört med motsvarande kvartal 2011. 4 Import efter avsändningsland.

Sida 22(39) Tabell 4.8. Svensk exportutveckling till Europa utanför EU Miljarder kr och procentuell andel av total export Värde Andel (%) Värdeförändring 1 kv 2011 1 kv 2012 (%) 1 kv 2011 1 kv 2012 Övriga Europa 43,7 44,9 14,4 14,8 3 varav: Gibraltar 0,6 0,4 0,2 0,1-33 Island 0,4 0,4 0,1 0,1 3 Kroatien 0,4 0,3 0,1 0,1-32 Norge 27,3 29,8 9,0 9,8 9 Ryssland 6,4 5,0 2,1 1,7-21 Schweiz 3,2 4,2 1,1 1,4 32 Turkiet 3,9 3,3 1,3 1,1-16 Ukraina 0,8 0,9 0,3 0,3 8 Diagram 4.14 70 Sveriges varuhandel med Ryssland 2001-1 kv 2012 Export Import 60 50 Mdr SEK 40 30 20 10 0 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 1 kv 2011 1 kv 2012 Sveriges export till hela Amerika minskade med en miljard kronor mellan första kvartalet 2011 och motsvarande kvartal i år. USA är Amerikas absolut största mottagare av svensk export. Första kvartalet 2012 utgjorde USA Sveriges sjätte största exportmarknad, ned två placeringar jämfört med motsvarande kvartal 2011. Sveriges export till USA minskade under perioden med 7,6 procent eller 1,5 miljarder kronor. Så sent som 2005 utgjorde USA Sveriges största exportmarknad men under perioden 2005 till 2011 minskade USA:s exportandel från 11 till 6,3 procent. Första kvartalet 2012 utgjorde USAexporten 6,2 procent av Sveriges totala export. Brasilien och Kanada, våra näst största och tredje största amerikanska exportmarknader, utgör vardera omkring en procent av Sveriges totala export. Exporten ökade med 9,3 pro-

Sida 23(39) cent till Brasilien och med 6,9 procent till Kanada, jämfört med första kvartalet 2011. Exporten till Nordamerika minskade första kvartalet 2012 med 6,6 procent men ökade till Central- och Sydamerika med 6,8 procent. Ökningen av exporten till Central- och Sydamerika berodde till stor del på en stark ökning av exporten till Brasilien, Mexiko och Peru. Tabell 4.9. Svensk exportutveckling till Amerika Miljarder kr, andel i % av total export Värde Andel (%) Värdeförändring (%) 1 kv 2011 1 kv 2012 1 kv 2011 1 kv 2012 Nordamerika 22,9 21,4 7,5 7,1-7 varav: Kanada 2,5 2,7 0,8 0,9 7 USA 20,3 18,7 6,7 6,2-8 Central- och Sydamerika 7,7 8,2 2,5 2,7 7 varav: Argentina 0,3 0,6 0,1 0,2 92 Brasilien 3,0 3,3 1,0 1,1 9 Chile 0,7 0,8 0,2 0,3 12 Colombia 0,4 0,3 0,1 0,1-17 Mexiko 1,3 1,6 0,4 0,5 21 Peru 0,6 0,7 0,2 0,2 14 Totalt 30,6 29,6 10,1 9,8-3 Diagram 4.15 120 Sveriges varuhandel med USA 2001-1 kv 2012 Export Import 100 80 Mdr SEK 60 40 20 0 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 1 kv 2011 1 kv 2012

Sida 24(39) Diagram 4.16 180 Sveriges varuhandel med Asien 2001-1 kv 2012 Export Import 160 140 120 Mdr SEK 100 80 60 40 20 0 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 1 kv 2011 1 kv 2012 Tabell 4.10. Svensk exportutveckling till Asien Miljarder kr. Andel i % av total export. Värde Andel (%) Värdeförändring (%) 1 kv 2011 1 kv 2012 1 kv 2011 1 kv 2012 När- och Mellanöstern 8,6 7,6 2,8 2,5-12 varav: Förenade Arabemiraten 1,0 1,0 0,3 0,4 7 Iran 1,3 0,4 0,4 0,1-71 Israel 1,1 0,7 0,3 0,2-31 Saudiarabien 3,3 3,3 1,1 1,1 0 Övriga Asien 31,9 28,2 10,5 9,3-12 varav: Hongkong 1,2 1,3 0,4 0,4 5 Indien 4,2 3,0 1,4 1,0-29 Indonesien 1,0 1,3 0,3 0,4 35 Japan 3,8 5,1 1,3 1,7 35 Kina 9,3 8,9 3,1 2,9-4 Singapore 1,8 1,7 0,6 0,6-8 Sydkorea 2,4 2,0 0,8 0,7-13 Thailand 4,1 1,5 1,4 0,5-63 Totalt 40,5 35,7 13,3 11,8-12 De största asiatiska mottagarländerna för svensk export 2011 var Kina, Japan, Saudiarabien, Indien och Sydkorea, i nämnd ordning. Kina ensamt tog emot svensk export till ett värde av 8,9 miljarder kronor eller 25 procent av den tota-

Diagram 4.17 Sida 25(39) la exporten till Asien. Första kvartalet 2012 minskade exporten till Asien med 12 procent jämfört med motsvarande kvartal 2011. 4.3.2 Svensk import Regional fördelning av svensk import efter avsändningsland Andel av total import 1 kv 2012 EU(27) 68% Oceanien m fl 0% Asien 9% Amerika 5% Afrika 1% Övriga Europa 17% Övriga Europa, utanför EU, svarade första kvartalet 2012 för 17 procent av Sveriges import. I värde ökade den svenska importen från Övriga Europa med 2,8 procent. Norge var största leverantör med ett importvärde på 8,9 procent av den totala importen. Importen från Ryssland ökade med 13 medan importen från Norge minskade med 2,7 procent. Tabell 4.11. Svensk importutveckling från övriga Europa utanför EU Miljarder kr. Andel i % av total import. Avsändningsland Ursprungsland * Värde Andel Värdeför- Värde 1 kv 2011 1 kv 2012 1 kv 2011 1 kv ändring (%) 2012 1 kv 2011 1 kv 2012 Övriga Europa 46,7 48,0 16,6 17,1 3 45,5 46,9 varav Norge 25,6 24,9 9,1 8,9-3 24,6 23,8 Ryssland 15,9 18,0 5,6 6,4 13 16,0 18,2 Schweiz 2,4 2,3 0,8 0,8-4 2,2 2,1 Turkiet 2,2 2,3 0,8 0,8 2 2,2 2,3 * Den del av importen som införs via andra EU-länder har ingen uppgift om ursprungsland.

Sida 26(39) Den kraftiga ökningen av importen från Ryssland beror till stor del på det högre världsmarknadspriset på råolja. Importen av olja och oljeprodukter står för 88 procent av Sveriges import från Ryssland och råoljeimporten från Ryssland står för drygt hälften av Sveriges totala råoljeimport. USA är det största amerikanska leverantörslandet för svensk import och det enda med en andel över en procent av Sveriges totala importvärde. Tabell 4.12. Svensk importutveckling från Amerika Miljarder kr. Andel i % av total import. Avsändningsland Ursprungsland * Värde Andel Värdeför- Värde 1 kv 2011 1 kv 2012 1 kv 2011 1 kv ändring (%) 2012 1 kv 2011 1 kv 2012 Nordamerika 9,1 10,8 3,2 3,8 18 9,1 10,3 varav Kanada 0,7 0,8 0,3 0,3 3 0,8 0,8 USA 8,4 10,0 3,0 3,6 20 8,3 9,5 Central- och Sydamerika 4,0 3,3 1,4 1,2-18 4,2 4,0 varav Brasilien 1,0 0,9 0,3 0,4-11 1,0 0,9 Chile 0,4 0,2 0,1 0,1-55 0,4 0,2 Peru 0,6 0,4 0,2 0,1-44 0,6 0,4 Venezuela 1,2 1,1 0,4 0,4-7 1,2 1,1 Totalt 13,1 14,0 4,7 5,0 7 13,3 14,3 * Den del av importen som införs via andra EU-länder har ingen uppgift om ursprungsland. Mellan första kvartalet 2011 och motsvarande kvartal i år ökade importen från USA med hela 20 procent. USA utgjorde under perioden Sveriges elfte största leverantörsland, samma position som under motsvarande kvartal 2011. Importvärdet från Asien minskade marginellt första kvartalet 2012 jämfört med motsvarande period 2011. Medan importen från Kina minskade med 3,3 procent och med 18 procent från Japan, ökade importen från Sydkorea, Hongkong och Indien med 37, 1,4 respektive 7,1 procent under perioden.

Sida 27(39) Tabell 4.13. Svensk importutveckling från Asien Miljarder kr. Andel i % av total import. Avsändningsland Ursprungsland * Värde Andel Värdeför- Värde 1 kv 2011 1 kv 2012 1 kv 2011 1 kv ändring (%) 2012 1 kv 2011 1 kv 2012 När- och Mellanöstern 0,5 0,7 0,2 0,2 31 0,7 0,7 Varav Israel 0,3 0,3 0,1 0,1 3 0,3 0,3 Saudiarabien 0,2 0,2 0,1 0,1 23 0,2 0,2 Övriga Asien 25,9 25,6 9,2 9,1-1 27,9 27,8 varav Hongkong 2,1 2,1 0,7 0,8 1 0,7 0,8 Indien 1,4 1,5 0,5 0,5 7 1,4 1,6 Japan 4,1 3,3 1,4 1,2-18 4,6 4,0 Kina 10,8 10,4 3,8 3,7-3 13,1 12,9 Sydkorea 1,6 2,1 0,6 0,8 37 1,6 1,6 Taiwan 1,4 1,4 0,5 0,5-3 1,8 1,9 Totalt 26,4 26,2 9,4 9,4-1 28,7 28,5 * Den del av importen som införs via andra EU-länder har ingen uppgift om ursprungsland. Hongkong fungerar även som utskeppningshamn för export från andra Asiatiska länder till Sverige, vilket syns vid en värdejämförelse mellan avsändningsland och ursprungsland.

5 Tjänstehandeln 5 Sida 28(39) Överskottet det första kvartalet 2012 i den svenska tjänstehandeln ökade med hela 29 procent jämfört med motsvarande period 2011. Både export och import av tjänster ökade, tjänsteexporten med starka 9,6 procent och tjänsteimporten med 4,2 procent. Medan värdet på tjänsteexporten uppgick till 119 miljarder kr första kvartalet 2012, var värdet på tjänsteimporten 88 miljarder. Tabell 5.1. Sveriges tjänsteexport 2004 1 kv 2012 Miljarder kr 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2011 2012 1 kv 1 kv Transporter 60,1 65,1 67,6 74,9 83,6 76,1 74,0 73,5 15,4 16,4 Resor 41,5 50,8 61,6 73,6 73,9 78,5 79,9 90,2 16,5 22,1 Övriga tjänster 180,3 201,1 230,5 275,4 305,6 295,2 316,6 326,1 77,0 80,9 Total tjänsteexport 281,9 317,0 359,6 423,8 463,1 449,9 470,5 489,8 108,9 119,3 Källa: SCB Tabell 5.2. Sveriges tjänsteimport 2004 1 kv 2012 Miljarder kr 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2011 2012 1 kv 1 kv Transporter 37,0 43,0 47,8 52,0 60,0 52,6 57,1 52,8 12,0 12,4 Resor 73,3 78,7 82,7 91,7 97,2 91,2 95,6 102,8 23,7 25,2 Övriga tjänster 131,2 140,7 157,7 174,5 196,2 203,7 189,3 202,2 48,9 50,3 Total tjänsteimport 241,5 262,4 288,2 318,2 353,3 347,6 342,1 357,8 84,5 88,0 Källa: SCB Tabell 5.3. Sveriges tjänstehandel, netto, 2004 1 kv 2012 Miljarder kr 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2011 2012 1 kv 1 kv Transporter 23,1 22,2 19,8 22,9 23,7 23,5 16,9 20,7 3,4 3,9 Resor -31,8-28,0-21,2-18,2-23,3-12,7-15,8-12,6-7,2-3,2 Övriga tjänster 49,1 60,4 72,7 100,9 109,4 91,5 127,3 123,9 28,1 30,5 Total tjänstehandel, netto 40,4 54,6 71,4 105,6 109,8 102,3 128,5 132,1 24,3 31,3 Källa: SCB Det minskade underskottet i nettoexporten av resor första kvartalet 2012 var starkt bidragande till den stora ökningen i överskott för tjänstehandeln. Underskottet i resenettot 6 krympte med fyra miljarder kronor första kvartalet 2012 jämfört med motsvarande kvartal 2011. Den starka utvecklingen för resenettot tillsammans med ökningen av övriga affärstjänster, som ökade med 3,5 miljarder, bidrog till att det totala tjänstehandelsnettot ökade med hela 7,0 miljarder. 5 I statistiken delas tjänstehandeln vanligtvis upp i transporter, resor och övriga tjänster. Gruppen övriga tjänster delas i sin tur upp i kommunikation, byggtjänster, försäkringar, finansiella tjänster, data- och informationstjänster, licenser och royalties, övriga affärstjänster, offentliga tjänster samt personliga tjänster, kultur mm. 6 Export av resor, även kallat resevaluta, utgörs av vad personer som besöker Sverige under en kortare tid än ett år spenderar i Sverige. Reseimport utgörs på motsvarande sätt av de utgifter som svenskar som befinner sig mindre än ett år i utlandet har i det besökta landet.

Sida 29(39) Diagram 5.1 Mdr SEK 18 16 14 12 10 8 6 4 2 0-2 -4 Övriga tjänster, netto 1 kv 2011 1 kv 2012 Övriga tjänster gav ett nettoinflöde på 30,5 miljarder kronor första kvartalet 2012, vilket var 2,4 miljarder mer jämfört med första kvartalet föregående år. Kommunikationstjänster och byggtjänster gav negativa handelsnetton, övriga grupper bidrog positivt till tjänstehandelns positiva netto.

Tabell 5.4 Specifikation av Sveriges tjänstehandel Miljarder kr Källa: SCB Sida 30(39) 2007 2008 2009 2010 2011 2011 2012 1 kv 1 kv Export Transporter 74,9 83,6 76,1 74,0 73,5 15,4 16,4 Resor 73,6 73,9 78,5 79,9 90,2 16,5 22,1 Kommunikation 12,0 14,4 14,5 13,2 14,1 3,5 2,9 Byggtjänster 6,9 6,8 5,3 6,1 5,9 1,1 1,2 Försäkringar 6,3 6,7 6,4 5,8 6,0 1,5 1,5 Finansiella tjänster 9,1 9,4 8,5 7,9 9,9 2,3 2,0 Data- och informationstjänster 43,9 51,5 54,9 51,9 56,9 13,6 12,9 Licenser/royalties 32,0 30,9 35,1 42,2 38,5 8,6 11,4 Övriga affärstjänster 159,4 178,6 163,6 182,9 188,5 44,9 47,2 Personliga tjänster, kultur m.m. 2,2 3,4 2,8 2,9 3,7 0,7 1,2 Offentliga tjänster 3,6 4,0 4,1 3,8 2,6 0,7 0,7 Totalt 423,8 463,1 449,9 470,5 489,8 108,9 119,3 Import Transporter 52,0 60,0 52,6 57,1 52,8 12,0 12,4 Resor 91,7 97,2 91,2 95,6 102,8 23,7 25,2 Kommunikation 12,9 13,9 15,9 16,1 15,8 3,8 3,6 Byggtjänster 5,6 6,6 9,7 8,4 12,3 2,3 2,6 Försäkringar 2,5 3,1 3,4 2,9 2,9 0,7 0,6 Finansiella tjänster 3,7 3,8 3,7 3,4 4,0 1,4 0,9 Data- och informationstjänster 20,4 21,8 21,2 19,2 22,3 5,6 7,9 Licenser/royalties 12,1 13,1 14,0 10,0 11,8 2,6 3,6 Övriga affärstjänster 114,6 130,5 131,6 125,7 129,4 31,6 30,4 Personliga tjänster, kultur m.m. 1,8 2,1 2,6 2,4 2,4 0,6 0,5 Offentliga tjänster 0,9 1,3 1,6 1,4 1,4 0,3 0,3 Totalt 318,2 353,3 347,6 342,1 357,8 84,5 88,0 Netto Transporter 22,9 23,7 23,5 16,9 20,7 3,4 3,9 Resor -18,2-23,3-12,7-15,8-12,6-7,2-3,2 Kommunikation -0,9 0,5-1,4-2,9-1,7-0,3-0,7 Byggtjänster 1,3 0,2-4,5-2,3-6,5-1,2-1,4 Försäkringar 3,8 3,6 3,0 2,9 3,1 0,8 0,9 Finansiella tjänster 5,4 5,6 4,9 4,5 5,9 0,9 1,1 Data- och informationstjänster 23,5 29,7 33,7 32,8 34,6 8,0 5,0 Licenser/royalties 19,8 17,8 21,1 32,2 26,7 6,0 7,8 Övriga affärstjänster 44,8 48,2 32,0 57,3 59,2 13,2 16,7 Personliga tjänster, kultur m.m. 0,5 1,3 0,2 0,5 1,3 0,1 0,7 Offentliga tjänster 2,6 2,6 2,5 2,4 1,3 0,4 0,4 Totalt 105,6 109,8 102,3 128,5 132,1 24,3 31,3

6 Direktinvesteringar 6.1 Direktinvesteringsflöden Sida 31(39) De svenska direktinvesteringarna i utlandet 7 gav första kvartalet 2012 ett utflöde på 81 miljarder kronor. Första kvartalet 2011 var utflödet 5,0 miljarder mindre. Utländska investeringar i Sverige 8 resulterade i ett inflöde på 22 miljarder, en minskning med 24 miljarder från motsvarande kvartal 2011. Resultatet blev således att nettoflödet ökade från minus 30 miljarder kronor första kvartalet 2011 till minus 58 miljarder 2012. Tabell 6.1. In- och utflöden av direktinvesteringar 2007 1 kv 2012 Miljarder kr Inflöde Utflöde Nettoflöde 2007 187,5-262,3-74,8 2008 244,9-206,5 38,4 2009 76,7-198,3-121,6 2010-9,7-129,4-139,1 2011 78,5-174,4-95,8 1 kv 2011 45,8-75,7-29,9 1 kv 2012 22,3-80,7-58,4 Källa: SCB Diagram 6.1 Både ursprunget för utländska direktinvesteringar i Sverige och riktningen för svenska direktinvesteringar i utlandet varierar kraftigt från år till år. De största aktörerna är dock oftast USA eller länder inom EU. 600 Utveckling av direktinvesteringar 1999-1 kv 2012 Utflöde Inflöde Netto 500 400 300 200 Mdr SEK 100 0-100 -200-300 -400-500 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 1 kv 2011 1 kv 2012 7 Nettot av de investeringar respektive desinvesteringar som gjorts i utlandet av svenska företag. 8 Nettot av de investeringar respektive desinvesteringar som utländska företag gjort i Sverige.